Academic literature on the topic 'Ekonomistyrning'

I have always been interested in sports, so when it was time to write the paper I chose to write about sports and economic. It has led to this problem: How is the function of management control and planning problems in sports?     Sports clubs are non-profit association and non-profit organizations aim to support members’ moral and economic interests. A financial manager will lead the accounting department and have the final responsibility. The finance manager has to work to produce financial results, reports and custom operations (Högfeldt, 2011). A sports club use economic tools, usually budget. Penner (2001) argues that because the budget is about the future must be based on forecasts. These budget estimates are often inaccurate and different from what reality is.   To get a better understanding of the subject I have chosen a qualitative approach to the study. Jacobsen (2002) argues that a qualitative fit when interviews are personal. I have made personal interviews. The interviewees and sport clubs have experiences from the highest league in Sweden. They are Halmstad Bollklubb (HBK, soccer), HK Drott (handball) and Rögle BK (ice hockey). Interviews with sports club have been on tow different occasion, the first time was in spring of 2013 and was then interviews. Interview two was conducted by e-mail in spring 2014. Only a few sports clubs have interviewed and in different sports, the result can’t generalize. When it comes to the reliability of the result is reliable.   The conclusion is that the financial work is important and should be maintained properly, with help of budget and follow-up with forecasts. The economy is affected by what happens during the season. Handball is after soccer and ice hockey, both audiences and financially. Sports clubs planning problem is because they don’t know in advance how the season will be.   There has been a suggestion that all premier league clubs in Sweden should pay half of the costs, for the policing at matches. How will it effect a non-profit association? Can budget management, may be an option for sports clubs? That can be subject for a further study. Keywords: Economy, finance officer, sports club, organization, non-profit association, financial control and planning problem.

Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa drivare.
Growth and management control systems influence each other. The emergence of management control systems are driven by both external and internal factors. Management control systems do not stimulate growth in itself, but is necessary for enabling continued growth.

We have chosen to write our essay in collaboration with Varbergs kommun, where our starting point is to improve energy efficiency by management control. Their occupation separates from a pure profit driven corporation and therefore the management controls have to be adapted accordingly.  The reason why we have chosen to write an essay about the management control opportunities to improve the energy efficiency depends on two different reasons. The first reason is that we find it very interesting, how with support from the management control it is possible to improve different parts of the operation. And the second reason is that Varbergs kommun expressed a wish that they wanted to improve their energy efficiency process. The purpose of the essay is to describe and analyze the opportunities with support from the management control to help improving the process of energy efficiency in a municipal operation. We have collected the data that we believe is necessary, to be able to compile and analyze. Our research question is “How can management control improve the energy efficiency in a municipal operation?”  To be able to answer the research question we have chosen a hermeneutic point of view, which means that we have chosen an interpretative point of view. We have also chosen to work with an abductive approach to be able to move between empiricist and theory. The reason for this is to let the understanding emerge gradually. The collection of data for the empirical chapter has been done through discussions, email contact and by interviews with different persons that all has knowledge about the subject. The conclusion of our analysis indicates that the reward system has more perks than disadvantages, and if it is distributed through clear communication to the employees the efficiency can increase in the company. Further it can bring a number of other positive effects, like better monitoring of investment and it can increase the level of knowledge in the operation. Our hopes is that our essay will be able to contribute by showing how the process of energy efficiency can improve through the introduction of a reward system, and by showing that there is great potential for savings without the demand of investment decision.

Background: Inter-organisational ways of working have become more and more common during the last decades. In order to attain efficiency and productivity, such inter-organisational relationships need to be governed and controlled. However, studies have shown that inadequate control is one of the main reasons for why inter-organisational relationships fail. One of the means that can be used for governing and controlling a business is management control. The use of management control in inter-organisational contexts is a quite unexplored area of research at the present time, which might seem somewhat surprising considering the fact that inadequate control is a common explanation for why inter-organisational relationships fail.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe management control in horizontal inter-organisational relationships, as well as to analyse the design of inter-organisational management control systems, using relation specific characteristics as a starting point.

Delimitation: The possible influence that trust might have on inter- organisational management control will not be discussed in this thesis.

Realisation: A case study of a network consisting of three companies that jointly develop a fuel cell air supply system for vehicle applications. The empirical data was gathered through visits at each of the three companies, including an interview with each company’s general manager.

Conclusions: The character of inter-organisational relationships can change over time, which might make it necessary to change inter-organisational management control systems. Some aspects that should be kept in mind when designing an inter-organisational management control system are: the match between the relationship and the control system, the openness within the relationship, the balance between control and commitment, as well as the trade- off between the costs and the benefits of a certain system. The possible effect that external factors might have on inter-organisational management control is yet another aspect that should be considered.

Swedish clubfootball of today involves more money than ever before. This development

depends on the higher interest for football in Sweden which generates more revenues from

audience and TV-contracts, which leads to more money from sponsors and an increasing

market for selling souvenirs. Despite the fact that the increasing interest has generated more

revenues, we can still see reports in the media about economic problems in some clubs. What

is the reason for this? Do the clubs have the ability and knowledge about economic control

that it takes to run such a business as the clubfootball in Sweden has become?

Purpose: The purpose of this study is to examine the economic control in a number of clubs

playing in the two Premier Divisons of the Swedish Football League. The purpose is also to

get a better understanding of how and why such problems occur and how to possibly prevent

them.

Method: We have used a qualitative study based on five interviews with representatives from

different football clubs in Sweden. The method has been chosen to give us a better

understanding for how the economic control works in the different clubs.

Theory: The theoretical framework of the study involves the context that non-profit

organizations and stock companies act in. Furthermore the study describes different theories

in the area of economic control with extra focus on budget.

Empirical foundation: The five interviews with representatives from AIK, Djurgården,

Hammarby, IFK Norrköping and Jönköping Södra IF constitutes the empirical foundation of

the study.

Conclusions: The study shows that all clubs use budget to control their economy. They all

believe that they have good control over their financial situation, which can be explained

partly by the introduction of the club license. The goals are still to reach good sport results

and the economy is seen as means to reach these goals. The study also shows that more

independence in the boards of the clubs could be something to strive for.

Svensk klubbfotboll är idag mer business än någonsin tidigare. Detta beror på det ökade fotbollsintresset i landet vilket lett till ökade publikintäkter, mer pengar från tv-avtal, som i sin tur leder till ökade pengar från sponsring och en ökad souvenirförsäljning. Samtidigt som det ökade intresset har genererat större intäkter nås vi titt som tätt av mediernas rapportering om att föreningar hamnat i olika typer av ekonomiska problem. Vad kan detta bero på? Har föreningarna verkligen de förutsättningar och den kunskap om ekonomisk styrning som krävs för att bedriva en så pass affärsmässig verksamhet som elitfotbollen i Sverige utvecklats till?

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistyrningen går till i ett antal elitsatsande svenska fotbollsföreningar, få en bättre förståelse för hur och varför ekonomiska problem kan uppstå i en fotbollsförening samt hur de kan förhindras.

Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer med representanter för olika elitsatsande fotbollsföreningar i Sverige. Metoden har valts för att ge en bättre förståelse för hur ekonomistyrningen fungerar i de valda föreningarna. Teori: Den teoretiska delen av uppsatsen består till en del av de förutsättningar som ideella föreningar och idrottsaktiebolag verkar inom. Dessutom beskrivs olika teorier inom området ekonomistyrning med fokus på budget.

Empiri: Empirin består av fem intervjuer med representanter för de allsvenska föreningarna AIK, Djurgården och Hammarby samt IFK Norrköping och Jönköping Södra IF från Superettan.

Resultat: Studien visar att budget är det ekonomiska styrverktyg som används. Föreningarna säger sig ha god kontroll över den ekonomiska situationen, vilket delvis kan förklaras av den så kallade elitlicensens införande. Dock är de primära målen sportsliga och ekonomin ses som ett medel att nå dessa mål. Studien visar även att fler oberoende ledamöter i föreningarnas styrelse skulle kunna vara något att sträva efter.

Bakgrund och problem: Arbetssättet hos ideella studentorganisationer vad gäller ekonomistyrning, i form av planering och uppföljning, betraktas som ett relativt outforskat område. Dessutom är nytta och dess innebörd svårdefinierat inom denna typ av organisation, eftersom målen inte är av finansiell karaktär. Istället ligger huvudfokuset på att skapa medlemsnytta. Med grund i detta anses ytterligare forskning inom området vara av intresse. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva samt skapa en förståelse för hur ideella studentföreningar skapar nytta. Syftet med uppsatsen är dessutom att konkretisera hur studentorganisationer arbetar med planering och kontroll genom uppföljning för att styra dess verksamhet. Ambitionen är att framtagna slutsatser ska resultera i en ökad förståelse för ekonomistyrningens betydelse inom denna typ av organisation. Metod: Uppsatsens metod definieras i första hand som en kvalitativ studie. Den empiriska datan har framför allt samlats in genom ett målstyrt urval av relevanta respondenter, med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har, utöver intervjuerna, även kompletterats med information från organisationernas hemsidor. Slutsats: Ideella studentorganisationer skapar nytta genom att arbeta för att studenterna ska erhålla förbättrad utbildning, kontakt med näringslivet samt en social gemenskap. Studentorganisationerna arbetar med finansiell planering, i form av budgetering, samt icke-finansiell planering för att säkerställa att önskad nivå av nytta skapas. Kontroll genom uppföljning sker också i såväl finansiella som icke-finansiella termer. Uppföljningen görs genom en bedömning av hur väl organisationen presterat och hur mycket nytta som skapats.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort.

Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda.

Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland. Frågeställningarna i enkäten behandlade företagsledaren, ekonomifunktionen, utformning och användning av ekonomisystem samt värdering av ekonomisk information. Datamaterialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder och resultaten har jämförts med tidigare gjorda studier inom området.

Resultat: Företagsledarens egenskaper är av central betydelse för att förstå hur ekonomistyrningen ser ut i småföretag. En annan viktig aspekt är påverkan från externa parter, såsom redovisningsbyråer. Användningen av formella ekonomiska rapporter och finansiella nyckeltal kan klassas som hög. Cirka 2/3 av företagen använder fem eller fler rapporter i den ekonomiska styrningen och 1/3 av företagen har ett fulltständigt ekonomisystem, innefattande redovisnings- , budget- och kalkylsystem. Det största problemet med den ekonomiska informationen är att den är på en för aggregerad nivå.

Sammanfattning

Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva.

Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt.

Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning.

I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag.

Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.