Relevant bibliographies by topics / Ekumen

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Ekumen'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ekumen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Ekumen"

1

Glaeser, Zygfryd Paweł. "Ekumena wartości." Studia Oecumenica 19 (December 23, 2019): 33–53. http://dx.doi.org/10.25167/so.991.

Full text
Abstract:
Fundamentalną wartością na której opiera się ekumenia i do której prowadzi jest wiara w Trójjedynego Boga oparta na dziedzictwie Ewangelii. Ludzkie starania, inicjatywy i programy są tu bardzo ważne. Przyznać jednak należy, że często są one niedoskonałe, a więc i mało skuteczne w osiąganiu zamierzonego celu. Sobór Watykański II uczynił ekumenizm jednym z zasadniczych paradygmatów ewangelizacyjnych Kościoła. Dar jedności nie jest jedynie statyczną właściwością struktur kościelnych. Tkwi w nim moc otwierania Kościoła ku ludzkości i usuwania barier, które dzielą ludzi i Kościoły. Pogłębiając nauczanie soborowe na temat ekumenizmu i jego integracyjnej roli społecznej, Jan Paweł II stwierdził, że ekumenia jest „imperatywem chrześcijańskiego sumienia oświeconego wiarą i kierowanego miłością” (UUS 8). Ekumenia nie odnosi się tylko do działań ściśle kościelnych, choć te są w centrum jej zainteresowania. Ma swoje wyraźne odniesienia do procesów integracyjnych w ogóle. W kontekście polskim i europejskim znaczący jest wkład Kościołów w procesy pojednania z sąsiednimi narodami i państwami: z Niemcami, z Ukraińcami i z Rosjanami. Ekumenia uczy przede wszystkim tego, że budowanie jedności między państwami, narodami, kulturami i Kościołami oraz między poszczególnymi ludźmi musi zacząć się od burzenia murów, jakie przez wiele lat wyrosły w ludzkich umysłach i w ludzkich sercach. Konieczne jest odbudowywanie międzyludzkich więzów opartych na zaufaniu i na wzajemnym poszanowaniu. Szczególne zadanie przypada tu Kościołom, chrześcijanom i w ogóle wspólnotom religijnym, ale także instytucjom wychowawczym, nauce i kulturze.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Musa, Monsur. "The Ekushe." Language Problems and Language Planning 9, no. 3 (January 1, 1985): 200–214. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.9.3.02mus.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTING Ekushe: Sprâk-och Frihetsritual Ekushe betyder 21 pâ det bengaliska sprâket; men ordet benämner också alla de ritualer och aktiviteter som äger rum på denna dag av offer ochs lovsång till det bengaliska sprâket. Denna uppsats beskriver ritualiseringen av Ekushe från de händelser som byggde Shahid (offer) monumentet den 21 februari, 1952, till evenemang som ger Ekushe enorm skaparkraft på grundval av nationell medvetenhet i dagens Bangladesh. RESUMO Ekuse: Reto lingva kaj libereca Post la disduigo de la hinda subkontinento, oni proponis, ke la urdua fariĝu la nacia lingvo de Pakistano—paso, kiu praktike forprenus la lingvajn raftojn de plimulto de la enloĝantaro de la plejparte neurduparolanta provinco Orienta Bengalo. Politikaj klopodoj igi la pakistanan registaron rekonsideri kaj akcepti la bengalen aŭ kiel aldo-nan nacian lingvon aŭ kiel oficialan provincan lingvon malsukcesis. Rezultis perforto, kaj, fine, la 21-an de februaro 1952, la mortoj memorigitaj de la Ekuse. Ekuse signifas la numeron 21 en la bengala lingvo; la vorto ankaŭ aludas al ciuj ritoj kaj agadoj, kiuj rilatas al observo de tiu ci tago de oferado kaj festado por la bengala lingvo. Tiu ci referajo priskribas la ritigon de Ekuse ekde la okazintajoj, kiuj konstruigis la monumenton Sahid (oferita) la 21-an de februaro 1952, ĝis la praktikoj, kiuj donas al Ekuŝe grandegan potencialon por stimuli kreemon en la nacia konscio de la hodiaŭa Bangladeŝo.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Burszta, Wojciech Józef. "Globalna ekumena popnacjonalizmu." Sprawy Narodowościowe, no. 42 (June 16, 2015): 51–65. http://dx.doi.org/10.11649/sn.2013.003.

Full text
Abstract:
Global ecumene of pop nationalismThe aim of the article is to examine the contemporary phenomenon of pop nationalism, understood as a special form of ethno-nationalist emotions and attitudes which are clearly visible in the realm of sports competition. The author points to paradoxes hiding behind the globalization, professionalization and market orientation of this domain. The so-called hegemonic disciplines of sports (such as football, hockey, basket ball) are now – despite the cosmopolitan orientation of sports competition – the main source of national identification, seen as unique “wars of nations in a time of peace.” The more global sport is made, the more national identity is emphasized as an indispensable component of the logic of such a competition. In the essay, the author aims to reconstruct ways of creating a similar global ecumene of pop nationalism, as well as to analyze various specific situations and symbolic forms in which people create their own national identities, for example those that accompanied the 2012 UEFA European Football Championship (commonly referred to as Euro 2012), hosted for the first time by Poland and Ukraine.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sopacuaperu, Eklepinus Jefry. "ECUMENICAL HERMENEUTICS." KENOSIS: Jurnal Kajian Teologi 5, no. 1 (July 31, 2019): 13–23. http://dx.doi.org/10.37196/kenosis.v5i1.60.

Full text
Abstract:
Tulisan ini dimaksudkan untuk memberi pengantar dan uraian singkat mengenai apa itu “ecumenical hermeneutics”, bagaimana prinsip-prinsip esensialnya dan kemungkinan relevansinya dalam konteks ekumene di Indonesia. Karena sifatnya sebagai pengantar, maka uraiannya dibuat sesederhana mungkin, dengan beberapa tujuan. Pertama, supaya mudah dipahami oleh mereke, yang baru terhadap isu dan terminologi “ecumenical hermeneutics” Kedua, membuka ruang baru bagi literasi akademis dan diskursus teologis mengenai isu ekumene dewasa ini, serta diharapakan dapat menjadi salah satu paradigma baru dalam pengembangan gerakan ekumene di Indonesia.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nobis, Adam. "Relacje międzykulturowe, globalna ekumena, kulturowa różnorodność." Intercultural Relations 1, no. 1(1) (May 15, 2017): 107–22. http://dx.doi.org/10.12797/rm.01.2017.01.06.

Full text
Abstract:
Intercultural Relations, Global Oecumene, Cultural DiversityThe classical anthropological paradigm of plurality of separate cultures became contested at the turn of the last century. Researchers such as Thomas Hylland Eriksen, Wolfgang Welsch or Ulf Hannerz show that there are no intercultural boundaries anymore and cultures permeate within each other. Some of the researchers suggest that we can speak only about a single global culture. The outlined vision of reality pressures us to ask the old question of cultural studies: What are the cultural differences and where are their sources? It leads us to another issue: How should we understand intercultural relations if we accept the axiom of the single culture? The article is an attempt to deal with those problems.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gous, A. G. S. "Plaaslike ekumene en die einddoel van die eenheidstrewe." Verbum et Ecclesia 14, no. 1 (September 9, 1993): 47–66. http://dx.doi.org/10.4102/ve.v14i1.1275.

Full text
Abstract:
Local ecumenism and the goal of the ecumenical endeavourAccording to the author the need for local ecumenism arises from the fact that nowadays there is not only the one universal church in many localities as in the early church but a new reality of many churches in one locality - a situation unknown to the Mew Testament. The quest for unity should therefore primarily originate from the local congregation. Gous clarifies the concept “local” and defines the ecumenical activity as such. He describes and evaluates five models for church unity: (i) organic unity, (ii) conciliar fellowship, (iii) reconciled diversity, (iv) communion of communions, and (v) unity as solidarity. He closes his article by listing reasons why churches remain caught in a situation of mutual exclusiveness, instead of full communion. A distorted relationship between unity and truth is one of the primary reasons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Office, Editorial. "Kerkgeskiedenis & Ekumene/ Church History and Ecumenical Studies." Verbum et Ecclesia 29, no. 2 (November 17, 2008): 599–603. http://dx.doi.org/10.4102/ve.v29i2.42.

Full text
Abstract:
Brent A, 2007. Ignatius of Antioch: A martyr bishop and the origin of episcopacy. London: T & T Clark/Continuum. 180pp. Price: ₤55-00. ISBN: 978-0567-03200-3.Nel, R & Du Toit, H (reds.) 2007. Ons Pelgrimstog na Eenheid. Our Pilgrimage to Unity. Pretoria: UP Drukkery. Prys: R59-00. [Bestel by NG Kerk Sinode van Suid Transvaal. ABSA Bank Rekeningnommer: 4050306630. Faks depositostrokie met eie posadres en vermelding van “kerkhereniging” na 011-4033050.]Els, J 2008. Ligdans. Depressie-vegters se verhale van hoop. Wellington: Lux Verbi.BM. Pp. 224. Prys onbekend.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nobis, Adam. "Uczestnictwo w globalnej ekumenie kulturowej?" Prace Kulturoznawcze 19 (September 15, 2016): 103–12. http://dx.doi.org/10.19195/0860-6668/19.7.

Full text
Abstract:
Participationin a global cultural ecumene?Certain theorists of global processes and phenomena find it useless for their studies to imagine culture in terms national or tribal that depart from an assumption of there being amultitude of different cultures. The conception of global cultural ecumene of Ulf Hannerz is one of the alternative propositions, for it assumes the existence of one cross-human cultural ecumene within which influences, borrowings, modifications and other cultural processes can occur. If we were to follow this route, one would have to begin by posing afew questions. Can we speak of our participation in a global ecumene? And how is it possible in the first place? Can we, and if yes, how and why, take part, or share, cultural contents that are so different and distant in time and space? My paper searches for an answer to these questions. It opens with an analysis of objects located in the quotidian spaces of our homes, yet coming from distant places and times.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kochanek, Piotr. "Schematy ekumeny w literaturze patrystycznej w kontekście klasycznych schematów zamieszkałej ziemi." Vox Patrum 55 (July 15, 2010): 307–40. http://dx.doi.org/10.31743/vp.4341.

Full text
Abstract:
Dieser Aufsatz stellt einen Versuch dar, die wichtigsten Schemata der Erde und der Ökumene (der besiedelte Teil der Erdoberfläche) in der antiken und patristischen Geografie und Kartografie zusammenzutragen. Ausgangspunkt waren solche Begriffe. Die Verben beschreiben die zwei Hauptarten der Erderforschung durch altertümliche und patristische Autoren: die Bemessungen der Erde im Rahmen der gew-metr…a und die Beschreibung der Erde im Rahmen. In Anlehnung an diese zwei Arten der Erderforschung wurden hier konsequenterweise auch die Hauptschemata der Ökumene in zwei Arten gegliedert: in das geometrische und in das geografische Schema. Zu den wichtigsten geometrischen Schemata der Erde und der Ökumene in der antiken Geographie gehören der Kreis, das Parallelogramm, der Globus, das Trapez, die Raute und Sphendone. Begriffe, die geometrische Schemata beschreiben, sind also solche schematisierende Begriffe. Zu den wichtigsten geographischen Schemata der Ökumene im Altertum gehört ein anthropomorphisches Schema, das sich in der hippokratischen Schrift Über die Hebdomadenlehre befindet. In diesem Text zerfällt also die ganze Erde in 7 Teile: 1) sie hat den Peloponnes als Kopf und Gesicht, 2) den korinthischen Isthmus als Rückenmark oder Hals, 3) Jonien als Zwerchfell, 4) den Hellespontos als Schenkel, 5) den thrakischen und kimmerischen Bosporos als Füße, 6) Ägypten und das ägyptische Meer als Bauch, 7) das Schwarze Meer und die Maiotische See als unteren Bauch und Mastdarm. Diese antiken geometrischen Hauptschemata der Erde und der Ökumene in Verbindung mit der Völkertafel von Gen 10, 1-32, die die unter die drei Söhne Noahs geteilte Welt schildert, mit der Beschreibung des Offenbarungszeltes (Ex 26, 15-37; 36, 20-34), mit der Darstellung vom Vorhof des Offenbarungszeltes (Ex 27, 9-19; 38, 9-13) und mit der Beschreibung der Ordnung im Lager der Israeliten, die rings um das Offenbarungszelt lagern sollten (Num 2, 3. 10. 18. 25), wurden die Grundlage der patristischen geometrischen Schemata der Erde an sich und der besiedelten Welt. Das oben erwähnte anthropomorphische Schema wurde wahrscheinlich hingegen (mutatis mutandis) eine ferne Inspirationsquelle für das gut bekannte Akrostichon des Namens Adam, wo die ersten Buchstaben der griechischen Bezeichnungen für die vier Himmelsrichtungen den Namen des Urvaters der Menschheit ergeben. Das Akrostichon wurde das patristische Hauptschema der Welt. Dieses Schema, dem die Typologie Adam-Christus (1 Kor 15, 22; Röm 5, 12-21) zugrunde lag, stellte die christozentrisch- anthropologische Perspektive des Christentums gut dar. Die patristischen Schemata waren eigentlich keine Vorstellungen aus dem Bereich der Kartografie sensu stricto, sondern stellten, ähnlich wie zum Beispiel das Zeichen „Fisch”, ein bestimmtes christliches Glaubensbekenntnis dar. Man sieht hier deutlich den Einfluss der Theologie des Neuen Testaments. Daneben, irgendwie im Hintergrund, sind in dem patristischen Bild der Ökumene alttestamentarische Inspirationen sichtbar. Diese biblischen Elemente waren an die klassische altgriechische Begriffsstruktur aus dem Bereich der Geo- und Kartografie angelehnt. Auf dieses Art erhielten die gut bekannten Schemata einen neuen Inhalt und wurden in den Dienst der neuen Ideologie eingespannt. Darüber hinaus waren sie dank der Bezugnahme auf die einfachsten geometrischen Figuren leicht zu merken und somit in der patristischen Katechese und in der Homiletik sowie auch im damaligen Schulunterricht gut anwendbar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Aritonang, Jan S. "DAMPAK REFORMASI TERHADAP PERPECAHAN GEREJA DAN MAKNANYA BAGI UPAYA PENYATUAN GEREJA | IMPACT OF THE REFORMATION ON CHURCH DIVISION AND ITS MEANING FOR THE EFFORT TO UNITE THE CHURCHES." Jurnal Ledalero 16, no. 2 (December 20, 2017): 204. http://dx.doi.org/10.31385/jl.v16i2.103.204-225.

Full text
Abstract:
<b>Abstract:</b> There are at least two general impressions about Church Reform that took place 500 years ago, namely (1) the Reformation sought - and to some extent succeeded – in renewing the doctrine and life of the Church; and (2) the Reformation caused divisions within the Church. This article will examine whether and to what extent these two impressions are correct, and what impact and significance this is for the Church today, especially in Indonesia. To discuss these issues thoroughly, we certainly need more deep and detailed research. This paper is limited to several aspects and examples, while including several other points. <b>Keywords:</b> reformation, Church, theology, controversy of theology, base color, ecumenical, ecumenical movement. <b>Abstrak:</b> Sekurang-kurangnya ada dua kesan umum tentang Reformasi Gereja yang terjadi sejak 500 tahun yang lalu, yaitu (1) Reformasi itu berupaya – dan pada batas tertentu berhasil – membarui ajaran dan kehidupan gereja; dan (2) Reformasi itu menimbulkan perpecahan di dalam Gereja. Artikel ini akan mengkaji apakah dan sejauh mana kedua kesan itu benar, serta apa dampak dan maknanya bagi Gereja pada masa kini, khususnya di Indonesia. Untuk membahasnya secara tuntas, tentu dibutuhkan penelitian dan penulisan yang mendalam, panjang, dan rinci. Tulisan ini terbatas pada beberapa aspek dan contoh, sembari dikaitkan dengan beberapa aspek lain. <b>Kata-kata kunci:</b> reformation, Gereja, teologi, kontroversi teologi, warna dasar, ekumene, gerakan ekumene.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Ekumen"

1

Potechkin, Natalja. "Nathan Söderblom : hans utveckling till ekumenisk ledare." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-536.

Full text
Abstract:

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner.

Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kloppers, Elizabeth C. "Kerkliedere vir 'n nuwe generasie - 'n Liturgies-himnologiese ontwerp onder voorwaarde van die Ekumene." Thesis, University of Pretoria, 2004. http://hdl.handle.net/2263/31115.

Full text
Abstract:
Hymns are handed down from generation to generation, from country to country, and from church to church. In every time in history, hymns and songs are needed that are new for that time and generation – hymns through which the timeless message can be voiced in a new and unique way. The historical binding, as well as the ecumenical tie, are thus indispensable features for the church, her liturgy and her music. In the processes of creating new hymns and liturgical forms, the una sancta ecclesia always needs to be in focus. In this study the ecumenical and liturgical movements of the twentieth century, their goals, and the influence they exerted on liturgical renewal and hymn singing, are investigated. The ecumenical meaning of new hymns and liturgical forms is evaluated in terms of these goals. To determine the functionality of new hymns, a theoretical grounding for the various functions of hymns is given. Renewal in the form of contemporary material, new styles and ecumenical-liturgical forms is reflected in the Liedboek van die Kerk (2001), the new hymnal for the Afrikaans-speaking churches. The hymnal is discussed with regard to the content, and the processes of compilation. The versification of the psalms, fundamentalist views, and the resistance to transformation in the processes of canonization, also comes under scrutiny. Documentation, motivation and report of about sixty new hymns and liturgical forms in the Liedboek van die Kerk (2001) are given. Hymns, songs and liturgical forms are researched from hymnological perspectives, by relevant musical and textual analysis, and by exploring their origin, history, working history, and liturgical function. The functionality of the hymns is assessed, and their hymnological, liturgical, contextual and ecumenical significance determined, with regard to the theoretical grounding in the preceding chapters. The conclusion is that ecumenicity is a sine qua non for the hymns and songs of a new generation. History and tradition, but also the contemporary church as a whole, should co-determine processes. The future of liturgical singing depends on the way in which theological, liturgical, hymnological, ecumenical and anthropological fields of tension could be kept in balance. Balance thus needs to be found between functionality, ethics, and aesthetics; between tradition and creativity; historical fidelity and contemporary embodiment; individualism and community; between the individual church and ecumenism; quality and popularity; between Christian/confessional identity, and general religiosity; between orthodox expressions of faith, and the poetical-symbolical shifting of boundaries. Boundaries are exceeded through the singing of hymns – boundaries of language, of confession, of time and space, and boundaries between individuals and groups. Liturgical singing can be the singing of believers of all times and all places only by preserving the traditional ecumenical heritage on the one hand, and on the other hand, through ecumenical cooperation when creating new hymns and forms – thus the one faith in many languages, the audible sign of the una sancta ecclesia.
Thesis (DMus)--University of Pretoria, 2005.
Music
Unrestricted
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Werngren, Jan. "Ekumenik - Samarbete över skiljelinjen : En fallstudie kring funktionen av ekumenik och ekumeniska drivkrafter i tre västsvenska församlingar, tolkat ur ett religionssociologiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43205.

Full text
Abstract:
Ekumenik är ett begrepp inom kristendomen vars syfte inbegriper ett försök att överbrygga samfunds olikheter och främja samarbete i gemensam tro. Ekumenik existerar i flera kristna sammanhang, exempelvis vid kyrkliga sammankomster och internationella samarbeten. Föreliggande studie ämnar undersöka ekumenik i lokal kontext, genom att klarlägga vilka ekumeniska samarbeten som pågår i tre olika samfund, och att ta reda på vilken funktion ekumenik har för samfunden och medlemmarnas engagemang.Studiens centrala del består av svar på semistrukturerade intervjufrågor som ställdes till tre olika samfunds kyrkoledning, en präst och två pastorer. Studien genomfördes på två orter, i två skilda kommuner. Fokus ligger på ekumenisk samverkan och en redogörelse av de funktioner som ekumenik anses fylla hos samfunden och deras medlemmar.Resultaten har tolkats ur ett religionssociologiskt perspektiv med teorier kopplade till funktionalism (funktionalism hänvisar här till religionens funktion för individen och gruppen).Studiens resultat visar att ekumenik kan fylla specifika funktioner hos kristna samfund och deras medlemmar. Den visar också att prioriteringen av ekumenik skiljer sig åt i de tre samfund som ingick i studien. I studien framkom att ekumenik bidrar till att skapa aktiviteter som anses meningsfulla för samfundens medlemmar, exempelvis föreläsningar, andrahandsaffärer och mötesplatser (strandkafé). Ekumenik kan på så vis stärka medlemmars deltagande och bidra till att mer tid ägnas åt ett samfunds verksamheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bardh, Ulla. "Församlingen som sakrament : tro, dop, medlemskap och ekumenik bland frikyrkokristna vid 1900-talets slut /." Uppsala : Örebro : Institutionen för teologi, Uppsala universitet ; Libris distributör, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8919.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Terzic, Lazar. "Kyrkosplittring eller berikad mångfald? : En undersökning om den nuvarande ekumeniska relationen mellan Svenska kyrkan och Rysk-ortodoxa kyrkan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37684.

Full text
Abstract:
The results illustrate that there is a lack of reciprocal dialogue and respect between the churches at present. The Russian-orthodox church has chosen to disrupt its dialogue with the Swedish church due to disagreements regarding same-sex marriage. In the research, qualitative methods, such as interviews, were used to answer the research questions. Three main challenges to the continuation of an ecumenical dialogue are discussed in the theoretical section of the dissertation: goals, methods and responsibilities. The study shows that similar problems are faced by both churches.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sollner, Fredrik. "I dialog med skapelsen : En empirisk studie av religionsdialog och ekumenik bland teologistudenter i Sri Lanka." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402913.

Full text
Abstract:
Idén till denna uppsats tog sin början i en kyrka i Kandy, i centrala Sri Lanka, i januari 2019. Två präster från Svenska kyrkan och jag hade varit på besök i landet och vi skulle avsluta vår vistelse med att fira högmässa i anglikanska St. Paul’s Church på trettondedag jul. Efter gudstjänsten fick vi under kyrkfikat möjlighet att sitta ned med kyrkoherden och diskutera religionsdialog. Något som blev tydligt för mig under samtalet var hur ifrågasatt den kristna minoriteten i landet är. St. Paul’s Church byggdes under den brittiska kolonialtiden och ligger vägg i vägg med Sri Lankas viktigaste buddhisttempel – Sri Dalada Maligawa. Marken som omgärdar templet är omstridd och församlingen har fått utstå flera verbala och fysiska attacker från buddhister som inte velat ha kyrkan på den mark som britterna tog ifrån dem under 1800-talet. Kyrkoherdens berättelse fick mig att vilja undersöka situationen närmare – hur ser relationen mellan kristna och människor av annan trosuppfattning egentligen ut? Eftersom jag är student erbjöd han sig att kontakta ett teologiskt college i centralprovinsen för att jag skulle få möjlighet att själv undersöka hur studenter och lärare arbetar med frågan. Sri Lanka har med sin mångreligiösa miljö givit världen flera pionjärer inom religionsdialog. Aloysius Pieris – jesuitpräst och grundare av Tulana Research Center for Encounter and Dialogue, Wesley Ariarajah – Kyrkornas världsråds sekreterare för interreligiösa relationer och Lynn de Silva – tidigare vid Ecumenical Institute for Study and Dialogue i Colombo, är några av dem. Att ägna sig åt religionsdialog i en kontext där man som samfund befinner sig i minoritet borde vara viktigt för att kunna samexistera, tänkte jag. Min egen bild av begreppet är att religionsdialog handlar om konstruktiva interaktioner över religionsgränser där människor försöker nå en ömsesidig förståelse av sin religiösa nästa för att i förlängningen främja fred mellan människor av olika trosuppfattningar. Ekumenik handlar för mig om relationer i samarbete och bön mellan kristna. Mina uppfattningar kom att utmanas under resan tillbaka till Sri Lanka i augusti samma år. Det blev början på en tid som kom att ge mig nya perspektiv och erfarenheter som resulterade i denna uppsats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hansson, Klas. "Fridens och kärlekens ord : Nathan Söderbloms gestaltning av ärkebiskopsämbetet 1914- 1931." Thesis, Uppsala University, Church History, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-125992.

Full text
Abstract:

Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eriksson, David. "Från individ till institution : En typologisk analys av Ulf Ekmans ecklesiologi." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30847.

Full text
Abstract:
Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ämnet ecklesiologi. Jag har undersökt om det finns någon förändring i hur Ulf Ekman beskriver Kristi kropp eller den sanna kyrkan, och hur den förändringen ser ut. Jag använder mig i första hand av tryckt material men även av hemsidor och bloggar. Den metod jag använder mig av är en typologisk analys av Ekmans litteratur. Till min hjälp har jag använt mig av Avery Dulles typologi för att analysera och kategorisera Ekmans ecklesiologi. Uppsatsen beskriver Ekmans ecklesiologi och hur han gått från en individuell och instiutionskristisk kyrka till att omfamna den katolska kyrkan, vilken står i kontrast till den tidigare. Uppsatsens slutsatser är att det går att se en tydlig förskjutning i Ekmans förhållningssätt – från en mer individualistisk och kongregationalistisk kristendomssyn till en instutionell ecklesiologi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ander, Louise, and Evelin Carlsson. "Att gå över gränsen : Om kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete i det sociala arbetet." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10733.

Full text
Abstract:

Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sjömar, Fredrik. "Katolska kyrkan och ekumeniken : Unitatis Redintegratio i historiens ljus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61052.

Full text
Abstract:
In this essay I have studied the how the Catholic Church have viewed other churches during history and how this changed during the Second Vatican Council. Through a discourse analysis of the document Unitatis Redintegratio I have studied how the Catholic Church themselves view this change and how to understand it through the catholic doctrine that new doctrines of the church cannot contradict previous doctrines.  Before the Second Vatican Council viewed other Christian congregations as heretics without a chance of salvation. Through the different ecumenical councils of the church they have declared all those who held opposing views as anathemas. This changed in the Second Vatican Council and the document Unitatis Redintegratio. The Catholic Church know became open for a dialogue with the other churches. However, I argue that the basics have not changed, they still view themselves in the document as the only true church. In the document they also hold the belief and goal that other Christians should join them.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Ekumen"

1

Perović, Sreten. Makedonija ekumena. Skopje: Slovo, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Liauw, Suhento. Apakah gerakan Ekumene itu Alkitabiah? 3rd ed. Jakarta: GBIA Graphe, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Krymskai︠a︡ ekumena: Religioznai︠a︡ zhiznʹ poslevoennogo Kryma. Sankt Peterburg: Aleteĭi︠a︡, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hyvönen, Heikki. Urho Kekkonens museum, Ekudden. [Helsingfors]: Museiverket, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ṭipu, Muhammada Ābu Nāchera. Ekuśe Padaka: 1976 theke 2009 paryanta Ekuśe Padakaprāptadera pariciti. Ḍhākā: Anindya Prakāśa, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ṭipu, Muhammada Ābu Nāchera. Ekuśe Padaka: 1976 theke 2009 paryanta Ekuśe Padakaprāptadera pariciti. Ḍhākā: Anindya Prakāśa, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rahamāna, Moḥ Lut̲aphara. Ekuśe Padakaprāpta garbita Bāṅāli. Ṭāṅgāila: Chāẏānīṛa, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Widyatmadja, Yosef P. The journey of faith: Pergumulan ekumene dan misi di tengah pembangunan. Jakarta, Indonesia: BPK Gunung Mulia, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eso-Oluborode, Sunday. Ekun abijawara. Ibadan: Vantage Publishers, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaim, Andrzej. Ekumenia w dobie renesansu: Jedność Kościoła w ujęciu Stanisława Orzechowskiego. Lublin: Red. Wydawnictw Katolickiego Uniwersytetu Lubelskiego, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Ekumen"

1

Spicer, Arwen. "Many Voices in the Household: Indigeneity and Utopia in Le Guin’s Ekumen." In Palgrave Studies in Science and Popular Culture, 65–81. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-82827-1_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brown, David H. "Abakuá Altar Arts: Ekue, Representation, and the Banner of Regla's Efori Eñongo." In The Light Inside, 31–48. Routledge, 2019. http://dx.doi.org/10.4324/9780429283789-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Ekumen"

1

Andrews Ghanney, Robert, and Joseph Bentil. "STUDY HABITS AND ACADEMIC PERFORMANCE AMONG PUBLIC JUNIOR HIGH SCHOOL PUPILS IN THE EKUMFI DISTRICT: INVESTIGATING THE CONTROLLING EFFECT OF LEARNING STYLES." In SOCIOINT 2020- 7th International Conference on Education and Education of Social Sciences. International Organization Center of Academic Research, 2020. http://dx.doi.org/10.46529/socioint.2020188.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Ekumen' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography