Dissertations / Theses on the topic 'Ekumen'

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner.

Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.

Hymns are handed down from generation to generation, from country to country, and from church to church. In every time in history, hymns and songs are needed that are new for that time and generation – hymns through which the timeless message can be voiced in a new and unique way. The historical binding, as well as the ecumenical tie, are thus indispensable features for the church, her liturgy and her music. In the processes of creating new hymns and liturgical forms, the una sancta ecclesia always needs to be in focus. In this study the ecumenical and liturgical movements of the twentieth century, their goals, and the influence they exerted on liturgical renewal and hymn singing, are investigated. The ecumenical meaning of new hymns and liturgical forms is evaluated in terms of these goals. To determine the functionality of new hymns, a theoretical grounding for the various functions of hymns is given. Renewal in the form of contemporary material, new styles and ecumenical-liturgical forms is reflected in the Liedboek van die Kerk (2001), the new hymnal for the Afrikaans-speaking churches. The hymnal is discussed with regard to the content, and the processes of compilation. The versification of the psalms, fundamentalist views, and the resistance to transformation in the processes of canonization, also comes under scrutiny. Documentation, motivation and report of about sixty new hymns and liturgical forms in the Liedboek van die Kerk (2001) are given. Hymns, songs and liturgical forms are researched from hymnological perspectives, by relevant musical and textual analysis, and by exploring their origin, history, working history, and liturgical function. The functionality of the hymns is assessed, and their hymnological, liturgical, contextual and ecumenical significance determined, with regard to the theoretical grounding in the preceding chapters. The conclusion is that ecumenicity is a sine qua non for the hymns and songs of a new generation. History and tradition, but also the contemporary church as a whole, should co-determine processes. The future of liturgical singing depends on the way in which theological, liturgical, hymnological, ecumenical and anthropological fields of tension could be kept in balance. Balance thus needs to be found between functionality, ethics, and aesthetics; between tradition and creativity; historical fidelity and contemporary embodiment; individualism and community; between the individual church and ecumenism; quality and popularity; between Christian/confessional identity, and general religiosity; between orthodox expressions of faith, and the poetical-symbolical shifting of boundaries. Boundaries are exceeded through the singing of hymns – boundaries of language, of confession, of time and space, and boundaries between individuals and groups. Liturgical singing can be the singing of believers of all times and all places only by preserving the traditional ecumenical heritage on the one hand, and on the other hand, through ecumenical cooperation when creating new hymns and forms – thus the one faith in many languages, the audible sign of the una sancta ecclesia.
Thesis (DMus)--University of Pretoria, 2005.
Music
Unrestricted

Ekumenik är ett begrepp inom kristendomen vars syfte inbegriper ett försök att överbrygga samfunds olikheter och främja samarbete i gemensam tro. Ekumenik existerar i flera kristna sammanhang, exempelvis vid kyrkliga sammankomster och internationella samarbeten. Föreliggande studie ämnar undersöka ekumenik i lokal kontext, genom att klarlägga vilka ekumeniska samarbeten som pågår i tre olika samfund, och att ta reda på vilken funktion ekumenik har för samfunden och medlemmarnas engagemang.Studiens centrala del består av svar på semistrukturerade intervjufrågor som ställdes till tre olika samfunds kyrkoledning, en präst och två pastorer. Studien genomfördes på två orter, i två skilda kommuner. Fokus ligger på ekumenisk samverkan och en redogörelse av de funktioner som ekumenik anses fylla hos samfunden och deras medlemmar.Resultaten har tolkats ur ett religionssociologiskt perspektiv med teorier kopplade till funktionalism (funktionalism hänvisar här till religionens funktion för individen och gruppen).Studiens resultat visar att ekumenik kan fylla specifika funktioner hos kristna samfund och deras medlemmar. Den visar också att prioriteringen av ekumenik skiljer sig åt i de tre samfund som ingick i studien. I studien framkom att ekumenik bidrar till att skapa aktiviteter som anses meningsfulla för samfundens medlemmar, exempelvis föreläsningar, andrahandsaffärer och mötesplatser (strandkafé). Ekumenik kan på så vis stärka medlemmars deltagande och bidra till att mer tid ägnas åt ett samfunds verksamheter.

The results illustrate that there is a lack of reciprocal dialogue and respect between the churches at present. The Russian-orthodox church has chosen to disrupt its dialogue with the Swedish church due to disagreements regarding same-sex marriage. In the research, qualitative methods, such as interviews, were used to answer the research questions. Three main challenges to the continuation of an ecumenical dialogue are discussed in the theoretical section of the dissertation: goals, methods and responsibilities. The study shows that similar problems are faced by both churches.

Idén till denna uppsats tog sin början i en kyrka i Kandy, i centrala Sri Lanka, i januari 2019. Två präster från Svenska kyrkan och jag hade varit på besök i landet och vi skulle avsluta vår vistelse med att fira högmässa i anglikanska St. Paul’s Church på trettondedag jul. Efter gudstjänsten fick vi under kyrkfikat möjlighet att sitta ned med kyrkoherden och diskutera religionsdialog. Något som blev tydligt för mig under samtalet var hur ifrågasatt den kristna minoriteten i landet är. St. Paul’s Church byggdes under den brittiska kolonialtiden och ligger vägg i vägg med Sri Lankas viktigaste buddhisttempel – Sri Dalada Maligawa. Marken som omgärdar templet är omstridd och församlingen har fått utstå flera verbala och fysiska attacker från buddhister som inte velat ha kyrkan på den mark som britterna tog ifrån dem under 1800-talet. Kyrkoherdens berättelse fick mig att vilja undersöka situationen närmare – hur ser relationen mellan kristna och människor av annan trosuppfattning egentligen ut? Eftersom jag är student erbjöd han sig att kontakta ett teologiskt college i centralprovinsen för att jag skulle få möjlighet att själv undersöka hur studenter och lärare arbetar med frågan. Sri Lanka har med sin mångreligiösa miljö givit världen flera pionjärer inom religionsdialog. Aloysius Pieris – jesuitpräst och grundare av Tulana Research Center for Encounter and Dialogue, Wesley Ariarajah – Kyrkornas världsråds sekreterare för interreligiösa relationer och Lynn de Silva – tidigare vid Ecumenical Institute for Study and Dialogue i Colombo, är några av dem. Att ägna sig åt religionsdialog i en kontext där man som samfund befinner sig i minoritet borde vara viktigt för att kunna samexistera, tänkte jag. Min egen bild av begreppet är att religionsdialog handlar om konstruktiva interaktioner över religionsgränser där människor försöker nå en ömsesidig förståelse av sin religiösa nästa för att i förlängningen främja fred mellan människor av olika trosuppfattningar. Ekumenik handlar för mig om relationer i samarbete och bön mellan kristna. Mina uppfattningar kom att utmanas under resan tillbaka till Sri Lanka i augusti samma år. Det blev början på en tid som kom att ge mig nya perspektiv och erfarenheter som resulterade i denna uppsats.

Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ämnet ecklesiologi. Jag har undersökt om det finns någon förändring i hur Ulf Ekman beskriver Kristi kropp eller den sanna kyrkan, och hur den förändringen ser ut. Jag använder mig i första hand av tryckt material men även av hemsidor och bloggar. Den metod jag använder mig av är en typologisk analys av Ekmans litteratur. Till min hjälp har jag använt mig av Avery Dulles typologi för att analysera och kategorisera Ekmans ecklesiologi. Uppsatsen beskriver Ekmans ecklesiologi och hur han gått från en individuell och instiutionskristisk kyrka till att omfamna den katolska kyrkan, vilken står i kontrast till den tidigare. Uppsatsens slutsatser är att det går att se en tydlig förskjutning i Ekmans förhållningssätt – från en mer individualistisk och kongregationalistisk kristendomssyn till en instutionell ecklesiologi.

Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.

In this essay I have studied the how the Catholic Church have viewed other churches during history and how this changed during the Second Vatican Council. Through a discourse analysis of the document Unitatis Redintegratio I have studied how the Catholic Church themselves view this change and how to understand it through the catholic doctrine that new doctrines of the church cannot contradict previous doctrines.  Before the Second Vatican Council viewed other Christian congregations as heretics without a chance of salvation. Through the different ecumenical councils of the church they have declared all those who held opposing views as anathemas. This changed in the Second Vatican Council and the document Unitatis Redintegratio. The Catholic Church know became open for a dialogue with the other churches. However, I argue that the basics have not changed, they still view themselves in the document as the only true church. In the document they also hold the belief and goal that other Christians should join them.

Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå?  Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

Abstract The doctoral thesis deals with such Christian sense of community in which a believer participates in the services or other activities of several Christian communities, con¬ceives the community of Christians as something larger than the institutionalized church or religious community, or argues matters within the domain of religion with statemenst that belong to non-religious discourse. I will use the term Inter-Christianity of these activities. The primary survey area is Finland. However, I will contextualize the observations concerning Finland against changes in Christianity especially in Germany, the United States of America and also by a few examples, elsewhere in the world. In this manner, I will put the observations concerning Finland in proportion with the supranational nature of Christianity. I will review the change in the sense of community and identification of Christianity with the help of theories involving postmodernism, narrative research and symbolic anthropology. Twenty-three informants took part in the research. The research materials consists of 24 interviews, 14 discussions, 51 feedback discussions, 47 field work events and 49 written descriptions, Internet discussions and television programs involved with the topic. As the study is a mix of reflexive, interpretative and empirical methods, it is postmodern religious anthropology. Due to influence of ecumenical discussion, joint Christian gatherings and ecumenical services have increased in all countries reviewed. The increase of joint activities of different churches and the spread of awakening evangelical Christianity together with the postmodern culture that empahizes individuality have confirmed the perception of people involved in the Inter-Christianity on the justification of participation in multiple communities and the home gathering activities that oppose the institutionalized power of churches. Postevangelical movements and reform groups are common in Germany and the United States of America. Instead, home gathering activities and individual crossing of boundaries are common in Finland
Tiivistelmä Tutkimus käsittelee sellaista kristillisen yhteisöllisyyden tapaa, jossa uskova osallistuu monien uskonyhteisöjen jumalanpalveluksiin tai muuhun toimintaan, käsittää kristittyjen yhteisön institutionaalista kirkkoa tai uskonyhteisöä laajemmaksi kokonaisuudeksi tai perustelee uskoon liittyviä asioita muuhun kuin uskonnolliseen diskurssiin kuuluvilla lausumilla. Nimitän tällaista toimintaa poikkikristillisyydeksi. Ensisijainen tarkastelukohteeni on Suomi, mutta kontekstualisoin Suomea koskevia havaintoja kristillisyyden muutoksiin Saksassa ja Yhdysvalloissa sekä muutaman esimerkin avulla muualla maailmassa. Suhteutan näin Suomea koskevat havainnot kristillisyyden ylikansalliseen luonteeseen. Tarkastelen kristillisen yhteisöllisyyden ja identifioitumisen muutosta postmodernia käsittelevien teorioiden, narratiivitutkimuksen ja symbolisen antropologian avulla. Tutkimukseen osallistui 23 informanttia. Tutkimusaineisto koostuu 24 haastattelusta, 14 keskustelusta, 51 palautekeskustelusta, 47 kenttätyötapahtumasta ja 49 aihetta käsitelleestä kirjallisesta kuvauksesta, Internet-keskustelusta ja televisio-ohjelmasta. Refleksiivistä, tulkinnallista ja kokemuksellista menetelmää sekoittavana tutkimus on postmodernia uskontotutkimusta. Ekumeenisen keskustelun vaikutuksesta yhteiskristilliset kokoontumiset ja ekumeeniset jumalanpalvelukset ovat lisääntyneet kaikissa tarkastelumaissa. Kirkkokuntien yhteisen toiminnan lisääntyminen ja evankelikaalisen herätyskristillisyyden leviäminen yhdessä yksilöä korostavan postmodernin kulttuurin kanssa ovat vahvistaneet poikkikristillisesti toimivien käsitystä kirkkojen institutionaalista valtaa vastustavan kotikokoustoiminnan ja monissa yhteisöissä käymisen oikeutuksesta. Postevankelikaaliset liikkeet ja reformiryhmät ovat yleisiä Saksassa ja Yhdysvalloissa, kun taas kotikokoustoiminta ja yksilöllinen rajanylitys ovat yleisiä Suomessa

The inception, evangelization and missionary activities of Christianity and Islam in Nkusukum-Ekumfi-Enyan traditional area in the Central Region of Ghana resulted in the conversions of the indigenous people, mainly, from African Traditional Religion (ATR) to the two mission religions. The religious beliefs, practices and the provision of social services of these immigrant religions have impacted on the religious and cultural life of the traditional communities. Yet, the indigenous religious beliefs and cultural values have served not only as the mediation of expressions for both indigenous Christians and Muslims in this area; they have, also, shaped, to a great extent, the forms of Christianity and Islam that developed as well as the relationships between members of the diverse religious groups. This thesis is an attempt to examine the impact of the traditional religious beliefs and cultural practices (with their underlying values) on the religious pluralistic context of this Mfantse traditional area in Ghana, particularly, on Christian-Muslim relations. Besides this quest, which has not received a sufficient scholarly attention, the need for this work also became evident in view of the emergence of religious extremism and intolerance by some Christian and Islamic groups in the country, which, at times, has undermined some of the traditional religious and cultural values, which have fostered peaceful co-existence over the years. Through this process, the extent of that changes that have resulted from the interaction of the two main mission religions (Christianity and Islam) with the indigenous context, are, also, assessed. The research tools used, namely interview and observation (of transitional rites and festivals), made it possible to explore both the religious and socio-cultural history of the people, which existed, mostly in oral tradition. In this sense, one of the contributions of this research lies in its role of “rescuing the memory” of the indigenous people. This effort becomes more relevant as the potential for losing this important aspect of the people’s narrative history increases, with the older generation passing on from this life and the reality of the main stream of the historical account coming from European sources. This study contributes to the scanty local scholarly material in this field of study, which, for some time now, has relied on non-indigenous sources, often, with their underlying assumptions and biases. The central argument of this thesis is that although a larger percentage of the indigenous population are converts to Christianity and Islam, it is the indigenous beliefs and values which, mainly, serve as the mediation for their religious and cultural expressions. This indigenous influence has enhanced harmonious relationships among members of Christianity and Islam in the area. The thesis is in two main sections, namely sections A and B. Section A comprises chapter one, which focuses on the introductory and methodological approach of the research and chapters two, three and four, which constitute the historical background of the people and, Christianity and Islam in the area. The chapters five, six and seven, which deal with the data analysis of the research and the conclusion (chapter eight) form the section B.

I takt med att allt fler personer som är kristna ifrån Mellanöstern har sökt sig till S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje, har ett oväntat dilemma uppstått för samfundet Svenska kyrkan lokalt. Många besökare har efterfrågat fromhetsuttryck som är vanliga i den kyrkotradition de kommer ifrån, till exempel i form av en skulptur föreställande Jesus, en vigvattenskål och krukväxter. Att korsteckna sig med välsignat vatten, att vidröra, omfamna och kyssa Jesus-skulpturen visar ett sätt att utöva sin tro, som också kan fungera som brobyggande mellan olika kulturer och kyrkotraditioner. Detta väcker frågor om identitet och maktstrukturer i kyrkorummet. Många kristna ifrån Mellanöstern lämnar krukväxter i gåva till kyrkorummet, de placeras på golvet i närheten av en ljusbärare. Ljusbärare är ett vanligt fromhetsuttryck i kyrkorum som är tillhöriga samfundet Svenska kyrkan. I S:ta Ragnhilds kyrkorum är ljusbäraren utformad som ett träd med nakna grenar. Det är skänkt av ett lokalt ordenssällskap, designat av en lokal silversmed och tillverkat i en lokal smedja. Det har en lokal prägel, och en tydlig lokal avsändare, i form av en plakett med ordenssällskapets namn på monterat på ljusträdet.  Men den lokala kontexten i Södertälje har över tid förändrats. När arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum i samråd med församlingsherden organiserar gudstjänster med textläsning på arabiska, som är modersmål för många i den gudstjänstfirande församlingen, har detta ibland tolkats som ett utmanande inslag. Att få höra Ordet på sitt modersmål, en luthersk idé och därmed en del av Svenska kyrkans identitet, har blivit upplyftande för många gudstjänstbesökare men provocerande för andra. Nu har arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum att förhålla sig till dessa reaktioner. Utmaningen är att få samfundet Svenska kyrkans identitet att manifesteras i kyrkorumet S:ta Ragnhild på ett sådant sätt att den gudstjänstfirande församlingen, som består av kristna med rötter i flera olika kyrkotraditioner, känner sig hemma och välkomna där. Frågan är vilka fromhetsuttryck som där kan rymmas utan att Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan blir otydlig. Ett sätt att lösa detta på har varit att noga överväga vad som kan placeras i kyrkorummet, samt att föra dialog med gåvogivare. Sammantaget visar uppsatsen att S:ta Ragnhilds kyrkorum åskådliggör Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan genom att vara ett kyrkorum som genom sina fromhetsuttryck karaktäriseras av såväl ekumenik som mission och på så sätt är ett kyrkorum som är öppet för alla.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000.
During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).

Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.

Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.

Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är:

• konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken?

• hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?

In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that of the Church of Sweden. In this paper the informants also express questions arisen from encounters between their respective home countries and Sweden. Primarily, those questions are about the possible effects that may occur when ecclesiastical traditions meet secular values. That affects the informants’ views of culture and nationality, as well as the meaning of being an individual in a group, profoundly marked by church traditions in a society as individualistic as Sweden.
I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan.   Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive hemländer och Sverige. Främst handlar detta om vad som kan hända när kyrkliga traditioner möter sekulära värderingar. Detta påverkar deras syn på såväl kultur och nationalitet som vad det innebär att vara individ i en grupp, som starkt präglas av kyrkliga traditioner, i ett samhälle som är så individcentrerat som Sverige.

Hana Tonzarová František Kovář ve vztahu k ekumeně František Kovář in the relation to ecumenicalism The doctoral thesis František Kovář in the relation to ecumenicalism analyses the development of the 3th patriarch of the Czechoslovak hussite church in the relation to the churches and the ecumenical movement at home as well as abroad from his childhood till his leaving of the active service in the church, inluding his influence of the ecumenical developmnet of the church. On the strength of his thinking and work acquaints the work with the development of his idea Kingdom of God in the earth, he maintained, and it became also his ecumenical criterium. In the theological and church-historical cntext describes the work also Kovar's reflexion of the Czechoslovak church in the relation to other churches.

M.A.
The institutionalisation and rehabilitation of juvenile delinquents has always been a contentious issue, generating much research and differences in opinions. What to do with youngsters who are too young to be criminals and too violent to be youth, remains a complex dilemma in a society where the incidence of juvenile delinquency is increasing by the day. The South African phenomenon of a marginalised generation who readily takes part in criminal behaviour, necessitated the development of a co-ordinated strategy involving formal and informal support groups in the training and development of this group. The establishment of e ,e first Youth Development Centre in Newcastle, named Ekuseni, was initiat ,* by President Nelson Mandela, in response to his concern that the conditions in South African jails are not conducive to transforming and developing young prisoners. The Ekuseni project was aimed at providing young convicted persons with appropriate life skills, education and training, to enable them to pa cipate fully in society. The aim of this study was to develop a psycho-educational programme to facilitate leadership competencies in young prisoners. The leadership programme constitutes one of the development programmes in the holistic rehabilitation model, developed specifically for the Ekuseni project by the Rand Afrikaans University. The leadership programme is aimed at developing various leadership competencies, grounded in leadership competency theory. The competencies included in this study were more specifically based on the research and the development of a unique leadership model for the South African organisational context by Charlton (1993). These concepts were adapted and integrated with theory on juvenile delinquency to develop a leadership program= suitable for South African youth in prison. The first step in the programme was to help students to create a vision for themselves and for the Ekuseni Youth Development Centre, and to take responsibility for attaining that vision. This included a shift from an external to an internal locus of control. Through learned communication skills, e competency to communicate this vision to other prisoners, to enlist them in dedicated action towards a constructive future, was facilitated. The development of conflict management skills as an essential competency for leaders in a youth prison, were facilitated in order for leaders to constructively resolve conflict between prisoners and staff, as well as between prisoners themselves. This is especially necessary in conflict between youth gangs in prison. Trust, earned by leaders through reliable and consistent behaviour is a fourth competency facilitated through IP is programme. Students were taught the art of interpersonal trust, which in turn enabled them to help others and empower themselves. The evaluation of the effectiveness of this programme did not fall nV in the parameters of this study. It is therefore recommended that this study be evaluated in future, before it is implemented in other youth prisons in South Africa.

This thesis looks at the general character of the synod of the Evangelical church of Czech Brethern (ČCE), based on archival documents since 1990. (The) first chapter describes how the Synod functions within the church and briefly mentions the issue of coping with communism, especially how some pastors got involved politically. I also touch on the events of the Velvet Revolution. The next chapter focuses on an analysis of the Synod's work based on classifying the synod's resolutions into different catogories. The results are given in three diagrams. The goal of this analysis is to show which types of resolutions dominate and which types are more unusual. The third more extensive chapter deals with the most important topics being resolved in the synod. It describes the origin of …, its progress and consequences for the church. To show the character of the ČCE Synod, I highlight its internal discussions regarding church law, the practical and theological discussions on …(church education, ordination and baptism…). Then I discuss the ČCE Social Welfare organisation, a free standing topic, as well as subjects that have revealed the Synod's views. This third group address the church's outside concerns. The synod talked about these topic both inside and outside the church as well as with the ecumenical...

Abstracts in English, Zulu and Sotho
The provision of education through an open and distance learning (ODL) mode calls for institutions of higher learning to provide support services that can respond to students’ needs and expectations, and impact positively on their learning experiences. Tutorial support is one of the pillars of student support services which contribute to the academic success of students in this academic context. The use of technology has led institutions of higher learning to change the way support is provided to students by integrating online learning to reach students who cannot attend traditional face-to-face (F2F) tutorials at a specified time and venue. The University of South Africa (Unisa) responds to these global changes by integrating F2F and online services to support its students through the integrated tutor model (ITM) which seeks to address the learning needs and expectations of students. The study aimed to evaluate the effectiveness of this ITM. The study was guided by a social constructivist theory of learning supported by connectivism, empathy theory and Salmon’s five stage model of e-learning. The fundamental theory of social constructivism is based on the assumption that learning is constructed in a social setting before individuals engage with knowledge. The experiences of individuals play a big role in the construction of knowledge hence it is crucial to acknowledge their prior knowledge. Students who are supported through the ITM in the six Unisa regional service centres and the Unisa staff involved in the implementation of the ITM participated in the study. A purposive sampling technique was used to select these participants. A random sampling technique was also used to sample students to complete a questionnaire. Qualitative data were collected through individual and focus group interviews and documents analysis. The findings of this study reveal that the ITM is not quite ffective as it partly meets the students’ needs and does not meet students’ expectations. This is because Unisa offers students’ needs such as F2F and online tutor support for some modules. However, students’ expectations in terms of receiving teaching by tutors, provision of assignment aswers to students, fully fledged resource provision in the learning centres and receiving technical support from tutors are not met. In light of the findings, the study contributes to the ITM by identifying and filling its gaps using the Context, Input, Process and Product (CIPP) model of evaluation. The improvements will assist Unisa to relook at the ITM to intensify its support for students to fully meet their needs and expectations.
Uhlelo lokuhlinzeka ngemfundo olusebenzisa uhlelo oluvulekile nohlelo lokufunda ukude (ODL) linxusa amaziko emfundo aphakeme ukuthi anikeze anikeze izinsiza ezixhasayo ezingabhekana nezidingo nezinhloso ezilindelwe kubafundi kanti futhi zinomthelela omuhle ohlelweni lwabo lokufunda. Uxhaso lweThuthoriyali ngolunye lwezinsika zemisebenzi yokuxhasa abafundi olunegalelo kwimpumelelo yabafundi kwezemfundo kulesi sizinda sezemfundo. Ukusetshenziswa kobuchepheshe sekuholele amaziko emfundo ephakeme ukuba aguqule indlela abafundi abaxhaswa ngayo – ngokuhlanganisa uhlelo lokufunda nge-inthanedi ukufinyelela abafundi abangeke bakwazi ukuya kumathuthoriyali okuhlangana nabafundi ngobuso nobuso (F2F) ngesikhathi kanye nendaweni enqunyiwe.. INyuvesi yaseNingizimu Afrika (Unisa) ibhekene nalezi zinguquko zomhlaba ngokuhlanganisa uhlelo lwe-F2F kanye nezinsiza zohlelo lwe-inthanedi ukuxhasa abafundi bayo ngokusebenzisa imodeli ehlanganisiwe yamatjhutha (ITM) efuna ukwanelisa izidingo zokufunda kanye nezinhloso ezilindwe abafundi. Ucwaningo beluqonde ukuhlola ukusebenza kahle kohlelo lwa le ITM. Ucwaningo belulandela ithoyori ebizwa nge-social constructivist theory of learning ngokuxhaswa ukuxhumana (connectivism), i-empathy theory kanye nemodeli yokufunda kaSalmon yezigaba ezinhlanu. Ithiyori yokuqala yokwakhiwa komphakathi isuselwa phezu komqondo wokuthi ukufunda kwakheka ngaphansi kwesizinda sabantu ngaphambi kokuthi abantu bahlangane nolwazi. Ulwazi abantu abahlangabezana nalo ezimpilweni zabo ludlala indima esemqoka ekwakhiweni kolwazi, kanti-ke kubalulekile ukwamukela ulwazi lwabo lwangaphambilini. Abafundi abaxhaswa ngohlelo lwe-ITM ezikhungweni ezisebenzayo eziyisithupha zezifunda kanye nabasebenzi ababandakanyeka ekusetshenzisweni kwe-ITM bazibandakaye kulolu cwaningo. Indlela yesampuli enezinhloso isetshenziselwe ukukhetha labadlalindima, kanti ngakwenye ingxenye indlela yokuksampula yinoma ngubani isetshenzisiwe ukusampula abafundi ukuba baqede umbhalo wemibuzo. Idatha eyencike kwingxoxo iqoqwe ngokusebenzisa izinhlolovo zabantu kanye namaqembu aqondiwe kanye nokuhlaziywa kwemibhalo. Ulwazi olutholakele lwalolu cwaningo luveza ukuthi i-ITM ayisebenzi kahle njengoba yanelisa izidingo zabantu ngokwesigamu, kodwa lolu hlelo lwe-ITM alufinyeleli izinhloso zabo ezilindelwe. Lokhu kungenxa yokuthi i-Unisa ifeza izidingo ngokuhlinzeka, isibonelo, ngohlelo lokufundisa lwe-F2F kanye nohlelo lwe-inthanedi lwamatshutha uma kunesidingo sabanye omojuli. Yize-kunjalo, izimpokophelo ezilindelwe ngabafundi mayelana nokuhlinzekwa ngemfundo eyethulwa ngamatshutha, ngokunikezwa izimpendulo zama-asayimenti kubafundi, ngokusebenzisa imithombo eqotho ezikhungweni zokufunda kanye nokuthola uxhaso lwesithekinikhali oluvela kumatshutha akuyona imisebenzi efeza lokhu. Ngokolwazi olutholakele, ucwaningo lufaka igalelo kwi-ITM ngokwehlukanisa kanye nokuvala izikhala zalo ngokusebenzisa i-Context. I-Input, uHlelo kanye noMkhiqizo (CIPP) okuyimodeli yokuhlola. Izintuthuko zizonceda i-Unisa ukuba ibuyekeze i-ITM ukuqinisa uxhaso lwayo kubafundi ukuze kufezwe izidingo kanye nezinhloso zabo ezilindelwe.
Kabo ya thuto ka mokgwa wa go ithuta ga phatlalatša le ga kgole (ODL) o ipiletša go dihlongwa tša thuto ya godimo go fana ka ditirelo tša thekgo tšeo di ka kgonago go arabela dinyakwa le dikemelo tša baithuti le go ama gabotse maitemogelo a bona a go ithuta. Thekgo ya dithutišo ke ye nngwe ya dikokwane tša ditirelo tša thekgo ya baithuti tšeo di tsenyago letsogo go katlego ya baithuti ka mo seemong se sa thuto. Tšhomišo ya theknolotši e dirile gore dihlongwa tša thuto ya godingwana go fetoša ka fao thekgo e fiwago ka gona go baithuti – ka go kopanya go ithuta inthaneteng gore go fihlelele baithuti bao ba sa kgonego go tsenela dithutišo tša setlwaedi tšeo baithuti ba kopanago le bafahloši (F2F) ka phapošing ya bofahloši. Yunibesithi ya Afrika Borwa (Unisa) e arabela ditlhohlo tše tša lefase ka bophara ka go kopanya F2F le ditirelo tša inthaneteng go thekga baithuti ba yona ka go diriša mokgwa wa go ruta wo o kopantšwego (ITM) wo o nyakago go rarolla dinyakwa le dikemelo tša go ithuta tša baithuti. Dinyakišišo di ikemišeditše go sekaseka go šoma gabotse ga ITM ye. Dinyakišišo di hlahlilwe ke teori ya kago ya setšhaba mabapi le go ithuta yeo e thekgwago ke tirišo ya theknolotši thutong, teori ya go naganela ba bangwe le mokgwa wa Salmon wa dikgato tše hlano tša go ithuta. Teori ya motheo ya kago ya setšhaba e theilwe go kwešišo ya gore go ithuta go agwa ka seemong sa setšhaba pele ga ge batho ba ka hwetša tsebo. Maitemogelo a batho a raloka tema ye bohlokwa ka go kago ya tsebo, ke ka lebaka leo go le bohlokwa go lemoga tsebo ya bona ya peleng. Baithuti bao ba thekgwago ka ITM ka disenthareng tša Unisa tše tshela tša ka dileteng le baithuti bao ba kgathago tema ka phethagatšong ya ITM ba tšere karolo ka mo dinyakišišong. Mokgwa wa go dira sampole ka maikemišetšo o šomišitšwe go kgetha bakgathatema ba, mola mokgwa wa go dira sampole ka sewelo o šomišitšwe go dira sampole ya baithuti go tlatša dipotšišo tša dinyakišišo. Tshedimošo ya boleng e kgobokeditšwe ka go botšiša batho ba nnoši le dihlopha dipotšišo gomme gwa dirwa le tshekatsheko ya dingwalwa. Dikutollo tša dinyakišišo tše di utolla gore ITM ga e šome gabotse kudu go fihlelela dinyakwa tša baithuti ebile ga e fihlelele dikemelo tša bona. Se ke ka lebaka la gore Unisa e hlokometše dinyakwa tša baithuti ka go fana ka, go fa mohlala, F2F le thekgo ya baithuti ya inthaneteng go dimotšule tše dingwe. Le ge go lebjale, dikemelo tša baithuti mabapi le go amogela go rutwa ke bafahloši, go fa baithuti dikarabo tša diasaenemente ke bafahloši, kabo ya methopo ka botlalo ka disenthareng tša thuto le go amogela thekgo ya sethekniki go tšwa go bafahloši ga di fihlelelwe. Go lebeletšwe dikkutollo tše, dinyakišišo di tsenya letsogo go ITM ka go tseba le go tlatša dikgoba ka go diriša mokgwa wa tshekatsheko wa Seemo, Tšweletšo, Tshepedišo le Setšweletšwa (CIPP). Dikaonafatšo tše di tla thuša Unisa go lekodišiša ITM go maatlafatša thekgo ya yona go baithuti gore e fihlelele dinyakwa le dikemelo tša bona ka botlalo.
Curriculum and Instructional Studies
D. Ed. (Curriculum Studies)

This research seeks to establish how e-learning may contribute towards knowledge construction for Management Accounting students at the University of South Africa. More specifically, the research is designed to investigate how educational technologies like e-learning may benefit and improve the teaching and learning of Management Accounting at Unisa. Educators need to understand how students learn so that they can establish suitable learning strategies. Studies have shown that generally, e-learning applications are little used, sometimes because of inappropriate content and technologies. Other prohibitive factors are costs, poor or inadequate technology infrastructure and a shortage of human resources. On the strength of a comprehensive literature survey, a framework to address and manage challenging aspects of teaching and e-learning were developed. Problem areas and critical success factors were considered. The said framework ought to assist with organising complex issues and reveal parts that need further work. The utility of the framework was evaluated through a staged process. First, it was tested and evaluated through the model of a lecture. Secondly, both qualitative and quantitative surveys among university lectures and students were conducted to further confirm the applicability of the framework. Though the outcome of the validations were satisfactory, more research needs to be carried out over a longer period of time in order to determine the scalability of the framework and to remove any inconsistencies. Aspects of the framework could be used to incorporate ICTs, e.g. the use of spreadsheets and the Learning Village into communities of practice.
Hierdie navorsing poog om vas te stel hoe e-leer kan bydra tot kenniskonstruksie vir Bestuursrekeningkunde-studente aan die Universiteit van Suid-Afrika. Die navorsing is meer spesifiek ontwerp om vas te stel hoe opvoedkundetegnologieë soos e-leer die onderrig en leer van Bestuursrekeningkunde by Unisa kan bevorder en verbeter. Opvoeders moet verstaan hoe studente leer sodat hulle geskikte leerstrategieë kan ontwikkel. Studies toon dat e-leertoepassings normaalweg min gebruik word, soms omdat die inhoud en tegnologieë nie toepaslik is nie. Ander faktore wat dit belemmer, sluit in onkoste, swak of onvoldoende tegnologie-infrastruktuur en ’n tekort aan mensehulpbronne. ’n Raamwerk om die uitdagings van onderrig en e-leer te bestuur, is op grond van ’n omvattende literatuurstudie ontwikkel. Probleemareas en kritiese suksesfaktore is in gedagte gehou. Die genoemde raamwerk behoort van nut te wees vir die organisering van ingewikkelde kwessies en toon watter dele verdere werk vereis. Die bruikbaarheid van die raamwerk is deur middel van ’n stapsgewyse proses geëvalueer. Eerstens is dit getoets en geëvalueer op grond van ’n lesingsmodel. Tweedens is kwalitatiewe en kwantitatiewe meningspeilings geloods; sowel universiteitsdosente as -studente is versoek om die toepaslikheid van die raamwerk te bevestig. Alhoewel die uitkoms van die validasies bevredigend was, moet verdere navorsing oor ’n langer tydperk gedoen word om die skaleerbaarheid van die raamwerk te bepaal en enige teenstrydighede uit die weg te ruim. Aspekte van die raamwerk kan gebruik word om IKT’s, bv die gebruik van sigblaaie en die Learning Village, by praktyksgemeenskappe te inkorporeer.
Ucwaningo lufuna ukuthola ukuthi ngabe ukufunda nge-e-learning noma ngendlela yeelektroniki kungafaka kanjani esivivaneni ekwakheni ulwazi kubafundi be- Management Accounting eYunivesithi yeNingizimu Afrika noma i-University of South Africa. Ngokuqonde ngqo, ucwaningo ludizayinwe ukuthi luphenyisise ngkouthi amatheknoloji emfundo afana ne-e-learning angaba nenzuzo kanjani kanye nokuthuthukisa ukufunda nokufundisa kwi-Management Accounting eUnisa. Abafundisi kudingeke baqondisise ukuthi izitshudeni zifunda kanjani ukuze bakwazi ukuthola amasu afanele okufunda. Izinhlaka eziningi zocwaningo ezenziwe zibonise ukuthi ngokunabile, ama-application amaningi e-e-learning asetshenziswa kancane, kodwa ngesinye isikhathi lokhu kubangelwa wukuthi kusuke kunengqikithi engahambisani kahle ngokufanele kanye namatheknoloji angafanele. Ezinye izinto eziyizihibe, zindleko, ingqalasizinda ye-theknoloji yezinga eliphansi noma engenele kahle kanye nokusweleka kwabantu abawusizo. Ngokulandela imibhalo efundwe ngokujulile, kwenziwe uhlaka lokubhekana nokuphatha izinselele maqondana nokufunda nokufundisa kwase kwenziwa nge-e-learning. Kubonelelwe nemikhakhe enezinkinga kanye nokubhekana nezindawo ezinomphumela obambekayo nobalulekile. Uhlaka okukhulunywa ngalo kumele lusize ekuhleleni izinto eziyisixakaxaka kanye nokuveza izingxenye ezisadinga ukuthi kubhekwane nazo ukuzixazulula. Ukusetshenziswa kohlaka kuye kwahlolwa ngezinqubo ezinezigaba. Esokuqala isigaba, siye sathestwa kanye nokuhlolwa ngokusebenzisa imodela yesifundo. Esesibili isigaba, besingesokwenza ama-qualitative nama-quantitative survey kubafundisi baseyunivesithi kanye nabafundi, ukuqinisekisa ukusebenza kahle kohlaka. Ngisho noma ukubheka imiphumela yokuqinisekisa uhlolo ibiyenelisa, kusadingeka ukuthi kwenziwe olunye ucwaningo, esikhathini eside ukuze ukusetshenziswa kohlaka kuye ngokungezeleka ukubandakanya iningi (scalability), kanye nokuqeda izinto ezenza ukuthi kube nokwehluka-hluka nokungahambelani kahle ekusetshenzisweni (inconsistencies). Izingxenye zohlaka zingasetshenziswa ukwengamela ama-ICTs, isib. ukusetshenziswa kwama-spreadsheets kanye ne- Learning Village kulawo maqembu asebenzisa uhlaka.
Management Accounting
Ph. D. (Accounting Science)

This research project examined the psychometric properties of the adult learner self-directedness scale (ALSDS). The study assessed the construct validity and reliability of the scale as a measure of adult learner self-directedness for diverse groups of adult learners in the South African open, distance and e-learning higher education (ODeLHE) context. The study also assessed whether the factorial structure of the ALSDS was equivalent for adult learners across gender, race and age groups. Furthermore, the study assessed whether the various socio-demographic groups differed significantly on the sub-scale dimensions of the ALSDS; and explored whether a range of socio-biographical factors predicted adult learner self-directedness. This doctoral study has extended the student’s initial exploratory master’s study on the development and factorial structure of the ALSDS that involved a stratified random sample (N = 1 102) of ODeLHE adult learners. The secondary data set involved a random subsample of n = 747 of the original master’s sample data set. Exploratory structural equation modelling (ESEM), exploratory factor analysis (EFA) and confirmatory factor analysis (CFA) revealed a three-factor solution for the ALSDS, with 15 items loading onto the three factors. The results provided evidence of the construct (convergent and discriminant) validity and internal consistency reliability of the three-factor ALSDS, including the construct equivalence of the scale’s factorial structure across the gender, race and age groups. Significant differences between age, race and gender groups were observed regarding the scale sub-dimensions. The study advances theory on adult learner self-directedness in ODeLHE contexts and contributed evidence of the validity and reliability of a shortened version of the ALSDS as a useful measure of adult learner self-directedness. Psychometric shortcomings to be addressed in future research were also directedness. Psychometric shortcomings to be addressed in future research were also highlighted. Practically, the study highlighted assessing adult learners’ success orientation in ODeLHE, active academic activity and strategic utilisation of resources as aspects of enhancing their self-directedness. Support practices should be considered for especially females, black Africans and younger learner cohorts. ODeLHE practices should also consider learners’ mark for English, gender, access to library, number of modules and who students support financially as factors influencing learners’ level of self-directedness.
Abstract/summary in English, Afrikaans and isiZulu
Die navorsingsprojek het die psigometriese eienskappe van die selfgerigtheidskaal vir die volwasse leerder (ALSDS) ondersoek. Die studie het die konstruk-geldigheid en -betroubaarheid van die skaal geassesseer as 'n maatstaf van selfgerigtheid by volwasse leerders vir diverse groepe van volwasse leerders in die Suid-Afrikaanse ope, afstands- en e-leer-hoëronderwyskonteks (ODeLHE). Die studie het ook geassesseer of die fakulteitstruktuur van die ALSDS gelykstaande was vir volwasse leerders oor geslags-, rasse- en ouderdomsgroepe heen. Verder het die studie geassesseer of die verskeie sosiodemografiese groepe beduidend verskil het op die subskaal-dimensies van die ALSDS en ondersoek of 'n reeks sosiobiografiese faktore selfgerigtheid by volwasse leerders voorspel het. Hierdie doktorale studie het uitgebrei op die student se aanvanklike verkennende meesterstudie oor die ontwikkeling en fakulteitstruktuur van die ALSDS wat 'n gestratifiseerde ewekansige steekproef van ODeLHE-volwasse leerders behels het (N = 1 102). Die sekondêre datastel het 'n ewekansige substeekproef behels van n = 747 van die oorspronklike meestersteekproef-datastel. Verkennende strukturele vergelykingsmodellering, verkennende faktorontleding en bekragtigende faktorontleding het 'n driefaktor-oplossing vir die ALSDS onthul, met 15 items wat op die drie faktore gelaai is. Die resultate verskaf bewyse van die konstruk (konvergerende en diskriminerende) geldigheid en interne konsekwentheid en betroubaarheid van die driefaktor-ALSDS, insluitende die konstruk-ekwivalensie van die skaal se fakulteitstruktuur oor die geslags, rasse- en ouderdomsgroepe heen. Beduidende verskille tussen ouderdoms-, rasse- en geslagsgroepe is waargeneem rakende die skaalsubdimensies. Die studie bevorder teorie oor selfgerigtheid by volwasse leerders in ODeLHE-kontekste en dra bewyse van die geldigheid en betroubaarheid van 'n verkorte weergawe van die ALSDS as 'n nuttige maatstaf van selfgerigtheid by volwasse leerders. Psigometriese tekortkomings wat in toekomstige navorsing hanteer kan word, is ook beklemtoon. Prakties gesproke beklemtoon die studie die assessering van volwasse leerders se sukses-oriëntering in ODeLHE, aktiewe akademiese aktiwiteit en strategiese gebruik van hulpbronne as aspekte om hul selfgerigtheid te bevorder. Ondersteuningspraktyke moet oorweeg word vir veral vroue, swart Afrikaners en jonger leerderkohorte. ODeLHE-praktyke moet ook leerders se punt vir Engels, geslag, toegang tot 'n biblioteek, aantal modules en wie studente finansieel ondersteun, oorweeg as faktore wat leerders se vlak van selfgerigtheid beïnvloed.
Le projekthi yocwaningo, ihlola ama-psychometric properties of the adult learner self-directedness scale (ALSDS). Ucwaningo luhlola i-construct validity nokuthembeka kwe-scale njengendlela yokukala i-adult self-directedness kumaqembu ehlukene abafundi abadala kwisimo semfundo evulekile lapho abantu abafunda bekude esibizwa nge-South African open, distance and e-learning higher education (ODeLHE). Ucwaningo lubuye lwahlola nokuthi ngabe isimo ngamaqiniso e-ALSDS siyalingana yini kubafundi abadala kumaqembu obubili, bezinhlanga ezehlukene ngokwebala kanye nabantu beminyaka ehlukene. Kanti futhi okunye, ucwaningo, luhlola ukuthi ngabe amaqembu emikhakha ehlukene ngokwe-sociodemographic ehlukene kakhulu maqondana nama-dimention e-ALSDS acutshungulwayo ukuthi ngabe ama-range emibandela yama-sociodemographic abonelela noma aqagela inqubo ye-adult leaner self-directedness. Lolu cwaningo lweziqu ze-doctoral study lubheke nocwaningo lokuqala lwabafundi be-masters ngentuthuko yesakhiwo se-factoral structure ye-ALSDS ebandakanye amasampuli akhethwe nje ngaphandle kokukhetha noma ukubeka imibandela ethize, okwaziwa nge-stratified random sample ye (N = 1 102) yabafundi abadala be-ODeLHE. Isethi ye-data yesekondari yona ibandakanya i-random subsample of n = 747 yesethi ye-data yabafundi bokuqala be-masters. I-Exploratory structural equation modelling, i-exploratory factor analysis kanye ne-confirmatory factor analysis eziveze izixazululo ezintathu ngama-ALSDS kuma-ayithemu angu 15 afakelwe kuma-factor amathathu. Imiphumela iveza ubufakazi be-construct (i-convergent and discriminant) validity kanye ne-internal consistency reliability yama-factor amathathu e-ALSDS abandakanya i- ix construct equivalence ye-scale's factorial structure, ukunqamuleza kumaqembu ngobulili, izinhlanga ezehlukene ngokwebala kanye neminyaka yobudala ehlukene. Umehluko osemqoka phakathi kweminyaka yobudala, izinhlanga ezehlukene ngokwebala kanye namaqembu eminyaka ehlukene uye wabonakaka maqondana ne-scale sub-dimensions. Ucwaningo luqhubela phambili ithiyori kwizimo zabafundi zokuziqhuba ngokufunda ezibizwa i-adult learner self-directedness kwi-ODeLHE, kanti futhi ithela esivivaneni kwi-reliability ye-version efinyeziwe ye-ALSDS njengesikali esiwusizo kwi-adult learner self-directedness. Okuyizihibe nge-psychometric okufanele kubhekwane nakho ngocwaningo lwangekusasa, kuye kwavezwa kwagqanyiswa. Ngokubonakala ngendlela ebambekayo, ucwaningo lugqamise ukuhlolwa kwempumelelo yabafundi abadala kwi-ODeLHE, umsebenzi omatasatasa we-akhademiki kanye nokusetshenziswa ngendlela yamasu abambekayo kwemithombo njengengxenye yokuthuthukisa i-self-directedness. Izinkambiso zokusekela kumele zibonelelwe, ikakhulukazi kwabesimame, abamnyama bama-Afrika kanye nabafundi abasebasha. Izinkambiso ze-ODeLHE kumele zibonelele namamaki abafundi olimi lwesiNgisi (i-English), ubulili, ukufinyelela emalayibhrari, inani lama-module kanye nokuthi ngabe abafundi bondla obani ngokwezimali njengemibandela enomthelela kwinqubo yokuthi abafundi bakwazi ukuziqhubela phambili ngokwenqubo ye-self-directedness.
Business Management
D.Com. (Business Management)