Academic literature on the topic 'Elektiv kirurgi'

När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra. Det framkom även om behovet av att få bra information med bra och tydlig information blev patienterna lugnare. Vidare framkom att de patienter som blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade enligt den perioperativa dialogen upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Det behövs mera forskning i ämnet då morgondagens generation kommer att ha högre krav på sjukvården och vara mer upplysta om sina rättigheter i samband med elektiva kirurgiska ingrepp.

Abstract Elective urological patients’ medication usage at the time of admission Author: Nygren. J. Supervisor: Gillespie. U. Examiner: Nielsen. E. Department of Pharmaceutical Biosciences, division of pharmacokinetics and drug therapy. Faculty of pharmacy. Uppsala University, Sweden.   Background and Objective: Information about the patient’s current medication treatment before elective urologic surgery has been based upon a prefilled self-reported health declaration or a patient provided medication list. A new work procedure has recently been adopted where a pharmacist performs a medication reconciliation in order to increase the patient safety, receive deeper insight into the patients ongoing treatment and to reduce the physician’s workload. The objective of the study was to map out how well the patients could account for their medication usage at the time of admission and to identify discrepancies between the health declaration/patient’s medication list and the medication list after medication reconciliation. Design: The study population consisted of adult men and women scheduled for elective urological surgery.  A clinical pharmacist performed a medication reconciliation and stored appurtenant patient data and medication lists in anonymised forma. Data was then analysed by a student undertaking his degree project (MSc Clinical pharmacy). The population and discrepancies were divided into sub-groups and a t-test was performed to identify any statistical difference between selected sub-groups of the population. Setting: Urology department, Uppsala University Hospital Main outcome measures: The proportion of patients having at least one discrepancy were studied. Distribution of discrepancies per patient was compared between sub-groups; number of medications, age and county of residence. Results: At least one discrepancy (range 1-7) was observed in 51 (66%) out of the 77 patients included in the study. Patients using >5 medications at the time of admission had more discrepancies per patient than those using 0-5 medications (3.2 vs 1.0; p=5.6x10-6) and there was a trend towards Uppsala patients having more discrepancies per patient than those residing outside the region (2.4 vs 1.5; p=0.057). There was no significant difference observed between the age groups. Conclusion: The health declaration/medication list presented at the time of admission did not provide enough information to determine the patient’s complete medication usage.

Bakgrund: Patientlag, SFS 2014:821, infördes den 1 januari, 2015, i syfte att tydliggöra och stärka patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet inom hälso- och sjukvård. Vårdgivarens informationsplikt utökades och förtydligades gentemot patienten, vilket innebär att informationen ska vara av en kvalitet som optimerar patientens förutsättningar att utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i sin egen vård. Syfte: Att undersöka huruvida kapitel tre och fem i patientlag, SFS 2014:821, följs och tillämpas i den kliniska verksamheten med syfte att främja patientens delaktighet och självbestämmande. Metod: Sex patienter rekryterades från en toraxkirurgisk avdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Intervjudeltagarna var elektiva, thoraxkirurgiska patienter vars ingrepp utfördes med extrakorporeal cirkulation. Ett bekvämlighetsurval gjordes där urvalsgruppen innefattade en kvinna och fem män. Intervjuerna genomfördes kvalitativt och semistrukturerat, på kirurgavdelningen, 1-2 dagar innan utskrivning. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, enligt Hällberg-Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vårdgivaren tillger information på ett överskådligt, respektfullt och hänsynstagande sätt i syfte att främja patientdelaktiget, integritet och autonomi. Även uppföljningar i informationsflödet görs för att minska risken för missförstånd. Majoriteten deltagare är tillfredsställda med informationen de fått i samband med vårdtillfället. Deltagarna har upplevt minskad oro och ökad trygghet till följd av god information. Avdelningen anses följa patientlagens föreskrifter i detta avseende. Slutsats: Patientlag, (2014:821), följs och tillämpas på kirurgavdelningen där studien utförts. Det påvisas starkt från insamlad data att vårdpersonalen aktivt arbetar med att involvera patienter i vården. Detta genom att hålla patienten välinformerad och bjuda in till delaktighet.
Background: The patient law, SFS 2014:821, was introduced in January the 1st of 2015, which has been developed to clarify and strengthen the position of patients and promote patient integrity, self-determination and participation in medical healthcare. The caregivers’ duty of giving information to the patients was clarified due to the introduction of the law. This means that the quality of the information should optimize the patient's ability to be self-determinated and involved in their care. Aim: To investigate whether chapter three and five in the patient law, SFS 2014:821, is followed and applied in the clinical practice with aim to promote patient involvement and self-determination. Method: Six patients were recruited from a thorax surgery ward at university hospital in Sweden. The participants were elective, thoracic surgical patients whose procedures were performed with extracorporeal circulation. A convenience sample was made where as the sample group included one woman and five men. The interviews were conducted qualitatively and semi- structured, on the surgical ward, 1-2 days before discharge. Data were analyzed by qualitative content analysis according to Hällberg-Graneheim & Lundman (2004). Findings: The caregiver provides information in a clear, respectful and considerate manner in purpose to promote patient participation, integrity and autonomy. Follow-ups were made to reduce the risk of misunderstandings. The majority of participants were satisfied with the information that was given during their care. They experienced reduced anxiety and increased sense of security due to good quality of information. The ward seems to follow regulations in regard to the new patient law. Conclusion: The patient law is followed in the surgical ward where the study was conducted. The collected data strongly indicated that the health staff was actively working to promote patients involvement in their health care. This by keeping the patient well informed and continuously invites patients to participate.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas som en stressfylld situation av patienten och kan orsaka känslor av oro och ångest. Preoperativ oro kan påverka patienten fysiskt genom att bland annat ge förhöjd hjärtrytm och ökad smärta i det postoperativa skedet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av preoperativ omvårdnad inför elektiv kirurgi på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie valdes som metod och sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar, vilka granskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i 3 olika kategorier: Individuell information, Kontinuitet samt Tillitsfull relation. I resultatet framgick att patienterna uppskattade ett preoperativt samtal med sjukvårdspersonalen då detta gav möjlighet till kommunikation. Tydlig och tillfredställande information hjälpte patienterna att känna sig lugnare samt lindrade oro och ångest En del patienter upplevde att det fanns brister i informationen och att den då kunde upplevas som skrämmande. Vidare framkom att patienter som blev omhändertagna enligt den ”perioperativa dialogen” upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Slutsats: Patienterna betonade vikten av kommunikation och dialog med sjuksköterskan och uttryckte en önskan att inte bli lämnade ensamma. För att uppfylla patienternas behov och önskemål krävs mer tid och resurser.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet.
Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

Den information som operationssjuksköterskan förmedlar till patienten före, under och efter en elektiv kirurgisk operation kan minska patientens oro och risken för operativa komplikationer. Rätt information kan även minska antalet inställda elektiva kirurgiska ingrepp, förkorta patientens vårdtid samt minska antalet vårdskador och användningen av smärtmedicinering. Ändå är forskningen om vilken information som patienterna önskar i samband med elektiv kirurgi otillräcklig. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om vilken information patienter som skall genomgå elektiv kirurgi har behov av. För att tillmötesgå syftet genomfördes en integrativ litteraturstudie utifrån 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ och kvantitativ metod. Den integrativa litteraturstudien analyserades utifrån kvalitativ metod och strukturerades efter två huvudteman som benämndes heltäckande information samt Personcentrerad information. Resultatet visade att operationsteam och operationssjuksköterskor försökte tillmötesgå patienternas varierade och individuella behov av skriftlig och muntlig information under den preoperativa, operativa och postoperativa perioden i omsorgsvårdsprocessen. Under den preoperativa perioden ville patienterna främst få individualiserade verbala eller skriftliga svar på sina frågor. Under den postoperativa perioden ville patienterna få mer omfattande information än vad som i praktiken gavs. Patienterna ville få en så heltäckande, varierad och individanpassad verbal eller skriftlig information som möjligt. Emellertid förekom skillnader mellan operationsteamets och patienternas önskemål och sätt att tolka information. Patienterna ville få en mer personcentrerad och empatisk förståelse samt fullständig information om operationens långsiktiga resultat. När sådan information inte gavs fullt ut kunde patienterna känna sig otrygga inför operationen och ovissa i egenvården efter operationen. Slutsatsen blev därför att operationssjuksköterskan behöver ge information som tar mer hänsyn till patienternas varierade individuella informationsbehov och mer hänsyn till patienternas behov av psykologisk trygghet före/efter operationen.
The information the surgical nurse communicates to the patient before, during and after an elective surgical operation can reduce the patient's concern and the risk of operative complications. Correct information can also reduce the number of elective surgical procedures canceled, shorten the patient's care time, and reduce the number of medical injuries and the use of pain medication. Nevertheless, there is lacking research on what information patients want in conjunction with elective surgery. The purpose of this study was therefore to compile knowledge about what information patients who are to undergo elective surgery need. To meet the purpose, an integrative literature study was conducted on the basis of 15 scientific articles based on qualitative and quantitative method. The integrative literature study was analyzed using a qualitative method and structured according to two main themes called comprehensive information and person-centered information. The result showed that surgery teams and surgery nurses tried to meet patients' varied and individual needs for written and oral information during the preoperative, operative and postoperative period of the careprocess. During the preoperative period, patients primarily wanted more individualised verbal or written answers to their questions. During the postoperative period, patients wanted more comprehensive information than was provided in practice, and patients wanted as comprehensive, varied and individualized verbal or written information as possible. However, there were differences between the surgical team's and the patients' information preferences, where the patients could want a more person-centered and empathetic understanding as well as complete information about the long-term results of the operation. When such person-centered information was not fully provided, patients could feel insecure before the operation and uncertain in self-care after the operation. The conclusion was therefore that the surgical nurse needs to provide information that takes more account of the patients’ varied individual information needs and more consideration of the patients' sense of psychological security before/after the operation.

I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

ABSTRACT Background: To serve the patients information and to relieve pain post-operatively is largely the nurse's responsibility. Studies suggest a correlation between the preoperative information and the pain and anxiety. Previous studies suggest that the preoperative information affect the postoperative pain in a positive direction. Aim: The aim of this study was to investigate the correlation between preoperative paininformation, anxiety and pain in patients who have undergone elective and acute orthopedic surgery. A further aim was to see if there was a difference between elective and acute orthopedic surgical wards and also investigate if there were something the patients were missing in the preoperative pain-information. Method: A quantitative survey was conducted with a descriptive correlative design. The study was carried out in two different orthopedic wards in a hospital in Sweden. The study included a total of 27 participants, 12 elective and 15 acute patients. Reslut: The result showed that there is a significant correlation between the patients preoperative anxiety and postoperative pain (r=0,398, N=27, p=0, 04). The result also showed a significant correlation between patient’s postoperative anxiety and postoperative pain (r=0,601, N=27, p=0,001). Patients with high anxiety also had high levels of pain. No significant difference was seen between the elective and acute group, but the elective group estimated the preoperative information higher (M=6, 17) than the acute group (M=4, 53). The study did not show evidence that preoperative information about the pain leads to lower postoperative painscores, however the preoperative information is important so the patient feel well prepared for the operation. A total of 6 (22%) patients did not obtain preoperative pain-information. Conclusion: Anxiety and pain are two factors that affect each other. To be responsive as a nurse and capture anxious patients, as well as alleviate this concern , the postoperative pain would be alleviated . Patients undergoing acute surgery do not receive preoperative information to the same extent as those undergoing elective surgery. To develop a quality document about how and when preoperative information about pain should be given , could ensure that patients are well informed before surgery. To share this information is largely the nurse's role, and it is important as it would lead to increased well-being and less suffering for the patients.