Dissertations / Theses on the topic 'Elektronisk patientjournal'

SAMMANFATTNING

Syfte. Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. Metod. De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. Resultat. Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga. Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. Slutsats. Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen.

ABSTRACT

Aim. To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. Method. The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. Results. Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. Conclusion. The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ”en patient – en journal” och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal.

Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Studien visar att införandet av elektronisk dokumentation och kommunikation påverkar tillgänglighet av journalanteckningar, delaktighet i vården och disponering av tid vid vårdtillfället för såväl patienter som sjuksköterskor. De tekniska lösningarna finns redan men flera perspektiv måste bearbetas innan de elektroniska systemen för dokumentation och kommunikation inom hälso- och sjukvård kan användas fullt ut.

Då omfattande förändringar sker inom området på kort tid är det viktigt att aktuell forskning blir en evidensbas i vårdverksamheten samt att sjuksköterskor får en adekvat utbildning i elektroniska dokumentations- och kommunikationsredskap.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ”Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?” och ”Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet?”

Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs.

Resultat: Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet.

Slutsats: Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen.

I takt med att fler e-hälsotjänster växer fram har man genom att göra journaler på nätet tillgängliga för patienter velat öka patientdelaktigheten i vården. E-hälsotjänsten Min journal via nätetplaneras att införas med tillgång för alla patienter i Sverige och Uppsala län har varit pilotlän - här blev det tillgängligt i november 2012. Innan införandet fanns både negativa och positiva förväntningar hos personal som arbetar i landstingets tjänst. Denna studie har syftat till att ta reda på vilka upplevda effekter på arbetsrutiner samt arbetsbelastning Min journal via nätet givit för sjukvårdspersonalen. Vi intervjuade fem sjuksköterskor och fem läkare under hösten 2015. Resultatet antyder på en förändring i hur sjuksköterskor och läkare dokumenterar, men ingen tydlig påverkan i patientkontakten eller arbetsbelastning har framkommit.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.

I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna. Arketyper kan skapas och redan existerande arketyper förändras utan att några ändringar i systemarkitekturen behöver göras.

Huvudproblemet i examensarbetet har varit att hitta en metod för att generera ett grafiskt gränssnitt utifrån en elektronisk patientjournal som är konstruerad med hjälp av arketyper. För att lösa detta behövdes det först skapas arketyper och ett system för att generera journaler utifrån dessa. Därefter har en webbportal utvecklats där det går att logga in och läsa de skapade patientjournalerna. Metoden för att generera gränssnittet i webbsidorna använder sig av en rekursiv funktion för att samla in information ur patientjournalerna. Funktionen lagrar den insamlade information i en objektstruktur som följer designmönstret Composite. Utifrån denna struktur går det sedan att generera ett grafiskt gränssnitt.

Webbportalen kan användas för att demonstrera hur ett system kan se ut där både patienter och behörig personal får tillgång till och möjlighet att läsa inlagda journaler som bygger på openEHRs arkitektur.

One problem with electronic health record systems is that the health records are not built on a common architecture. This makes automatic exchange of patient data difficult. openEHR is a project that has developed an architecture that tries to solve this problem.

The openEHR architecture uses something called archetypes. Archetypes are reusable models that limit, structure and explain what will be stored in the electronic health record that is built on this architecture.

The main goal of this master thesis has been to find a method to generate a graphical user interface from an electronic health record created using archetypes. To solve this problem first archetypes and a system that generates health records from these had to be created. Then a Web portal has been developed that displays the generated health records.

The Web portal can be used to demonstrate the graphical user interface of a system where both patients and authorized personnel can read patient records that are bases on the openEHR architecture.

Den dokumentation som görs i patientjournaler får allt större betydelse för patientens säkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgänglighet, men studier visar på brister vad gäller struktur och innehåll.

Syftet med denna studie var att kartlägga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvärprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och värdet av att använda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).

Studien genomfördes på ett länsdelssjukhus där datorjournaler använts i ca 10 år. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrån VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkät.

Resultatet visade att 15 % av innehållet i omvårdnadsdokumentationen (exklusive epikris) också fanns dokumenterat på annan plats i journalen, en eller flera gånger. Av omvårdnadsanamnesernas innehåll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvårdnadsstatus och omvårdnadsåtgärder var 6 % respektive 10 %. När det gäller omvårdnadsepikriserna var 41 % av innehållet även dokumenterat i annan professions epikris. Dubbeldokumentationer förekom oftare mellan sjuksköterska och läkare än mellan sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast. Samtliga professioner ansåg det värdefullt att kunna ta del av varandras dokumentation. Läkarens dokumentation följdes i stor utsträckning av alla. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor följde varandras dokumentation i stor utsträckning. Det var vanligare att man sökte specifik information än läste dokumentationen för att skaffa sig en helhetsbild. Sjuksköterskor sökte också ofta information för att i sin tur lämna denna vidare. Dubbeldokumentation ansågs förekomma mest inom journalens anamnesdel. Tänkbara orsaker till dubbeldokumentation ansågs vara att man inte läser vad andra har dokumenterat, att man vill visa vad som gjorts samt att diktaten skrivs in för sent. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor med äldre utbildning respektive de med utbildning enligt 1993 års studieordning visades att sjuksköterskor med äldre utbildning instämde i högre utsträckning till att dubbeldokumentation ofta förekommer mellan läkare och sjuksköterska.

För att undvika onödig dubbeldokumentation krävs, förutom att aktuell information finns tillgänglig, att roller och ansvarsförhållanden mellan professionerna tydliggjorts.

The documentation made in patients’ charts is becoming of greater importance for the safety and involvement of patients and for the follow up and development of the quality of care. IT support increases the accessibility of information, but studies even show deficits pertaining to structure and content. The aim for this study was to survey to what extent double documentation occurs in multiprofessional, electronic patient charts, related to the nurse’s documentation and to investigate staffs’ understanding of the value and usage of other professionals’ documentation.

The study was conducted at a county hospital where computer charts have been in use for about 10 years. Thirty stroke patients’ charts were analysed on the basis of the VIPS models key words and occupational therapists, physicians, physiotherapists, and nurses completed a study specific survey.

The results showed that 15% of the content in nursing care documentation (excluding epicrisis) was also documented in other places in the chart, one or more times. Of the content of the nursing anamnesis 43% were double documented. The corresponding share of the nursing status and nursing interventions were 6% respectively 10%. When it comes to nursing epicrisis 41% of the content was also documented in other professionals’ epicrisis. Double documentation occurs more often between nurses and physicians than between nurses and occupational therapists/physiotherapists.

All of the occupations considered that it is valuable to be able to take part in each others documentation. Physicians’ documentation was followed to a great extent by all. Occupational therapists, physiotherapists, and nurses followed each others documentation to a great extent. It was more common to seek specific information that to read the documentation in order to acquire an overall picture. Nurses sought also often information which in turn was given to others. Double documentation was considered to occur mostly in the section of the chart for anamnesis. Conceivable reasons for double documentation were considered to be caused by not reading what others had documented, to show what had been done, and that dictation was written in too late. At a comparison between nurses with an older education and those with an education according to the 1993 curriculum showed that nurses with an older education agreed to a greater extent that double documentation occurred between physicians and nurses.

Avoiding unnecessary double documentation demands, besides that current information is available, that the conditions of rolls and responsibilities between professionals are clarified.

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.

Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck. De byggs upp av restriktioner, struktur och termer med eventuella bindningar till medicinska terminologisystem. Dessutom kopplas medicinsk kunskap i arketyperna fri från journalsystemen.

Syftet med examensarbetet har varit att utveckla ett verktyg, en så kallad arketypeditor, som kan användas för att skapa och redigera arketyper. Utöver detta skulle möjligheterna undersökas att i verktyget implementera en koppling till medicinska terminologisystem. Utvecklingen har skett i en iterativ process med fokus på användbarhet och stabilitet. Det har även ingått att ta reda på syftet med en arketypeditor.

Resultatet är ett plattformsoberoende och stabilt verktyg som är utvecklat enligt användbarhetsprinciper med koppling till terminologisystemet Unified Medical Language System (UMLS). En arketypeditors syfte i ett bredare perspektiv är att lösa brister i dagens medicinska informationssystem som tas upp i denna rapport. Trots att openEHR-projektet är nytt finns det många tekniskt gångbara idéer, men det finns även problem som beror på för lite praktisk testning och tillämpning.

Present-day electronic health record systems have limited possibilities to structure and store patient information in a similarly manner. This causes problems with exchanging patient record data between different systems and it gives rise to problems with, among other things, research and patient information availability. Lack of availability will in turn decrease the possibility of giving good care irrespective of where the patient is located.

Within the openEHR project an idea with so called archetypes has been introduced as a uniform way to structure exchangeable patient record data in order to meet future requirements on electronic health records and systems. Archetypes are formal models of clinical information entities, for example blood pressure. They are constructed from constraints, structure and terms which may have bindings to medical terminology systems. Furthermore, medical knowledge in the archetypes is separated from the patient record systems.

The purpose of the thesis has been to develop a tool, a so called archetype editor, that can be used to create and edit archetypes. In addition, the possibilities of implementing a connection to medical terminology systems should be explored. The development has followed an iterative process with focus on stability and usability. Another task has also been to find out the purpose with an archetype editor.

The result is a platform-independent and stable tool, developed according to usability principles with a connection to the terminology system Unified Medical Language System (UMLS). An archetype editor’s purpose in a wider perspective is to solve shortcomings in medical information systems of today, which are brought up in this thesis. Although the openEHR project is new, there are many technically applicable ideas but also problems because of insufficient practical testing and application.

The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system.

On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers.

The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.

I vården är det idag många anställda som kräver åtkomst till patientjournaler. Detta medför att informationen måste vara lättåtkomlig när behoven uppstår. Att skydda patienters integritet är samtidigt mycket viktigt och att inte riskera att några uppgifter läcker ut. Ett problem är att vårdpersonal kan läsa patientjournaler utan att ha behörighet för detta.Studien belyser ett dilemma mellan vårdpersonals etiska inställning till informationssystem i förhållande till hur systemen skyddas. Ena sidan av dilemmat fokuserar på hur benägen vårdpersonal i Sverige är till att medvetet otillåtet läsa elektroniska patientjournaler och på detta sätt agera oetiskt. Den andra sidan riktas till hur informationssystemen inom svensk vård hittar en balans mellan att vara lättillgängliga för användare och samtidigt tillräckligt skyddade mot interna intrång. Frågeställningen som studien behandlar är att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för vårdanställdas etiska inställning till olovlig läsning i förhållande till hur systemen skyddas mot dessa intrång.Det är en kvalitativ studie som utförts eftersom fokus har varit att tolka resultatet och identifiera betydande faktorer. För att få en bra grund gjordes en förstudie i form av intervjuer. Detta för att samla information och bredda kunskaper gällande vårdsystem. Det har tagits hänsyn till lagar och regler samt riktlinjer och rutiner för vården inom Västra Götalands län i Sverige, som även är studiens avgränsning. För att få information om hur de vårdanställda ställer sig till interna intrång i vården skickades det ut enkäter. Eftersom ämnet som studien avser kan uppfattas som känsligt har författarna varit tydliga med valfriheten att delta. Detta med tanke på att det gäller brott på arbetsplatsen.Studien resulterar i att även om majoriteten av respondenterna håller sig inom ramarna för vårdens regler, gällande att läsa patientjournaler, visar ändå respondenterna tendenser till att delvis frångå reglerna. Utifrån genomförd studie är det få fall som uppdagas och för att detta ska minska, anser författarna, att loggranskning av vårdanställda borde öka och ske av opartisk granskare. Detta för att skydda patienterna och nå högre säkerhet. Studien riktar sig till vårdpersonal och dess chefer för att upplysa om beteendet och dess risker för patienters integritet och allmänhetens bristande förtroende.
There are many health professionals that require access to health records in today’s health care. This means that information must be easily accessible when needed. Meanwhile the patient´s integrity is a very important issue so no personal sensible information leaks. One problem is that health professionals can read journal of patients in health care information systems without permission.The study researches the tension between two aspects, how health professionals act in health care information systems compared to how the system is secure. One aspect is how nursing staff in Sweden is prone to read journals of patients consciously, thus acting unethical. The other aspect is how the information system within Swedish health care can find the balance between easily user accesses and adequately protected against internal intrusions. The research question is to identify underlying factors how health professionals ethical approach is to illicit reading of electronical health records, in relation to how the systems are protected against these internal intrusions.The conduct of study is through a flexible method approach because the focus is to looking for context and interprets the result. In order to get a good foundation made a pilot study by several interviews. The aim of the pilot study was to expand knowledge regarding health information systems. Laws and regulations, policies and procedures in health care information systems has been considered, focused in Västra Götaland County in Sweden. To find out the nursing staff attitudes to internal intrusion were questionnaires sent out. As the subject of the study can be perceived as sensitive, the authors have made clear to the respondents that it was completely anonymous, considering the case of illegal behavior in the workplace.The finding of the study shows even though the majority of the survey´s respondents remain within the regulations of health care relating to read electronical health records, some of the respondents still shows tendencies to partly abandon them. The authors considered to prevent these tendencies that controls of log history in health care systems should increase and be made by independent auditors. This also for the aim to protect patients and reach more security. The study aims to health professionals and their managers to provide information on the behavior and its risk for patient’s integrity and the public lack of confidence.

The European health care is facing challenges with an increasing ageing population, with a higher frequency of chronic diseases, which have resulted in rising health care costs. Meanwhile, the trend shows how patients and citizens are becoming more active in their personal health care, with the number of existing doctors and nurses subsiding furthermore entailing problems. The area of eHealth, which involves information and communication technologies with health care, is hence seen as a partial long-term solution and is considered being a rapidly growing market both in Sweden, but also in Europe. eHealth services further consider to promote increased access, mobility and interoperability in the health care, but the lack of wholehearted commitment, financial support and complex EHR-systems in Sweden's municipalities and county councils might partially impeding down the development. The purpose of this report is therefore targeting to explore, identify and analyze prominent aspects for the continued development of the Swedish health care and eHealth services. The study also examines what subsequent benefits an implementation of an eHealth service entails, which also has been related to the identified prominent aspects. This master thesis is based on a thorough literature review extracted from a theoretical framework including an interoperability-, security-, mobility- and business-modeling perspective, which are used as a foundation for the building of a set of hypotheses, which are subsequently verified with the aid of gathered empirics. The empirics are obtained from 10 semi-structured qualitative interviews, as well as two case studies, which together resulted in key-findings and conclusions. Firstly, in relation to the interoperability perspective, it became clear how there should exist both a technical and social interoperability that communicate with each other. The EHR-systems of today are often considered difficult to learn, non-intuitive and lacking interfaces that are user-friendly designed for the end-user. Increased interoperability was also seen as enabling and simplifying the access to the patient’s medical history, which the EHR-system TakeCare evidently demonstrated. Furthermore, it was acknowledged how there is no correlation between the increased time spent by health care professionals with administrative tasks and documentation with an increased interoperability. It also emerged that patients and the dominant part of the population had either no or very limited knowledge regarding the underlying security and overall management of personal health information in health care. Patients instead often blindly trust the Swedish health care system being secure, and prioritizing other things during medical appointments. The knowledge of security issues in the health care is predicted to increase among patients if they in the future would obtain full access to their own medical records. There is also a general opinion among health care professionals and related instances how new security risks will arise alongside the eHealth wave, with a particular concern for the increasing involvement of mobile devices. Relationships between an increased interoperability also seem to favor increased mobility in health care, but security aspects often prevent the mobility development. Finally, it was unanimously espoused how non-financial values must not be ignored, where the on-going debate argues whether what real impact these non-financial values have, where inter alia strict budgets and large gaps between the decision-makers and end-users appeared as issues. Similar arguments were encountered regarding the actual impact of the opinions of patients in relation to business modeling, where a tripartite-problem and the patients’ limited access to their medical records was partly seen as a primary issue. Secondly, the case studies demonstrated how a transition to the EHR-system TakeCare generally did result in cost- and resource savings in terms of local servers, IT-maintenance and inventory management. The TakeCare implementation also led to an increased visibility among health care centers by enabling and simplifying the access to patient medical history. Increased communication, awareness, and more effective internal processes due to integrated modules and direct connections to ePrescriptions could also be accessed from the TakeCare transition. Finally, it emerged that relations existed between simplified access to the patient’s medical history and how it subsequently resulted in an increased interoperability. A correlation was also seen as the health care become generally more mobile due to increased interoperability.
Hälso- och sjukvården i Europa står inför utmaningar i och med en stigande åldersgrupp med en större andel kroniska sjukdomar, vilket resulterat i stegrande sjukvårdskostnader. Samtidigt ses en trend i hur patienter och medborgare börjar bli mer aktiva i sin egen vård och efterfrågan på sjukvårdspersonal ökar, med ökande utmaningar som följd. eHälsa-området, vilket involverar informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården, ses därför som en potentiell långsiktig del-lösning och anses samtidigt vara ett starkt växande område i Sverige, men också på den övriga europeiska marknaden. eHälsa betraktas vidare främja en ökad åtkomst, mobilitet och interoperabilitet inom sjukvården, men bristen på helhjärtat engagemang, finansiellt stöd och det stora antal komplexa journalsystem i Sveriges olika kommuner och landsting ses delvis ligga till grund för en bromsad utveckling. Syftet med denna rapport är därför att undersöka, kartlägga och analysera de mest centrala aspekterna för den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård och eHälso-tjänster. Studien undersöker även vad implement av en eHälso-tjänst praktiskt har medfört, med ett fokus på journalsystem där de enskilda förändringarna även har relaterats till de identifierade centrala aspekterna. Examensarbetet är baserat på en gedigen litteraturstudie som utifrån ett teoretiskt ramverk inkluderande ett interoperabilitets-, säkerhets-, mobilitets- och affärsmoduleringsperspektiv ligger till grund för framtagandet av hypoteser som sedan verifierats med hjälp av empiriskt insamlad information. Empirin är erhållen från tio semi-strukturerande kvalitativa intervjuer, samt två fallstudier, vilka tillsammans har resulterat i ett flertal slutsatser. Utifrån ett interoperabilitetsperspektiv framgick det hur det bör finnas både en teknisk och social interoperabilitet som kommunicerar med varandra, då journalsystem idag anses vara svåra att lära sig, icke intuitiva och ej användarvänligt utformade för slutanvändaren. Ökad interoperabilitet ses även möjliggöra och förenkla åtkomsten av patienthistorik, vilket journalsystemet TakeCare tydligt påvisat. Vidare kunde det konstateras att det inte finns en korrelation mellan den progressivt ökande avsatta tiden som sjukvårdspersonal idag tillbringar med administrativa uppgifter och dokumentation med en förhöjd interoperabilitet. Det framkom även att patienter har väldigt liten eller obefintlig kunskap rörande den underliggande säkerheten och hanteringen av personlig information i sjukvården, då de ofta blint litar på att svensk sjukvård anses vara säker samt att patienter prioriterar annat vid läkarbesök. Kunskaper om säkerheten i sjukvården bland patienterna anses dock öka ifall de i framtiden får tillgång till sin journal. Det finns även en allmän oro bland sjukvårdspersonal och närbesläktade instanser för att nya säkerhetsrisker kommer att uppstå i och med eHälsa-vågen, med ett särskilt orosmoln för den ökande användningen av mobila enheter. Relationer mellan hur ökad interoperabilitet även gynnar förhöjd mobilitet sågs även förekomma, men att det ofta samtidigt är säkerhetsaspekter som hindrar den mobila utvecklingen. Avslutningsvis förespråkades det hur icke-finansiella värden inte får bli ignorerade, men problemet kring hur verkningsfull dess faktiska påverkan är, relateras bland annat till strikta budgetar samt stora avstånd mellan beslutstagare och slutanvändare. Liknande argument påträffades angående den faktiska inverkan av åsikter från patienter vid affärsmodulering, där ett trepartsproblem och patienternas begränsade åtkomst till sina journaler delvis sågs ligga till grund. Fallstudierna påvisade hur övergången till journalsystemet TakeCare generellt har lett till resursbesparingar i form av lokala servrars underhåll och lageranvändning, samt en ökad synlighet i vården med förbättrad tillgång till patienthistorik jämfört med tidigare journalsystem. En ökad kommunikation och medvetenhet samt effektivare interna processer på grund av integrerade moduler och direktkoppling till eRecept kunde även påvisas. Slutligen framgick det att relationer förekom mellan den ökande åtkomsten av patienthistorik och andra journaler, och hur förhöjd interoperabilitet medfört detta. Samband kunde även ses hur ökad interoperabilitet positivt gynnar mobiliteten i sjukvården.

Det juridiska kravet på polska vårdinrättningar att föra patientjournaler i elektronisk form skulle ha trätt i kraft den 1 augusti 2014 men deadline har redan flyttats fram ett par gånger. Vissa experter hävdar att en av anledningarna till detta är en negativ attityd till reformen hos läkare som inte vill överge det nuvarande sättet att föra patientjournal. Syftet med denna studie är mot bakgrund av detta att undersöka vilka möjligheter att implementera reformen om e-journaler läkarna i Polen anser sig ha. Detta analyserars utifrån implementeringsteorins tre ben – förstå, vilja och kunna. Det empiriska underlaget för analysen har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med läkare och annan personal anställd på ett distriktsjukhus i nordöstra Polen. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Vidare är detta en fallstudie, men utifrån denna studie kan även en mer tentativ diskussion föras om svårigheterna att implementera reformen generellt i Polen. Från den genomförde analysen framgår att ingen av de tre ovannämnda villkoren är helt uppfylld, och brister särskilt framträder vad gäller villkoret "förstå", vilket kan förklara problemen med implementeringen av reformen. Trots den bristande förståelsen och brister vad gäller sjukhusets tekniska utrustning har de flesta av de intervjuade läkarna dock en positiv inställning till reformen, vilket är på det

Inom hälso- och sjukvården hanteras känslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och därmed bli mer lättillgänglig. Användarna av informationssystemen kan vara en säkerhetsrisk. Metoderna som används vid intrångsförsök inriktas alltmer på att involvera människor istället för att enbart använda sig av teknik.

Syftet med detta arbete är att undersöka användarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssäkerheten för digitalt lagrad patientinformation.

Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anställda på ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrång och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen. Hoten uppfattades som interna främst från personal och till viss del från patienter. Intrång av externa aktörer ansågs osannolikt och av mer teknisk natur. En social engineering attack skulle kunna vara lyckosam, skadan som skulle kunna åstadkommas förstärks av icke fungerande utloggningsrutiner, kombinerat med vissa brister i lösenordshanteringen och användarnas omedvetenhet om hoten.

Purpose:The thesis will shed light on the overall need of CDSSs in the Swedish health care system,  and  it  will  also  present  a  specific  efficiency  problem  that  could  be  solved  by implementing a CDSS. The need for a CDSS is where an implementation would improve patient outcome, by delivering the right care at the right time, and where the CDSS could reduce the cost of the delivered care. A better understanding of the current need could help eliminate the existing empirical gap and ultimately lead to better and more efficient health care in Sweden. The research question was formulated as: Where within Swedish health care can a need for increased efficiency be met through the implementation of a realistic CDSS system? Design and methodology: The  thesis  is  a  case  study  where qualitative data, collected through a literature review and interviews, was used to answer the research question. The methodology used was tailored to the unique setting of the research and in accordance to the purpose of the study. The method was divided into five phases. (1) Finding an area of focus, such as a specific diagnosis, within the health care system where the need for a CDSS system is deemed high. (2) Mapping the care chain of the identified area of interest. (3) Developing hypotheses concerning where in the care chain challenges could be solved using a clinical decision support system. (4) Confirming or rejecting the proposed hypotheses through interviews with relevant experts. (5) Presenting the specific efficiency problem that could be solved using a CDSS and a presentation of the design of said CDSS. Findings: The efficiency problem that could be solved using a CDSS was identified to be within the area of heart failure treatment. There were a multitude of areas of improvement found along the care chain and a number of them could be solved by developing and using specific CDSSs. A CDSS that could help physicians, within the primary care system, to identify patients that  could benefit from  being  assessed  by  cardiology specialist was  proposed  as  the  most beneficial  CDSS  system.  The  proposed  CDSS  would  be  both  beneficial  and  realistically implementable.
Syftet med uppsatsen är att belysa det övergripande behovet av kliniska beslutsstödssystem inom den svenska vården och slutligen finna det mest trängande behovet. En bättre förståelse för detta behov kan hjälpa att minska det existerande empiriska gapet och slutligen leda till en bättre och mer effektiv vård i Sverige. Forskarfrågan formulerades som uppdraget att finna ett behov för ökad effektivitet inom svensk sjukvård, som kan lösas genom implementering av ett realistiskt kliniskt beslutsstöd. Design och metodologi: Uppsatsen är en casestudie där kvalitativ data, samlad genom en litteraturstudie samt intervjuer, användes för att besvara forskningsfrågan. Metodologin som brukades var anpassad efter den unika naturen för forskningen, samt i enighet med syftet av studien. Metoden delades in i fem faser. (1) Finna ett fokusområde, exempelvis en specifik diagnos, där behovet av ett kliniskt beslutsstöd bedömdes högt. (2) Kartlägga vårdkedjan för den identifierade diagnosen. (3) Utveckla hypoteser angående var inom vårdkedjan som  utmaningar skulle kunna lösas med ett kliniskt beslutsstöd. (4) Bekräfta eller förkasta ypoteserna genom intervjuer med relevanta experter. (5) Presentera problemet med det mest trängande behovet efter ett kliniskt beslutsstöd och hur ett sådans skulle utformas. Fynd: Effektivitetsproblemet som kunde lösas bäst via ett kliniskt beslutsstöd identifierades att vara inom området hjärtsviktsbehandling. Det fanns flertalet områden med utvecklingspotential som urskiljdes ur vårdkedjan för hjärtsviktspatienter, och vissa av dessa utmaningar kunde lösas genom utveckling och implementering av specifika kliniska beslutsstöd. Det kliniska beslutsstöd som skulle lösa det mest trängande behovet inom vården idag föreslås vara ett system som hjälper läkare inom vårdcentralerna att identifiera patienter som skulle gagnas av en remiss till en kardiolog. Det föreslagna kliniska beslutsstödet skulle vara både fördelaktigt för vårdpersonal samt patienter samt är realistiskt implementerbart.