Academic literature on the topic 'Elektronisk underskrift'

I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas. Vissa anser att det krävs lagändringar medan några säger att elektroniska signaturer kan godtas redan idag, om man ser till syftena bakom kravet på underskrift i de lagrum där kravet är uppställt. Kan syftena med kravet på underskrift uppfyllas lika väl med en elektronisk signatur?

In the digital world a electronic signature can be compared with a signature written with a pencil on a paper. The problem is that many rules of law say that a signature should be handmade. Can an electronic signatures be seen as handmade? This is being disputed in doctrine, some think that legal changes must take place. Others see no reason why electronic signatures cannotbe used today, having a teleologic point of view. Can the purpose to use a handmade signature be fulfilled with an electronic signature?

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente. Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven. Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll. Kravet på underskrift grundas främst på viljeförklaringsfunktionen, med andra ord att testatorn ska intyga om att testamentet utgör hans yttersta vilja. Kravet på bevittning syftar till att kunna säkerställa testamentets legala upprättande och underskriftens äkthet. Syftena bakom kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning kan uppfyllas även vid användning av elektroniska rutiner. Dock finns inte idag den teknik som behövs för att spara och arkivera elektroniskt underskrivna handlingar under en längre period. Därmed kan inte ordinära testamenten upprättas i digital form, medan holografiska testamenten som bara är giltiga i tre månader borde kunna upprättas digitalt.
Through a will, a person can make sure that he gets his last wishes taken care of after his death. When establishing a will, however, you have to take into account the formal requirements of the act, such as that the will have to be in writing, signed and witnessed. These procedural requirements traditionally consist of a physical part, for example the will shall be written on paper, the testator must personally sign the will and the witnessing shall be achieved through physical presence. However, we live in an increasingly digitized and technology-oriented society and the natural consequence of this would be if a person could establish a digital will. The purpose of this paper is to determine the applicable law in respect of the formal requirements of a will and investigate whether they can be met by a digital will. Since the formal requirements can not traditionally be met electronically, the author will instead look at the underlying aims of the formal requirements. Behind the requirement of writing is primarily the evidence and authenticity feature which aims to ensure the wills creation, validity and content. The requirement of signature is based primarily on the intent function, in other words, the testator must certify that the will contains his last wishes. The requirement of witnessing aims to ensure the wills legal establishment and signature authenticity. The purposes behind the requirements of writing, signed and witnessing can be met even when using electronic procedures. However, the technology available today is not able to save and archive electronically signed documents for a longer period. Because of this ordinary wills cannot be drawn up in digital form, whereas holographic wills, that are only valid for three months, should be able to be drawn up in digital form.

Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte.