Dissertations / Theses on the topic 'Elektroniska tjänster'

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning. Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare. Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas. Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga. Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande.<br>In 2002 the member states of EU took a decision regarding whether to introduce a special tax base on digital supplies or not. This tax base was later on implemented to the member states domestic laws. Question may sometimes arise as to where or by whom VAT should be paid regarding electronically supplies. The administrative court and the Swedish government have made different judgments regarding two Swedish companies whose services already have been subject to VAT in other member states. While the administrative court sentenced company A to pay VAT the government exempted company B. This bachelor thesis will examine how tax claims regarding the same electronically supply can occur in different member states and if the providers are selling to or from a permanent establishment or if they are to be considered as distributors. The answer to the first question can partly be due to the difference between Swedish law and EU-law regarding the different use of word for designating a taxable person. The words used for designating a taxable person have different meanings which can constitute confusion. It can furthermore be due to the vague and broad definition for the term electronically supplies and the differences that occur, regarding what can be covered by the definition of electronically supplies. Providers of digital supplies shall pay VAT in the country where the buyer has his place of business or where the fixed establishment is located to which the supplies are provided. Regarding revenue or acquisition it is the one who acts like the real seller or the customer who acquires and consumes the provided service who determines where the supply is situated. The main elements for the services provided have to be examined. Providers of digital supplies are not to be regarded as distributors because they do not meet the criteria’s that are set out for the term.

Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika utvecklare. Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem. Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren. Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010. Domstolen fann i likhet med Skatteverket att utvecklaren skulle anses vara säljare gentemot konsument. Uppsatsen syftar till att klargöra vem som egentligen ska anses vara säljare av tjänsten och därmed huruvida detta domslut var korrekt eller inte. Lagstiftningen, Skatteverkets och förvaltningsrättens beslutsgrunder samt de avtal som reglerat förhållandena mellan utvecklare, förmedlare och konsument har granskats. Det som framkommit av granskningen är att förvaltningsrätten inte tycks ha fått hela bilden av de ingående transaktionerna klar för sig samt att rätten till synes har, åtminstone till viss del, bortsett från de avtal som reglerat parternas civilrättsliga förhållanden. I uppsatsen visas därmed en annan, förhoppningsvis mer rättvisande, bild av transaktionerna och varför domen inte nödvändigtvis var korrekt.

Abstract Value Added Tax, VAT, is a general consumption tax that is added to almost all consumption of goods and services. Despite the extensive work of harmonization of the VAT system relating to electronic services, it can be difficulties in determining the taxable land, something that could affect the internal market in a negative way. The Swedish companyStardollABwas double taxed on certain electronic services that they provided consumers in theUK. The problems that lead to double taxation must be identified to ensure free competition and free movement within the internal market. The principle of neutrality pervades the whole of the EU VAT system which can be derived from principles of the Treaty, establishing the common market, and the introduction of the VAT Directive. Neutrality is also in the nature of VAT, as the design of the tax is to burden the consumer. Double taxation is contrary to the principle of neutrality. The VAT system is no longer neutral if the double taxation means that the company is burdened with VAT. The problems in this case arise because of gaps in legislation on who is tax duty. Rules are needed for interpretation of whether the operator shall be considered a mediator or not, and if the provision is made in two stages or not. The government gaveStardollABexemption from the obligation to pay VAT on the occasion of new rules, which will take effect in 2015. The legislation states thatSwedenno longer will be the taxable land in similar transactions. After 2015, taxation will be paid in the country where the consumer is located and therefore, only one jurisdictional will determine the taxation. When a transaction only comprises one consumer, then only one law can be applied on determine the taxation. The tax liability is therefore determined on the same VAT rules and the problems should be solved, thus the primary purpose of the rules is considered something else.<br>Sammanfattning Det svenska bolaget Stardoll AB riskerade att dubbelbeskattas på vissa elektroniska tjänster tillhandahållna konsumenter i Storbritannien då de ansågs skattskyldiga för mervärdesskatt i Sverige trots att de redan belastats av mervärdesskatt i Storbritannien. Betalningen tillhandahölls av konsumentens teleoperatör genom sms, som ansågs skyldig att erlägga mervärdesskatt i Storbritannien för den elektroniska tjänsten. Stardoll belastades indirekt av mervärdesskatten då ett avdrag gjordes på den del som Stardoll erhöll. De mervärdesskatterättsliga problem som leder till dubbelbeskattning måste identifieras för att fri rörlighet på den inre marknaden ska kunna säkerställas. Neutralitetsprincipen genomsyrar hela det EU: rättsliga mervärdesskattesystemet vilket kan härledas utifrån fördragets principer om den gemensamma marknaden samt ur mervärdesskattedirektivet. Neutraliteten ligger även i mervärdesskattens karaktär, då konstruktionen syftar till att belasta konsumenten. Om dubbelbeskattning leder till att företaget belastas av mervärdesskatt är inte längre mervärdesskattesystemet neutralt. Problemen i det aktuella fallet uppstår p.g.a. brister i lagstiftningen avseende vem som är skattskyldig. Tolkningsregler för huruvida operatören ska anses vara förmedlare eller inte behövs för att problemen ska kunna lösas. Regeringen gav Stardoll dispens från skyldighet att erlägga mervärdesskatt med anledning av att bestämmelser, vilka kommer träda ikraft 2015, leder till att Sverige inte längre kommer vara beskattningsland i liknande transaktioner. Då transaktionen endast kan omfatta en konsument blir även endast en lagstiftning tillämplig och därmed avgörs skattskyldigheten utifrån samma mervärdesskatterättsliga bestämmelser och problem torde vara lösta. Ändock kvarstår brister i harmoniseringen då reglerna inte innebär att de olika tolkningarna av lagstiftningen undanröjs.

<p>Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år. Statistiken visar endast handeln i USA, men ger ändå ett mått på den framfart som skett de senaste åren rörande elektronisk handel.</p><p>Inom gemenskapen har rådet fastställt en rad harmoniseringsregler, främst i det sjätte mervärdesskattedirektivet . I syfte att harmonisera de mervärdesskatterättsliga reglerna för att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan aktörer etablerade i olika medlemsstater. Den inre marknaden är förvisso avsedd för aktörer etablerade inom EU, men man kan inte bortse från det faktum att även aktörer i tredjeland har tillträde till den inre marknaden.</p><p>För att utreda om aktörer från tredjeland gynnas framför aktörer etablerade i gemenskapen i tillhandahållande av elektroniska tjänster till icke skattskyldiga inom gemenskapen är bestämmandet av platsen av betydelse. Först fastställs om transaktionen faller inom ramen för artikel 2 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Där konstateras att mervärdesskatt skall betalas för tjänster som tillhandahålls inom landets territorium av en skattskyldig. För fastställande av ”landets territorium” hänvisas till artikel 3, se bilaga 4. Det andra steget är att konstatera om den som tillhandahåller tjänsten betraktas som skattskyldig enligt artikel 4.1, se bilaga 5 till uppsatsen. Är kriterierna i artikel 2 och 4 uppfyllda går man vidare till artikel 9 för bestämmandet av platsen.</p><p>Ursprungslandsprincipen och destinationslandsprincipen ligger till grund för bestämmandet av vilken stat som har beskattningsrätt, först fastställs omsättningslandet och därigenom platsen för tillhandahållandet. Destinationslandsprincipen och ursprungslandsprincipen kräver ett förtydligande. Från början tillämpades ursprungslandsprincipen för att nå den inre marknaden. Destinationslandsprincipen är den rådande men kommissionens långsiktiga mål är att gå över till ursprungslandsprincipen. Trots detta ändras i dagsläget regler för att passa destinationslandsprincipen.</p><p>Tillhandahållande av elektroniska tjänster existerade inte vid utformandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet. Följaktligen saknades begreppet elektroniska tjänster i direktivet. Då rådet antog direktiv 2002/38/EG infördes begreppet elektroniska tjänster samt ett tydliggörande av vad som var att anse som platsen för tillhandahållande. Begreppsdefinitionen var dock inte uttömmande och rådet antog förordning 1777/2005 där elektroniska tjänster definieras både i förordningen samt tillhörande bilaga. Klassificeringen av elektroniska tjänster sker på samma vis oberoende av platsen för tillhandahållandet. Däremot skiljer sig bestämmandet av omsättningsland och platsen beroende på om en aktör är etablerad i en medlemsstat eller ej.</p><p>Innan direktiv 2002/38/EG antogs kunde aktörer från tredjeland undgå mervärdesbeskattning då de tillhandahöll elektroniska tjänster till icke skattskyldiga i gemenskapen. Rådets intention vid antagande av direktivet var att undanröja snedvridning av konkurrensen samt att tydliggöra reglerna om platsen för tillhandahållande i de fall då aktörer var etablerade i tredjeland.</p><p>Med direktiv 2002/38/EG antogs den regel som bestämmer platsen för tillhandahållande till den där aktören är registrerad. I samband med detta infördes den ordning vilken innebär att aktörer från tredjeland skall registrera sig för mervärdesskatt i en medlemsstat.</p><p>Även det fasta driftstället har betydelse för bestämmande av platsen. I vissa fall är det fasta driftstället att anse som platsen och i andra fall är huvudkontoret platsen för tillhandahållande. Begreppet fast driftställe nämns i artikel 9 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, men ingen definition ges av vad som omfattas eller vilka kriterierna är. För att fastställa detta är man hänvisad till EG-domstolens praxis då inget uttömmande svar ges i direktiven. Gällande elektroniska tjänster och inkomstskatterätt kan i vissa fall en server utgöra ett fast driftställe, det är inte möjligt inom mervärdesskatterätten.</p><br><p>Electronic commerce constitutes a big market economy in the world, therefore also in the internal market. Electronic commerce, which includes electronic services, has expanded in the past years. In the end of year 2005, the U.S. Census Bureau estimated the total U.S. electronic commerce sales at $ 86.3 billion. This featured a 24.6 percent increase from the previous year 2004. Even though this is U.S. statistics, it gives a view of how electronic commerce has expanded the last years.</p><p>Within the internal market, the Council of the European Union constituted a number of regulations on harmonisation, mainly in the Sixth VAT Directive . The purpose of harmonising the VAT regulations is to prevent distortion of the competition between suppliers established in the European Union. The internal market is intended for the suppliers established in the European Union, nevertheless suppliers from the countries outside the European Union have access to the internal market. The place of supply is of importance to investigate if a supplier from a country outside the European Union is in favour before a supplier established within the European Union in supply of electronic services to persons non-liable to tax.</p><p>To investigate whether or not a supplier from a country outside the European Union benefit before suppliers established within the internal market the place of supply is of significance. The first question that arises is whether the transaction falls within the scope of article 2. Article 2 establishes that the subject to value added tax is the supply of services affected for consideration within the territory of the country by a taxable person. Article 3 es-tablishes the territory of the country, see attachment 4. The second step to clarify is if the person supplying the services is liable for tax according to article 4, see attachment 5. If the criteria for article 2 and 4 are satisfied the next step is article 9 and to establish the place of supply.</p><p>To define the country with the right to tax, the establishment of the place of supply leads to the place of transaction. The principle of destination and principle of origin need to be explained. From the beginning, the Commission applied the principle of origin to reach the single market. In spite of the fact that the Commission’s long-term goal is to apply the principle of origin, rules are constantly changed to be applicable on the principle of destination.</p><p>The supplying of electronic services did not exist when the Sixth VAT Directive was proposed. Therefore the concept of electronic services is not defined in the directive. When the Council of the European Union approved Directive 2002/38/EC , the concept of electronic services was classified and it was also made clear what is established as the place of supply. Notwithstanding the concept was not exhaustive and the Council of the European Union approved the regulation 1777/2005 in which electronic services are defined further, both in the regulation and in the attachment belonging to the regulation. The classifications of electronic services are independent of whether the supplier is established in a Member States or country outside the European Union. The place of supply depends on if the supplier is established in a Member State or outside the European Union.</p><p>Before directive 2002/38/EC, a supplier from a country outside the European Union could escape value added tax when supplying services to non-liable tax persons. The Council of the European Parliaments intention to lay down the directive was to set aside dis-torted competition and to clarify the rules of the place of supply in situations when a sup-plier is established in a country outside the European Union.</p><p>With directive 2002/38/EC the rule that decides the place of supply to the one where the supplier are registered were taken into force. In relation to that, a regulation was introduced where suppliers from a country outside the European Union shall register for value added tax in a Member State.</p><p>The permanent establishment is of certain significance to establish the place. In some situations, a permanent establishment is considered as the place of supply and in others it is the head office. The classification of a permanent establishment is mentioned in article 9 in the Sixth VAT Directive but there is no definition of what it comprises or the criteria. To in-vestigate what a permanent establishment is one is referred to go through the European Court of Justices case-law. In income tax, there are situations when a server can constitute a permanent establishment, which is not possible in value added tax.</p>

<p>Vobbla Racing is a racing team who has an online sales department that is in need of an upgrade to be more efficient and easier to use. Before this study their present homepage was anything but structured. The products were sorted in an illogical order which made it difficult for the customer to find a wanted product. The customer had to summarize the products, transport sums and other costs. The order had to be e-mailed or phoned in to Vobbla Racing Produkter. As new products arrived to the assortment a structured control of the warehouse was difficult to achieve. By creating a web shop and an online inventory system it will be more efficient and easier to use both for employee and costumer. An administrator shall by an administrator site handle the product-, order-, and menu information. The customer shall easily navigate through the product pages and add wanted products to the shopping cart. The customer shall also be able to register as a member of Vobbla Racing Produkter to easier place an order and to get information such as previous orders. We made an analysis of Vobbla Racing\2019s present sales procedure and their wanted situation which showed areas in their activities that were in need of efficiency. A survey was made for us to get a brief overview of how a web shop is build. It helped us to get an understanding in our planning of the web structure. The web shop is build with ASP that works against a database to get and store information. The products in the shopping cart are stored in a cookie so that the database and web shop doesn't get overloaded. The shopping cart is always available for the customer to give an overview of his products. Vobbla Racing Produkter is happy with the result. We created the critical parts for the shopping and inventory, but not everything we had hoped for.</p>

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvantitativ metodta reda på vilka faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att boka biljetter över Internet. Uppsatsen inriktar sig på e-bokning av biljetter utifrån ett konsumentperspektiv. Vår teoretiska bakgrund består av konsument-beteende online och människors användning av tekniken. För att samla in statistiska data har vi använt oss av enkäter som datainsamlingsteknik. Vårt övergripande kunskapsintresse behandlar Internet som verktyg för konsumenters vardag. Vi har kommit fram till att de faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att använda sig av e-bokning av biljetter är; tillgänglighet, prisnivån, att det är tidsbesparande och att det är lätt att hitta och jämföra information.</p>

In 2008, the EU project “Digital Djurpark” (Digital Zoo) started as a cooperation between the digital media lab at the department of Applied Physics and Electronics (TFE) at Umeå University and Lycksele Zoo. The technology behind the Digital Zoo project is a wireless sensor network that is placed in the park. This wireless sensor network collects information from the park and is able to save data for the future but also send live data outside the park. The idea behind the project Digital Zoo was to give zoo-visitors new experiences during their visit and let them be able to interact with the zoo and to give the visitor a chance to get to know the animals in a more personal way. The objective of this thesis is to create new experiences by using media techniques and the application environment is Digital Zoo. The work can be seen as applied research because of the focus on an actual case, Digital Zoo. The major scientific challenge with this work is to use media techniques so the experience for the visitor feels like a new experience. The overall research question is: How is it possible to give the zoo visitors new experience by using media techniques? This overall question is broken down into three sub-questions: (1) How is it possible to let the visitors feel involved in the experience by using media techniques?; (2) How is it possible to adapt the experience to the visitor by using media techniques?; (3) How is it possible to integrate the experience in both the digital and the physical world by using media techniques? To create new experience for a zoo visitor it is necessary to understand the visitor better, therefore this work become interdisciplinary, touching on aspects and approaches such as interaction, media technology, social science, and marketing. To investigate different ways to enhance the visitors experience regarding the Digital Zoo interaction, the following research methods were used: case study, surveys, interviews, prototyping, and user tests. Participants in these studies were representatives from Swedish zoos, visitor in Lycksele Zoo, and children from school classes in Umeå. It is of importance to recognize that this work will not give a general result on how to create experiences for users. However, since this work has been based on a real case, Digital Zoo, it is most certainly possible to find results that can be applied in similar cases, e.g. in the tourist attraction section. The results are practical examples on how to create experiences using media technology within a tourist attraction. The studies resulted in applications with social media, user generated content, and Proxemic dimensions in focus. These practical examples might form a basis for influencing a future concept for tourist attractions to use. Finally a social media game concept is proposed, the concept is combining ubiquitous information, social media and a game application. This social media game concept shows how it would be possible to integrate the experience in both the digital and the physical world involving more than one person. The participants in the game are visitors both inside and outside the zoo. The media game concept creates a new enhancing experience by using media techniques such as a wireless sensor network, social media, and applications used both on smartphones and computers. The contribution of this work is the idea of using a game concept to create new experiences in a tourist attraction. This work shows how a game concept could combine the physical and digital worlds. The concept suggest that to create experiences for different visitors, the information should adapt to the visitors as well as letting visitors become part of the experience with, e.g., user generated content. This concept would make it possible for zoos and visitors to expand the user experience-timespan to include the time before, during, and after the visit.

eFörvaltning ses som ett medel för att göra kommunalt förvaltningsarbete mer effektivt och interoperabelt. Dock begränsas kommuner av oförmåga att uppnå det vilket försvårar genomförandet av deras uppdrag. En orsak till varför införandet av eFörvaltning inte ger de systematiska fördelar som efterfrågas beror på att införandet av informations och kommunikations teknologier (IKT) inte är tillräckligt. Förändringen som krävs kan inte ske över en natt utan är en gradvis förändring över tid som även kräver nya sätt att arbeta på. Kommuner behöver hantera sin eFörvaltningsutveckling på ett mer strukturerat sätt för att öka möjligheterna att förverkliga de fördelarna som sägs kunna erhållas. Enterprise Architecture (EA) har på senare tid kommit att ses som en möjlig lösning för att komma tillrätta med denna problematik. Genom att arbeta mot en EA skapas möjligheten att brygga IKT system med affärsprocesser och därigenom leda till effektivitet och interoperabilitet. Dock är EA inom offentlig sektor ifrågasatt. Forskare menar att EA saknar tydlig definierad omfattning och begreppsvärld, vilket gör användningen av EA inom förvaltningsarbete svår. De omfattande logiska EA ramverk som finns idag saknar innehåll som är specifikt relaterade till offentlig sektor. Vari det blir problematiskt att arbeta mot en EA inom offentlig sektor. Denna licentiatavhandling lägger följande forskningsfråga: ”Vilken roll har EA för införandet av eFörvaltning inom Svenska kommuner?” Samt följande underfrågor ”Vilka förutsättningar finns för att använda EA vid eFörvaltningsutveckling?” ”Vad har Örebro kommun uppnått genom att arbete mot en EA i deras eFörvaltningsutveckling?” Och ”Vilka problem har Örebro kommun upplevt av att arbeta mot en EA vid eFörvaltningsutvecklingen?”. En longitudinell fallstudie av ett eFörvaltningsutvecklingsprojekt i Örebrokommun genomfördes mellan 2007 och 2009 med syfte att utröna dessa frågor och för att skapa insikt om EAs roll för eFörvaltningsutveckling. Förutsättningar, resultat och upplevda problem vid eFörvaltningsutvecklingen studerades. I anslutning till detta empiriska arbete genomfördes även en jämförandestudie av eFörvaltningsmål såsom de anges i officiella statliga dokument inom så väl Sverige som i EU gentemot förmodade fördelarna med EA som diskuteras i samtida EA-litteratur. Studien visar att EA som fenomen ses som en förutsättning för att lyckas med eFörvaltning. 7 viktiga aspekter gällande förutsättningen för att lyckas med kommuners eFörvaltningsutveckling identifierades: Skillnaden mellan administrativa och politiska ansvaret, Politiskt mandat, Politisk timing, Resursfördelning, Samordning under NPM, Leverantörsberoende, Val av standard och bäst praxis. För att förbättra möjligheten att röna framgång i eFörvaltningsutveckling behöver dessa aspekter aktualiseras och hanteras. New Public Management (NPM) som styrmodell utgör ett strukturellt hinder för eFörvaltningsutveckling som förhindrar en mer explicit användning av EA-ramverk, vilket påverkar möjligheten att uppnå uppsatta mål negativt. Trots den strukturella problematik som föreligger, kan stöd erhållas genom att arbeta utifrån ett ”EA-tänk”. Ett ”EAtänk” kan här ses som ett medel för att påbörja förändringen mot en EA utan att för den delen explicit använda sig av ett EA-ramverk, eller -metod. Dock är det viktigt skapa en förståelse för att ”EA-tänk” som fenomen i sin tur ger upphov till strukturer och således kan leda till problem som även de måste hanteras för att eFörvaltningsutveckling skall lyckas. eFörvaltning, NPM och ett ”EA-tänk” skapar en strukturell triad där olika strukturella egenskaper i vissa fall sammanfaller med varandra vari de kan stödja kommuner i dess arbete och således bidra till positiv utveckling. Medan det i andra fall leder till negativ utveckling där administrationen upplever problem att ta till sig av de rekommendationer eFörvaltningsprojektet kan tänkas ge till organisationen som helhet. Paradoxalt nog skapar denna strukturella triad en situation där kommuner måste arbete runt sig själv för att komma framåt. Normer och befintliga strukturer i kommuner förhindrar effektiv samarbete både internt mellan olika förvaltningar och externt gentemot andra kommuner och landsting vilket leder till fragmentariska framsteg mot projektmålen och i slutänden även kommunens övergripande mål gällande eFörvaltningsutveckling. Givet de i många fall motstridiga strukturella egenskaper som finns mellan NPM och eFörvaltning innebär att det initiala arbetet mot EA i eFörvaltningsutveckling är ett ytterst komplext fenomen. För att öka möjligheten att eFörvaltningsutvecklingen blir lyckad krävs det att kommuner känner till och hantera den negativa inverkan NPM har på eFörvaltningsutveckling. Samtidigt behöver de känna till och hanterar problematiken som uppstår av att arbeta mot en EA genom ett ”EA-tänk”, Samt att som studien visat, EA ger inget stöd för mer politiseras mål, vari kommuner behöver annat sätt och andra strategier för sådant arbete. Detta är viktigt att beakta, speciellt med tanke på att mer politiserade mål i mångt och mycket är de mål som kommer premieras av politiker. Av just den enkla orsaken att politiker inte blir omvalda på grund av “effektiva IKT integrerade interna processer” utan blir omvalda utifrån förbättringar som är synliga och som gagnar medborgare positivt. Avhandlingen bidrar till forsknings genom att öka förståelse för och behovet av att hantera både positiva och negativa faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med eFörvaltningsutveckling inom kommunalt arbete. Vilket inkluderar de 7 identifierade kritiska faktorer måste aktualiseras och hanteras för att öka möjligheten att lyckas. Den negativa effekt NPM har på eFörvaltningsutveckling och hur ett ”EA-tänk” kan leda till positiv utveckling, även om det som denna studie visat inte kan bidra till mer politiserade mål. Vad gäller denna licentiatavhandlings bidrag till praktiken så bidrar den med att belysa den problematiska situation som föreligger av att institutionaliserade strukturer i många fall verkar som ett hinder mot förändring. Studien möjliggör även till att kommuner kan skapa en förståelse för sin egna eFörvaltningsutveckling och möjligtvis kan verka för att inte uppleva samma problematik som identifierats i Örebros eFörvaltningsutveckling samt visa på hur en kommun kan arbeta för att hantera den problematik som inte kan förhindras alternativ som uppstår trots denna kunskap.<br>Governments struggle with inefficiencies and an inability to achieve interoperable information communication technology (ICT) systems. Apparent issues include a failure of local government to realize the benefits of electronic government (eGov) initiatives, high project failure rates, administrations hampered with inefficiencies, and a lack of interoperability between systems within the local government. Thus, local governments need to address their eGov initiatives in a structured way to improve their chances of providing the benefits that are sought after. Sweden’s eGov model is decentralized, following a strict new public management (NPM) model. Whilst eGov ought to bring benefits to local government, Sweden is still hampered by inefficiencies and an inability to achieve interoperable ICT systems. This has been the case for quite some time. One reason why systemic gains from adopting eGov have not reached the levels sought after could be that, in many cases, ICT implementations are not enough. The transformation needed for eGov is not instantaneous; it requires various new ways of working. Enterprise Architecture (EA) has come to be seen as a possible solution to the apparent issues of developing, adopting and managing eGov successfully. By utilizing EA, it is argued that it is possible to bridge ICT systems and business processes, thus making the organization more efficient. However EA’s usefulness for eGov development and adoption is the subject of debate. Some researchers argue that EA lacks clearly defined scopes and concepts, which makes the use of EA in government difficult. Whereas other argues that although EA frameworks are comprehensive logical frameworks, they lack content that is related specifically to government organizations. The thesis posits the following research questions: What is the role of EA in eGov adoption in Swedish local government? together with three sub questions: What are the prerequisites for using EA in Swedish local eGov adoption? What has the Swedish local government in Örebro achieved with its use of EA in eGov adoption? And What problems have the Swedish local government in Örebro experienced in its use of EA when adopting eGov? To explore the role of EA in eGov adoption a longitudinal case study is carried out on the municipality of Örebro’s eGov project MovIT, a project launched in 2007 that ended in 2009. I study the prerequisites, results and problems associated with using EA in Swedish local government as part of eGov adoption. A comparative study is conducted of the goals of eGov, as stated in official eGov documents at EU and Swedish governmental levels will attest as to the supposed benefits of EA in contemporary EA-literature. From the study, it can be concluded that EA, as a phenomenon, is thought to be, if not a silverbullet, then at least a prerequisite to eGov success. In term of prerequisites, EA use cannot assist Swedish local government where there are more politicized objectives; in this situation, local government is required to look elsewhere to find support for its work. The study identify several critical issues from the empirical study of the prerequisites: distinction between administrative and political responsibilities; political mandate; political timing; resource allocation; coordination under NPM; dependence on providers; and choosing among standards and best practices. These issues need to be acknowledged and handled appropriately by Swedish local government in order to improve the chances for success in eGov adoption. The study also showed that NPM as governance model becomes a hindrance in eGov adoption, preventing the project from a more explicit use of an EA-framework and negatively affecting the projects possibility to adopt eGov. However, despite this structural problem, it is still possible – as observed – for a project that is based on EA-thinking to begin working. EGov, NPM and EA-thinking form a triad, with structural properties that, in some instances, correlate. In such cases, this can lead to positive changes. However, in other situations, they are contradictory, resulting in Swedish local government having a difficult time in adhering to the suggestions endorsed by the eGov project. This lead to incoherent progressions towards requested results. The existing structures hindered effective cooperation, both internally between different departments and externally with other local governments. This licentiate thesis has shown that the initial use of EA in local government eGov adoption is complex. Given the contradictory nature of NPM and eGov, local government has to acknowledge the negative impacts of NPM on eGov adoption. As well as acknowledging the issues that arise from EA use, a key area is a lack of support of local government in an area that is most likely to be endorsed by politicians. Politicians do not get re-elected based on efficient internal processes with a highly integrated ICT; rather, changes must be visible to citizens and businesses. This licentiate thesis has also shown that ‘EA-thinking’, as a means for local government, can move towards an EA without the explicit use of an EA framework or EA method. However, ‘EA-thinking’ may give rise to other issues that need to be acknowledged and dealt with. This licentiate thesis contributes to research by improving our understanding of the nature and importance of promoting and inhibiting different factors. Including critical issues for succeeding with eGov adoption, the negative effects of NPM and how EA-thinking can lead to positive changes, even though it cannot assist local government in all aspects deemed important to eGov adoption. In terms of practice, this thesis contributes by highlighting the problematic nature of institutionalized structures and the effect that this has on eGov adoption. It also contributes by enabling local governments to acknowledge the problems identified. This allows them to better understand their own development and possibly avoid similar problems or at least have a better understanding of how to handle the issues that arise.

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes med MaserFrakt som uppdragsgivare. Målet var att skapa en möjlighet till att ersätta dagens pappersavi med ett SMS. Detta har vi uppnått genom att utveckla en webbaserad prototyp som kan ersätta utskriften och utskicket av avin genom att skicka ut ett fördefinierat SMS. Att pappersavin ersätts av ett SMS tjänar både MaserFrakt och deras kunder på eftersom det leder till snabbare leverans för kunderna och dessutom minskar MaserFrakt sitt godslager och sänker sina utskickskostnader då ett SMS är billigare att skicka än ett brev.Vi har även undersökt möjligheterna till en ännu tidigare avisering där SMS:et skulle gå ut redan innan godset fysiskt inkommer till MaserFrakt. Detta kom vi fram till skulle kunna vara fullt genomförbart även om man skulle vara tvungen att genomföra ett antal förändringar, till exempel skulle relationen med samarbetetspartnern DFDS behöva förstärkas så att MaserFrakt får en bättre tillgång till deras system.Vårt tillvägagångssätt har för den teoretiska delen av arbetet byggt på kvalitativa intervjuer och inläsning av olika befintliga teorier inom mobilitet, IT-tjänster, systemarkitektur samt analys av teorierna. För det praktiska framtagandet av prototypen har vi använt oss av utvalda delar ifrån David Siegels modell som beskriver hur man utvecklar webbsidor.

<p>Sverige har under många år varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svårigheter och problem under åren och år 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik såsom att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsämnet anser att handlingsplanen inte är tillräcklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar. Vi gick ut med en kvalitativ ansats och intervjuade respondenter på kommunal nivå. Empirin och analysen lyfter fram att förvaltningarna vill införa e-tjänster och till viss del arbetar mot e-förvaltning. Däremot är inte handlingsplanen förankrad i verksamheterna. Resultatet av studien visar sig att det inte sker någon omvandling av handlingsplanen till styrning och strategier på förvaltningarna. Däremot visar resultatet att förvaltningarna indirekt arbetar mot e-förvaltning men har inga egna riktlinjer för arbetet. Studien avslutas med riktlinjer som regeringen och förvaltningarna bör beakta för att e-förvaltningsarbetet skall ta fart.</p><br><p>Sweden has for many years been a leader in e<strong>-</strong>government work and has developed several action plans for the implementation. E-Government efforts have suffered from difficulties and problems over the years and in year 2008 the swedish government launched a new action plan for the e-government work. Although this action plan has been criticized as it is only a vision with no guidance of how e-government work should be realized. Leading researchers also criticized that the action plan is not sufficient enough to support and encourage municipalities in the work to become e-governments. The study aims to examine how the action plan translates into management and strategies in public administrations. We had a qualitative approach and interviewed respondents at the municipal level. Empirical data and analysis highlights that the municipalities want to implement e-services and they are working towards e-government. However, the action plan is not rooted in the municipalities. The results of this study show that there is no transformation or translation of the action plan to management and strategies in the public administration. However, the results show that public administrations indirect work towards becoming e-government but has no proper guidelines for that work. The study concludes with guidelines for the government and the municipalities which they should take in account so that e-government work picks up pace.</p>

<p>Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  </p><br><p>The purpose of this paper is to examine the underlying factors that affect or will affect the diffusion of the Companies Registration Office e-service for electronic annual reports in XBRL-format. This is achieved by examining why some Private limited liability companies choose to use the Swedish Companies Registration Office e-service for electronic annual reports, while others have so far chosen to abstain. By examining the practical advantages and disadvantages that can actually occur in the sending of electronic annual reports in XBRL- format, a more thorough picture of the spreading can be presented.</p>

<p>24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.</p><p>I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.</p><p>Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners webbplatser.</p>

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler.<br>This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

This bachelor thesis examines research support services at three SwedishUniversity Libraries. Three methods are used, aiming at capturingdifferent aspects of the support services. The quantitative methods are textanalysis (word count) based on the libraries annual reports and aquestionnaire aiming at mapping the services. In addition, a qualitativecontent analysis is performed, based on semi structured interviews withthree informants, one at each of the university libraries. The results showthat the libraries have developed support services for all stages in aresearch process, however differently. The three libraries seem to havesome distinctive features in their research support services that areconsistent with each university's profile. Based on the perspective ofJoacim Hansson's theory about library discourse versus library practice,and his and Krister Johannesson's dimensions proactive versus reactive,the thesis also discusses how these features are expressed by theinformants and how the different views influence and are influenced bythe typical features of the university and the library research supportservices.

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.

This study has examined what services grid-connected energy storage systems can provide to the electricity grid in Sweden. In particular, energy storages in the form of batteries have been examined. This has been done by studying existing literature and current installations of grid-connected batteries. A total of 13 different services were identified: arbitrage, capacity firming, curtailment minimization, electric supply capacity, black start, frequency regulation, voltage support, transmission and distribution congestion relief, reduced transmission grid costs, increase of self consumption, end-consumer power quality, time-of-use bill management and backup power. Furthermore, a grid-connected battery storage system that will be installed by Vattenfall was modelled and simulated in this paper. The results showed that the battery storage system can mitigate congestion in the transmission grid, as well as providing the grid with frequency regulation. This can generate a revenue of 3 million SEK annually.

Pappersformulär har vissa svårigheter som inte går att lösa på ett bra sätt. Exempelvis är det svårt att kontrollera obligatoriska fält och inmatning av rätt typ av data för pappersformulär medan det är enkelt att kontrollera detta i elektroniska formulär. Detta arbete studerar generella riktlinjer för elektroniska formulär och implementerar dessa specifikt i ett formulär för ansökan om tillstånd för värmepumpsanläggning. Statistik från tidigare ansökningar har studerats för att hitta och klassificera olika typer av felkällor som bidrar till ofullständiga ansökningar. Många fel kommer från den karta som skall bifogas till ansökan. En lista med 13 riktlinjer tas fram för att täcka upp dessa fel och minimera risken av ofullständiga uppgifter, dock har inte själva tjänsten utvecklats. Statistiken från de gamla ansökningarna gav en bra överblick på de faktorer som bidrar till en ofullständig ansökan. Resultatet av denna studie har visat sig vara framgångsrik. Det färdiga systemet innehåller funktionalitet för att motverka mer än 90% av de vanliga fel som studeras och resultaten från en begränsad testning med vanliga användare visar på en bekräftelse av denna statistik.

<p>Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna:</p><p>- Finns det ett förtroende för e-legitimation?</p><p>* Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på?</p><p>* Om inte, vad beror det på?</p><p>För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet.</p><p>Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker.</p><p>De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är:</p><p>- Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen.</p><p>- Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen.</p><p>- Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt.</p><p>De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.</p>