Academic literature on the topic 'Elever i svårigheter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Elever i svårigheter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Elever i svårigheter"

1

Gustafsson, Carina, and Annika Rennéus. "Elever med svårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32385.

Full text
Abstract:
Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ”vanliga” elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får. Skolan har lättare att se och planera för elever med synliga handikapp, är en elev rullstolsbunden byggs det om på skolan och ingen kräver att han/hon ska kunna gå. Däremot om en elev med neuropsykiatriska funktionshinder finns på skolan tänker inte alla p
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Örndal, Margareta, Charlotte Knutsson, and Annika Bengtsson. "Elever i sociala och emotionella svårigheter." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3881.

Full text
Abstract:
<p>Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt v
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olmats, Camilla. "Lärares upplevelser av elever med svårigheter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31662.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pettersson, Marie. "Elevers svårigheter i geometri : En studie om elever i skolår nio." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6915.

Full text
Abstract:
<p>Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.</p><p>Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ghalib, Hashim Elham. "Matematiklärares uppfattning gällande elever med matematiska svårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35463.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var undersöka vilken syn på olika matematikssvårigheter, som lärare i grundskolans senare år har. Syftet var även att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lärare använder för att hjälpa elever med matematik svårigheter. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat åtta lärare som fick besvara frågor utifrån tre huvudfrågeställningar.Frågeställningarna rörde följande områden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lärarna undervisningen i matematik? Vilka åtgärder tror de intervjuade lärarna skulle förbättra resultaten
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Anderstedt, Sandra, and Lisa Stark. "Pedagogers uppfattningar av bemötande gentemot elever i svårigheter." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3993.

Full text
Abstract:
<p>Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit om
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bengtsson, Christina, and Jana Daton. "Skoldaghem - ett bra alternativ för elever med svårigheter?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3184.

Full text
Abstract:
<p>I vårt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultaten kring vår undersö
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Linder, Monika. "Vilka språkliga svårigheter upplever nyanlända elever i matematikundervisningen?" Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354736.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ekstrand, Louise, and Malin Malmlöf. "Varför har elever svårigheter med lärande i matematik?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31822.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på vilka orsaker som gör att elever får svårigheter med lärande i matematik. Vi vill ta reda på hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och då arbeta förebyggande mot svårigheterna. För att få svar på våra frågor har vi studerat relevant litteratur inom ämnet. Vi har även intervjuat fem lärare som arbetar med matematikundervisning i de lägre åldrarna för att ta reda på deras erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever får svårigheter med lärande i matematik främst beror på brister i undervisn
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Maghdid, Dara, and Ingrid Sanden. "Pedagogers uppfattningar om Barn/Elever med känslomässiga svårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34051.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting.Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga sams
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!