Relevant bibliographies by topics / Elevers talutrymme / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Elevers talutrymme.

Dissertations / Theses on the topic 'Elevers talutrymme'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 18 dissertations / theses for your research on the topic 'Elevers talutrymme.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Svärd, Sofia. "Elevers talutrymme i klassrummet : En kvalitativ fallstudie om några lärare och elevers upplevelser av hur talutrymmet fördelas i klassrummet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30547.

Full text
Abstract:
Jag har arbetat på lågstadiet i fem år och har upplevt att talutrymmet skiljer sig ganska mycket mellan pojkar och flickor under lektionerna. Min åsikt är att detta behöver göras mer synligt, för både lärare och elever, så att vi kan arbeta för att skapa en bättre balans i talutrymmet mellan pojkar och flickor. Enligt flera artiklar är pojkar mer muntligt aktiva än flickor under lektionstid (Kommer, 2006; Morrissette, Jesme & Hunter, 2017). Hur stort talutrymme eleverna får är givetvis en viktig del av undervisningen och kan självklart vara avgörande för deras självkänsla och framgång i skolan. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur några lärare i årskurs tre beskriver hur de uppfattar att talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet samt vad det finns för tänkbara pedagogiska strategier att alla elever ska kunna få sin stämma hörd. Jag har intervjuat tio lärare och arton elever i årskurs 3. I intervjuerna uttrycker flickorna att pojkarna tar större talutrymme, medan pojkarna inte upplever någon skillnad mellan könen. De flesta lärarna uttryckte att pojkarna tog större talutrymme än flickorna. De var några lärare som inte upplevde någon skillnad mellan könen och menade att detta berodde på att flickorna i deras klass var ”starka”. I den litteratur jag har tagit del av har jag inte funnit något entydigt stöd för att ”starka” flickor skulle påverka talutrymmet. I mina intervjuer framkom att lärarna använde sig av metoder och läromedel som hade en positiv påverkan på talutrymmet. De menade att läromedel och metoder som strukturerade hur talutrymmet skulle fördelas, både tidsmässigt och i form (enskilt, i par, i helklass), gynnade samtliga elever och gjorde att fler elever fick komma till tals.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nilsson, Joakim, and Sebastian Svensson. "Elevers talutrymme i klassrummet ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65692.

Full text
Abstract:
This is a study of how speaking time is distributed in two different classroom settings. The study includes observations of lessons and interviews with teachers. The main aim of the study was to ascertain whether boys and girls receive and claim speaking time to an equal extent. The justification for the study is that school is supposed to give equal education to all pupils, and an essential condition for this should be that both boys and girls are given and can use the speaking time equally. The study was conducted from a gender perspective and with the approach of social constructionism. It examines the speaking time that the pupils take without the teacher’s permission, and also how the teacher allocates speaking time to boys and to girls. The result shows that boys dominate the speaking time, even though teachers say that they make an effort to distribute speaking time equally between girls and boys. One of the observations showed that the girls were more active than the boys, but this was contradicted by the results of the study as a whole. The study also includes interviews with two teachers, one from each school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Vibäck, Marcus, and Linda Ring. "Schhhh! : En studie om lärares medvetenhet om elevers talutrymme." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201313.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus på lärarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med åtta lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet från observationen syftade till att en jämförelse mellan lärarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill säga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och läraren, har i denna studie fått vara en arena där vi har studerat lärarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna. Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrån fyra frågeställningar, med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt som nämnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien påvisade att pojkar tar/får den största platsen i det gemensamma talutrymmet. Men hur stor pojkarnas dominans var varierade mellan klasserna. Vi kunde dock inte påvisa att det är pojkar som grupp som får det största utrymmet, utan att det var individer, då främst pojkar, som tog/fick störst plats i det gemensamma talutrymmet. Efter att ha studerat lärarens uppfattningar kring sin fördelning av det gemensamma talutrymmet kan det konstateras att ett individperspektiv styr läraren i dennes fördelning. Genus är relativt oreflekterat som fenomen och något som många lärare aktivt väljer bort i sin undervisning. Därför efterlyser vi en ökad reflektion kring genus i skolans arbete för att på så sätt bryta mot de rådande könsstereotyperna som finns i klassrummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Shehadeh, Alisar, and Grans Paulinn Nilsson. "Hur får jag eleven till att tala? : - En kvalitativ intervjustudie om flerspråkiga elevers talutrymme." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34399.

Full text
Abstract:
Vi lever i Sverige, ett land där det talas ungefär 206 språk och antalet flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. För att lära sig det nya språket krävs det att pedagogen skapar goda förutsättningar och stöttningsstrukturer för elevernas inlärning i skolan. Brister inlärningen av andraspråket svenska, kan det bidra till sämre studieresultat. Dessvärre upplever omkring tre fjärdedelar av lärarna i Sverige att de inte har tillräckligt med kunskap för att stötta och möta olika kulturer. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare uppfattar och utformar arbetet med att stötta flerspråkiga elever till att i undervisningssituationer ta sig an talutrymmet i det svenska språket. I denna studie har empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år F-3. Den empiriska studiens resultat visar att samtliga informanter arbetar med olika stöttningsstrukturer för att eleverna ska ta sig an talutrymmet. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarna främst arbetar med olika gruppkonstellationer, med stöd av redskap, i sin undervisning eftersom de personligen uppmärksammat hur flerspråkiga elever utvecklar sitt andraspråk i svenska i sociala interaktioner med andra elever. Vidare forskning kan därmed vara att observera hur lärare arbetar med att stötta flerspråkiga elever till mer talutrymme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Elstner, Elisa. "Klassrumsinteraktion i matematikundervisningen : En studie om hur lärarens frågor och arbetssätt påverkar elevers svar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202573.

Full text
Abstract:
Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket. Resultatet visar att en problemorienterad uppgiftsformulering där vägen fram till lösningen inte är given från början och som möjliggör olika sätt att lösa problemställningen gynnar elevers talutrymme. Ordfrekvensen i elevers svar är högst när läraren ställer förklaringsfrågor, där eleverna kritiskt behöver granska och argumentera för sitt matematiska tänkande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gabrielii, Sofie. "Vem får ordet? : - Elevers tankar om kommunikationen pånaturvetenskapslektionerna ur ett genusperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33924.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöks hur 15 elever i årskurs 3 uppfattar att talutrymmet fördelas under naturvetenskapslektionerna. Målet är att redogöra för deras tankar kring hur talutrymmet fördelas och slutligen relatera detta till tidigare forskning inom ämnet. Studien ska bidra med barnens egen syn på området. Det finns mycket forskning som beskriver att talutrymmet under naturkunskapslektionerna fördelas ojämnt och att pojkar dominerar klassrumsverksamheten. Flickorna däremot intar ofta en underordnad plats i skolan som sedan följer med vidare ut i samhället. Forskning belyser också vikten av att få samtala och aktivt reflektera om det som lärs ut under naturvetenskapen just för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Men upplever flickor och pojkar att de får en rättvis chans till talutrymme på naturvetenskapslektionerna? Studien är kvalitativt och jag har med hjälp av fokusgruppintervjuer undersökt hur taltiden fördelas ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna inte uppenbart noterat att varken pojkar eller flickor skulle dominera talutrymmet på naturvetenskapen. Däremot uttryckte flera av eleverna att taltiden främst tillhandahölls av läraren själv och detta var något som de såg som problematiskt ur flera aspekter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Hanna, and Anna Lundén. "Det talade språket i skolan : En kvalitativ studie om F-3-lärares upplevelser av elevers talutrymme i klassrummet och arbetssätt för att främja talutveckling i svenskundervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53070.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur fyra lärare i årskurs F-3 upplever skillnader i elevers talutrymme, utifrån genus och andra samband, och lärares arbetssätt för att gynna talutvecklingen hos elever. Studiens ansats är kvalitativ och genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet visar varierande utsagor gällande talutrymmets fördelning mellan elever utifrån genus och andra samband. Det finns dessutom både likheter och olikheter i hur lärare arbetar med muntlig framställning i klassrummet. Slutsatsen är att lärare bör vara uppmärksamma på hur talutrymmet är fördelat i klassrummet, vare sig det handlar om genus eller andra samband. I arbetet med muntlig framställning är det viktigt att bemöta alla elevers individuella behov och även att variera och anpassa arbetssätt efter dessa. För att främja klassrumsklimatet behöver läraren prioritera relationsarbetet och arbeta för en trygg lärandemiljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hallberg, Gabriella. "Genuskodade spelregler på en heteronormativ arena En fallstudie om hur lärares språkanvändning påverkar elevers talutrymme i idrott och hälsa ur ett performativt perspektiv på genus." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66077.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Denna studie undersöker hur lärares språkanvändning formar villkoren för elevers deltagande idrott och hälsa. Studien designas som en fallstudie som genom poststrukturalistisk teori och Judith Butlers teorier om performativitet samt ’den heterosexuella matrisen’. Det empiriska resultatet identifierar fem performativiteter genom vilka genus genus produceras i lektioner i dans och volleyboll. De logiker som påverkar och formar dessa performativiteter beskrivs också. Genom att göra så tolkas lärarens språkanvändning som en viktig mekanism i hur undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusnormer. De fem performativiteter som identifieras är 1), Att skapa konsensus, 2), Att visa omsorg, 3), Att påkalla ansvar, 4), Att visa uppskattning, samt 5), Att instruera & förklara. Slutsatsen av studien är att pojkars röster implicit uppmuntras genom olika performativiteter och är mer dominanta under lektionerna. I kontrast till detta uttrycks flickors röster ofta i personlig interaktion med läraren antingen innan eller efter lektionerna.
Abstract This study examines how teacher’s language use shapes the condition for pupil’s participation in Physical Education and Health. It is designed as a case study and employs a post-structuralistic approach grounded in Juditch Butlers concepts of performativity and the heterosexual matrix. The empirical results includes identification of five performativities in which gender is produced during dance and volleyball lessons, as well as descriptions of the certain logics that support these performativities. In doing so, the teacher’s language use is interpreted as an important mechanism of how PEH reproduces gender norms. The five performatives identified are: 1), To create consensus, 2), To show concern, 3), To call for responsibility, 4), To show appriciation, and 5), To give instructions and explanations. The conclusion of the study is that voices of the boys are implicitly encourage through the different performativities and are more dominant during the lessons. In contrast, the voices of the girls are often expressed in personal interaction with the teacher before och after the lessons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Spånberg, Lilian. "Talutrymme i andraspråksundervisningen : En studie av hur talutrymmet kan fördelas i klassrumssituationer när det är tänkt att eleverna ska tala." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65024.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyström, Erika. "En studie om talutrymme samt bemötande i klassrummet utifrån elevernas kön." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54896.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to see if there is any difference in speech space and teachers treatment against pupils with different gender.  I have made this study based on behaviorist and a socio-cultural approach. Children need a positive reinforcement to learn and to co-op with their environment. Together with a more competent student or teacher can a child learn more than on its own. I have observed two operating teachers on two different schools. Every teacher has been observed at four opportunities. I have used both an observation scheme and a sound recording of the classes. After the recording material and the observation scheme has been analyzed. The result has showed that the speech space between boys and girls is comparable with a small advantage of girls, girls more frequent want to speak their mind during class.  On the other hand, boys get more attention via encouragement and injunctions. The result also shows that the teacher foremost is using responsive initiation draws.  It’s the teacher who nominates who get the speak in the classroom and the follow-up to the students is usually short.
Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i talutrymme samt lärarens bemötande i klassrummet utifrån elevernas kön. Studiens har utgått ifrån ett behavioristiskt och ett sociokulturellt synsätt. Barn behöver positiv förstärkning för att lära sig samt att människan lär i samspel med sin omgivning. Tillsammans med en mer kompetent, kamrat eller lärare kan ett barn lära sig nya saker som hen inte kan på egen hand.  Observationer har skett av två verksamma lärare på två olika skolor. Varje lärare observerades vid fyra olika tillfällen. Både observationsschema samt ljudinspelning av lektionen har använts. Det inspelade materialet har sedan tillsammans med observationsschemat analyseras.  Resultaten visar att talutrymmet mellan flickor och pojkar är jämnt fördelat med ett litet övertag på flickor, flickor är även mer frekventa på att vilja ha ordet. Pojkar får däremot betydligt mer uppmärksamhet i form av beröm och tillsägelser. Resultaten visar även att läraren främst använder sig av svarsindikterade initieringsdrag. Det är främst läraren som nominerar vem som ska tala i klassrummet, och uppföljningen till eleverna är ofta mycket kort.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Orhagen, Anneli. ""De kanske kommer börja skratta" : en undersökning om talängslan bland elever i årskurs 5." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3261.

Full text
Abstract:

This study examines if children in 5th grade experience any speech anxiety about speaking when everyone in the class will hear but while sitting down either by their desks or in a circle. I also want to find out how much the children speak; do boys or girls speak more than the other sex? Is there any difference in space of speech in the classroom, and if so is it connected to speech anxiety? Gender perspective is the theoretical outlook that this study has which is used to find out if there are any differences between boys and girls in the amount they talk in the classroom and the way the children themselves describe how it is to talk in the classroom. To find out if children in 5th grade experience any speech anxiety while speaking sitting down in everyday activities I interviewed six boys and six girls and to find out how much they spoke I observed the grade for a total of nine lessons. The result shows that some of the pupils do experience speech anxiety when sitting down and speaking so that everyone can. The boys spoke more but it was not connected to speech anxiety since it was both girls and boys that felt embarrassed and feared getting laughed at if they said something wrong.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Tyglare, Sandra. "Responsstyrning : En studie av hur talutrymmet fördelas mellan nyanlända elever och lärare samt andraspråkselever och lärare." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-79251.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser. Kategorierna frågor och förklaring/instruktion/vägledning förekom flest gånger och kategorin kritik förekom minst antal gånger. Den frågeform som lärarna använde sig mest av, 83 % i introduktionsgruppen respektive 71 % i sva-gruppen, var syntaktisk form, där frågorna antingen inleddes med ett frågeord (vad, vem, vilka, hur etc.) eller hade omvänd ordföljd med det finita verbet först. De andra formerna som förekom, dock i något mindre skala, var evokativa partiklar, evokativ prosodi, lucklämning samt ingen explicit uppmaning till svar. Den frågetyp i responsstyrningen som dominerade i de båda observerade grupperna var den neutrala (positiva) ja/nej-frågan ca 30 respektive 41 procent av frågorna. De övriga frågorna som förekom i båda grupperna var öppen fråga, fokuserad fråga, styrande ja/nej-fråga, alternativ fråga, retorisk fråga, ingen explicit uppmaning till svar samt uppskjutande fråga. Eleverna i de observerade grupperna stod för ca 40 % av talhandlingarna och ca 20 % av antalet ord och lärarna för ca 60 % av talhandlingarna och ca 80 % av antalet ord. Eleverna i båda grupperna tog tillvara på det talutrymme som lärarna inbjöd till, i sva-gruppen oftast med hela minimalt adekvata meningar och i introduktionsgruppen oftast med enstaka minimalt adekvata ord.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Wennergren, Maja. "Hur uppfattar elever i mellanstadiet fördelning av taltid i ämnet matematik? : En studie ur ett genusperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30113.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker hur mellanstadieelever i en mindre stad uppfattar hur talutrymmet ser ut i den senare delen av mellanstadiet, mellan de olika könen men även mellan de två närbesläktade ämnena matematik och de naturvetenskapliga ämnena (som i mellanstadiet ses som ett ämne och kommer här i studien benämnas som No). Studiens forskningsfrågor berör hur eleverna uppfattar att taltiden fördelas och även specifikt i vilket ämne av matematik och No som de anser att de har störst taltid.   Studien har genomförts med elever från sex olika klasser, tre av dessa klasser från årkurs sex och tre klasser från årkurs fem. Empirin i denna studie är kvantitativ och är inhämtad med hjälp av enkäter som skrivits med hjälp av Ipad eller papperskopior. Med hjälp av den kvantitativa metoden fick studien möjlighet att få in ett större underlag, totalt var det 107 elever som deltog i studien.   Resultatet av studien visar att eleverna som medverkat uppfattar taltiden i matematikklassrummen som likvärdig mellan könen och att det inte är något av könen som utmärker sig. Resultatet visar också på att flickor i högre grad än pojkar anser sig ha ett större talutrymme i de naturorienterande ämnena jämfört med i ämnet matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Nilsson, Sara. "Språka ut! : - En studie om talutrymmets fördelning mellan elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-137765.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur mycket talutrymme elever med annat modersmål än svenska får och tar i klassrummet, i jämförelse med elever med svenska som modersmål. Särskild vikt läggs vid utrymmet för utforskande tal och mediering. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet enligt vilket allt lärande sker i en social kontext. Det empiriska underlaget bygger på strukturerade observationer i sammanlagt sex klasser i år 1-2, med kompletterande anteckningar. Observationerna genomfördes under 100 minuter per klass. Resultatet presenteras i kvantitativ form. Resultatet visade att L1-talarna var de som tog och fick mest talutrymme även om skillnaden var marginell. Däremot fick L2-talarna något fler direkta frågor än L1-talarna. Mediering användes i samtliga klasser, men inte i den grad som var befogat. Utforskande tal användes aldrig under de sammanlagt 600 minuter som observerades. Detta resultat visar att lektionsstrukturen behöver ses över så att den bättre uppmuntrar och kräver att eleverna ska prata. Att använda sig av fler direkta, öppna frågor kan även fördela talutrymmet bättre mellan eleverna. Man kan även använda sig av så kallade minilektioner där talet står i fokus. Genom att vara mer flexibel med möbleringen i klassrummet kan man skapa fler möjligheter till interaktion eleverna emellan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Liljeblad, Lovisa, and Nilsson Carolina Alm. "Kommunikativ kompetens : en kvantitativ studie om hur läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikation i svenskundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34519.

Full text
Abstract:
I dagens svenskundervisning är det mestadels läraren som äger talutrymmet och eleverna får sällan tillfälle att använda sin muntliga kommunikativa kompetens. Eftersom läraren har stort inflytande på undervisningen är studiens syfte att undersöka hur den muntliga kommunikativa kompetensen uttrycks när läraren undervisar, hur läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikation i svenskundervisningen. Med utgångspunkt i ett observationsschema har sex strukturerade observationer genomförts i grundskolans yngre åldrar. Empirin har deskriptivt analyserats och resultatet visar en förhållandevis jämn fördelning av att läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens. Läraren möjliggör elevernas muntliga kommunikativa kompetens genom att ställa frågor och låta eleverna svara på frågor. Läraren begränsar genom att själv använda talutrymmet och låta eleverna arbeta enskilt. Slutsatsen är att läraren både möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens i undervisningen i samma utsträckning. Dessutom dras slutsatsen att lärarna behöver bli bättre på att låta eleverna vara muntligt aktiva i undervisningen. Studien bidrar därmed med kunskap hur lärare kan bli medvetna om de möjliggör eller begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens och därigenom utveckla sin undervisning då eleverna blir muntligt aktiva. Studien bidrar dessutom med kunskap till lärare som inte har elevernas muntliga kommunikativa kompetens i fokus i sin nuvarande undervisning. Det är av intresse att studera vidare kring huruvida elevernas muntliga kommunikativa kompetens påverkas av lärarens frågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Einvall, Jenny. "Kooperativt lärande i praktiken : En studie av hur elever upplever att talutrymme, delaktighet och arbetsglädje förändras vid införandet av kooperativa strukturer i klassrummen." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166802.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Reuter, Denice. ""Det borde inte vara någon skillnad mellan könen, men det kan nog vara så ändå" : Lärares användning av uppmaningar, tillsägelser och beröm till elever." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54952.

Full text
Abstract:
Syftet med mitt examensarbete är att studera lärares användning av talhandlingar till flickor och pojkar, samt se om talhandlingarna kan ha någon inverkan på elevers talutrymme i klassrummet. Jag har valt att avgränsa mig till tre talhandlingar; beröm, tillsägelser och uppmaningar. Jag undersöker även om lärarnas egna upplevelser av interaktionen i klassrummet stämmer överens med hur det faktiskt ser ut. För att söka svar på mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av triangulering genom två metoder. Enskilda intervjuer har genomförts med de berörda lärarna för att få svar på deras kommentarer om interaktionen i klassrummet. Observationer har använts för att observera lärarnas interaktion med eleverna.  Min undersökning visar att lärare använder talhandlingar som beröm och uppmaningar relativt lika mellan flickor och pojkar. Den mest framträdande skillnaden mellan flickor och pojkar är när lärarna ger tillsägelser till eleverna. Då dominerar tillsägelser till pojkarna. Pojkarna tar själva friheten till att uttrycka sig fritt i klassrummet och får där med mer talutrymme. Lärarna själva ansåg inte att de gjorde någon skillnad mellan könen vid tillsägelser, vilket dock inte visade sig vara fallet i mina analyser av observationerna. Även utformningen av tillsägelser skiljer sig mellan könen. Till flickor är det vanligare med indirekta tillsägelser och till pojkar direkta. När pojkar får tillsägelser av lärarna handlar det oftast om beteenden som stör andra i klassen. När flickor får tillsägelser gäller det i allmänhet sådant som enbart stör dem själva.
The aim of my thesis is to study teachers' use of speech-acts for girls and boys, as well as see if the speech acts can influence pupils' speech space in the classroom. I have chosen to delimit my study to three speech acts, praise, reprimands, and calls. I also investigate if the teachers' own experiences of the interaction in the classroom are in line with what it looks like. To seek answers to my questions, I have used the triangulation by two methods. Individual interviews were conducted with the teachers concerned to get answers and their comments about the interaction in the classroom. I also observed the teachers' interactions with students.  My study shows that teachers uses speech acts as praise and calls relatively similar between girls and boys. The most prominent difference between girls and boys is when teachers give reprimands to the students. Then dominate reprimands the boys. The boys themselves take the liberty to express themselves freely in the classroom and get there with more speech space. Teachers themselves considered that they made no distinction between the sexes at reprimands, which not proved to be the case in my analysis of the observations. The design of the reprimands differs between sexes. For girls, it is more common with indirect reprimands and boys directly. When the boys get reprimands by the teachers, it's mostly about behavior that disturbs others in the class. When the girls get reprimands, in general such that only bothers them.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Daher, Minerva, and Marie Eriksson. ""Hallå, är det min tur nu?" : En aktionsforskning som undersöker talutrymmethos flerspråkiga elever." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31620.

Full text
Abstract:
Statistik visar att andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. Ettproblem som synliggjorts är att de flerspråkiga eleverna inte får tillräckligstöttning i skolan för att deras språkutveckling ska gynnas. Vi har även, ute iverksamheten, uppmärksammat att det finns en bristande kunskap kring hurman stöttar de flerspråkiga eleverna. Syftet med denna studie är att undersökaflerspråkiga elevers talutrymme i gruppdiskussioner. Ansatsen för denna studieär aktionsforskning då vi initierat gruppdiskussioner i de två berörda klasserna.Aktionerna planerades och utfördes i en årskurs två och en årskurs tre.Diskussionerna dokumenterades, under tre tillfällen, via video- ochljudinspelning och observationer. Resultatet för denna studie visar att elever tarsig talutrymme på olika sätt. Den övergripande slutsatsen som dras är attmånga av de flerspråkiga eleverna tar talutrymmet i klassrummet. Dedidaktiska implikationer av studien är att hitta andra metoder för att stötta deflerspråkiga elever som inte stöttas genom gruppdiskussioner, då det är av viktför dessa elever att stöttas i sin språkutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography