Dissertations / Theses: 'Elnät'

1

Khoury, Elias, and Yonathan Ghebreamlak. "Scanias Elnät." Thesis, KTH, Hållbar produktionsutveckling (ML), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291195.

Full text

Abstract:

Scania AB är en av Sveriges största exportföretag och därför är en stor del av Sveriges ekonomi. Deras tillverkning av lastbilar går globalt men det stannar inte där utan Scania letar alltid efter att utveckla och förbättra deras produktion. Detta vare sig det är själva lastbilen man förbättrar eller produktionens effektivitet och hållbarhet som man förbättrar så letar de alltid efter en utvecklingsmöjlighet med hjälp av underhåll. För att allt ska gå som det ska i Scania och produktionen skall rulla så smidigt som den bara kan har man ett bra elnät som ser till att produktionen fortsätter hålla den höga kvaliteten samt kvantiteten i produkter, men detta elnät är inte perfekt och får därför defekter. Dessa defekter kommer i form av vad de kallar för spänningsdippar. Dessa spänningsdippar kan orsaka att maskiner i produktionen stannar helt och därmed innebär detta att det blir en stor förlust i pengar för företaget. Därför har vi fått i uppdrag från Scania att skriva denna rapport som beskriver och förklarar vad elnät är i en så grundläggande form för läsaren samt hur just Scanias elnät fungerar. Denna rapport försöker också hitta samband mellan dessa så kallade spänningsdippar och maskinerna som stannar i produktionen. Sedan kommer denna rapport att försöka jämföra Scanias elnät och problem, med andra företag som Elforsk för att se hur de framförallt sammanställer status och störningar på andra industrinät. Detta är intressant då Scania kanske kan ta del av den informationen för att fixa sitt elnät till det bättre. Scania vill också att vi försöker gräva fram information om hur andra företag jobbar på att minska produktionsstörningar som uppstår med störningar i det externa nätet, alltså det nätet som nätbolagen har ansvar över. Slutligen kommer denna rapport försöka ta fram en lösning eller idé för Scania AB och denna idé skall kunna följa upp dessa spänningsdippar under en längre period.
Today Scania has the biggest swedish export brand and the cause of this accolade is having great products but also great electronik networks. So the reason why we are writing this projekt is because Scania in recent years have found that their network is not performing in the level they hoped because of disturbans like voltage dips. It is our work to try and explain these disturbans in this report and hopefully come to a conclusion. What you will find in this report is that these voltage dips does have an effect on the production line but there are also different electric problems that can occur, as we will explain in the report. The methodology we will try to use is scientific articles, but mostly this report will use the information that comes from the source of the problem which is Scania. They will send us weekly reports on their system for us to examine, analyse and then try to find a solutions. We will also be using the office package such as word, powerpoint and excel to present our solutions. There will also be a lot of theoretical information that has been brought is from scientific articles just for Scania to maybe use as a option they never thougt about. In conclusion, this report will use help from inside of Scania and outside to find solutions for the questions that have been asked from Scania and the questions will be stated further down in the report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Svedberg, Sebastian. "Framtidens smartare elnät - en beskrivning av smarta elnät och dynamic rating." Thesis, KTH, Elektroteknisk teori och konstruktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-152525.

Full text

Abstract:

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar. Det finns planer på ett smart elnät som genom att integrera avancerade informations- och kontrolltekniker ska samla in information från producenter och konsumenter för att sedan agera utifrån det "smartaste" alternativet. För att maximera användandet av den producerade förnybara energin kan en lösning vara att konstruera flera energilager där energi kan lagras under t.ex. blåsiga och soliga väderförhållanden. Vad som skulle kunna användas som energilager i framtiden är bl.a. elbilar och industrier. För implementering av smarta elnät är dynamic rating en viktig pusselbit. Med hjälp av sensorer ska information kunna mätas i realtid för att på så sätt maximera nyttjandegraden av energiproduktionen och elnätet. Idag är Vecturas uppdrag inom elinfrastruktur till stor del inriktade på järnvägsanläggningar. Eftersom Vectura har en vilja att vidga sin verksamhet inom det elektrotekniska området finns ett intresse att bredda sig till andra områden inom elinfrastruktur t.ex. smarta elnät och dynamic rating. För att Vectura ska lyckas med denna uppgift är vidareutbildning av sina konsulter att rekommendera inom områdena: energilager, sensorer samt förnybar energi. Vattenkraft, vindkraft och solkraft är de viktigaste förnyelsebara energikällorna på svensk elmarknad.
Smart Grid is one of the solutions to achieve the European Union climate targets, "the 20-20-20- targets". These targets include e.g. higher energy-production from renewable sources and increased energy efficiency. The purpose of these targets is to prevent global warming in order to achieve a better and more sustainable future. The weakness with electric energy is the limited possibility of effective and large-scale storage. With solar power plants and wind power plants, the energy will only be produced under favorable weather conditions. By using Smart Grid the energy consumption, the energy production and the grid can be controlled in a higher scale than today. This will be done by advanced information- and control-technology which will gather and act on information from suppliers and consumers and then act upon the "smartest" alternative. According to the power industry several energy storage units must be built due to store the energy in terms of maximize the benefits of renewable energy during windy or sunny weather, when renewable energy is produced as its best. Some experts in the field believe that electric cars or industries could be possible energy storage units. Another advantage with Smart Grid is the ability for consumers to produce their own electric energy and sell the surplus to the energy market. Dynamic Rating is an important part of the implementation of Smart Grid and can best be described with the words "increasing the level of utilization". By using sensors, information should be measured in real time to maximize the utilization rate of the energy production, the energy consumption and the grid. Today, Vectura's mission in electricity infrastructure is largely focused on rail infrastructure. Now, they have a desire to extend their business in the field of electrical engineering, e.g. Smart Grid and Dynamic Rating. If Vectura will be able to start work on Smart Grids and Dynamic Rating in order to expand their business, training for its consultants is recommended in these areas: energy storage, sensors and renewable energy. Hydro power, wind power and solar power are the main renewable energy sources in the Swedish electricity market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Torstensson, Martin. "Elnätets temperaturkänslighet : En undersökning av hur utomhustemperaturens variationerpåverkar effektbehovet i Umeå Energi Elnäts elnät." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för elektronikkonstruktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42438.

Full text

Abstract:

För att vara väl förberedd inför eventuella framtida kapacitetsutmaningar i elnätet ville Umeå Energi Elnät fåen bättre bild på vad variationerna hos energiförbrukningen beror på. I detta examensarbete var målet att undersöka sambandet mellan elnätets effektbehov och utomhustemperaturen samt att ta fram en modell av elnätets effektbehov. För att få en tillräckligt bra modell behövdes fler faktorer som påverkar effektbehovet användas. I modellen som arbetet resulterade i användes förutom utomhustemperaturen även månad, veckodag och tid på dygnet som variabler för att bättre kunna förutsede variationer som finns hos energiförbrukningen. Under arbetets gång upptäcktes ytterligare två faktorer som senare blev en del av modellen på grund av att de hadeen stor påverkan på resultatet. Dessa faktorer var dels ettantal större energiförbrukare, dels en del elproduktioninom Umeå Energi Elnäts elnät.Metoden som användes för att utföra analyserna somkrävdes var linjär regressionsanalys. Det är en statistiskanalysmetod som använder förhållanden mellan olika variabler för att skapa den räta linje som bäst visar sambandet. Detta görs genom att hitta den linje där kvadraten av mätvärdenas avvikelse från regressionslinjen ärminsta möjliga. Till prediktionsmodellen användes multipel linjär regressionsanalys som har samma tillvägagångsätt men med fler variabler.Då utomhustemperaturens påverkan på effektbehovetinte är helt linjärt utan varierar beroende på hur kallt eller varmt det är samt att även de andra faktorernas påverkan varierade gav den multipla regressionsanalysendet bästa resultatet i form av en prediktionsmodell somförklarade ungefär 80% av variationerna hos effektbehovet.
To be well prepared for the future challenges with the capacity in power grid, Umeå Energi Elnät would like to have a better understanding of the variations in energyconsumption and the reasons why it appears. In this thesis, the aim was to investigate the relations between the outside temperature and the energy demands and createa model to explain the power requirements in the grid.To achieve an appropriate model several variables thathave an impact on the energy consumption need to beused. In the end version of the model, the main variableswere outdoor temperature, month, weekday, and time ofday to predict the variations in energy consumption.Along the work two more factors were discovered thathad a large effect on the results. To make the model evenmore accurate these factors, several energy producers,and some larger consumers in Umeå Energi Elnät powergrid need to be included.To accomplish the investigations liner regression analysis was used, which is a statistical analysis method usingthe relationship between different variables creating astraight line. This is done by finding by finding the straight line there the square of the of the deviation of themeasured values from the regression line is the smallestpossible. To make the prediction model multiple regression analysis was used. It has the same approach butwith more than one variable.Since the outdoor temperature did not impact the energyconsumption completely linear but vary, and becausethere are some other factors that have large impact, multiple regression analysis gave the best prediction model.It explained 80% of the variation in power demand

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

LBenjaminsson, Therese. "Solcellsanläggningar i Bjärke energis elnät." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104603.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Helmvall, Johanna. "Energilager i Luleå Energis elnät." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74501.

Full text

Abstract:

This thesis will investigate possible energy storages in Luleå Energi’s power grid within a five-year period. The transition to a more sustainable and efficient energy system, in response to climate change, creates new challenges for the power grid. Energy storage has, according to many sources, the potential to contribute to meet the challenges that arise from a larger share of intermittent renewables, a growing number of electrical vehicles and increased demands for reliability and stability. Several reports conclude that currently energy storages are most profitable in customer applications, especially in combination with micro-production, e.g. solar cells. Therefore, this report will investigate if battery storages could be installed in three multi-residential properties with solar cells, with the purpose to increase self-use of electricity generated from the solar cells and peak-shaving. Batteries have been chosen as storage technology, since they currently seem to be the technology with the most potential. Possible savings for the customer as well as potential benefits for the grid will be considered. Based on data for the properties’ consumption and solar power production, an analysis has been made to see how much excess electricity the solar cells generate and to identify peak demands. Regarding the solar cells, data has only been available for a few months. For other days, the production has been estimated base on measurements of global radiation over Luleå municipality. A simulation in MATLAB has then been carried out to dimension the battery. When customers connect micro-production to the grid, the voltage may rise above permissible limits, especially in weaker rural grids. As a result, reinforcements of the grid may be necessary, which means expenses for the grid owner. Installation of a battery, that can store energy and keep the voltage within permissible limits, could be an alternative. The report considers such a case and makes a comparison between reinforcements of the grid and installation of a battery. The results of the report show that energy storages have several potential benefits, both for customers, grid owners and system operators. Forecasts point to a strong growth, as well as lowered battery prices, which could lead to investments that are more profitable. The study of installing a battery in properties with solar cells shows that an increased self-use and peak shaving is possible. However, the economic results show negative net values. This means that currently the investment is not profitable. Approximately, battery prices must be cut in half to reach profitability. The calculation concludes that power tariffs enables most savings for the customers and gives them incentives for peak-shaving. The report also shows that the amount of micro-production in a rural grid can be limited by the strength of the grid. If five customers in the investigated part of the grid each would install 8.6 kW solar power, the voltage rise at the point of common coupling would go above permissible values, and the grid would have to be reinforced. The economical comparison between investing in new cables and installing a battery storage shows that currently, a battery storage is more expensive than a new cable. The overall conclusion from the report is that energy storage has the potential to contribute to the transition of the energy system. However, regulations and battery prices currently limit the possibilities for profitable investments. It is recommended to do an oversight of regulations and new business models to enable more investments in energy storage. Studying alternative tariffs is also important, to create incentives for a more efficient use of the power grid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wallsten, Felix. "Effektoptimering av ett lokalt elnät." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68309.

Full text

Abstract:

I Sverige sker en omställning till förnyelsebar elproduktion, tidigare har vi förlitat os på bland annat vattenkraft som har varit enkel att reglera och på så sätt anpassat produktionen efter konsumtionen. De förnyelsebara energikällorna som sol och vindkraft kan inte styras på samma sätt och risken för obalans mellan produktion och konsumtion ökar. De olika förbrukarna i ett elnät, som exempelvis villor följer samma förbrukningsmönster vilket gör att totaleffekten för nätet blir hög under vissa perioder. Elnätet måste vara dimensionerat för att klara höga effekter, även om behovet är kortvarigt. Inom Arvika elnät sker mycket liten elproduktion och de måste importera stora energimängder till nätet. Arvika Teknik AB köper in el till nätet från Ellevio via ett effektabonnemang. Kostnaderna för inköp kan sänkas om nätets effektbehov minskas. I detta arbete undersöks effektbehovet i nätet för att få en förståelse för nätets beteende. Efterfrågeflexibilitet kan användas för att sänka effektbehovet, nätavgiften kan sänkas genom justering av avtalad effekt från Ellevio.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Deutschmann, Oliver, and Thomas Johansson. "Framtidens elbilar utmanar nutidens elnät : Påverkan av ett ökat antal elbilar på ett halländskt elnät." Thesis, Högskolan i Halmstad, Energivetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28653.

Full text

Abstract:

The challenges facing low voltage grids are rising as an increasing number of domestic houses transition from fossil fueled heating to electricity based heating. Several environmental goals and visions have the same transition from fossil based power to electricity based power in mind for the transportation sector. One of the most important tools for this transformation is widely regarded to be the electric vehicle. With the demands of the electric vehicle pressuring the power grid, several questions arise regarding the growth of the electric vehicle market and what repercussions it may have on the grid. This paper focuses on a typical low voltage grid in southern Sweden and what effects a growing electric vehicle market may have on it. Through computer-assisted simulations based on several future scenarios regarding the EV market, this paper finds that few modifications and reinforcements are needed on this particular grid within the next 10 to 15 years. After this timeframe the voltage drop becomes a serious concern and should be addressed.
Utmaningarna som lågspänningsnät står inför växer i takt med att fler bostäder övergår från fossilbaserad till elbaserad värme. Flera miljösatsningar och visioner ämnar pådriva samma förändring inom transportsektorn och eldrivna fordon anses som ett av de viktigaste verktygen för att genomföra detta. Med ytterligare potentiella påfrestningar på lågspänningsnäten från de elektriska fordonens behov ställs frågan hur utbredd den elektriska fordonsmarknaden kommer att bli och vilken påverkan den kommer ha på elnäten. I detta arbete belyses ett typiskt lågspänningsnät i södra Sverige och vilka effekter elfordonens utbredning kan tänkas ha på den. Genom datorstödda simuleringar enligt flera olika prognosscenarion finner arbetet att relativt få förändringar och förstärkningar behöver göras på det analyserade nätområdet inom ett tidsspann på ca 10 till 15 år. Efter detta tidsspann orsaker lasterna ett högt spänningsfall i det aktuella nätet som bör åtgärdas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Svanberg, Eva, and Sofia Persson. "Elmätarens roll i framtidens elnät : Ett samarbete med Sweco Energuide AB och Mälarenergi Elnät AB." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-223226.

Full text

Abstract:

The initial aim of the roll out of smart electricity meters in Sweden was to allow remote readings of the households’ monthly electricity consumption for billing purposes. Since then the transition towards a smart grid has become a more prioritized matter. In the roll out of next generation smart meters more attention is therefore given to how the Distribution System Operator (DSO) can benefit from the meter through different smart grid applications. This study uses a qualitative research method to identify three general fields of application and 15 specific concepts corresponding to ways in which the DSO can create added value from the information provided by the smart meter. The benefits of one of these concepts, the so-called “last gasp” and “first breath” functionality, are assessed in a business case. The study concludes that the three main areas of smart meter applications are operating the grid, planning the grid and utility in the customers’ household. The study also shows that the outcomes of the business case on the “last gasp” and “first breath” functionality are highly dependent on the cost of the functionality, however the investment can still be motivated through increased customer satisfaction andimproved outage management. The general conclusion is that the smart meter will play an essential role in providing the control and information needed in the transition to a smarter grid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hedberg, Peter, and Kiah Boriri. "Smarta elnät i Sverige : En analys kring statens mål och påverkan på marknaden för smarta elnät." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183664.

Full text

Abstract:

Denna rapport avser att studera smarta elnät i Sverige. Syftet är att bidra med information för att stärka förutsättningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnät. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nätverket, för att utifrån denna finna möjligheter för övriga aktörer. Så som hur svenska staten agerar, väljer att bistå med subventioner, positionerar sig och väljer vilka aktörer som tillåts verka. Studien är en nätverksanalys och kvalitativ studie utifrån ett Aktör-Nätverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den är baserad på fyra intervjuer med representanter från olika företag, verksamma inom smarta elnät. För att få ytterligare bredd i studien har vi även kompletterat med litteraturkällor, elektroniska källor och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att tekniken ännu är i en uppstartnings fas. Den har ännu inte en definition och det råder osäkerhet om hur utvecklingen ska bedrivas. Vald teori säger att detta är karakteristiskt för fasen och att den senare i evolutionen kommer att övergå till att bli politiskt neutralt och socialiseras. Staten är en starkt involverad aktör och påverkar övriga aktörer främst genom lagar, ekonomiska bistånd och via dialog. Men dess påverkan kan komma att minska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lidén, Emma, and Stefan Bengtlars. "Risk- och sårbarhetsanalyser för smarta elnät." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173711.

Full text

Abstract:

The electrical grid needs to be changed in the future in order to manage more distributed and renewable generation and also to make it possible for electricity consumers to be more active and aware of their electricity consumption. This future grid is usually referred to as a smart grid. With the transition to a smart grid, new challenges occur. One method to determine those challenges is to perform risk and vulnerability analyses. InStockholm, the new urban district Stockholm Royal Seaport is built. The district has a strong environmental profile and the electricity grid in the area is formed into a smart grid. Responsible for constructing the smart grid is Fortum. The purpose of this master thesis has been to develop a method for risk and vulnerability analyses for smart grids. To achieve the purpose, the following questions have been answered: What are the risks and challenges in a smart grid? What do current methods for risk and vulnerability analyses for electricity networks look like? How can a method be developed for risk and vulnerability analyses for smart grids? What are the risks in the smart grid in Stockholm Royal Seaport? Focus in the thesis has been on distribution level and risks that lead to power outages. Some of the smart grid technologies, such as energy storage, will not be included in the early stages in the development of the smart grid in Stockholm Royal Seaport, and are not addressed in this thesis. The risks that have been identified for smart grids are mainly about challenges in communication and how information is handled, maintenance, and the transition of the grid structure. Electricity companies perform risk and vulnerability analyses for their electrical networks regarding delivery security. This means that the risks examined are such that if they do occur they can lead to power outages that lasts more than 24 hours, or shorter depending on power load. The risks are divided into five different categories and the consequences of the risks are determined after how long time it takes to fix them when they have led to a power outage. To obtain a functioning method for risk and vulnerability analyses for smart grids an additional category has been added. This category is called information security and includes risks related to information and communication technology. The method has been tested on the intended grid in Stockholm Royal Seaport. The most important risks that have been identified in the smart grid are integration of new components and systems, cooperation between participants, lack of information management and interruption in communication network.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Sandström, Linus. "Reaktiv effektkompensering i Umeå Energis elnät." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137149.

Full text

Abstract:

På grund av ökad kablifiering i Umeå Energis nät samt ett avtal med regionnätsägaren som kommer att prissätta inmatning av reaktiv effekt i anslutningspunkten, har behovet av kompensering av reaktiv effekt aktualiseras. Denna rapport skall undersöka de reaktiva effektflödena i 145 kV-nätet, undersöka optimal kompenseringsutrustning samt optimal placering av kompensering. De reaktiva effektflödena i nätet beräknades både med och utan projekterad kablifiering. Vilket skulle ge upphov till ca 30 respektive 60 MVAr. De första jämfördes med timvärden från anslutningspunkten till regionnätsägaren. Detta verkar korrespondera med den maximala reaktiva effektproduktionen under 2016. Med denna jämförelse samt beräkningar av nätet efter kablifiering, gjordes en uppskattning på framtida kompenseringsbehov. Under undersökningen har det visat sig att två stycken Variabla shunt reaktorer skulle vara en lämplig lösning för detta problem. Tre lösningsförslag tas upp i denna rapport. Lösningsförslag 1: 1st 55-62 MVAr VSR at F-Stn 15 och 1st (Storlek bestäms senare) MVAr i F-Stn 30. Lösningsförslag 2: 30-40 MVAr VSR i F-Stn 15 samt 1st 30-40 MVAr i F-Stn 30. Lösningsförslag 3: 1st 30-40 MVAr VSR i FStn 15 samt 1st 30-40 MVAr i F-Stn 10.
Due to an increase in cables and voltage levels in Umeå Energi’s power grid and consequently an increase in reactive power production, coupled with an agreement with the regional power grid owner whom will start to charge money for reactive power flow up into their grid. And thus the need for compensation of reactive power has been actualized. The reactive powerflow in the grid was calculated with and without planned cable installations. Which would give rise to about 30 and 60 MVAr respectivly. The first of the two was compared to the measurement of the reactive power flow at the connection point of the regional grid owner. This seems to correspond to the maximum reactive power production under 2016. Using this comparison with the calculations of the grid, post cable installation, an estimation was made regarding the future compensation needs. During this inquiry it became clear that two Variable Shunt Reactors would be the optimal solution for this problem. Three solutions has been produced in this report. Solution 1: 1 55-62 MVAr VSR in Substation 15 and 1 TBD MVAr VSR in Substation 30. Solution 2: 1 30-40 MVAr VSR in Substation 15 and 1 30-40 MVAr VSR in Substation 30. Solution 3: 1 30-40 MVAr VSR in Substation 15 and 1 30-40 MVAr VSR in Substation 10.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ekstrand, Charlotta, and Emelie Löfgren. "Förslag till sammankoppling av distributionsnät över koncessionsgränsen mellan Trollhättan Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Elnät AB." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10731.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Trollhättan Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Elnät AB. Arbetet är en förstudie till en eventuell sammankoppling mellan de båda bolagens 12 kV elnät vid den gemensamma koncessionsgränsen i landsbygdsområdet Öresjö. Förstudien utreder om en sammankoppling av elnäten är möjlig utifrån tekniska och ekonomiska aspekter med förutsättningen att Trollhättan Energi Elnät AB har kablifierat sitt elnät i området. Toleransen för avbrott i elleveransen minskar i samhället och ställer krav på elnätens leveranssäkerhet. Lagkrav medför att elnätsägare är skyldiga att betala ut en ersättning till de kunder som drabbats av oplanerade avbrott längre än tolv timmar. En eventuell sammankoppling skulle ge bolagen ytterligare en reservmatningsmöjlighet i området och därigenom öka leveranssäkerheten för de bådaelnäten. En sammankoppling av elnäten är möjlig mellan Trollhättan Energis Elnät AB:s nätstation Hedetorpet och Uddevalla Energi Elnät AB:s nätstation T185 Fiskaretorpet vilka är placerade en kilometer från varandra. Elnätsberäkningar har utförts, utgående från två tänkbara driftfall med två olika lastströmmar, vilka visar att de båda elnäten har tillräcklig kapacitet för att klara av en sammankoppling. Vid en sammankoppling behöver bolagen kompensera för de ökade jordfelströmmarna i elnäten. Ledningssträckningen är planerad längs landsväg 2027 där en 150 mm2 totaltät aluminium PEX-kabel förläggs. Förslagsvis placeras en ny nätstation, innehållande en 100 kVA:s transformator mellan de ovan nämnda nätstationerna med ett högspänningskabelskåp, om så önskas, placerat på koncessionsgränsen för att kringgå en ansökan om koncession för linje. Kostnaden för projektet, vilken sammanställts utifrån EBR:s projekteringskatalog P2, beräknas uppgå till 1.5 miljoner kronor inklusive ett kostnadstillägg på 10 % för oförutsedda kostnader.
This bachelor’s thesis has been carried out on behalf of Trollhättan Energi Elnät AB and Uddevalla Energi Elnät AB. This is a preliminary study of a possible interconnection between the two companies 12 kV electric power networks at the joint concession border in the rural area Öresjö. It’s the technical and economic aspects of an interconnection that has been studied. The tolerance for interruptions in the electricity supply is decreasing in society which requires high service reliability from the electricity network operators. Due to legal requirements the electricity network operators are obliged to compensate customers which are affected by unplanned interruptions longer than twelve hours. A possible interconnection would provide the operators with an additional stand-by supply in the area and thereby increase the service reliability. The interconnection of the two electricity grids is possible between the substations Hedetorpet and T185 Fiskaretorpet who are situated one kilometer from each other. Calculations have been carried out on the basis of two possible approaches with two different load currents, which shows that the two power grids have sufficient capacity to cope with an interconnection. The two electricity network operators will have to compensate for the increased ground fault currents in the electricity grid. The planned rout for the new line will follow the road 2027 and will consist of a 150 mm2 aluminum PEX-cable and a new substation containing a 100 kVA:s transformer. In order to avoid the application for line concession a high voltage cable cabinet could be placed on the concession line. The budget for an interconnection between the two electricity grids, which has been compiled from EBR's design directory P2, is estimated to 1.5 million SEK including an additional fee of 10 % for unforeseen costs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ekström, Rasmus. "Smarta Elnät – En utredning : En utredning kring hur ett mindre energibolag kan utveckla sitt elnät till det smartare." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för elektronikkonstruktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34296.

Full text

Abstract:

The electricity network is in many places facing an eventful future where much will happen in a short period of time. Many network owners today have a network that is somewhat outdated and in short in need of upgrading and modernization, a modernization towards a smarter network. As the government sets new demands on the electricity meter of the future, Sweden's network owners are faced with a lot of other demands and challenges to be addressed. In this work, the definition of smart grids is investigated and how a small electricity grid should prioritize its investments and developments in its grid in a near future.Elnätsbranschen står på många punkter inför en händelserik framtid där mycket kommer att hända på kort tid. Många nätägare står idag med ett nät som är något föråldrat och inom kort i behov av en upprustning och modernisering, en modernisering mot ett smartare elnät. I takt med att regeringen ställer nya krav på framtidens elmätare så ställs Sveriges nätägare inför en hel del andra krav och utmaningar man måste ta itu med. I Detta arbete så undersöks definitionen av smarta elnät och hur en mindre elnätsägare bör prioritera sina investeringar och utvecklingar i sitt elnät i den närmaste framtiden.
Elnätsbranschen står på många punkter inför en händelserik framtid där mycket kommer att hända på kort tid. Många nätägare står idag med ett nät som är något föråldrat och inom kort i behov av en upprustning och modernisering, en modernisering mot ett smartare elnät. I takt med att regeringen ställer nya krav på framtidens elmätare så ställs Sveriges nätägare inför en hel del andra krav och utmaningar man måste ta itu med. I Detta arbete så undersöks definitionen av smarta elnät och hur en mindre elnätsägare bör prioritera sina investeringar och utvecklingar i sitt elnät i den närmaste framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Vallé, Troy. "Smarta elnät eller smarta användare? : En studie om användarens roll vid planering, utveckling och användning av smarta elnät." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129297.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation. Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram. Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt. Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås.
Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Wejander, Erik. "En vindkraftparks inverkan på Gävle Energis elnät." Thesis, Uppsala University, Division for Electricity and Lightning Research, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-122578.

Full text

Abstract:

The effects from a planned wind farm on the grid utility Gävle Energis electrical grid have been studied. The wind farm is planned to be built in the forest 15 km north of Gävle and will have 23 turbines with rated power from 2 to 2.5 MW, resulting in a total installed power between 46 MW and 57.5 MW. The grid connection will be made at 70 kV. The aim of the analysis was to determine what effects the wind farm would have on the power grid in the form of electrical disturbances (flicker etc.), need for new investment and raised operational cost. To allow the connection of the wind farm technical solutions (new lines, power stations and grid reinforcements) have been constructed. The effects and need for further investment if a larger wind farm is built have also been studied. Calculations of the electrical noise where made, using data for 5 different wind turbines, and compared to the maximum allowable levels. Connections using both overhead lines and cables where studied. The majority of costs used in the economical analysis where taken from EBR:s widely used cost catalogue. The analysis shows that 57.5 MW can be installed with all the turbine models. The need for new investment depends on the line used but is in the range of 38.300.000 SEK to 61.100.000 SEK. Up to 63 MW can be installed without any further investment and up to 98 MW if further investment is made.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bengtsson, Gustav, and Daniel Einås. "Investeringsbedömning av mätinsamlingssystem : för Mälarenergi Elnät AB." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2224.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har genomförts vid Mälarenergi Elnät AB i Västerås. Undersökningen föranleddes av regeringsbeslutet om att elmätare måste avläsas en gång per månad från 2009. Konsekvensen för Mälarenergi är att de måste investera i ett automatiskt mätinsamlingssystem. Syftet med projektet har varit att skapa en generell investeringsmodell för att ekonomiskt utvärdera ett antal mätinsamlingssystem. I rapporten har Milabs, Seneas, Enermets, HM Powers, Iprobes samt Techems och Viterras system analyserats. Resultaten från investeringskalkylen visar att Mälarenergi kommer att göra en förlust på 5-8 MSEK/år under hela projektets livslängd (15 år). Den största delen av investeringen utgörs av hårdvarukostnader (50 %), medan drift- och underhållskostnader samt logistikkostnader utgör 20 % respektive 25 %. Mälarenergi Elnät bör budgetera 1 500-1 950 SEK/mätpunkt för projektet, beroende på systemval. En känslighetsanalys visar att driftskostnad och livslängd är avgörande faktorer, vilket medför att det är viktigare att satsa på ett robust och säkert system än det billigaste.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Sami, Mawj. "Hur smart elnät påverkar ett lokalnäts verksamhet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37840.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Niklas. "Selektivplaner för Uddevalla Energi Elnät AB:s högspänningsnät." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3296.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lundmark, Simon. "Kartläggning av nätförlusternas storlek inom Mälarenergis elnät." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226134.

Full text

Abstract:

Energy losses are an essential part of a power grid company’s costs. From anenvironmental and economic perspective, it is important to reduce these costs. Toknow where efforts should be deployed, it is important to have good knowledge ofwhere in the network losses are situated. When creating network tariffs, there is alsonecessary to have a correct distribution such that the network customers that use acertain part of the network, only pays for the network losses in this area. A customerthat is connected to the mid voltage network should therefore not have to pay forlosses in the low voltage grid.Mälarenergi elnät AB demand a deeper investigation to see if their reported net lossesfor Energimarknadsinspektionen, EI is reasonably accurate or completely misleading.Therefore, this thesis was performed.Today advanced software is used which retrieve measurements from the power gridaround cities. This type of software is monitoring networks in order to detectpossible failures and then fix those errors when necessary. These measurements areused in the thesis to identify the size of the losses in the network. The network isdivided into smaller areas with each area analysed separately. When all areas haveundergone deeper analysis, the results are compared and a final result will beobtained at the end.According to Energimarknadsinspektionen, Mälarenergi elnät energy losses are 2,96%. Losses according to the analysis in this thesis amounts to 3,11 %.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Wirén, Karl. "Algoritmer i en digital beredningsplattform för elnät." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för elektronikkonstruktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34074.

Full text

Abstract:

En digitalisering av elnätsberedning har lett till möjligheter att i en digital beredningsplattform undersöka möjligheterna för algoritmer vilka syftar till att effektivisera, kvalitetssäkra samt reducera miljöpåverkan. Rapporten behandlar en behovsundersökning av ett antal algoritmer i en beredningsplattform. Rapporten beskriver med grafiska metoder hur dessa algoritmer kan konstrueras, men även en metod för att tyda och transformera beredningsplattformens rådata till algoritmernas indata presenteras. De framtagna algoritmerna kan användas för underlag vid beslut, vilket kan leda till faktorer som minskad miljöpåverkan, ökad kvalitet och hållbarare samt effektivare arbetsprocesser. Ytterligare föreslås en framtida struktur med algebraisk grafteori för beräkningsalgoritmer i plattformen.
Digitization of working methods has led to the possibility of investigating the possibilities for algorithms in a processing platform for power grids. This report presents a needs assessment for a number of algorithms in a processing platform for power grids. The report describes through graphical methods how such algorithms can be constructed, and presents a methodology for interpreting and transforming the raw data from the platform into input data for such algorithms. The algorithms can be used as a basis for decision-making, potentially leading to reduced environmental impact, improved quality, and more sustainable and efficient work processes. Further, a future structure with algebraic graph theory is suggested for the platform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Simm, Lindbäck Johan. "Smarta elnät i Sverige : Energibranschens förutsättningar och förväntningar." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176646.

Full text

Abstract:

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden’s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years. By employing case study methodology, five different smart grid projects in Sweden are discussed, using different theoretical frameworks, including actor network theory, discourse analysis, technological trajectories, diffusion of innovation and timing of entry. Norra Djurgardsstaden, a large construction project in Stockholm in which smart grid technology is used, is then analysed. The differing views of the parties involved in the project raise the question of whether more coordination is needed. Another project at Falbygdens Energi focuses on energy storage in batteries. This project poses the question of whether the regulation of the Swedish power market needs to be reformed to support the smart grid and to encourage new ways of collaborating and doing business. The final discussion concludes by suggesting new research questions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lagnelöv, Oscar. "Elektrifiering av jordbruksmaskin : Direktkoppling till solföljare och elnät." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-230386.

Full text

Abstract:

The agricultural sector is currently highly dependent on fossil fuels, with diesel being most prominent. There are however both historical and modern alternatives that have not been subject to enough evaluation to disregard them as suitable alternative. This report aims to theoretically investigate the feasibility of converting a conventional diesel driven tractor to run on electricity, delivered via a cable connected to either the main power grid or on-site electric production, such as photovoltaic. Delivering electricity to the machine via a cable is a method with historical roots in the early 20th century and in the present day mining industry. The economic and technological potential of the technique are evaluated, along with the examination of several different motor powers, voltages, losses and construction ideas. The report finds the technique to be both possible as well as long term economically and environmentally beneficial. To realise this method however, some deviations from the present methods of agricultural farming must be made, considering the more advanced driving patterns, the limited mobility and the requirement for extra driver awareness. Furthermore, this study finds further research in this field necessary, and the construction of a functional prototype highly desirable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Kastinen, Patrik, and David Wu. "Alternativ till kreosotimpregneradestolpar i Vattenfalls elnät i Sverige." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7392.

Full text

Abstract:

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige. P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas. Prisuppgifterna för inköp och återvinning kommer istället att redovisas som en kvot mellan den alternativa stolpen dividerat kreosotstolpen. Inte heller kommer slipers och andra fundament att behandlas i rapporten. Metoden som används bygger på att först presentera relevant teori kring vardera stolptyp. Även impregneringsprocessen, besiktningsmetoder och nedbrytning/återvinning av stolpar redogörs i rapporten. Den miljömässiga analysen bygger på IVL Svenska Miljöinstitutets LCA-analys där kreosotstolpen jämförs med andra stolptyper. Det visar sig dock att kreosotstolpen är den stolptyp som bidrar till minst miljöutsläpp om man ser till hela dess livscykel. Slutsatsen är att kompositstolpen visar sig vara ett av de mest konkurrenskraftiga alternativen då den ses som ett miljövänligt alternativ och dess vikt gör den lätt att hantera. Den är heller inte impregnerad och kan därför monteras överallt utan några rättsliga restriktioner. Denna stolptyp är också väldigt aktuell då den i dagsläget är väl etablerad på marknaden.
Because of a possible ban of creosote impregnated poles can become a real scenario within the EU the year 2018 Vattenfall are searching for other alternatives. Steel, concrete, laminated wood and composite are considered the most competitive alternatives today and are being investigated in this report. Basic technical specifications, impacts on the environment and costs of the different pole types are being analyzed in the report and compared to the creosote impregnated pine pole. This report will describe how well the alternative pole types are suited in Vattenfalls electrical grid in Sweden. Due to confidentiality reasons the exact amount of costs and expenses will not be included in the report. The price of purchase and recycling will instead be presented as a quota between the alternative pole divided by the creosote pole. Neither will sleepers nor other pole foundations be included in this report. The method that is being used is to first present relevant theory about the mentioned pole types. Also the impregnation process, survey and disintegration/recycling of poles will be explained. The environmental analysis are based on IVL Svenska Miljöinstitutet's LCA where the creosote pole are compared to its alternatives. They conclude that it is the creosote pole that has the least impact on the environment if you look at the whole life-cycle. The conclusion is that the composite pole are shown to be one of the most competitive alternatives because it is considered to be environmental-friendly and its low weight makes it easy to work with. Also, it's not impregnated and can therefore be used everywhere without any legal restrictions. This pole type is also very relevant as it is already released on the market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hudji, Muadh. "Analys av elnät för begränsning av reaktiv effekt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-396215.

Full text

Abstract:

Ystad Energi har ansvaret över elnätet i Ystads kommun. Med ökande efterfråga om el har samhället blivit sårbart. Därför jobbar myndigheterna och elleverantörer alltid för att säkerställa en trygg och säker elleverans. Variationer i energibehovet under de olika årstider sätter elsystemet i en svår situation gällande elleveranssäkerhet. Ystad Energi har noterat att elnätet matar ut reaktiv effekt mot överliggande nät under sommarperioden. Vilket kan påverka förlusterna och systemets drifttillstånd i både lokal – och regionnät. Därför fokuserar detta arbete på att utföra analyser av reaktiv effekt i nätledningarna som ligger mellan fördelningsstationerna och nätstationerna, d.v.s. i 10.7 kV – nivå av den s.k. distributionsnätet. För att minska elavbrott i systemet på grund av väder och annan yttre påverkan har Ystad Energi grävt ner alla ledningar i nätet. Datainsamlingen från Ystad Energi visar att den reaktiva effektinmatningen ökar mest under sommaren jämfört med andra årstider. Utifrån vetenskapliga teorier och tidigare arbeten anses kablifiering som en viktig orsak till reaktiv effektinmatning i ett elsystem. Datainsamlingen visar även avsevärda variationer i energiförbrukningen mellan vinter- och sommarhalvåret, där energiförbrukningen är mycket lägre under sommaren på grund av klimatet och livsstilen. Därför leder detta till spänningsförhöjning i elnätet som vidare kan leda till kapacitiv reaktiv effektgenerering. I arbetet utförs även analyser på nätet med anslutna produktionsanläggningar såsom vindkraft som kan påverka effektflödet i nätet. Rapporten skall presentera vilka möjliga lösningar som kan vara lämpliga för att minska den reaktiva effekten i nätet. Kraven som ställs från myndigheterna kring reaktiv effekt redovisas även i rapporten.
Ystad Energy is responsible for the power grid in Ystad municipality. With increasing demand for electricity, society has become more vulnerable. Therefore, authorities and electricity suppliers always work to ensure safe and secure electricity supply. Variations in energy demand and climate change put the electrical system in a difficult situation regarding electricity supply safety. Ystad Energy has noted that the power grid has high values of reactive power over a part of year, which may affect the losses and system operating conditions in both local and regional networks. Therefore, this work focuses on performing reactive power analysis in the power cables located between the high voltage substations and the low voltage substations, i.e. in the 10.7 kV level of the distribution network. All overhead lines in Ystad municipality are already buried in the ground to reduce line faults in the system due to weather and other influences. The data collection from Ystad Energy shows that the reactive power input increases most during the summer. Underground cables are considered an important cause that contributes to reactive power input in an electrical system. Data collection also shows significant variations in energy consumption between the winter and summer months, where energy consumption is much lower in the summer due to the climate and human habits. Therefore, this leads to a voltage increase in the mains that can further lead to a capacitive reactive power generation. In the project, an analysis of the power grid has been performed, considering the current grid topology. Simulations of different scenarios with production plants, such as wind power, which can affect the power flow in the network, are also carried out. It was proved that the reactive power in the grid is produced by the underground cables. The report also presents some possible solutions that may be appropriate to reduce the reactive power in the network.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Roslund, Anna-Maria. "Framtidens elnät : – Förändringar i landsbygdsnät vid olika framtidsscenarier." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325266.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis was to examine how futureinvestments in new techniques such as solar cellsystems, electric vehicle chargers and energy storageat end costumers would affect the rural electricitygrid based on two future scenarios. The main issuepredicted with investments in this new technology atend users are over utilization of the electricitygrid if the new technique is not used in a proper wayin order to avoid high power peaks. By studying real electricity consumption as it appearstoday and adding charging of an electric vehicleaccording to the two scenarios (with our withoutenergy storage and solar cell electricity production)new usage patterns could be determined. Theseusage patterns could then be inserted insimulations of three real electricity grids for studiesof the effect on the electricity grids. The conclusion is that the electricity grids ingeneral are oversized regarding thermal loading whilstthe fuses at the end costumer need to be reinforced inorder to not get over utilized in the scenario where noenergy storage was implemented. Only one of the gridswas shown to be over utilized when all customers wasequipped with the new techniques and the grid wasdensified. Otherwise, in the other grids and scenariosonly some conductors were over utilized. However, whatwas shown to be a problem was the voltage drop at theend customer’s facilities which was higher than theallowed value of 5%.According to this the grid was shownto be over utilized. As a final conclusion it can be shown that the voltagedrop decides the design of the grids and that thepower grid companies probably should consider newpossible business strategies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Rydman, Allan. "Sammanställning och fördjupning av begreppet Smarta elnät: En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90352.

Full text

Abstract:

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan. Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät. Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet. För att skapa denna överblick har ett förslag på en övergripande definition framtagits enligt följande: Ett smart elnät är nästa steg i elnätets fortgående utveckling som sker till följd av samhällets ökande förlitlighet på konstant elförsörjning och önskan att begränsa människans miljöpåverkan. Målet är att med hjälp av kostnadseffektiva tekniska lösningar, effektiv teknik och ekonomiska drivkrafter främja införandet av ytterligare förnyelsebar elproduktion, en ökad elanvändning och ett effektivare utnyttjande av elnätet – ett elnät med låga förluster, hög elkvalitet och leveranssäkerhet med elkunder som är mer medvetna och delaktiga i sin elförbrukning än förr. Utifrån denna definition kan man summera smarta elnät till att omfatta två huvudsakliga intressen för samhället – hållbarhet och en ökad leveranssäkerhet. I framtiden förväntas därför elnätet hantera vidare utbredning av förnyelsebar elproduktion och en ökad elanvändning. För att möta denna förväntan har det dels konstaterats att nätkapaciteten behöver öka. Det har visats att en ökad nätkapacitet kan nås genom både tekniska lösningar som energilagring och effektivare komponenter men också icke-tekniska lösningar som politiska drivkrafter och incitament för elkunder att sänka sin maxförbrukning och elförbrukning i överlag i form av efterfrågeflexibilitet. I dagsläget finns inga uppenbara incitament för detta och det anses att reformer på vissa delar av elmarknaden kommer att krävas för att främja utvecklingen mot ett hållbart smart elnät. Samtidigt förväntas elnätet förse kunder med högre elkvalitet och leveranssäkerhet. Dagens elnät utgörs av många långlivade och, i många fall, gamla komponenter och investeringar kommer att behöva göras i moderna skyddssystem och kommunikationsnätverk i sinom tid ifall man vill uppnå nya förväntningar. Därtill förväntas det smarta elnätet omfatta olika typer av kommunikationsnätverk inom skyddssystem, övervakning och mätning. Därför har också information rörande relevanta kommunikationsprotokoll, -medier och -nätverk summerats där olika egenskaper lämpar sig för olika tillämpningar.
Currently the world has a steadily growing population and therefore steadily growing need of energy. With a growing need of energy, discussions regarding society’s sustainability and environmental impact have risen. At the same time modern technology has resulted in society being more dependent on a constant power supply than ever before. Technological advances, together with the desire to become a more sustainable society with high availability of power, have yielded a concept known as the smart grid. Due to the power grid being a huge industry there’s a divided perception regarding what a smart grid constitutes. This has resulted in the appearance of different definitions and models of the concept. Therefore a literary study was done with the purpose of creating an overall perception of the main aspects of the smart grid. To create this overview a proposed definition has been developed that describes the smart grid as mainly sustainable and available. The smart grid is the next step of the power grid’s ongoing development in response to society’s increasing reliability of a constant power supply and the wish for decreasing man’s environmental impact. With cost efficient technical solutions, efficient technology and economic forces the goal is to promote introduction of additional renewable electricity production, increased electricity utilization and a more efficient use of the power grid – a power grid with low losses, high power quality and availability with end-users that are more aware and involved in their power consumption than before. Based on this definition the smart grid can be summarized as two main interests for society – sustainability and a higher reliability. In the future the power grid is expected to cope with an increased introduction of renewable electricity production and an increased use of electrical applications. It has been concluded that the grid capacity has to increase in order to meet these expectations. It’s been shown that an increase in grid capacity can be achieved through technical solutions as energy storage and more efficient electrical components but also through non-technical solutions as political forces and incentives for end-users to lower their peak consumption and overall electricity consumption through demand response. At present there are no clear incentives for this and it’s considered that there is a need for reform of certain parts of the electricity market to promote the development towards a sustainable smart grid. The power grid is also expected to supply end-users with a higher power quality and reliability. The power grid of today consists of long lived and, in many cases, old components and investments in modern protection systems and communication networks are required in due time to meet new expectations. In addition, the smart grid is expected to include different types of communication network within protection systems, monitoring and metering. Information was therefore summarized regarding relevant communication protocols, media and networks where different properties are suitable for different applications.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Berggren, Andreas, and Markus Eriksson. "Distribuerade Kontrollsystem för Smarta Elnät Baserat på Raspberry Pi." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-125884.

Full text

Abstract:

Artikelns fokus ligger på smarta elnät och specifikt den distribuerade kontrollen av dem. Syftet med projektet var skapa hårdvaran och mjukvaran till ett distribuerat informations- och kontrollsystem för att kunna styra lasterna till en liten elnätsmodell, ICS byn (Industrial Information and Control Systems). Speciellt så skulle det undersökas om det var möjligt att skapa ett fungerande kontrollsystem med billiga kommersiella produkter, Raspberry Pi:s och Arduinos. Projektets resultat kommer sedan att användas för ett fortsatt utvecklingsarbete på ICS. För att skapa det distribuerade kontrollsystemet så användes JACK Intelligent Agents, en utvecklings miljö för multiagent system baserat åa Java. Rapporten tar upp de olika hårdvarukomponenterna Arduino, en mikrokontroller och Raspberry Pi, en linuxbaserad dator och transistorkretsarna som har byggts för att kunna driva de elektromekaniska brytarna i byn från Arduinon. Resultatet från projektet är att det går att skapa ett fungerande distribuerat kontrollsystem med hjälp Raspberry Pi:s och Arduinos. En av slutsatserna är att det behövs läggas till en hierarki i arkitekturen för skapade distribuerade kontrollsystemet då det inte skulle kunna klara av en stor uppskalning av antalet laster. Det ges flera förslag för en framtida utveckling av det skapade kontrollsystemet varav en av dem är lägga till generatorer och energilagringsförmåga till ICS byn och därmed kunna simulera ett verkligt litet smart elnät.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Mooshtak, Benjamin. "Inverkan av laddstolpar för elfordon i Jönköpings Energi elnät." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för elektronikkonstruktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36912.

Full text

Abstract:

Enligt Global EV prognoser förväntas en kraftig ökning av elbilar fram till 2030, ökningen kommer ske båda i Sverige och övriga världen. I Sverige beräknas eldrivna fordon öka till 2,5 miljoner, vilket innebär att 50 % av andelen fordon i trafiken kommer bestå av eldrivna fordon. Enligt vår be-räkning med hänsyn till den ökande befolkningsmängden kommer Jön-köping inneha 36 000 elbilar år 2030. Det innebär att cirka 50% av an-slutna kunder till elnätet 2030 kommer ha behov av att ladda sin elbil. Ökningen av elfordon medför att fler bilägare behöver ladda sina fordon och en oro finns för överbelastning av elnätet. Belastningsinstabilitet kan medföra dålig elkvalité i form av övertoner, flimmer, spänningsföränd-ringar, avbrott, transienter och osymmetrisk spänning. Denna studie analyserar Jönköping Energis elnät samt hur elnätet påver-kas av en ökning av eldrivna fordon. Undersökningen fokuserar på fler-bostadshus, landsbygd och villaområde i Jönköping och på så viss kunna jämföra elnätskapaciteten i dessa områden. Undersökningen utgår från att elnätet förväntas påverkas när laddningseffekten uppnår 3.7 KW. För att besvara syftet har simuleringarna gjorts i det NIS-orienterade pro-gramvaran dpPower. Därefter väljs vilken beräkningsmetod som är lämp-lig i de olika stationerna. Det sker genom att studera lastberäkningar, spänningsnivåer och belastningen på transformatorer och lednings-strömerna i det område, för att se hur 50% elbilsladdning påverkar elnä-tet. Resultaten från mätning och simuleringar av laddstationena på alla fyra områden visar att Jönköpingsenergi bör ta hänsyn till laddning av elbilar vid dimensionering av elnät. Det är också nödvändigt att faserna fördelas mellan kunder vid elbilsladdning för att minska överbelastning år 2030. Alternativa metoder att undersöka för elbilsladning är följande:  Övervakning på hur elbilsladdningsbeteende ser ut i olika tider för att minska den med hjälp av olika lösningsmetoder, liknande pris-sättning som används i Kalifornien och Norge.  Smarta laddningslösningar för att flytta elbils-laddningstoppen till en annan tid på dagen. Analyseringen visar att det inte finns belastningar på transformatorer och ledningar i Jönköping utan H04 som bör åtgärdas vid ökningen av elfor-don fram till 2030.
According to Global EV forecasts, a sharp increase in electric cars is ex-pected by 2030, both of which will increase in Sweden and the rest of the world. In Sweden, the number of electric vehicles are expected to increase to 2.5 million, which means that 50% of the vehicles in traffic will be elec-tricall vechiles. According to our calculations and taking into account the population growth, the city Jonkoping will have 36,000 electric cars by 2030. This means that approximately 50% of motorists in 2030 will need to access to electrical charging outlets. This predicted increase in electric vehicles implies that more car owners will need to charge their vehicles and this need implies an increased strain on the electricity grid. Load instability can result in poor electrical quality in the form of overtones, flickering, voltage changes, interruptions, tran-sients and unsymmetrical voltage. This study analyzes Jonkoping Energi's electricity network and how the electricity grid is affected by an increase in electric vehicles. The survey focuses on multi-dwelling buildings, rural areas and residential areas in Jönköping and in so far as to be able to compare the electricity grid ca-pacity in these areas. The study assumes that the electricity grid is ex-pected to be affected when the charging power reaches 3.7 KW. In order to find a solution to the problem, simulations have been made using NIS-oriented software dpPower. Then, using calculation method that is suitable in the different stations is selected. This is done by study-ing load calculations, voltage levels and the load on transformers and the line currents in that area, to see how a 50% usage of electrically powered vehicles affects the power grid. The results from the measurements and simulations of the charging sta-tions in all four areas show that Jönköpings Energi should take into ac-count the charging of electric cars when redimensioning their electricity networks. It is also necessary that the phases be distributed among cus-tomers during charging in order to reduce overload in 2030. Alternative methods for examining the charging of electric vehicles are as follows: • By monitoring how electric car charging behavior looks at different times in order to reduce it by using different solution methods, like the pricing methods used in California and Norway.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Larsson, Mikael, and Simon Persson. "Optimering av lokalt elnät i Falkenberg genom data mining." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42094.

Full text

Abstract:

This paper investigates the potential of mathematical algorithms, based on the principles of data mining, applied to data from a local power grid to identify customers with large fluctuations in their power curves. A literature study was performed to facilitate algorithm formation. The data provided by the local grid owners, Falkenberg Energi AB, was analysed in MATLAB and two novel algorithms was created. The results show that, by normalizing all the data, it is possible to find and select customers with large fluctuations in their power curves. Key performance indicators were then used to determine which algorithm performed better. One of the algorithms performed better in all tested indicators and was used to create a list with interesting customers to Falkenberg Energi AB. The conclusion of the study shows that the proposed algorithms can be applied on a local power grid to select customers, but more research is needed to validate these methods. The conclusion also indicates that a reduction of the power peaks, at the identified customers, mainly affect the local power grid and not the power supply from the overhead regional power grid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Holmberg, Viktor. "Hur storskalig utbredning av elbilsladdning kan påverka PiteEnergis elnät." Thesis, Luleå tekniska universitet, Energivetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79558.

Full text

Abstract:

Undersökning har utförts i PiteEnergis nät av tre nätstationer och dess överliggande 10,5 kV-nät, samt underliggande lågspänningsnät för att ta reda på hur väl deras nät är dimensionerat för framtiden när fler och fler använder elbilar, och laddar i hemmet. Undersökning görs för 16 A enfas- och trefasladdning, med utbredning om 25, 50, 75 samt 100 %. De tre nätstationerna har lite olika förutsättningar. En nätstation befinner sig på landsbygd, och de övriga två i bostadskvarter. Dessa två i bostadskvarteren har många likheter, men många av kunderna till ena nätstationen har fjärrvärmeanslutning, så där förväntas förbrukning vara något lägre per hushåll. Det som undersöks är belastningsgrad av transformatorerna, och spänningsfall från transformatorer ut till kunderna. Resultatet av arbetet är att spänningsfall fort blir ett problem på landsbygden med ökad last i och med klenare kablar och längre avstånd. Inställning av lindningskopplare visade sig vara viktigt, då en utspänning på 230 eller 240 V kan ge stor skillnad i huruvida spänningen till slutkund klarar gränsen på 207 V. Belastningsgraden hos transformatorerna som undersökts är ursprungligen relativt långt ifrån sin märkeffekt. Om hushållen ansluter 16 A enfasladdare går det generellt bra och risken för överbelastning är rätt låg. Om stor majoriteten av hushållen däremot ansluter 16 A trefasladdare är risken för överbelastning överhängande. Skillnader mellan transformatorer finns, men det är antalet kunder per transformator i förhållande till märkeffekt, och hur stor marginalen till märkeffekt är i dagsläget som avgör risken för överlast. I nätstationen på landsbygd var det tydligt att gränsen för spänning ut till kund fortare överskrids än märkeffekten för transformatorn. I nätstationerna i Norrfjärden ska inte spänningsfall kunna bli för stort även om alla införskaffar elbilsladdare, enfas eller trefas, utan där finns endast risk att överskrida märkeffekten på transformatorn, om över 50 % använder trefas 16 A laddare samtidigt, i samband med årets högsta förbrukning. I nätstationen i Hortlax var det väldigt lika resultat, där avvikelse från gränsvärden endast sker i form av överbelastning av transformator vid 16 A trefasladdning, från ca 50 % belastningsgrad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Karlsson, Sanne, and Alexander Maurer. "Förstudie för kontrollanläggningsutrustningi mindre vattenkraftstationer för Uddevalla Energi Elnät AB." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7785.

Full text

Abstract:

Uddevalla Energi AB äger fem vattenkraftstationer uppförda från 1920 och framåt. De är lokaliserade i Bäveån i Uddevalla kommun. Den totala installerade effekten i vattenkraftstationerna uppgår till omkring 2 MW. Vattenkraftstationen K4 Fossumsberg,vars installerade effekt uppgår till 1 MW, är den största utav anläggningarna ur denna aspekt. Utöver energiproduktion ska anläggningarna även svara för reglering av vattenståndet i Öresjö och i Bäveån. På uppdrag av Uddevalla Energi Elnät AB utförs detta examensarbete för att fastställa vilken utrustning som rekommenderas till kontrollanläggningarna för vattenkraftstationerna. De huvudområden som undersöks är generatorskydd, reglering, kommunikation och HMI. Krav från Uddevalla Energi Elnät AB ställs på olika skyddsfunktioner som exempelvi söverströmsskydd, jordfelsskydd, över- och underspänningsskydd, samt bakeffektskydd.Vidare önskas även att ny utrustning ska vara kompatibel med protokoll som stödjer MicroSCADA och har möjligheter för framtida användning av protokollet IEC 60870-5 för kommunikation mellan stationsutrustning och SCADA-systemet i driftcentralen. En rad produkter, varav ett flertal skulle kunna lämpa sig väl för ändamålen, undersöks från leverantörerna Schneider Electric, ABB och DEIF. Slutsatser dras bland annat om att Uddevalla Energi Elnät AB bör investera i separata enheter för reglering och för generatorskydd och inte kombinerade lösningar. Detta för att uppnå större säkerhet i händelse av fel i anläggningarna. Vidare konstateras att för att få ett komplett underlag att luta sig mot vid val av utrustning bör priser undersökas ytterligare, för att kunna väga in denna aspekt.
Five small hydroelectric power plants, constructed 1920 and later, are owned by UddevallaEnergi AB. The hydroelectric power plants are located in Bäveån in Uddevalla. The total installed power is approximately 2 MW. K4 Fossumsberg is the largest hydroelectric powerplant and has a production capacity of 1 MW. The hydroelectric power plants is not only used for energy production but also for regulation of the water levels in Bäveån and Öresjö. On behalf of Uddevalla Energi Elnät AB this bachelor thesis has been done to specify which equipment is preferable as the station monitoring and control equipment. The key areas ofthe report is generator protection, control and regulation, communication and HMI in the plants. There are demands from Uddevalla Energi Elnät AB regarding for instance overcurrent protection, earth fault protection, over- and under voltage protection and reversepower protection. Furthermore it is requested that the new station monitoring and controlequipment is compatible with MicroSCADA and has further options for using the protocol IEC 60870-5 for communication between station and the SCADA system used in the operating centre. Numerous products has been studied and many of them fulfil the requirements stated by Uddevalla Energi Elnät AB. The manufactures mentioned in this report are Schneider Electric, ABB and DEIF. Conclusions are made that Uddevalla Energi Elnät AB should invest in separate units for control and generator protection to achieve a higher level of safety in case of a fault in either generator protection or control equipment. Furthermore it is concluded that to obtain a more complete specification to use when choosing equipment one should consider the cost. More research is needed to take this into account.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Fredriksson, Jonatan. "Anpassning av småskaliga vattenkraftverk för ö-drift av lokalt elnät." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388143.

Full text

Abstract:

This master thesis examines technical requirements for small hydro power plants (HPP) to operate proximate parts of the power grid in island mode. The work examines how small hydropower can be modified and complemented with additional technologies to achieve sufficient frequency control capabilities. A case study was performed within the concession area of power grid operator Ålem Energy. One of the HPPs, located in Skälleryd, is owned by Ålem Energy and became the focal point of the study. Relevant parts of the concession area were surveyed for properties such as system inertia, electric load and available power. Furthermore, a model of Kaplan turbine 1 in Skälleryd HPP was created with the purpose of studying the benefits of bypassing regulation control from the wicket gates directly to the runner. The method was tested in an off-grid islanding test. Frequency control of the turbine was tested powering electric heaters and, using a new method, controlling a virtual power grid. Finally, a theory was developed to estimate the transient disturbance resilience (TDR) of a power grid. The theory was applied to the HPP in Skälleryd to suggest modifications for the plant to achieve sufficient islanding capabilities. The survey of the power system revealed a promising potential for the HPPs to operate in island mode, especially at later stages when the grid spans several HPPs for more system inertia. The available power from the HPPs was however strongly seasonal which imposes flexibility on a future plan of action for engaging the grid in island mode. The method of controlling the turbine power from the runner proved to have several difficulties. Firstly, the current hydraulics system was not able to freely control the runner as the hydrodynamic forces on the runner blades were too large. Secondly, the method was found to be unstable due to inherent amplification of speed deviations. Furthermore, the low inertia at Skälleryd is likely detrimental to the lone frequency control of the turbine. Therefore other methods for improving frequency control were suggested. The developed theory for TDR was used to create charts describing the TDR for various combinations of system inertia and regulation speed. By studying the proprieties of Skälleryd HPP in the charts the necessary modifications could be rationally chosen. A frequency regulating dummy load was found to be the simplest option. A control scheme was suggested with the dummy load performing primary frequency control and the turbines at Skälleryd performing secondary control, restoring the dummy load to its nominal state.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nyberg, Tobias, and Anthon Cleverdal. "Laddinfrastruktur för elbilar : Undersökning av befintligt elnät i Borsökna, Eskilstuna." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40063.

Full text

Abstract:

Transportsektorn domineras idag av fossila drivmedel som påverkar miljön negativt. Alternativen till fossila drivmedel är el och gas i form av bio- och vätgas. För att kunna ha en fordonsfriflotta helt oberoende av fossila drivmedel 2030 som är ett av Sveriges miljömål kommer elnätet bära ett mycket stort ansvar. Syftet med detta arbete var att ge Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) information om hur det befintliga elnätet skulle klara högre ställda krav vid effektuttag i form av laddkontakter hos privatpersoner. Arbetet grundar sig i en ordentlig analys av data i det befintliga elnätet och med hjälp av programmet Trimble NIS simulerades flera tänkbara scenarier med högre effektuttag, simuleringarna gjordes med trefaseffekter, 4,1 kW, 7 kW, 11 kW och en sammanlagringseffekt på 80 % vid 7 kW. Totalt tre olika nätstationer simulerades och studerades. Efter simuleringarna erhölls data för strömstyrka i fördelningskablarna och hushållsströmmarna. En känslighetsanalys gjordes för att få ett så nära genomsnittligt värde hur körsträckorna för medelpersonen förändras, analysen gjordes för 30 % ökning och 30 % minskning av den genomsnittliga körsträckan. I resultaten sammanställdes de tre nätstationerna tillsammans i grafer, för att få ett genomsnittligt och tydligt resultat. Resultaten visade att vid ett ökat effektuttag på 4,1 kW skulle 17 av 111 personer överstigit sin dåvarande huvudsäkring i strömstyrka, vid de högre simulerade effektuttagen ökade antalet hushåll som överskred huvudsäkringen. I fördelningsnätet med ett effektuttag på 4,1 kW påverkades 2 av 34 förlagda kablar negativt, dvs. de översteg maxgränsen av vad de hade klarat av. Vid effektuttag på 7 kW och sammanlagring på 80 % vid samma effekt påverkades 6 stycken och vid 11 kW påverkades 14 stycken av de totalt 34 stycken negativt. Samtliga transformatorer skulle klarat av strömstyrkan som skulle uppkommit vid effektuttag på 4,1 kW. Två av transformatorerna hade även klarat av effektuttag på 7 kW samt sammanlagringen på 80 % vid samma effekt, enbart en av de tre transformatorerna skulle klarat av samtliga effektuttag utan någon negativ påverkning. För att det befintliga nätet inte ska överbelastas vid installation av kontakter för elbilar får den uttagna trefaseffekten i varje hushåll inte överskrida 4,1 kW. Eftersom effektuttaget i hushållen inte är konstanta över ett dygn skulle en typ av effektreglering kunna möjliggöra högre effekter till laddningen. På nätter är oftast förbrukningen mindre och därför finns det mer utrymme till att ladda en bil på högre effekt än 4,1 kW. Tiden för att ladda sin bil för dagliga körsträckor varierar mellan drygt en timme till sex timmar. Sker laddningen under natten med en effekt som nätet klarar av är en omställning från fossil- till eldrivna fordon ett möjligt framtidsscenario.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lindahl, Julia. "Framtidssäkra beräkningar för Umeå Energis elnät genom framtagande av datamodeller." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183802.

Full text

Abstract:

Examensarbetet utfördes i samarbete med Umeå Energi, som i sitt dagliga arbete med elnätet använder mjukvaran Digpro. Programmet har under en tid matas med värden för kablar och ledningar hämtade från andra energibolag och kabeltillverkare. I framtiden kommer användningen av solceller och elbilar att öka vilket kommer att ställa högre krav på elnätet. Felaktiga beräkningsmodeller kan skapa varmgång i kabel som förkortar livslängden och i extrema fall även kan skapa avbrott. Syftet med projektet var att undersöka vilken data som vore önskvärd att använda för att säkra korrekta beräkningar för ett framtidssäkert elnät. Målet var att ta fram en standardiserad modell för kablar, presentera förslag på val av parametrar samt att analysera och jämföra den gamla och nya beräkningsmodellens påverkan på nätet. Efter en litteraturstudie sammanställdes kabeldata från svensk standard. I dpPower (Digpro) byggdes ett mindre simulerat nät som skulle vara representativt för Umeå Energis elnät. Detta genom att använda de 20 kablar med längst geografisk längd i det befintliga 0,4 kV, respektive 10 kV nätet. Två nätberäkningar utfördes för det nya nätet, en med de gamla kabelvärdena och en med de som hämtats i svensk standard. Resultatet för märkström, korttidsström och maximal säkring för de totalt 40 utvalda kablarna och resultatet för kortslutningsström (Ik3) och kortslutning fas-nolla (Ij) för skena i nätstation, skena i kabelskåp och anslutningspunkt jämfördes mellan beräkningarna. Slutligen fördes även en diskussion kring möjliga korrektionsfaktorer. Mycket av resultaten tyder på att nätet idag överbelastas. Resultaten visade att för de flesta kablar som undersökts i detta projekt har en för hög märkström angetts i Digpro, både för 0,4 kV-kablar och 10 kV-kablar. För lågspänningskablarna innebar värdena hämtade från svensk standard en minskning på 31% jämfört med de värden som fanns i Digpro sedan tidigare. För mellanspänningskablarna var motsvarande minskning 13% respektive 3%, beroende på om man räknar med en kabeltemperatur på 65°C eller 90°C. Ett annat resultat som tyder på att nätet överbelastas var att för över hälften av kablarna som undersöktes i projektet verkar säkringarna vara överdimensionerade, vilket kan leda till överhettning. Slutsatsen som dras i projektet är att Umeå Energi troligtvis överbelastar elnätet. Då det kommer att ställas högre krav på nätet i framtiden är det viktigt med en korrekt beräkningsmodell, och kabelvärden hämtade i svensk standard kan vara ett steg i rätt riktning. Korrektionsfaktorer har visat sig kunna medföra en mycket stor påverkan på belastningsförmågan, i vissa fall större påverkan än de standardiserade kabelvärdena. För mellanspänning kommer eventuell korrektionsfaktor troligtvis minska belastningsförmågan ytterligare. För lågspänning kan en sammanvägd korrektionsfaktor både över och under 1 vara möjlig, beroende på vilka förutsättningar man väljer att utgå från.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hallin, Matilda, and Cornelia Eriksson. "Storskalig elektrifiering av bilar och dess påverkan på Sveriges elnät." Thesis, KTH, Energiteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298995.

Full text

Abstract:

Ett mål i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan är att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010. En viktig åtgärd för detta är elektrifiering av fordon. Syftet med denna rapport är att undersöka hur en elektrifiering av personbilsflottan kan påverka Sveriges elnät. Detta görs genom att studera hur Sveriges elnät ser ut idag, vilka utmaningar Sveriges elförsörjning står inför, vad som skulle hända om elektrifieringen av personbilsflottan skedde omedelbart, samt om förutsättningarna för elektrifiering skiljer sig åt mellan norra och södra Sverige. En trolig utveckling är att elförbrukningen kommer öka mycket under de kommande åren tillföljd av en omfattande elektrifiering. Laddbara fordon i trafik har ökat stadigt de senaste tio åren. Denna snabba utveckling visar på ett behov av förståelse för hur en snabb omställning av personbilsflottan kan påverka elnätet. Detta undersöks med hjälp av en modell av elnätet som skapats i Excel. Modellen används för att ta reda på hur effekttillgången hade sett ut om alla fossildrivna personbilar i Sverige under 2020 ersattes med elbilar. Resultatet av studien visar att effektbehovet till följd av elektrifiering av personbilsflottan skulle vara betydligt större i södra än i norra Sverige. Vid den simulerade elektrifieringen ökade importbehovet i södra Sverige markant, trots att det redan innan elektrifieringen var stort. Nettoexporten i norra Sverige minskade något till följd av elektrifieringen. Förändringen var dock betydligt mindre i norr än i söder. Både innan och efter elektrifieringen nettoexporterade Sverige el, men exporten minskade med drygt 13 TWh. Vidare kunde importbehovet täckas i alla elområden förutom i SE4, där det uppstår eneffektbrist under 77 timmar av året. Används även effektreserven minskar denna siffra till 62 timmar. Detta resultat inkluderar inte import från Tyskland, Polen och Litauen. Vid maximalt utnyttjad överföringskapacitet från dessa länder sjunker tiden för effektbrist till 18 timmar. Under många av de timmar som effektbrist uppstår i SE4 är överföringskapaciteten i snittet mellan SE2 och SE3 fullt utnyttjad. För att minska risken för effektbrist skulle en lösning vara att öka denna kapacitet för att kunna importera mer el från norra Sverige där en stor del av elproduktionen sker. En ytterligare åtgärd kan vara ökad elproduktion i södra Sverige.
One of the goals in Sweden's climate action plan is to reduce the transport sector's greenhouse gas emissions by at least 70 percent by 2030 compared to 2010. An important measure for this is the electrification of vehicles. The purpose of this report is to investigate how electrification of the vehicle fleet can affect Sweden's electricity network. This is done by studying what Sweden's electricity network looks like today, what challenges Sweden's electricity supply faces, what would happen if the electrification of the vehicle fleet took place immediately, and whether the conditions for electrification differ between northern and southern Sweden. One likely development is that electricity consumption will increase significantly in the coming years because of extensive electrification. Rechargeable vehicles in traffic have increased steadily over the past ten years. This rapid development shows a need for an understanding ofhow a rapid conversion of the vehicle fleet can affect the electricity grid. This is investigated using a model of the power grid created in Excel. The model is used to find out what the powersupply would have been if all fossil-fueled passenger cars in Sweden in 2020 were replaced with electric cars. The results of the study show that the power demand due to electrification of the vehicle fleet would be significantly greater in southern than in northern Sweden. During the simulated electrification, the import demand in southern Sweden increased considerably, even though there was a large import demand even before electrification. Net exports in northern Sweden decreased slightly due to the electrification. However, the change was much smaller in the north than in the south. Both before and after electrification, Sweden net exported electricity, but exports decreased by just over 13 TWh due to the transition. Furthermore, the import demand could be covered in all bidding zones except SE4, where power shortages would occur during 77 hours of the year. If the power reserve is also used, this figure is reduced to 62 hours. This result does not include imports from Germany, Poland, and Lithuania. At maximum utilized transmission capacity from these countries, the power shortage time drops to 18 hours. During many of the hours that power shortages occur in SE4, the transmission capacity in the average between SE2 and SE3 is fully utilized. To reduce the risk of power shortages, one solution would be to increase this capacity in order to be able to import more electricity from northern Sweden where a large part of the electricity production takes place. An additional measure may be increased electricity production in southern Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Solhed, Maria. "Analys och kompensering av reaktiv effekt i Umeå Energis elnät." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134404.

Full text

Abstract:

Arbetet har sin bakgrund i att Umeå Energi har noterat en högre inmatning av reaktiv effekt mot överliggande nät. Att ett elnäts karaktär går mot att bli mer kapacitivt är en vanlig tendens idag då olika förändringar som görs i näten orsakar detta. En viktig bidragande orsak är kablifiering och spänningshöjning. I arbetet utförs en analys av reaktiv effekt i det lokala elnätet på fördelningsstationsnivå. Här märks att det reaktiva effektuttaget ofta minskar under sommarhalvåret, och i vissa fall blir nettobidraget för en station kapacitivt. Detta gäller främst för landsbygd. Totalt mot överliggande nät finns en inmatning på uppemot 25-30 MVAr som det i dagsläget inte finns utrustning installerad för att kunna kompensera. Beräkningar på kabelnätet på 45 kV och 145 kV-nivå har visat att framtida kablifiering och spänningshöjning kommer att bidra med ytterligare 17 MVAr inmatning av reaktiv effekt. Alternativa metoder för att minska överskottet av reaktiv effekt undersöks, vilka eventuellt kan användas till viss del, men slutsatsen är att kompenseringsutrustning i form av reaktorer behöver installeras om inmatningen av reaktiv effekt mot överliggande nät ska kunna kompenseras. Rimliga teknikval för kompensering är att antingen installera fasta reaktorer vilka kan kombineras till olika nivåer av kompensering, alternativt att en reglerbar reaktor, förslagsvis av typen variabel shuntreaktor (VSR) installeras. I arbetet redovisas även de krav kring reaktiv effekt som ställs upp i två av EUs nya nätföreskrifter och som eventuellt kan påverka Umeå Energis elnät.
This project has its background in the fact that Umeå Energy has observed a higher amount of capacitive reactive power that is directed upwards in the power grid. It is a common tendency that the character of a power grid is becoming more capacitive, due to certain changes that are made in the grid. Important contributory causes are an increase of the amount of cable and an increase of the voltage level. An analysis is made of the flow of reactive power in the local power grid. A main conclusion is that the reactive power consumption on substation level in many cases is decreasing in the summer season, and in some cases the net contribution is capacitive. During the critical time of year there is an contribution of capacitive reactive power to the superior grid of up to 30 MVAr, with a lack of compensation equipment in the local grid. Calculations on planned cables in the grid on 45 kV and 145 kV level indicate on a future contribution of reactive power of about 17 MVAr. Allready existing components in the local grid that can contribute to compensation of the excess of reactive power are mentioned, but the conclusion is that new equipment for compensation needs to be installed to be able to decrease the contribution to the superior grid. Suitable choices of equipment are either reactors with fixed amounts of MVAr, which can be combined to different levels of compensation, or alternatively one reactor which has a variable amount of MVAr, a so called VSR (Variable Shunt Reactor). The requirements concerning reactive power in two of the new grid codes on EU level are examined. Theese can possibly affect the power grid of Umeå Energy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Smed, Johan. "Lokal effekttoppsreduktion med elbilar - En del av framtidens smarta elnät?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135873.

Full text

Abstract:

Till följd av de klimatmål som Sverige satt upp för att bemöta klimatförändringar förväntas andelen intermittent elproduktion öka, framförallt sol- och vindkraft. För att undvika dyra investeringar och kapacitetsförstärkningar tillföljd av den intermittent elproduktionen är det viktigt att det redan existerande elnätet effektiviseras och utnyttjas på ett smart sätt. En större andel förnyelsebar elproduktion är inte den enda förändringen som påverkar det svenska elsystemet. Antalet elbilar i den svenska personbilsﬂottan ökar ständigt och som en viktig del för att nå nationella mål är det både troligt och önskvärt att den fortsätter att öka. Elbilarna för även med sig andra potentiella användningsområden än transport. På grund av batteriets lagringskapacitet kan el lagras under laddning men även återinföras på nätet med hjälp av Vehicle-to-Gridteknik. Detta innebär att elbilen kan få sekundära användningsområden som kan bidra till, och vara en del av, framtidens elnät. Syftet med arbetet har varit att studera lokal effekttoppsreduktion med hjälp av elbilens förmåga att återinföra el till fastigheten då behovet är stort. Arbetet ska vidare besvara vilka ekonomiska incitament som kan uppstå på en lokal nivå samt hur potentialen ser ut för elbilen att verka som en aktiv del i ett smart elnät. För att undersöka elbilens förmåga till effekttoppsreduktion har effektbehovet för de 755 lägenheter på området Lilljansberget i Umeå under år 2016 använts. En modell utvecklades i programvaran Excel vars syfte var att simulera hur urladdningen ifrån elbilarna, efter sista ankomsttid på dygnet, under ett års tid påverkar det nya effektbehovet till området. Modellen ska motsvara verkliga förhållanden varvid parametrar som berör effektbehov, elbilar, laddning och urladdning bestämts utifrån verkligheten och applicerats. Reduktionen optimerades sedan med tillägget What’sBest! varvid ett nytt maxbehov till området kunde bestämmas. Optimeringen har skett på månads- och årsbasis samt med urladdningseffekter på 3,6 och 6,6 kW. Vidare har scenarion undersökts som gör gällande att andelen elbilar motsvarar 10, 20 och 30% av områdets bilar. Arbetet visar att körmönstret för bilar korrelerar bra med höga effekttoppar vilket stärks av resultatet som visar att en reduktion är möjlig för de ﬂesta scenarion kring 100 kW, motsvarande ungefär 25% av områdets tidigare maximala effektbehov. Reduktionen visar vidare på potential för lönsamhet då intäkterna, baserade på effekttariffer, överstiger degenereringskostnaderna av batterierna oavsett scenario och tidsspann för optimeringen. Den mest lönsamma effektreduktionen sker på årsbasis med 20% elbilar där en årlig intäkt på ca 37 tSEK, inkluderat degenereringskostnader av batteriet, är möjlig. Intäkten fördelad på delaktiga elbilar är mellan 700 – 1400 kr per år. För att återspegla arbetets resultat i verkligheten bör även ett lokalt installerat batteri ﬁnnas för att bättre garantera reduktionen då tillfälliga förändringar gällande tillgängliga elbilar eller effektbehov uppstår. En större effektreduktion har visat sig vara både möjlig men även direkt lönsamt. Däremot anses intäkterna, baserat på kostnader för effekttariffer, vara för låga i förhållande till utgifter och ersättning varvid ekonomiska incitament utifrån effekttariffer anses svårmotiverade. Fortsatt arbete gällande vidare värdering av effektreduktion behövs i syfte att ge svar på vilka ekonomiska ersättningar som kan bli aktuella. Den lokala effektreduktionen som studerats i detta arbete förändrar kraftigt effektbehvet för området men påverkan på elnätet som stort förblir litet. Därför dras slutsatsen att lokal effekttoppsreduktion med elbilar inte är en enskild lösning på framtidens förändrade elsystem men kan däremot vara med och bidra till ett smart elnät.
Due to climate targets setup by Sweden to address climate change, the share of intermittent electricity generation is expected to increase, especially solar and wind power. In order to avoid expensive investments and capacity enhancement, due to uneven electricity production, it is important that the already existing power grid is efﬁcient and utilized in a smart way. A larger proportion of renewable electricity generation is not the only change that affects the Swedish electricity system. The number of battery electric vehicles (BEV) in the Swedish car ﬂeet is constantly increasing and as an important part of achieving national targets it is both likely and desirable that it continues. BEVs also carry other potential uses than transport. Due to the battery’s storage capacity, electricity can be stored during charging but also returned later to the grid using Vehicle-to-Grid technology. This means that the BEV can have secondary applications, which can contribute to and be part of, the future power grid. The purpose of this study has been to study local power reduction with help of battery electric vehicles ability to recharge electricity to the property when power need is high. The work will furthermore answer the ﬁnancial incentives that may arise at a local level and how the potential is for BEVs to be an active part of a smart grid. To investigate the potential of the BEVs power reduction, the power need for the 755 apartments in the area of Lilljansberget in Umeå for 2016 has been used. A model was then developed in Excel software, the purpose of which was to simulate how the discharges from BEVs, after last arrival time of the day, over a year’s time, affect the new power usage for the area. Since the model in Excel is intended to correspond to actual conditions, parameters related to electric cars, charging and discharging have been determined and applied. The reduction was then optimized with the plug-in program What’s Best! whereby a new maximum usage for the area could be determined. The optimization has been done on a monthly and annual basis and with 3.6 and 6.6 kW discharge effects. Furthermore, scenarios have been investigated claiming that the proportion of BEVs corresponds to 10, 20 and 30% of the area’s car ﬂeet. The work shows that driving pattern for cars correlates well with high power peaks, which is reinforced by the results that show that a reduction is possible for most scenarios around 100 kW, corresponding to approximately 25% of the area’s previous maximum power need. The reduction further indicates potential for proﬁtability, as revenue, based on power tariffs, exceeds the degeneration costs of batteries regardless of the scenario and time span for optimization. The most proﬁtable power reduction occurs on an annual basis with 20% BEVs, with an annual revenue of approximately 37,000 SEK, including degeneration costs of the battery. Revenue distributed on participating BEVs is between 700 - 1400 SEK per year. In order to reﬂect the results of the work in reality, a locally installed battery should also be in place to better guarantee reduction as temporary changes to available BEVs or power usage arise. A major reduction in power has proven to be both possible but also directly proﬁtable. On the other hand, revenues, based on costs for power tariffs, are considered to be too low in relation to expenses and remuneration, which makes such an investment difﬁcult to motivate. Continued work on further valuation of power reduction is needed to provide answers to ﬁnancial compensation that may be applicable. The local power reduction studied in this work greatly changes the power demand for the area but the impact on the grid remains largely small. Therefore, it is concluded that local power reduction with battery electric vehicles is not a solution to the future electrical system, but can at local level, contribute to a smart grid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Rosenkvist, Mari. "Laststyrning av elvärmesystem i småhus i ett lokalt elnät med effekttaxa : Beräkning av ekonomiska konsekvenser för nätägaren och en utblick mot sårbarheter i smarta elnät." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36979.

Full text

Abstract:

Smarta elnät nämns ofta som ett sätt att hantera ökad elektrifiering av transporter och industri och en växande andel väderberoende elproduktion. Ett syfte med det här examensarbetet är att studera möjliga följder för lokalnätägaren Sala-Heby Energi Elnät AB, om småhuskunder använder smart styrning av elvärmesystem för att sänka sina elnätsfakturor. Med rådande tariffmodell betalar småhusägaren för den gångna månadens tre högsta timmedeleffekter kl. 07 till 19 helgfria vardagar. Hur nätägaren påverkas av styrning, är en central fråga för projektet Auto-Flex, som startade i januari 2021. Uppsatsens litteraturstudie pekar på att efterfrågeflexibilitet kan ge olika följder för elnätet och för elmarknadens parter, beroende på vilka incitament som används för att skapa ett flexibelt beteende. Med efterfrågeflexibilitet avses här kunders förmåga att flytta eller minska sitt lastuttag från elnätet. I det här examensarbetet utförs beräkningar i Excel för att undersöka följderna av laststyrning och analysen utgår från historiska elmätardata från ca 140 anonymiserade hushållskunder samt från data över effektuttag från regionnätet. Beräkningarna visar att styrning som gynnar kunden ekonomiskt blir en förlustaffärför Sala-Heby Energi Elnät AB, trots sänkt effektuttag från regionnätet. Det gäller, i de flesta fall, även när extra styrning läggs till under timmar då effektuttaget från regionnätet är högt. Resultaten bygger på förenklade beräkningar, där ingen hänsyn tagits till hur effektsänkning av elvärmesystem samspelar med väderfaktorer eller med styrningens varaktighet. Samma effektsänkning har antagits vid varje styrtillfälle och för alla hushåll. Ett andra syfte med det här examensarbetet är att undersöka hur huvudaktörerna i projektet Auto-Flex ser på säkerhetsfrågor i samband utvecklingen mot ett mer IT-beroende elnät. Därför genomfördes två semistrukturerade intervjuer, med integritet, leveranssäkerhet och affärsmodeller som teman. Intervjupersonerna lyfte inga allvarliga hot kopplade till projektet Auto-Flex. Samtidigt kunde de se teoretiska risker med storskalig smart laststyrning i kapacitetssvaga elnät. Mer forskning behövs om smarta elnät och hållbarhet. Kopplingen mellan incitament till flexibilitet och flexibilitetens inverkan på elnätet, hur sårbarheter kopplade till informationsteknik påverkar elnätets leveranssäkerhet och hur smartteknik står sig miljömässigt i förhållande till nätutbyggnad är tre intressanta områden.
By facilitating demand side management, smart grids are expected to smooth the way for a transition to cleaner electric energy. This bachelor’s thesis aims to analyse the consequences for a distribution system operator (DSO) of direct load control,which is set to minimize the consumer’s bill for power transmission. This is also a central theme in the recently initiated Auto-Flex smart grid project, with main actors DSO Sala-Heby Energi Elnät AB and tech company Ngenic AB. The included study of scientific articles points out that the impact of demand response on electric grids is largely determined by incentives used to harvest demand side flexibility. In this thesis, the consequences of direct load control are examined by means of simplified calculations in Excel, analysing electric meter data from approximately 140 anonymous customers, in addition to power supply data for the township connection to the regional distribution grid. If customers with electric heating systems would install load control equipment to lower their power transmission bills, the local DSO would experience reduced revenues. The reduction in revenues would not be offset economically by curbed peak power transmission from the regional grid, according to the executed calculations. Even if extra load control was added in peak days, the net economic result for the local DSO would still be negative in most of the studied cases. Individual characteristics of heating systems and buildings have not been accounted for in this study, neither has the correlation between load reduction, outdoor temperature and load control duration. A second aim of this thesis is to examine attitudes of the main actors in the Auto-Flex project on confidentiality, reliability and demand side management business models in relation to the development of smart grids. Through semi-structured interviews, it was revealed that neither chief executive officer of Ngenic AB, Björn Berg, nor chief grid officer of Sala-Heby Energi Elnät AB, Per-Erik Johansson, see any severe threats against customer confidentiality, nor against power reliability, when implementing direct load control within the project. However, it was pointed out that an electric grid with very low physical capacity could become vulnerable to load control failures. Further examination of the connection between business models, power reliability, and cyber security are crucial to ensure socially, economically, and environmentally sustainable smart grids.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jäderberg, Per. "Metoder för kartläggning och analys av nätförluster i lågspänningsnät." Thesis, Uppsala universitet, Fasta tillståndets fysik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256018.

Full text

Abstract:

An important process for grid companies in order to reduce power losses in electricity distribution grids is to figure out where and how they appear. This report describes the factors that cause power losses in low voltage distribution grids and methods for how they could be measured and analyzed. Measurement data for consumed and injected energy were collected for twelve low voltage distribution grids owned by Gävle Energi AB in order to analyze the size of the power losses and how the measurement uncertainty affects the collected data. Then models of three of the grids were created in MATLAB in order to analyze the data and the power losses were calculated to be compared to the collected data. Curve fitting were also used as a method in order to analyze the power losses from collected data. The results show that the losses in the studied grids are low. The measurement uncertainty is also low when losses are studied for long time periods, but high when losses are studied for short periods such as single hours. The calculated power losses from the MATLAB calculations seem to be lower than the measured power losses, which could indicate that a more complex model is needed for these kinds of studies. With a good interaction between the grid information system and the system that is storing measurement data it should be possible for grid companies to chart their power losses and with an accurate model of the grids the power losses can be calculated theoretically which should make it possible to analyze the causes of power losses in low voltage distribution grids.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Jaris, Khalil, and Abbas Abdallah. "Analys, utredning och effektivisering av nättariffer i Vallentuna." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9511.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har utförts på Elnätsavdelningen vid Elverket i Vallentuna med målet att analysera tariffernas kostnadsriktighet, ge underlag för en eventuell övergång till effekttariffer samt beskriva hur en sådan övergång skall ske. Nuvarande tariffsystem är uppdelat mellan säkringstariffer och effekttariffer, och med hjälp av teoristudie och beräkningar ska det bestämmas om en total övergång till effekttariffer är hållbar och ekonomisk. Denna rapport redovisar även en kartläggning och analys av Svenska elnätföretags effekttariffer samt vid vilken säkringsgräns de valt att sätta tariffövergången på och varför. Då debitering av elnätstaxa blir rättvisare med effekttariffer så är det lämpligt att gå över från att ha säkringstariff till en effekttariff för samtliga kunder. Detta är inget som förändrar kunders förbrukning under en kort tidsperiod utan det ses som en långsiktig plan som förhoppningsvis kommer medföra en nedskärning av effekttopparna genom ett ändrat kundbeteende.
This Bachelor´s thesis has been carried out at Elverket Vallentuna department of powerlines with the intention to analyze the cost correctness of the tariffs, provide a basis for an eventual transition into power tariffs as well as describe how such a transition shall be done. The current tariff system is divided into two different categories which are fuse tariffs and power tariffs. With the help of a theory study as well as additional calculations it will be determined if a complete transition into power tariffs is both economical and valid. This study also reports a survey and an analysis of the Swedish powerline companies power tariffs and what limit they have chosen to put on the transition as well as why. As the charge of the tariff electricity network becomes more justified with the use of power tariffs the switch from fuse tariffs to power tariffs becomes appropriate for all customers. This is not something which changes the short time consumption but instead should be viewed as a long term plan which hopefully leads to a lower amount of power peaks through a changed customer behavior.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Bodestål, Emil, and Daiel Jakobsson. "Metoder för att minska risken för sympati-utlösning av Vattenfalls transformatorstationer." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9899.

Full text

Abstract:

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. På driftcentralen i Trollhättan styr Vattenfall sitt svenska elnät. Vid spänningssättningen av en transformator parallellt med en som är i drift, fås ibland problem med att stationen löser ut. Fenomenet kallas internt för "sympati-utlösning". Problemet uppstår till viss del slumpmässigt och inträffar relativt sällsynt, på Vattenfall handlar det om ett några enstaka fall om året som direkt kan kopplas till fenomenet. Det gör att det finns ett begränsat antal gamla fall att utgå från och därför baseras stora delar av projektet på intervjuer samt ett väldokumenterat fall i en av Vattenfalls stationer. Utifrån den rapporten har en modell av stationen skapats i PSCAD EMTDC och modifierats för att skapa en situation där fenomenet alltid uppstår. Målet med projektet har varit att hitta förslag på åtgärder och för att sedan testa dessa i PSCAD för att se om de förbättrar situationen. De lösningar som har testats är att ändra inkopplingsögonblicket, justera lindningskopplarens läge, alternativ spänningssättning från transformatorns sekundärsida, transformatorernas kopplingsart samt betydelsen av ett svagare nät. Även teoretisk undersökning av huruvida inkopplingsmotstånd, synkroniseringsdon och snedställda brytare påverkar problemet har utförts. Rapporten visar att inkopplingsögonblicket har stor betydelse. Vid en inkoppling i rätt ögonblick med hjälp av synkroniseringsdon kan inkopplingen ske helt utan inverkan på nätet eller granntransformatorn. Snedställda brytare har visat sig genom resonemang vara sämre än synkroniseringsdon. Simuleringar och tidigare litteratur har visat att chanserna för en lyckad inkoppling kan förbättras genom att ställa lindningskopplaren i det ändläge som ger högst omsättning. Vad gäller transformatorernas kopplingsart så visade sig Y-d vara bättre än Y-y, som är standard på Vattenfall. Det är även standard att koppla in transformatorer från primärsidan. Simuleringar har däremot visat att en inkoppling från sekundärsidan skulle innebära flera fördelar. Slutligen innebär ett svagare nät en ökad risk för att fenomenet ska inträffa. Det skydd som har visat sig vara mest benäget att lösa ut är jordströmsskyddet i den matande ledningen. Beroende på hur läget ser ut i en specifik station kan det vara bra att se över inställningarna i jordströmsskyddets fjärde steg och eventuellt förlänga tidsfördröjningen.
This Bachelor's Thesis has been produced in cooperation with Vattenfall Eldistribution AB. In the center of operations in Trollhättan, they manage their electric grid in Sweden. During the energizing process of a transformer in parallel with another one in use, the station sometimes becomes disconnected. This phenomenon is called "sympathetic disconnection". It occurs in some way randomly and is fairly uncommon. At Vattenfall it occurs a couple of times every year. This means that there are few cases to study and therefore most of the project is based upon interviews and one well-documented case. Based on that case, a computer model was created in PSCAD EMTDC and modified to create a situation where the phenomenon always occurs. The goal for this project was to find some strategies and test those in PSCAD to see if they would make the situation better. The different types of strategies tested are to change the point of circuit-breaker operation, the tap changer, an alternative energizing from the secondary side, different winding connections and the significance of a strong network. A theoretical analysis of the importance of an inrush limiting resistor and synchronized switching was also made. The results show that the time of the circuit-breaker operation is of great importance. With support of synchronized switching an energizing can be done completely without affecting the feeding grid, nor the parallel transformer. Individual breakers seems to be worse than just sensing the voltage zero crossing and operating all the breakers simultaneously. The simulations have shown that some measures can improve the chances of a successful energizing. The tap-changer should be set in the position with the largest ratio. A wye-delta connected transformer is better than a wye-wye connected, which is the standard at Vattenfall. It is also standard to energize transformers from the primary side. Simulations have shown that an energizing from the secondary side would result in several benefits. At last, a strong network is preferred. The earth-fault protection relay in the feeding line is most prone to cause a disconnection. Therefore, depending on the situation, a change in the time setting in the relay's fourth step should be considered.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Eriksson, Kevin, and Kristoffer Seidl. "Reservkraft i Vattenfalls norrlandsnät." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10054.

Full text

Abstract:

Idag är elnätet i Norrland särskilt känsligt för avbrott. Norrlandsnätet har hög andel radiella luftledningar och med allt större krav på leveranssäkerhet är reservkraftsmatning ofta nödvändig för att klara kraven. Genom att studera Vattenfalls rapporter vid avbrott samlades nödvändig data om fel som överstiger lagstadgade tider. Observationer i Vattenfalls nätverksinformationssystem låg till grund för bedömningen av nätets uppbyggnad i området. Informationen om data på relevanta anläggningsdelar hämtades från tillverkarens datablad. Tillgången till reservkraft är idag ojämnt fördelad där det generellt ses att känsliga områden har klart mindre tillgång till reservkraft än mindre känsliga områden. Utöver det används inte den tillgängliga reservkraften i den utsträckning det skulle vara möjligt för det kan ses som slöseri med resurser. En förflyttning av viss reservkraft till områden med hög felfrekvens är lämpligt för att minska ersättningar som måste betalas ut till nätkunderna då avbrottstiden blir för lång. Vidare undersöktes under projektet om felbortkoppling inom rimlig tidsram uppfylls vid reservmatning. Detta resulterade i en tabell som kan användas för att kontrollera om den inkopplade matningen ger den nödvändiga kortslutningsströmmen som krävs för att säkerställa felbortkoppling.
Today, the power grid in the Swedish province of Norrland is particularly sensitive to interruptions. With a high proportion of overhead and radial lines and increasing demand on reliability of the power supply means backup power supply is often necessary to meet the requirements. By studying interruption reports available at Vattenfall the necessary data about faults that exceed statutory periods was gathered. Observations in Vattenfalls network information system formed the basis for the assessment of the grid structure in the area. Information about the data on the relevant plant sections was retrieved via the manufacturers' datasheets. Today access to the back-up power is unevenly distributed where sensitive areas in general have considerably less access to back-up power than less sensitive areas. In addition, the available back-up power is not used to the extent it would be possible because it can be seen as a waste of resources. Relocation of some back-up power to areas with high fault rates is suggested in order to reduce the compensation that must be paid to the customers in case of long power outages. It was also examined during the project if proper fault disconnection within a reasonable time frame is met. This resulted in a table that can be used to verify if the connected power supply has the required short-circuit power to ensure fault disconnection.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Carlsson, Mattias. "Systemanalys av eldistributionssystem på Preemraff Göteborg." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10728.

Full text

Abstract:

På uppdrag av Preemraffs teknikavdelning har en systemanalys av Preemraff Göteborgs eldistributionssystem genomförts. Arbetet består av två delar, och dess huvudmål är att få en förbättrad kännedom av anläggningens aktuella status. I den första delen byggs en modell av raffinaderiets eldistributionssystem upp i ett modelleringsprogram för elektriska distributionssystem. Modellen är tänkt att användas av Preems teknikavdelning vid såväl frågor i den dagliga driften som vid projektering av utbyggnader och förändringsarbeten av eldistributionssystemet. I arbetets andra del genomförs analys på en begränsad del av anläggningen. Analysen består av kontroll av kortslutningsströmmars storlek, kontroll av selektivitet samt kontroll av spänningsfall vid motorstarter. En grov kontroll av ledig kapacitet i respektive anläggningsdel har också utförts. Teori för att ge förståelse för de olika komponenternas funktion och deras inbördes samspel presenteras. Gällande standarder och deras beräkningsmetoder avhandlas. Extra vikt läggs vid kortslutningsberäkningar. Elanläggningens tekniska utformning introduceras, vilken sedan följs av en beskrivning över hur modelleringen är utförd med avseende på antagande och vissa specialfall. Resultaten visar att kortslutningsströmmarna i de flesta delar av anläggningen håller sig på en önskvärd nivå. I ett ställverk överskrids tillåtet maxvärde något. Motorstarter innebär för de kontrollerade ställverken inte spänningssänkningar större än vad som anses acceptabelt. Med avseende på selektivitet har anläggningen potential för att uppnå selektiv frånkoppling på de flesta kontrollerade punkterna. Det framgår att den aktuella driftläggningen, med tillslagna sektioneringsbrytare mellan ställverkens A- och B-sida, hindrar selektiv felbortkoppling. I selektivitetsanalysen som gjorts utifrån sektionerad drift, framgår att vissa justeringar behöver göras för att uppnå god selektivitet. Eldistributionssystemet är i huvudsak konstruerat för att medge redundans enligt n-1 kriteriet. Av resultatet framgår att ett fåtal ställverk är belastade i den grad, att deras transformatorer skulle bli överbelastade vid bortfall av en transformator. I rapportens slut ges förslag på driftomläggningar som anses kunna optimera anläggningen. Vidare ges även förslag på investeringsåtgärder som ur ett energimässigt perspektiv skulle förbättra anläggningen.
On behalf of the technology department at Preemraff, a system analysis of the electrical distribution system has been performed. The work consists of two parts, and its main purpose is to give a better knowledge of the plants status. In the first part, a model of the refinery’s electrical distribution system is built in a program for network analysis. The model is intended to help Preemraff’s technology department in both the daily operation but also for expansion projects and changes in the electrical distribution system. In the second part of the work, an analysis of a limited part of the plant is performed. The analysis consists of verification of short-circuit currents, selectivity and simulation of voltage drop during start of electrical motors. A rough check of free capacity in respective part of the plant is also performed. Theory to give the reader understanding of the various components function and mutual interaction is presented. Existing standards and their calculation methods are discussed. Additional attention is paid to calculation of short-circuits. The technical configuration of the electrical plant is introduced, followed by a description of the modelling with respect to suppositions and some special cases. The results show that the short-circuit currents are in an acceptable level in most part of the plant. In one switchgear, the short-circuit current are somewhat exceeded. Start of electrical engines does not contribute to a voltage drop above acceptable levels in the part of the plant that was investigated. With respect to selectivity the plant has the potential to achieve selective disconnection at most of the investigated points. It is shown that the present operation mode, with switched on breakers between the switchgears A- and B-side prevent selective disconnection. The selectivity analysis is performed with the premise that A- and B-side is sectioned. With those premises, it shows that some adjustment is needed to achieve good selectivity. The electric distribution system is mainly constructed to permit redundancy for the n-1 criteria. The results show that a few switchgears are loaded to the point that their transformers will be overloaded with a single transformer fault. At the end of the report, proposal on operation diversions that is considered to optimize the plant is given. Suggestions on investments that would improve the plant in an energy term perspective is also given.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Sporrong, Kristofer, and Mattias Harrysson. "Elektrisk integrering och projektering av förnybar energi i svagt lokalt elnät." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19037.

Full text

Abstract:

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät. Varierande effektbehov och effektfaktor i tiden har också en signifikant betydelse för elnätets stabilitet. Anpassning av drift i elnätet mot den turbulenta vinden ger ofta avvikelser på spänning och effektflöden, speciellt i extrema situationer där svaga elnät existerar. God samverkan med vindkraftverket och nätets varierande aktiva och reaktiva effektbehov till energianvändaren kan ge förutsättningar för god elkvalitet och därmed optimerad och säker drift med få avbrott över tiden. Ofta kan och är det mekaniska, elektrotekniska val i vindkraftverket och tillhörande elsystem som spelar en avgörande roll för hur lönsam investeringen blir under verkets tekniska livslängd. Nätägaren eftersträvar en god interagering mellan elnät och elproduktion som ger upphov till få medeltalsfel mellan avbrott och elfel, detta kallas i branschen för ”Mean time between failures” MTBF. Enligt Svensk energi skall långsamma och snabba spänningsvariationer samt övertoner och erforderlig kortslutningseffekt utredas och jämföras mot de krav och villkor som råder vid elektrisk integrering av elproduktion i elnätet. Förstudien har kommit fram till två lämpliga anslutningsförslag med vindkraftsprojektering. Det beskrivs senare i rapporten förslag på två tillhörande Smart Grid varianter med energilagring för anslutningsförslagen i det befintligt svaga lokala elnätet.
To achieve a reliable and qualitative power conversion from the wind into electric power, a variety of factors and demands need to be obtained. Climatological and technological factors requires proper dimensioning and adjustment of the conversion technology, to harvest the greatest possible amount of energy and to be converted in a reliable and energy efficient way, that windmill owners, power grid owners require. The wind is as familiar an unpredictable power supply. The variations in intensity over time could mean a number of drive optimization problems with after-effects of the wind turbine, power grid and load. The consequences may depend on which type of technology that is installed in the different parts of the energy system. The area's power grid and varying power needs with characteristics over time, also has a significant importance. The turbulent wind gives deviations of voltage and power flow, especially in various extreme situations in weak power grids. Good interaction between the wind turbine and power grid with varying active and reactive power demand for the energy users, provides conditions for a good power quality and thus, an optimal and safe operation with few interruptions over time. It can be, and often is the mechanics, electro-technical choices in the wind turbine and associated electrical systems that play a critical role in how profitable installation is during the wind turbines technological life. The power grid owner strives for a good interaction between the power grid and electrical generation which rise for few faults between interruptions and errors. In the branch this is known as "Mean time between failures" MTBF. According to the Swedenergy, harmonics, slow and fast voltage variations including required short-circuit power should be investigated and compared with those requirements and terms that prevails with electrical integration of power into the grid. The feasibility study has concluded two suitable power connection proposals including wind mapping research, later in this report it is described and suggested two related Smart Grid variants with energy storage for the two power connection proposals in the existing weak local grid.
Judith Saari var betygsättare på muntlig presentation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Eriksson, David. "Utredning om förekomsten och inverkan av övertoner i Umeås centrala elnät." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-72815.

Full text

Abstract:

Elmiljö och elkvalitet är något som har fått ökat fokus de senaste åren, en av parametrarna som kontrolleras för att erhålla en tillfredställande elkvalitet är övertoner. Den senaste tidens teknikutveckling har gjort att mer övertoner går ut på elnätet, samtidigt som utrustningen blir allt mer känslig mot störningar. För att minimera utbredningen av övertoner har en ny standard tillkommit där kraven för tillåtna nivåer har skärps. Projektet uppkom eftersom bostadsområdet Forellen i centrala Umeå översteg gränsvärdet för övertoner två gånger under 2012. Under projektet har gränsvärdet dessutom överstigits fyra gånger i Umåkers fördelningsstation. En litteraturstudie om elkvalitet och övertoner har genomförts. Information från de mätarna med fast installation har analyserats och kompletterande mätningar har genomförts för att erhålla en överskådlig bild av övertonernas förekomst. Det har även genomförts simuleringar med övertoner för att öka förståelsen kring olika övertonsproblem. Övertoner uppkommer främst av apparater som drivs på likström. Likriktaren använder bara en del av strömkurvan, vilket skapar övertoner. Enfaslaster sänder främst ut den 3:e övertonen, som summeras i nolledaren vilket kan leda till att nolledaren överbelastas. Trefaslaster sänder främst ut den 5:e övertonen, dessa övertoner sprids relativt obehindrat genom transformatorn och kan skapa resonans med kondensatbatterier. Frekvensomvandlare som saknar filter anses vara den mest problematiska störningskällan eftersom den släpper ut väldigt höga nivåer av övertoner samtidigt som de ofta används vid större effekter. Ett problem med övertoner är att nolledaren överbelastas, vilket kan leda till att ett spänningsfall i nolledaren uppstår eller i värsta fall att den förstörs. Övertoner skapar även ökade förluster i transformatorer och motorer. Störningarna som gjorde att gränsvärdet för övertoner överstegs i Umåkers fördelningsstation kommer från en större fabrik. Även störningar i bostadsområdet Forellen visade sig komma från samma fabrik, eftersom fabriken har möjlighet att koppla över till Tegs fördelningsstation som matar till Forellen. I samband med att fabriken matades från Tegs fördelningsstation och ett resonansfenomen i ett kondensatorbatteri så spreds störningen till bostadsområdet. Simuleringarna som är gjorda visar att spänningsövertonerna sprids mellan kunderna, samtidigt som strömövertonerna sprids mot strömkällan (transformatorn). Detta betyder att strömövertonerna ska undersökas när en störningskälla ska lokaliseras i nätet. Simuleringar visar även vikten av att ett starkt nät med låg impedans främjar en bättre elkvalitet. Överlag anses inte övertoner vara något större problem i Umeås centrala elnät. Störningar som överstiger gränsvärdet kommer från en större kundanläggning och inte från en sammanlagring av många mindre störningar. Ett bostadsområde anses inte kunna överskrida gränsvärdena för övertoner samtidigt som största delen av övertonerna fastnar i transformatorns deltalindning. Eftersom övertoner sprids relativt obehindrat i nätet erhålls en bra överblick av förekomsten av övertoner genom att mäta elkvaliteten i fördelningsstationerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Wallnerström, Carl Johan. "En jämförande studie avtillförlitlighetsmetoder för elnät : en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsmetod." Thesis, KTH, Electric Power Systems, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-12172.

Full text

Abstract:

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt. För att uppnå detta har intervjuer med modellens upphovsman varit till hjälp.

Traditionella matematiska metoder för att modellera elnät och beräkna dess tillförlitlighet beskrivs i denna rapport. Datorprogram som använder klassiska metoder har beskrivits och använts. För de flesta analyser har RADPOW använts, ett program som är utvecklat på den institution där examensarbetet bedrevs. Först görs en kvalitativ analys för att ta fram skillnaderna mellan metoden i NNM och de mer traditionella tillförlitlighetsmetoderna och sedan beräknas skillnaderna med en kvantitativ analys. Metoderna har applicerats på ett verkligt nät. En del av Gävle Energis nät har studerats. Nätet som har valts är på 10 kV-nivån, innehåller både lands- och tätort och innefattar ett av totalt nio fördelningsområden (ca 7 % av Gävle Energis ca 50 000 abonnenter är belägna där). Elnätet med dess komponenter har beskrivits, modellerats och tillförlitlighetsindata för området har tagits fram. Både det verkliga nätet och det av NNM framtagna nätet har använts i analyserna.

Huvudmålet med rapporten: Skildra och jämföra tillförlitlighetsmetoder, med fokus på att göra en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsaspekter. Utvärderingen besvarar bland annat frågeställningar som: Vad skiljer metoden i NNM från klassiska metoder och vilka konsekvenser kan användandet av metoden i NNM ge?

Examensarbetet är utfört i ett samarbete mellan KTH och Gävle Energi AB.

In Sweden, electrical distribution system operators, possesses a natural monopolistic situation in the distribution of electricity. The regulation has changed radically; from a regulation model based on actual costs, to a model with the performance of the distribution in focus – Network Performance Assessment Model (NPAM). Reliability of the distribution is one of the features the new model takes in to consideration. The NPAM creates a reference network, based on objective data. The thesis describes the NPAM in general and the method of reliability in NPAM in detail. The originator of the NPAM has been interviewed in addition tostudying literature.

More traditional methods of reliability modelling of electrical systems is described. The computer programs RADPOW and NEPLAN, are described. Especially RADPOW, developed at the Royal Institute of Technology, is used in the analyses. The method in the NPAM is evaluated, with a com aring analyse to the more traditional methods and from the study of the NPAM. All the models and calculations are based on the same, in reality existing electrical distribution system.

The studied distribution system is a part of the distribution network of Gävle Energi AB, a local Swedish electrical distribution system operator. The studied system, is at the 10 kV level and both has parts with many and few customers per area. Whole electrical system and its components have been described and modelled. For every component type, average reliability data for use in the components, used as input data for the models, have been estimated.

The most important goals of this thesis: Describe and compare different methods of reliability, especially the aspects of the method of the NPAM. Some of the questions at issue to answer are: What consequences do the method of the NPAM lead to and which distinctions are there in different methods?

The Royal Institute of Technology in Stockholm and Gävle Energi AB have assisted in the theses.

QC 20100707
RCAM

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Laphai, Zaw San, and Sedat Polat. "Framtidens elnät : Hur elbilar och solceller påverkar på det lokala elnätet." Thesis, Karlstads universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36676.

Full text

Abstract:

The purpose of the project is to determine the impact of solar cells and electrical vehicles on the future electricity grid and distribution network. Future electricity grids will be affected differently than it does today. Therefore, it is important to determine the impacts so that the current electricity distribution system can be developed and redesign to achieve the future demand. In Sweden, government has changed rules and laws in order to make it easier for private sector to invest in renewable energy sources. Our project focused on the impact of the solar cells and electric vehicles on the low voltage electricity distribution. Solar cells have become more popular than ever and that leads to many countries in utilizing their energy needs from solar and the same is going to happen here in Sweden. It is needed to find out how the impacts on the low voltage grids will be if many private individual install solar panels in their own homes and what will happen when they start to supply electricity, which is excess from the production of their solar cells, back to the grid? What should be done in order to maintain the electricity’s quality in term of voltage? Meanwhile, electric vehicle popularity rises every year, which means that electricity demand will rise proportionally with the number of electric cars in the country. Should something be done with the power supply to meet the power needs of electric cars? Is it possible to use the electrical car battery as a backup power? How electric vehicle charging’s behavior will impact on the low voltage? In this project, data and pictures has taken from different sources and consolidated for analysis purpose. This thesis contained information about solar radiation, solar cells, electric vehicles, and batteries, rules for installation of solar cells regulations, electricity grids, and electrical power quality, results of researching and eventual solutions for expected problems.

Presentation har gjort med båda svenska och norska språket .

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lundh, Lisa. "Tillförlitlighet i Stockholms elnät : En analys med hjälp av Tekla NIS." Thesis, Uppsala universitet, Fasta tillståndets fysik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257064.

Full text

Abstract:

Outages in the electric grid can be costly for society. Because of this, reliability is one of the parameters used to regulate network companies. Reliability in electrical grids can be measured with SAIDI, system average interruption duration index, which for Fortum Distribution has increased in Stockholm’s distribution network (11 kV) in the early 2000’s. By using outage data for Stockholm from 2011-2013, sets of parameters to be used for reliability calculations in the network information program Tekla NIS were derived. Two different options for investment were then analysed: changing old cables with high fault frequencies, and installing automatic switching in distribution substations. These options were also analysed in a simplified model built in Microsoft Excel. The model calculates the reliability of Stockholm’s distribution network using Markov chains and the network’s average line from a transmission substation’s feeder. The Excel model is faster than Tekla NIS but is limited and less detailed, however the results from Tekla NIS and the Excel model were found to be almost equivalent. The priority for reliability investments in Stockholm should be to change old cables of the type FCJJ since it increases the fault frequencies in the network, while an ageing network decreases the grid fees Fortum Distribution can charge. Simplifications and assumptions, due to insufficient outage data and some problems with Tekla NIS, had to be made when deriving parameters for reliability calculations in both Tekla NIS and the Excel model. However, Tekla NIS can be used to incorporate reliability analysis in network planning, but since Fortum Distribution currently only uses it sparsely, further testing and analysis of the programme is recommended if the usage is to increase. The Excel model can be used for making fast and rough estimates of the result of the two analysed options of investment.

I den tillgängliga fulltexten är tre figurer med tillhörande information i kapitel 2.4 borttagna från originalrapporten efter önskemål från samarbetspartner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Edgren, Matilda, and Hamid Agali. "Elnätsinvesteringar i förhållande till normvärde : En fallstudie hos Mälarenergi Elnät AB." Thesis, Mälardalens högskola, Industriell ekonomi och organisation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44715.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Åhgren, Malin. "Framtidens elnät : En studie över hur olika framtidsscenarionpåverkar elnätskundens ekonomiska förutsättningar." Thesis, Uppsala universitet, Elektricitetslära, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326382.

Full text

Abstract:

In association with Sweco Energuide, two different futurescenarios have been developed regarding how the power gridcustomers might use the power grid in 10 years. In the firstscenario, scenario high load, the customers will not use anyenergy storage or load management. As a result their power demandwill increase drastically. If the customers act as in the secondscenario, scenario low load, they will see the potential ininvesting in energy storage and load management to reduce theirpower grid costs. The study has explored the economic incentivesto invest in scenario low load, which factors will affect thechoice of scenario low load and what will push the customers tochoose between the scenarios.The purpose of the study has been fulfilled by hearing theexperts’ prognosis for the future and doing a net present valueanalysis to examine the economic incentives. Power grid companieswill charge the maximal power output and if the customer do notmake any active choices it will lead to higher electrical costs.The economic incentives are mainly dependent on which choices thecustomers make regarding how the car is charged. By choosing lowercharge power and by consuming the power during time periods withlower electrical costs the customer can find incentives to act asscenario low load. If there is a time dynamic tariff theincentives increases. Even though the battery technologies andload management techniques are constantly developed the costs aretoo high and reduce the profitability of scenario low load.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Elnät'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles