Contents
Academic literature on the topic 'Elpanna'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Elpanna.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Elpanna"
Lega, Matteo, Rosario Figliolia, Christina Moberg, and Francesco Ruffo. "Expanding the scope of the elpaN-type library: glucose-derived bis(pyridine-2-carboxamide) ligands (elpaN-Py) for molybdenum-catalyzed asymmetric allylic alkylations." Tetrahedron 69, no. 20 (May 2013): 4061–65. http://dx.doi.org/10.1016/j.tet.2013.03.075.
Full textLega, Matteo, Rosario Figliolia, Christina Moberg, and Francesco Ruffo. "Erratum to “Expanding the scope of the elpaN-type library: glucose-derived bis(pyridine-2-carboxamide) ligands (elpaN–Py) for molybdenum-catalyzed asymmetric allylic alkylations” [Tetrahedron 69 (20) (2013) 4061–4065]." Tetrahedron 69, no. 25 (June 2013): 5259. http://dx.doi.org/10.1016/j.tet.2013.04.085.
Full textBáez, Jocelyn Muñoz. "Eko-nomías: Apuntes sobre imaginarios domésticos - lacaza-elpan-latierra-elmar-vidamuerte-magia-caos-papas-arroz-fideos." POIÉSIS 18, no. 29 (June 30, 2017): 83. http://dx.doi.org/10.22409/poiesis.1829.83-92.
Full textRuffo, Francesco, Alessandro Bismuto, Andrea Carpentieri, Maria E. Cucciolito, Matteo Lega, and Angela Tuzi. "The elpaN-salen series: multifunctional ligands based on d-glucose for the Mn(III)-catalyzed enantioselective epoxidation of styrenes." Inorganica Chimica Acta 405 (August 2013): 288–94. http://dx.doi.org/10.1016/j.ica.2013.06.007.
Full textDissertations / Theses on the topic "Elpanna"
Larmérus, Alexander, and Joakim Karlsson. "Latent värmelagring i vattenburet uppvärmningssystem med elpanna för byggnadsapplikationer." Thesis, KTH, Energiteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-99012.
Full textLatent värmelagring innebär att termisk energi lagras genom att ett fasändringsmaterial genomgår en fasändring. Fördelen med latent värmelagring över andra värmelagringsprinciper är det går att lagra mer energi per massenhet. Den vanligaste fasövergången som används är den mellan fast och flytande form. Fasändringsmaterial kan delas in i organiska, oorganiska och eutektiska material.På den nordiska elmarknaden där el handlas genom Nordpool spot, sätts elpriset per timme dagen innan och det framgår tydligt att elpriset varierar under dagen. Huvudmålet med denna rapport var att genom en termodynamisk modell dimensionera ett latent värmelagringssystem för en villa med elpanna i ett vattenburet uppvärmningssystem. Genom att ladda upp ett latent värmelagringssystem då elpriset är lågt och sedan använda den lagrade värmen då elpriset är högt, utforskas möjligheten att på detta sätt spara pengar.Den termodynamiska beräkningsmodellen utgick ifrån en så kallad ”rör-i-rör” värmeväxlare där ett mindre rör är inkapslat i ett större. I det mindre röret flödade en värmeöverföringsfluid och i det inneslutna området mellan inneröret och ytteröret var fasändringsmaterialet lagrat. Latent värme lagrades genom att värmeöverföringsfluiden värmde fasändringsmaterialet och värme hämtades istället när fasändringsmaterialet värmde värmeöverföringsfluiden. Under upp- och urladdningsförloppet antogs att fasändringsmaterialet höll en konstant temperatur. Med detta antagande kunde värmeeffekten mellan fasändringsmaterialet och värmeöverföringsfluiden erhållas genom korrelationer och värmebalans. Det latenta värmelagringssystemet var ett uppvärmningskomplement till det vattenburna uppvärmningssystemet och kopplat till en elpanna. Elpannans vatten användes som en värmeöverföringsfluid i ett temperaturintervall mellan 79-87 °C.Den ekonomiska lönsamheten undersöktes genom två investeringskalkyler, nuvärdesmetoden och payback-metoden. Kostnadsbesparingen per år uppskattades genom att jämföra elkostnaden med, respektive utan latent värmelagringssystem under perioden 2011-10-01 till 2012-03-31. Känslighetsanalys för såväl ekonomiska som termodynamiska beräkningar genomfördes också.Resultatet av den termodynamiska beräkningsmodellen blev att värmelagringssystemet hade en lagringskapacitet på 14,8 kWh som laddades ur på 3 timmar och laddades upp på 3,1 timmar. Värmeöverföringseffekten vid urladdning av värmelagringssystemet var 4,8 kW respektive 4,7 kW vid uppladdning. Beräkningar enligt den ekonomiska modellen gav att en investering i det latenta värmelagringssystemet inte var lönsam. Nettonuvärdet blev -28 691 kr och återbetalningstiden blev 28 år, med en kostnadsbesparing per år som uppgick till 1425 kr/år och en grundinvestering på 39 965 kr.Den termodynamiska beräkningsmodellen är att betraktas som grov, pga. gjorda förenklingar och antaganden, men samtliga leder till värmelagringsystemets prestanda ökar jämfört med vad som kan förväntas i verkligheten. Med tanke på detta blev värmelagringssystemet i sitt nuvarande skick ändå inte ekonomiskt lönsamt, men det finns däremot miljömässiga skäl till att använda latenta värmelagringssystem. Genom att öka lagringskapaciteten, minska grundinvesteringen samt om antalet dagar med stora variationer i elpris ökar, leder det till att det latenta värmelagringssystemet blir mer lönsamt.
Goblirsch, Amanda, Banaz Izat, and Rintanen Melinda Österblad. "Jämförelse av värmekällor : Byte av värmekälla i ett småhus ur ett energi-, ekonomi- och klimatperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55435.
Full text