Academic literature on the topic 'Emotionella och fysiska behov'

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

Bokens strukturer har i flera avseenden överförts till digitala publiceringsplattformer. Sidorna i läsplattans texter kan ibland till och med ”bläddras” fram och tillbaka på ett sätt som visuellt imiterar den fysiska bokens sidvändningar. Samtidigt har digitaliseringen av texter medfört ett antal mediespecifika möjligheter, exempelvis hyperlänkarnas förmåga att genom ett klick förflytta läsarens fokus från ett avsnitt till ett annat. I motsats till vad många befarade när boken fick konkurrens av digitala alternativ har digitaliseringen av texter medfört ett nytt intresse för bokmediet och dess unika möjligheter. Samtidigt kan vi notera att digitala strukturer letar sig in i den fysiska litteraturen. Jag kommer här att lyfta fram två böcker i vilka digitala hyperlänkstrukturer kan identifieras: Tom Phillips A Humument (1970) samt Elisabeth Tonnards Whiteout (2006). Båda dessa diktsamlingar kan beskrivas som Erasure Poetry, eller raderingspoesi, vilket innebär att de tillkommit genom raderingar i befintliga texter.[1] Det är således en form av återbrukspoesi som, till skillnad från medeltida palimpsester, inte bara återanvänder skrivmaterialet/boksidan utan även själva källtexten.[2] Ny text framträder genom överstrykningar i äldre. Snarare än att ses som frambringad ur ett konkret behov bör raderingspoesin kopplas till ett intresse för boken som medium och till en medvetenhet om det intertextuella nätverk litterära texter ingår i och till det problematiserande av författarrollen som aktualiserats under 1900-talet.

År 2021 råder det en världsomfattande pandemi. Syftet med föreliggande studie är att få inblick i om barns möjlighet till anknytning ses påverkas av Covid-19 och rådande restriktioner. I vår studie har vi utgått från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och använt en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor för att få svar på våra frågeställningar. Studiens urval inkluderar åtta verksamma personer inom förskolans barngrupp, som berättar om sina erfarenheter. Utifrån studien blir det synligt hur pedagogerna har ett stort engagemang och präglas av en hög yrkesetik, vilket därmed gör det möjligt för barnen att skapa anknytning i förskolan även under en tid av pandemi.

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har. I diskussionen har jag försökt knyta samman min litteraturgenomgång med de observationer och intervjuer jag har gjort. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna har olika acceptans för olika faktorer, några elever påverkas mycket av något som en annan elev inte reagerar på eller har behov av. Eleverna har också olika medvetandegrad om sina behov.

Aim The purpose of this study is to compare the level of activity between playing wii Sports Tennis and wii Sports boxing, and the usual sports, and to see how the two variants are perceived.Issues:- How much strain ratio and energy consumption it gives to exercise wii sports compared with the playing of sport for real?- How do the test participants experience the different tests?- How are the two wii sports games against each other in terms of activity and fitness in the school environment? Method This is an experimental study in which 10 test participants (5 men and 5 women) have carried out four different physical tests. The tests consisted of either playing an exergame or playing a sport for 25 minutes. Physical activity was measured during the test using a heart rate monitor. All test participants completed all tests in the same order. After each test, all test participants filled out a questionnaire concerning their immediate subjective experiences of the test. The results from the questionnaire where later compiled with the results from the physical tests. Results The results showed that the physical activity of the tennis and wii tennis differed. Tennis generated in 30% higher average heart rate and 88% higher average energy expenditure. The comparison between boxing and wii boxing, gave no significant results. Wii boxing generated 32% higher average heart rate and 81% higher average energy expenditure compared to wii tennis. Test Study participants also considered wii boxing to be more suitable in physical education than wii tennis. They also felt that both wii boxing and tennis was more enjoyable than wii tennis. Conclusion Wii tennis generated the lowest physical activity as compared to the three other forms of exercise. The real sports were most suitable for school sports, however, wii boxing was more suitable than wii tennis. Test participants also considered the wii boxing as more enjoyable than wii tennis and tennis
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra aktivitetsgraden mellan att spela wii sports tennis och wii sports boxning och, de vanliga idrotterna, samt att se hur de båda varianterna upplevs. Frågeställningar: - Hur stor ansträngsningsgrad och energiförbrukning innebär utövande av wii sports jämfört med att utöva idrotterna på riktigt? - Hur upplever testdeltagarna de olika testerna? - Hur skiljer sig de två wii sportspelen beträffande aktivitet och lämplighet i skolmiljö? Metod Detta är en experimentell studie där 10 testdeltagare (5 män och 5 kvinnor) har genomfört 4 olika fysiska tester. Testerna bestod av att antingen spela ett träningsspel eller utöva en idrott i 25 minuter. Den fysiska aktiviteten mättes under testet med hjälp av pulsklocka. Alla testdeltagare genomförde alla tester i samma ordning. Efter varje avslutat test fick alla testdeltagare fylla i en enkät om deras omedelbara subjektiva upplevelser kring testet. Dessa sammanställdes sedan tillsammans med de fysiska resultaten. Resultat Resultaten visade att tennis och wii tennis skiljde sig åt. Tennis genererade 30% högre genomsnittlig arbetspuls och 88% högre genomsnittlig energiförbrukning. I jämförelsen mellan boxning och wii boxning fanns inga signifikanta resultat. Wii boxning genererade 32% högre genomsnittlig arbetspuls och 81% högre genomsnittlig energiförbrukning jämfört med wii tennis. Testdeltagarna i studien ansåg även att wii boxning passar bättre i skolidrotten jämfört med wii tennis. De upplevde även att både wii boxning och tennis var roligare än wii tennis. Slutsats Wii tennis genererade lägst fysisk aktivitet jämfört med de övriga tre motionsformer. De riktiga idrotterna ansågs mest appliceringsbara till skolidrotten, dock ansågs wii boxning lättare att applicera än wii tennis. Testdeltagarna ansåg också wii boxning som roligare än wii tennis och tennis.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement.
After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar gällande barns behov av rörelse och fysiska aktiviteter. Studien kommer dessutom att redogöra för fyra teman som kan påverka barnens förutsättningar till utövande av fysiska aktiviteter. Teman i fokus är; Hälsa och välbefinnande i relation till rörelse, Förskollärarens förhållningssätt kring barns rörelse, Förskolans förutsättningar och erbjudande av rörelse och De dagliga rutinernas betydelse för barns rörelse. Valet av metod i studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Studien genomfördes på tre olika förskolor med utbildade förskollärare. Det teoretiska perspektivet i studien har utgått från ett livsvärldsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om betydelsen av att barns rörelsebehov beaktas i verksamheten. Det framgår även att förskollärarna är medvetna om sin egen yrkeskompetens när det gäller att planera och genomföra aktiviteter som gynnar barns behov av att få använda kroppen fysiskt. Utevistelsen visades vara en tillgång för de fysiska lekarna i förskolan. De fysiska aktiviteterna har en positiv påverkan på barns motoriska utveckling. Studiens slutsats är att förskollärarna är medvetna om betydelsen av de fysiska aktiviteterna. De anser även att förskollärarens profession och kreativitet är avgörande för att de fysiska aktiviteterna ska ges tillräckligt utrymme i förskolan.

99,9% av Sveriges företag är SMEs (små och medelstora företag), och de små företagen är viktiga bland annat för att hålla arbetslösheten nere. Trots det minskar antalet krediter till dessa företag. De fysiska bankkontoren försvinner, framför allt i mindre städer och orter, samtidigt som användningen av digitala tjänster ökar. I medierna riktas kritik mot bankerna och många menar att bankerna bara bryr sig om storstadsregionerna. Problemet är alltså att antalet bankkontor minskar, och detta gör att bankpersonal och kunder får minskade möjligheter att mötas i det fysiska rummet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur relationen mellan banker och kunder i segmentet SMEs i mindre städer kan påverkas av möjligheten till kontakt i det fysiska rummet.Tidigare studier visar att det är fördelaktigt för företagskunder, särskilt SMEs, att ha en god relation till sin bank. Då ökar sannolikheten att få krediter beviljade samt att få bättre anpassade tjänster och finansiella produkter. En tidigare studie om bankkunder i Hong Kong visade att de är illojala mot sina banker, och att kostnaden att byta bank är liten jämfört med att “stå ut” med dålig service.För att nå syftet upprättades sju semistrukturerade intervjuer med personal från banker i mindre städer och orter, samt tre av deras företagskunder i SME-segmentet. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om relationer och vad som gör kunder nöjda och i förlängningen lojala. Vi kom då fram till, i enlighet med teorin, att personlig kontakt verkar göra att kundnöjdheten och därmed också kundlojaliteten ökar. Personlig kontakt är viktig både för relationsbyggande och vid kreditbedömning, särskilt i segmentet SMEs eftersom det ofta saknas underlag för att göra en säker kvantitativ bedömning. Intervjusvaren tyder på att de företagskunder som intervjuats generellt, i motsats till den tidigare studien om lojalitet, är mycket lojala, särskilt i mer glesbefolkade områden där det finns få banker med kontor i närheten. I områden med fler alternativ ser bankpersonalen något oftare att kunder byter bank. Några av bankerna där vi intervjuat personal är just nu mitt i en förändring då bankkontor ska eller har stängts ner, vilket tyder på att antalet bankkontor fortsätter att minska. Detta trots att både bankpersonalen och de företagskunder vi intervjuat anser att bankkontoren är viktiga och att lokal närvaro och lokalkännedom bidrar till positiva synergieffekter för företagskunderna.I framtiden skulle vi gärna se en bredare studie av relationen ur företagens synvinkel. Det vore intressant med en studie som mer ingående ser på hur stort behov företag har generellt av bankkontor och kontakt med bankpersonal i det fysiska rummet.
99,9% of all companies in Sweden are SMEs (small and medium sized enterprises), and these smaller companies are important for the employment rate. Despite this the number of credits for SMEs is decreasing. The bank branches are being closed down, especially in smaller cities, and meanwhile the usage of digital banking services is increasing. There have been several media articles discussing this matter and many believe that the banks only care about the more densely populated urban regions. The problem is that the number of bank branches is decreasing, and this means that the bank personnel and its customers have smaller chances of meeting in person. In this thesis we have studied the relationship between banks and their customers in the SME segment and how it can be affected by the opportunity for contact in person.Earlier studies show that it is beneficial for bank customers, especially SMEs, to have a good relationship with their bank. It increases the possibility for bank credits and for better service. An earlier study regarding bank customers in Hong Kong shows that they are generally illoyal to their banks, and that the cost of changing banks is small compared to receiving bad service.We performed seven semi-structured interviews with bank personnel from smaller cities, and three interviews with their SME customers. These interviews were analyzed with theories regarding relationships, customer satisfaction and customer loyalty. We found that, just like in the theories, personal contact seems to increase customer satisfaction, which also means that the customer loyalty increases. Personal contact is important both for building a relationship and increases the possibility to yield bank credits, especially in the SME segment, because it is difficult to find enough financial information to calculate a good credit score for companies in the segment. The answers from the interviews show that SMEs are generally very loyal to their banks, especially in more rural areas, where there are few banks with local bank branches. In areas with more alternatives the bank personnel can see that customers change banks more often. Some of the banks where we have interviewed personnel are currently closing down or have recently closed down bank branches. This suggests that the number of branches is still decreasing, despite the fact that both the bank personnel and the SMEs we have interviewed believe that the bank branches are important and that local presence and local knowledge create synergy effects for businesses.In the future we would like to see a broader study of the relationship from the businesses’ viewpoint. It would be interesting to study more in detail how important the bank branches, and contact with bank personnel in person, is to businesses in general.

Med denna studie vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används på förskolan i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vidare tar vi reda på hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det stöd de behöver. Vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med deltagande observationer. Teorierna vi har utgått från är Tomkins affektteori och Tillich ångestteori. Genom teorierna kan vi förstå att när barn ges delaktighet och inflytande stärks deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska fungera för att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som är i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger är förutsättningen för att skapa en förskola som präglas av positivitet som på sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling.

I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har.    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev.    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Internet har kommit att bli en stor del av människans liv. 5,3 miljoner svenskar använder Internet varje dag. Användandet växer ständigt och detta är något som kan betraktas i uppkomsten av nya tjänster. Den ålderskategorin som använder Internet i mobilen i störst utsträckning är 20-29 år, där 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas, i åldern 20-25 år, tankar och attityder kring hur tillgängligheten av en ökad Internetuppkoppling påverkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess påverkan studeras. Respondenterna i undersökningen är studenter vid Högskolan i Jönköping. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts för att få fram ett empiriskt material. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska ramverk såsom det socialpsykologiska begreppet attityd, Maslows behovshierarki, Uses and gratifications samt mediekonvergens. Om det fysiska mötet påverkas av Internets tillgänglighet råder det delade meningar om. En syn är att Internet underlättar att bestämma träff för ett fysiskt möte och att man genom det träffas i större utsträckning. En annan syn är att människor hade träffats mer om Internet inte funnits. En tendens som kan ses är svårigheten att definiera begreppet fysiskt möte, gränser suddas ut mellan ett möte online och en fysisk interaktion. Studien visar att mobiltelefonen har större inverkan på det fysiska mötet än datorn, då den är lättare att bära med sig.

The purpose of this study has been to identify how the work is conducted in five municipal homes for care and accommodation for unaccompanied refugee youths. Five qualitative semi-structured interviews were conducted with six respondents who work as staff in the youth accommodation for unaccompanied refugee youths. The results were analyzed based on Maslow’s hierarchy of needs. The results showed a spread among the youths where some had difficulties with the most basic needs such as eating and sleeping, while other young people had worked their way up in the hierarchy and were on the top of the stairs working for self-actualization.
Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur arbetet ser ut på fem kommunala hem för vård och boende för ensamkommande flyktingungdomar. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter som arbetar som personal på ungdomsboenden för ensamkommande flyktingungdomar. Resultatet analyserades med utgångspunkt i Maslows behovstrappa. Resultatet visade en spridning bland ungdomarna där en del har svårigheter med de mest grundläggande behoven såsom matintag och sömn, medan andra ungdomar har arbetat sig upp till behovstrappans högsta punkt och arbetar för självförverkligande.