Dissertations / Theses on the topic 'Emotioner'

Gör emotioner en spelupplevelse bättre? Jämfört med äldre narrativa medier såsom film och skönlitteratur är spelbranschen ung och anses på många sätt vara mindre sofistikerad ifråga om emotionellt djup. Spel har, till skillnad från film där emotioner väcks genom empati med karaktärer, ofta ett förstapersonsperspektiv vilket gör det lättare att förbättra spelupplevelsen genom att väcka emotioner hos spelaren direkt. I detta arbete syftar emotioner på de av djupare slag som traditionellt sett varit sällsynta inom spel då dessa ofta är primärt gameplaydrivna. Verktyg för att förändra ett spel till att bättre väcka emotioner existerar i form av sätt att skriva vilket gör karaktärer, handling och dialograder djupare och mer intressanta. För att testa om detta verkligen gör en spelupplevelse bättre framställs två versioner av ett spel, en version med grundläggande dialog och en där dessa verktyg applicerats. I övrigt är spelen identiska. Därefter testas spelen på en försöksgrupp och spelupplevelsen mäts. En analys av mätningarna visar att försökspersonerna över lag hade en bättre spelupplevelse av spelet som hade bearbetats med hjälp av verktygen jämfört med gruppen som fick spela den enkla versionen.

Abstract

The aim of this work is to understand, from a perspective of sociology of emotions, how employees within the health care sector experience their working environment and the conditions. By analysing how these experiences shape the interviewees’ perceptions of the quality of their working environment, the dissertation also seeks to arrive at an understanding of what the contributing factors are for their choice to either remain in or leave the organizations in which they are employed.

This study has been conducted as a qualitative interview study. Vocational categories represented in the study are doctors, nurses, assistant nurses, midwives, and physical therapists.

The analysis has employed an abductive approach, in which empirical sensitivity, interpretation, and theory are combined. The interpretative and empirical focus, and the theory used concentrate largely on emotions, and the resulting analysis is, thusly, a contribution within the sociology of emotions.

The empirical analysis is organized in three chapters, describing and analysing three main areas: dissatisfaction with public organisations, social embeddedness, and emotional labour.

In terms of results the dissertation demonstrates that workplaces undergoing repeated changes without strong support from the staff are experienced as bad, while workplaces where the employees feel affirmed and competent are experienced as good. However, it is not working environment and conditions alone that are meaningful for the interviewees, but so is the balance between work and private life, as well as the balance between social relations in and outside of the workplace.

In addition, the emotional culture in workplaces and among colleagues is of crucial importance for the interviewees’ perceptions of their work. It is suggested that this pertains to the fact that health care work constitutes a specific type of emotional labour which, in the dissertation, is described as harbouring work. Hence, more than a matter of working environment and conditions, the interviewees’ experiences depend more upon factors such as the degree of embeddedness in social relationships, the emotional climate in the workplace, and the possibility to form a buffer culture. Moreover, it is these factors that underpin how and why employees choose to remain in or leave their workplaces.

Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.

In this paper my aim is to understand the trance movement from within as a collective phenomenon. I went to Turkey with my boyfriend David on a trance gathering, a festival called A Total Solar Eclipse Festival. There I did participant observations and interviews.

Can Collins theory about interaction ritual be useful to raise the understanding? And is it fruitful to apply the term collective identity?

The collective identity is build up by the festival as interaction ritual. It generates solidarity, emotional energy and a sense of belonging.

In this paper I discuss different categories and symbols that the collective identity contains of. Like for example the music or the movement’s experience of the nature. The categories are symbols in that sense that they are norms and values which the participants bring along with them, they gets stronger and reproduces through the festival.

The categories that I have found I place under one main category called “liberation of spirituality” where feelings of timeless, present orientation and a break from ordinary life. But also feelings as freedom, beautiful nature, colours, music, and drugs that raise the spirit and scatter boarders.

The movement also contains conflicts, some of them they express explicitly and others they don’t mention more than implicit.

Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning. I studien användes ett datorspel där en agent som hade antingen ett glatt, neutralt eller ledset ansiktsuttryck presenterade negativa, neutrala och positiva ord i en pratbubbla. Användarna fick sedan skriva ner så många ord som de kom ihåg. Resultaten visade att deltagarna inte härmade agentens ansiktsuttryck och att agenten inte hade påverkat deras informationsbearbetning.

Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ”system”. Dessa är: individens etik, samhällets etik och den gudomliga etiken. CAD-teorin antar att tre stycken emotioner uppstår i oss när någon annan utför ett moraliskt brott mot något av dessa tre system. Dessa tre känslor är ilska, förakt och äckel. I ett försök att replikera tidigare studier så fick deltagarna i en enkät avgöra vilken känsla ett antal situationer gav upphov till, och sedan klassificera vilken typ av moraliskt brott som begåtts i dem. Dessutom undersöktes om CAD-teorin är tillämpbar på situationer som baserats på det som inom spelteorin kallas för utbyte och koordination. Hypotesen där var att ilska skulle uppstå när endast deltagaren höll överenskommelsen, samt att skam och skuld skulle uppstå när deltagaren bröt mot den. Resultaten stämde med hypoteserna i sammanlagt 24 av 39 fall. Kulturella, samt vissa språkliga, faktorer kan ha varit det som påverkade resultaten mest.

Abstract

The aim of the present study was, on the basis of the positive psychology perspective, to examine factors that have an impact on individuals' perceived resilience, and to create an understanding of the recovery at various adversities, changes and disruptions in life. Six interviews were made and the data were analyzed by using the ad hoc method. Before the interviews were accomplished, a measurement of the personal resilience of the six individuals was made by using the Swedish version of the Wagnild and Youngs resilience scale. The results of the individual resilience scale tests showed differences in the resilience score. The interviews showed that positive emotions such as freedom, love and happiness were experienced in the context of adversity and change, and that social support was important in the recovery process.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna. Studenterna är mer mottagliga för emotionerna arg än gruppen med Asperger diagnos. Individerna med en Asperger diagnos skattade sig högre i anknytningsstilen distans, sakorientering och relationsfixering än studenterna, studentgruppen tenderar att uppge personliga egenskaper som novelty seeking, reward dependent och cooperativeness i högre grad än gruppen med en Asperger diagnos. Existerande samband mellan emotioner, anknytning och personlighet visade sig. Studentgruppen visade högt samband mellan anknytningsstilen bifallsbehov och personlighetsegenskapen harm avoidance. Och Aspergergruppen visade högt sambandet mellan anknytningsstilen tillit och personlighetsegenskapen novelty seeking.

The aim of the present study is to study how the differences in susceptible for emotional contagion, attachment styles and personality features such as temperament and character within individuals diagnosed with Asperger syndrome and those individual who aren´t diagnosed. Eighty eight participated in the survey, fifteen of those had an Asperger diagnose. The survey contained 293 items involving emotions, attachment and temperament and character personality features. The result shows that differences exist between the groups in emotional contagion, attachment and personality. The students are more susceptible to angry emotions than the individuals with an Asperger diagnose. The individuals with an Asperger diagnose showed higher scores in the attachment styles distance, relation fixation and thing alignment than the students. The student group tends to state personal properties as novelty seeking, reward dependent och cooperativeness in a higher degree than individuals with an Asperger diagnose. The result also showed that there is an existing connection between emotions, attachment and personality. The group of students showed a high connection between the attachment style applause needs and the personality characteristic harm avoidance. In the Asperger group a high connection was showed between the attachment style thrust and the personality characteristic novelty seeking.

Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners.

Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.