Academic literature on the topic 'Emotionsarbeit'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Emotionsarbeit.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Emotionsarbeit"

1

Brehm, Marion. "Emotionsarbeit und emotionale Kompetenz." WiSt - Wirtschaftswissenschaftliches Studium 30, no. 7 (2001): 350–54. http://dx.doi.org/10.15358/0340-1650-2001-7-350.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gohr, Steffanie. "Zwischen Hightech und Emotionsarbeit." Call Center Profi 13, no. 4 (June 2010): 40–45. http://dx.doi.org/10.1007/bf03253926.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schulz, Anika, and Ina Schöllgen. "Emotionsarbeit – Ein Review zu Gestaltungsaussagen." Zeitschrift für Arbeitswissenschaft 71, no. 1 (March 2017): 26–38. http://dx.doi.org/10.1007/s41449-017-0046-y.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Dormann, Christian, Dieter Zapf, and Amela Isic. "Emotionale Arbeitsanforderungen und ihre Konsequenzen bei Call Center-Arbeitsplätzen." Zeitschrift für Arbeits- und Organisationspsychologie A&O 46, no. 4 (October 2002): 201–15. http://dx.doi.org/10.1026//0932-4089.46.4.201.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Bei der Arbeit in Call Centern spielt Emotionsarbeit eine große Rolle. Damit ist gemeint, dass ein Teil der Arbeitsanforderungen darin besteht, während der Interaktion mit Kunden diesen gegenüber bestimmte Emotionen auszudrücken. So wird von den Beschäftigten erwartet, dass sie z. B. Freundlichkeit oder Mitgefühl ausdrücken, auch wenn dies im Gegensatz dazu steht, wie sie sich gerade wirklich fühlen (Emotionale Dissonanz). In hierarchischen Regressionsanalysen zeigte sich, dass Burnout, Gereiztheit, Selbstwertgefühl und psychosomatische Beschwerden sowohl von Arbeitsstressoren, insbesondere Unsicherheit, arbeitsorganisatorischen Problemen und sozialen Stressoren, als auch von unterschiedlichen Aspekten der Emotionsarbeit, insbesondere emotionaler Dissonanz, vorhergesagt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Freund, Natalie, Stefan Diestel, and Klaus-Helmut Schmidt. "Kontrollspielräume als protektive Ressource bei Emotionsarbeit." Zeitschrift für Arbeits- und Organisationspsychologie A&O 56, no. 3 (July 2012): 143–51. http://dx.doi.org/10.1026/0932-4089/a000079.

Full text
Abstract:
Die vorliegende Studie geht der Frage nach, ob situative Kontrollmöglichkeiten die Beziehung zwischen Emotionsarbeit und Beanspruchung moderieren. Die Prüfung dieser Annahme erfolgte auf Grundlage von Fragebogendaten, die bei 326 Sachbearbeitern eines Versicherungsunternehmens erhoben wurden. Als Beanspruchungsindikatoren wurden die Burnoutdimensionen (emotionale Erschöpfung, Depersonalisation, reduzierte Leistungsfähigkeit) herangezogen. Als Belastungsfaktor wurde das Hauptaugenmerk auf die emotionale Dissonanz gelegt. Die situativen Kontrollspielräume beinhalteten Einflussmöglichkeiten auf den zeitlichen Arbeitsablauf sowie auf die Art der Aufgabenbearbeitung. Als statistisches Prüfverfahren für die erwarteten Interaktionseffekte wurden nicht-lineare Strukturgleichungsmodelle zugrunde gelegt. Nach Kontrolle des Einflusses einiger biographischer Variablen zeigte sich, dass situative Kontrollspielräume den adversen Einfluss der emotionalen Dissonanz auf das Burnouterleben moderieren, d. h. abschwächen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bauer, J. "Emotionsarbeit als psychische Belastung in der ärztlichen Profession." Zentralblatt für Arbeitsmedizin, Arbeitsschutz und Ergonomie 66, no. 3 (February 10, 2016): 153–55. http://dx.doi.org/10.1007/s40664-016-0095-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Klein, Isabel. "Von der Arbeit, wie eine Freundin zu sein." Österreichische Zeitschrift für Soziologie 45, no. 4 (November 25, 2020): 465–84. http://dx.doi.org/10.1007/s11614-020-00425-w.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer Beitrag untersucht auf Grundlage ethnografisch erhobener Daten die Arbeit von größtenteils selbstständigen Kosmetiker*innen. Diese stellen langfristige intime Beziehungen zu ihren Kund*innen her, die rhetorisch und im Arbeitshandeln Freundschaften ähneln. Die Chiffre der „Freundschaft“ verweist auf eine Form von Arbeit, die, so die These des Beitrags, organisational über das Konzept der Emotionsarbeit hinausgeht, weshalb der Begriff der Beziehungsarbeit eingeführt wird. Anhand des empirischen Materials werden zunächst Verkürzungen im Forschungsstand zu Emotionsarbeit und Interaktionsarbeit in der (solo‑)selbstständigen, prekären, feminisierten Arbeit aufgezeigt und es wird daraufhin vorgeschlagen, die Arbeit, „wie eine Freundin zu sein“, als Beziehungsarbeit zu konzipieren. Der Begriff der Beziehungsarbeit soll die unsichtbare und entgrenzte Arbeit als Bedingung und Folge der Dienstleistung, die jenseits der kosmetischen Behandlungen stattfindet, empirisch und theoretisch anschlussfähig machen. Damit werden auch die paradoxen Anforderungen an die Arbeitenden in der Kommodifizierung von feminisierten reproduktiven Tätigkeiten aufgezeigt und diskutiert, wie die Kosmetiker*innen die in der kapitalistischen Organisation von Arbeit immanenten Grenzziehungen von reproduktiver und produktiver Arbeit verhandeln und re-justieren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Freund, Natalie, Stefan Diestel, and Klaus-Helmut Schmidt. "Zur Rolle des Self-Monitoring im Prozess der Emotionsarbeit." Zeitschrift für Arbeitswissenschaft 69, no. 3 (September 2015): 166–74. http://dx.doi.org/10.1007/bf03373955.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Obitz, Nikias. "Carsten Schröder (2017). Emotionen und professionelles Handeln in der Sozialen Arbeit. Eine Ethnographie der Emotionsarbeit im Handlungsfeld der Heimerziehung." Sozial Extra 42, no. 6 (December 2018): 59–60. http://dx.doi.org/10.1007/s12054-018-0104-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rastetter, Daniela. "Emotionsarbeit." Arbeit 8, no. 4 (January 1, 1999). http://dx.doi.org/10.1515/arbeit-1999-0405.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Emotionsarbeit"

1

Beitz, Sebastian [Verfasser]. "Emotionsarbeit, Emotionsregulation und psychische Beanspruchung / Sebastian Beitz." Wuppertal : Universitätsbibliothek Wuppertal, 2017. http://d-nb.info/1128845660/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellbach, Christiane [Verfasser], and Torsten [Akademischer Betreuer] Kühlmann. "Kriterien gelungener Emotionsarbeit im persönlichen Verkauf : am Beispiel Augenoptiker / Christiane Hellbach. Betreuer: Torsten Kühlmann." Bayreuth : Universität Bayreuth, 2016. http://d-nb.info/1081718099/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Knut, Pennanen, and Renkal Zelal. ""Med tiden lär man sig stänga av sina egna känslor" : En kvalitativ studie om känslor hos anställda vid Migrationsverket som möter asylsökande." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296281.

Full text
Abstract:
Denna studie har riktat uppmärksamhet åt anställda vid Migrationsverket som möter och utreder människor som ansöker eller har ansökt om asyl. Dessa möten och utredningstillfällen har ofta visat sig vara känslosamma, vilket resulterat i en påverkan på den anställde bland annat när det kommit till upprätthållandet av yrkesrollen och hanterandet av känslor. Utifrån Arlie Russell Hochschilds teori kring emotionsarbete, Erving Goffmans teorier kring framträdande och rolltagande samt Candace Clark med hjälp av Stephen Finemans begripliggörande kring empati och sympati, har ett teoretiskt ramverk framarbetas för att bearbeta insamlade resultat i en analys. Genom semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta anställda vid Migrationsverket som i sitt arbete möter asylsökanden, har syftet med denna studie varit att undersöka hur de hanterar och konstruerar känslor i förhållande till yrkesrollen. Ur det insamlade materialet har det kunnat urskiljas att samtliga intervjupersoner anser sig gå in i en yrkesroll och skiljer denna från övriga rolltaganden. De anställda har även uttryckt ett behov av att ibland behöva koppla bort vissa känslor i möten med asylsökande för att bibehålla sin professionalism och ett korrekt bemötande. Intervjupersonerna upplever att rollförväntningar som finns på arbetsplatsen innehåller känslomässiga inslag av vad man får och inte får känna. De beskriver också att de agerar uteslutande baserat på dessa förväntningar, även om förväntningarna hamnar i konflikt med det man verkligen känner och skulle vilja uttrycka. Utifrån dessa upplevelser genomförs en analys som kommer fram till att intervjupersonerna inte kan uttrycka sympatiska emotioner i mötet med asylsökande och istället måste förhålla sig till empatiska emotioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rampling, Martina. "Emotionsarbete som professionell praktik : Advokaten som klientens guide genom brottmålsprocessen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-123437.

Full text
Abstract:
Defense lawyers are portrayed as performing non-emotional work and their education does not train them for the social dimensions of handling clients and present in court. Despite this general picture of the legal profession, studies show that the work performed by lawyers comprises comprehensive emotion work. This study is based on ten semi-structured interviews and complementary observations of court hearings with criminal defense lawyers with variation in sex, age and work experiences. The main findings show that lawyers submit to the legal emotional regime characterized by a distance to emotions in court, but that the preparation for such a presentation requires substantial emotion work with the client before and after the court hearing. Client contact can be seen as a guided tour through the legal process undertaken by the lawyer with a focus on three aspects: (1) to dampen distress, (2) to prepare, produce and represent the client's expressions of emotion in court, and (3) to turn the everyday narrative of the event into legal codes, and vice versa. Empathy stands out an important tool in the emotion work performed by lawyers. Furthermore, the performance of objectivity is constructed socially through emotion work via the concept of professionalism.
Emotioner i domstol
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Makhlouta, Elias, and E. Alam Nida Sher. "”Det är som att man är i ett skådespel” : En kvalitativ studie om förskollärares emotionsreglering och rollhantering." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-177427.

Full text
Abstract:
Förskollärare betraktas som en viktig del av samhällsstrukturen, eftersom de bidrar till att lägga grunden för nya generationer. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilket emotionsarbete förskollärare utför på arbetsplatsen och hur de hanterar sin yrkesroll som förskollärare i relation till stress. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju heltidsanställda förskollärare i Stockholms län. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har ett teoretiskt ramverk tillämpats som utgår från två teorier, Hochschilds teori om känsloregler samt Goffmans dramaturgiska perspektiv om främre region och bakre region. Syftet är att ta reda på hur känslor och roller i arbetet regleras.   Resultatets slutsats visar att de samtliga intervjupersoner är medvetna om att de har olika ansvarsroller som de träder in i varje dag, exempelvis att ha en positiv attityd till lärandet, vara social kompetent samt att kunna inspirera barnen till samarbete och utveckla deras delaktighet. Att växla mellan olika ansvarsroller upplevs för vissa av pedagogerna som påfrestande och stressfullt men de flesta är kapabla att skilja mellan den privata och professionella rollen på arbetsplatsen. Resultatet visar även att de flesta kan visa riktiga känslor på jobbet men vid vissa situationer med föräldrar kan detta upplevas som påfrestande, eftersom de alltid blir tvungna att upprätthålla en yttre mask - att agera professionellt, vara positiv och tillmötesgående, oavsett situation. Detta upplevs som mentalt ansträngande för förskollärarna och som en svår balansgång, vilket visar att pedagogerna upplever emotionsarbete i yrket. I relation till dessa situationer är pedagogerna tvungna att dämpa sina riktiga känslor. Det administrativa arbetet, stora barngrupper och personalbristen upplevs som de största stresselementen för förskollärarna och har haft en effekt på den fysiska och psykiska välmåendet. Resultatet visar att förskolläraryrket är ett givande och lärorikt yrke som bidrar till både personalens och barnens utveckling. Det framgår även att det har ett stort socialt stöd på arbetsplatsen, både från arbetslag och chef.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fischbach, Andrea. "Determinants of Emotion Work." Doctoral thesis, 2003. http://hdl.handle.net/11858/00-1735-0000-000D-F17D-D.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Emotionsarbeit"

1

Schmedes, Cornelia. Emotionsarbeit in der Pflege. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Zum Lächeln verpflichtet: Emotionsarbeit im Dienstleistungsbereich. Frankfurt am Main: Campus, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kruse, Sandra. Die Dunkle Triade im Dienstleistungskontext: Einfluss auf die Emotionsarbeit und Konsequenzen für den Angestellten. Springer Gabler, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schröder, Carsten. Emotionen und professionelles Handeln in der Sozialen Arbeit: Eine Ethnographie der Emotionsarbeit im Handlungsfeld der Heimerziehung. Springer VS, 2017.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Emotionsarbeit"

1

Schmedes, Cornelia. "Emotionsarbeit in Beziehungen." In Emotionsarbeit in der Pflege, 185–305. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lünenborg, Margreth, Claudia Töpper, Laura Sūna, and Tanja Maier. "Emotionsarbeit der Produzierenden." In Affektive Medienpraktiken, 77–115. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31040-0_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schröder, Carsten. "Empirische Dimensionen der Emotionsarbeit." In Emotionen und professionelles Handeln in der Sozialen Arbeit, 119–244. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18222-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bräuer, Jens. "Emotionsarbeit in der Gesundheitsbranche." In Weiterbildung und Forschung der SRH Fernhochschule – The Mobile University, 1–19. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30006-7_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schmedes, Cornelia. "Einleitung." In Emotionsarbeit in der Pflege, 3–6. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schmedes, Cornelia. "Emotionsarbeit in Beziehungen im sozialen und betrieblichen Kontext." In Emotionsarbeit in der Pflege, 149–83. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schmedes, Cornelia. "Diskussion der Forschungsergebnisse." In Emotionsarbeit in der Pflege, 307–22. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schmedes, Cornelia. "Weiterentwicklung der Forschung: Zukünftige Forschungsfelder." In Emotionsarbeit in der Pflege, 323–26. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schmedes, Cornelia. "Handlungsempfehlungen für die Praxis." In Emotionsarbeit in der Pflege, 327–33. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schmedes, Cornelia. "Problemstellung." In Emotionsarbeit in der Pflege, 7–29. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31914-4_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography