Academic literature on the topic 'Empatitrötthet'

Bakgrund: Både patienter och sjuksköterskor uppger att deras välmående är avsevärt bättre när sjuksköterskan vårdar med empati och de kan etablera en relation till varandra. Compassion fatigue (CF) är en stressrespons som drabbar personer i vårdgivande yrken, där sjuksköterskan påverkas både fysiskt och psykiskt.    Syfte: Att undersöka om och hur den personcentrerade omvårdnaden och dess kvalité påverkas när en sjuksköterska drabbats av CF.    Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderar 14 artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultat: Resultatet visar att den personcentrerade omvårdnaden indirekt försämras när sjuksköterskan drabbats av CF. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten påverkades och patienterna ansåg att medkänsla var en huvudkomponent i god omvårdnad. Det identifierades två teman: Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden samt Emotionella och kognitiva reaktioner påverkar sjuksköterskans engagemang. Temat Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden har två underkategorier: Patienten upplever minskad förståelse och empati samt Bristande kvalité av omvårdnaden.    Slutsats: Det huvudsakliga resultatet visade att sjuksköterskans CF har en inverkan på patientens personcentrerade omvårdnad och kvalitén på omvårdnaden. När en sjuksköterska drabbas av CF får det ofta konsekvenser i sjuksköterskans yrkesutövning och omvårdnaden av patienter blir negativt påverkat.<br>Background: Both patients and nurses mention that their wellbeing is significantly better when the nurse care with compassion and a relationship is established. Compassion fatigue (CF) is a response of stress that affects caregiving professionals were nurses get physically and mentally affected.  Aim: To investigate if the person-centered care and quality of care are affected when a nurse has CF. Method: Literature review including 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases.   Results: The patient-centered care is affected and deteriorated by a nurse with CF. The nurses approach towards the patient were affected and the patients considerate that compassion was a major component of good nursing care. Themes that were identified were: The importance of empathy for person-centered care and Emotional and cognitive reactions affect the nurse's commitment. The theme of empathy for the person-centered care has two subcategories, the patient experiences reduced understanding and empathy and quality of nursing. Conclusion:  The nurse compassion fatigue has an impact on the patient-centered care and the quality of care. When a nurse is affected by CF there is consequences both in the professional life. The patients quality of care will be adversely affected.

Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska<br>Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life

Eklund, S & Mielczarek, A. Strategier och hantering vid empatitrötthet bland sjuksköterskor.En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet:Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Empatitrötthet är ett fenomen som uppstår i samband med utbrändhet bland yrkeskategorier med patientkontakt som exempelvis sjuksköterskor. Tillståndet kännetecknas av en avsaknad känsla och energilöshet inför situationer som medför medlidande för patienten. Tillståndet påverkar omvårdnaden och förmågan att känna in patienter för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva strategier och hantering av empatitrötthet.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativansats. Databassökningarna gjordes i tre olika databaser, Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga valda artiklar har kvalitetsgranskats enligt SBUs kvalitetsmall för kvalitativ inriktning. Resultat: Efter analysen av de utvalda artiklarna fann författarna sju stycken huvudteman för strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga samt behandla empatitrötthet. De teman som beskrivs är framtagna nyckelstrategier, förändring av arbetsvanor, gränssättning, självhjälp, reflektion samt mindfulness/ avslappningsmetoder. Slutligen beskrivs strategier som arbetsledaren rekommenderas att använda sig av för att hantera empatitrötthet. Konklusion: Utan strategier ökar risken för att utveckla empatitrötthet likaså om fenomenet inte blir uppdagat ute i verksamheterna. En medvetenhet och kunskap kring empatitrötthet är en första strategi för att förebygga och behandla empatitrötthet bland sjuksköterskor och rekommenderade strategier finns för både sjuksköterskor i sin professionella roll samt som privatperson. Även arbetsledare bör utveckla strategier för att upptäcka både risker men även pågående empatitrötthet bland personal. En sjuksköterska behöver kunna uppmärksamma reaktioner hos sig själv vid stress för att lättare kunna bryta negativa mönster under påfrestning på kropp och sinne under arbete. Genom kontinuerlig reflektion kan uppmärksamhet riktas mot sjuksköterskans mående och eventuell förändring i den empatiska förmågan uppdagas och bearbetning påbörjas. Nyckelord: Copingstrategier, empati, empatitrötthet, omvårdnad, sjuksköterska.<br>Eklund, S & Mielczarek, A. Strategies and coping skills for compassion fatigue among nurses. A literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Institution of Care Science, 2019.Background: Compassion fatigue is a phenomenon that arises in conjunction with burnout among professions with patient contact, for instance nurses. This state is characterized with a lack of sensitivity and loss of energy when situations arises that requests empathy for the patient, which effects the care and ability for the nurse to feel with the patient.Purpose: The purpose of this study is to describe strategies and coping skills for compassion fatigue.Method: A literature study based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The database research used three different sites, Pubmed, CINAHL and PsycINFO. All the chosen articles have been quality examined according to the SBU’s template for qualitative alignment.Result: After the analysis of the chosen articles there was found seven themes that nurses could use to prevent compassion fatigue. The themes that are describes are produced key strategies, changed work habits, setting limits, selfcare, reflection and mindfulness/relaxation methods. Lastly, there is described strategies recommended for the supervisor to use to manage with compassion fatigue.Conclusion: Without strategies there is a high tend risk to develop compassion fatigue, as well as if the phenomenon is not recognized out in the working field. An awareness and knowledge around compassion fatigue is the first strategy to prevent and treat compassion fatigue among nurses. There are recommended strategies for the working nurse as they are in their professional role and for them as private persons. A nurse should be able to observe reactions within themselves during stress, to be able in an easier way break negative patterns that strain the mind and body during work. Through continuous reflection there can be more attentiveness towards the wellbeing of the nurse and a probable change of the empathetic ability can be discovered and the process of change can begin. Keywords: Compassion fatigue, empathy, nursing, nurse, coping strategies.

Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården

Bakgrund: Empatitrötthet (ET) är ett tillstånd som uppkommer till följd av sjuksköterskors vårdande profession. Sjuksköterskor använder sig själva som emotionella instrument för att ge professionell omvårdnad. Tillståndet är en kumulativ process med fysiska, känslomässiga, sociala, andliga och intellektuella symptom. ET består av komponenterna utbrändhet, sekundär traumatisk stress (STS) och empatinöjdhet (EN), där EN är en motverkande komponent mot ET. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är utsatta för ET på grund av verksamhetens struktur och arbetssätt, men meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är resurser för att motverka ET. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar ET hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Metod: Integrativ litteraturöversikt genomfördes med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från fyra omvårdnadsinriktade databaser. Efter kvalitetsgranskning återstod 14 artiklar, vilka analyserades med integrativ metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i faktorer som påverkade sjuksköterskors nivå av ET. Faktorerna befinner sig på socio-ekologisk personell, interpersonell och organisatorisk nivå och påverkar i vilken mån sjuksköterskorna har möjlighet att styra över faktorerna. Slutsats: Såväl patienter, sjuksköterskor som organisationen blir lidande då ET förekommer. Sjuksköterskor kan själva styra över en del av faktorerna som påverkar ET, exempelvis egenvård och fritidsaktiviteter, men största möjligheten och ansvaret hamnar på organisationen.<br>Title: Why care? Compassion fatigue in emergency care – an integrative literature review. Background: Compassion fatigue is a condition that arises as a result of the nurse's nursing profession. The nurses use themselves as emotional instruments to provide professional care. The condition is a cumulative process with physical, emotional, social, spiritual and intellectual symptoms. Compassion fatigue consists of the components burnout, secondary traumatic stress and compassion satisfaction, where compassion satisfaction is a counteracting component to compassion fatigue. Nurses in emergency care are exposed to the condition due to the structure and working methods of the organisation, but meaning, comprehensibility and manageability are resources for resiliency. Aim: The aim was to highlight factors that affect compassion fatigue in nurses in emergency care. Method: Integrative literature review was conducted with qualitative and quantitative articles from four nursing-oriented databases. After quality review 14 articles remained and were analyzed using an integrative method. Result: The literature review resulted in factors that affect nurses' levels of compassion fatigue. The factors are at different socio-ecological levels as personal, interpersonal and organizational and affect how much the nurses may be able to intervene with the factors. Conclusion: Patients, nurses and organizations are affected when compassion fatigue arises. Nurses can control some of the factors that affect compassion fatigue, for example leisure time activities and self-care, but the greatest opportunity and responsibility falls on the organization.

I slutet av 1950-talet lades alltmer uppmärksamhet på ämnet empati inom hälso- och sjukvård. Synvinkeln på patienten ändrades och förståelse för samband mellan sociala, psykiska och fysiologiska faktorer blev viktigare inom omvårdnaden.  Empati innebär en humanistisk hållning som styr en mellanmänsklig relation. Empati som en viktig del av dessa färdigheter blev i mycket stor utsträckning tema för omvårdnadsforskning. Idag blir empatins vikt inom vården alltmer tydligt. Empatins inflytande är omfattande och påverkar många områden inom omvårdnaden. Medvetenhet och kunskap om empatisk förmåga och hur empatin påverkar sjuksköterskor, patienter och vårdkvalitet verkar vara liten. Empati har genom sin vidsträckta inflytande en central ställning inom vården. Därför är det viktigt att belysa empatins komplexa betydelse inom hälso- och sjukvården.  Syftet var att belysa betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården.  Som metod för att besvara studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl och femton vetenskapliga originalartiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Artiklarna var peer-reviewed, hade etiskt tillstånd och var publicerade mellan 2007-2018. Artiklarnas kvalitet bedömdes och sammanställdes i en matris.  Empati var grundläggande för personcentrerad vård av god kvalitet. Detta grundade sig på patient-sjuksköterska relation, vilken var avgörande för att kunna bygga upp förståelse för patientens behov och resurser. Empatiskt bemötande ledde till större patienttillfredsställelse, delaktighet och påverkade patienters tillfrisknande positivt. Empati hade även betydelse för sjuksköterskors välbefinnande. Empatisk förmåga var ett skydd mot empatitrötthet och låg arbetstillfredsställelse. Resultat visade att en låg empatisk förmåga var relaterad till empatitrötthet och utbrändhet och tvärtom, vilket var avgörande för den professionella livskvaliteten. Empatisk förmåga som professionell färdighet var en viktig del av det professionella förhållningssättet. Empati gagnade sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvaliteten.  Empati leder till större patienttillfredsställelse och påverkar deras hälsoresultat positivt. Empatisk förmåga kan utgöra ett professionellt verktyg för att bygga upp relationer, upprätthålla och främja sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvalitet. Empati anses som en färdighet vilken kan tillägnas via utbildning och praktisk träning.. Empatiska förmågan är därmed en viktig kunskap som bör ingår i utbildningen och tränas under hela yrkesliv.  Nyckelord: empati, empatitrötthet, hälso- och sjukvård, omvårdnad, sjuksköterska- patientrelation

Empatitrötthet är ett vanligt förekommande fenomen hos socialarbetare som i längden kan leda till utmattningssyndrom och sjukskrivningar. Det påverkar inte bara den yrkesverksamma utan även klienter och samhället. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur socialarbetares upplevelse av empatitrötthet kan relateras till deras möjligheter till och kunskap om olika återhämtningsstrategier. I uppsatsen har kvalitativa djupintervjuer gjorts med åtta socialarbetare som arbetar klientnära på uppdrag av socialtjänsten eller med råd och stöd. I analysen har ett socialpsykologiskt perspektiv, teorin KASAM och begreppet stigma använts som teoretiskt ramverk. Resultatet visade att empatitröttheten varierade beroende på intervjupersonernas tidigare och nuvarande sociala miljö. Empatitröttheten visade sig även påverka de yrkesverksammas privatliv negativt. För att motverka empatitröttheten har olika återhämtningsstrategier visat sig gynnsamma för olika personer. Däremot verkar inte återhämtning alltid vara en självklarhet på arbetsplatser. Återhämtningsstrategier som erbjudits på arbetsplatsen har inte alltid upplevts varit tillräckliga. Socialarbetarna har därför funnit egna återhämtningsstrategier utanför arbetstid för att motverka empatitröttheten. Under rådande omständigheter med pågående pandemi har återhämtningen försvårats och riskerna för empatitrötthet därmed ökats. Trots vetskap om utbildningens vikt för att motverka empatitrötthet, beskrev de yrkesverksamma att de inte upplevde sig förberedda under utbildningen. De saknade kunskap om hur de påverkas av att använda sig själv som verktyg och vilka strategier som är gynnsamma för hälsan. Kunskapen om vad arbetet gör med en och hur man ska återhämta sig på bästa sätt har dock kommit med erfarenhet.<br>Compassion fatigue is a common phenomenon among social workers that in the long run can lead to Chronic fatigue syndrome and sick leave. Compassion fatigue affects not only the professional but also the clients and society. The purpose of the thesis is to create an understanding of how social workers' experience of compassion fatigue can be related to their opportunities for and knowledge of different recovery strategies. In the essay, qualitative in - depth interviews were conducted with eight social workers who work close to the client on behalf of the social services or with advice and support. In the analysis, a social psychological perspective, the Sense of Coherence theory and the concept of stigma have been used as a theoretical framework. The results showed that compassion fatigue varied depending on one’s past and current social environment. Compassion fatigue was also found to adversely affect the private life of professionals. To counteract compassion fatigue, different recovery strategies have proven beneficial for different people. However, recovery does not always seem to be a matter of course in the workplace. Recovery strategies offered in the workplace have not always been perceived as sufficient. Social workers have therefore found their own recovery strategies outside working hours to counteract compassion fatigue. Under the current circumstances with the ongoing pandemic, recovery has been hampered and the risks of compassion fatigue have thus increased. Despite knowledge of the importance of education in counteracting compassion fatigue, the professionals described that they did not feel prepared during their education. They lacked knowledge about how they are affected by using themselves as tools and which strategies are beneficial to health. However, the knowledge of how the work affects them and how to recover in the best way has come with experience.

Inom socionomyrket förekommer det höga nivåer av sjukskrivningar som kan kopplas till stress. Ett uttryck som ger en mer specifik beskrivning av den känslomässiga stress som kopplas till hjälpande arbete är empatitrötthet. Syftet med denna studie är att undersöka tankar och erfarenheter av empatitrötthet hos socionomer som är verksamma i klientnära arbete samt hur detta kan hanteras. Denna studie har en kvalitativ ansats och det insamlade datamaterialet består av fem semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning på området är till största del genomförd utanför Sverige och utgår främst från begreppet Compassion Fatigue. Forskningen inom området fokuserade ursprungligen på personer verksamma inom traumavård. Denna studie intresserar sig av att undersöka ämnet i en svensk kontext samt med socionomer i fokus. Resultatet av intervjuerna presenteras i form av två övergripande teman med tre kategorier vardera.   I resultatet framkom det att flera av intervjupersonerna haft upplevelser eller erfarenheter som kan liknas med empatitrötthet. Det framkom även att intervjupersonerna använde sig av olika Copingstrategier för att hantera detta, strategier som innebär att söka stöd hos andra men även distansering från det som är känslomässigt krävande i arbetet. Vi fann även att majoriteten av intervjupersonerna önskade en större medvetenhet kring ämnet och större närvaro i frågan från ledningens håll. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att upplevelser av empatitrötthet förekom bland intervjupersonerna och Copingstrategier användes för att hantera detta samt att det fanns en önskan om att ledningen skulle visa ett större engagemang i ämnet. Nyckelord/sökord: Compassion Fatigue, Empatitrötthet, Coping

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.