Dissertations / Theses on the topic 'Empiric studies'

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers attityder till de naturorienterande ämnena ändrats mellan år 4-6 och år 7-9. Detta tyckte vi oss ha sett när vi varit på olikaskolor under vår utbildning, därför ville vi med vår forskning se om det stämde även på den skolan vi undersökte. För att undersöka hur attityden till NO var, började vi med en enkätundersökning för elever i år 4-9. Resultatet för denna visade att elever i år 7-9 hade en mer negativ attityd till NO än elever i år 4-6. Då flera elever svarade att de inte tyckte om att arbeta med läroböcker bestämde vi oss för att undersöka även detta. Det gjordes genom ett antal observationer där vi studerade hur lärare och elever arbetade med läroböckerna. För att mer ingående få förståelse för hur detta arbete upplevdes gjorde vi även intervjuer med lärare och elever. För att få en klarhet i vilka förutsättningar som läroböckerna skapar för skolarbetet, gjorde vi en utvärdering av dessa. Slutligen förde vi en diskussion där vi kopplade ihop de empiriska studierna med den tidigare forskningen för att skapa en helhet.

The purpose with our work was to inquire about students attitudes to science subjects and if they change between years 4-6 and years 7-9. This is something we believe we have noticed when we spent time in different schools throughout our education and therefor we wanted, with our research, to see if that was the case with the school we studied. To examine the attitude to science subjects, we started with a questionnaire among students in years 4-9. The result showed us that the students in years 7-9 had a more negative attitude to science subjects, than those in years 4-6. We decided to research this too, when a few students answered thet they didn´t like to work with textbooks. We did that by observing how teachers and students worked with textbooks. To get a more detailed understanding how they felt about this work we also interviewed teachers and students. To get an enlightenment to what conditions textbooks create for schoolwork, we did an evaluation of them. Finally we conducted a discussion in which we connected the epiric studies with the earlier research to create an entirety.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av rådande teoribildning gällande varumärkesuppbyggnad ur märkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi räcker det inte alltid med varor och tjänster i sig själv som effektiva konkurrensmedel och att det därför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumärken. Teoribildningen redovisas med hjälp av två mera ingående teoripresentationer. Därefter testas teorin på deduktiv väg genom en kvalitativ studie av varumärket "Hästens". Den teoretiska delen av arbetet är därför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och är av kontrollerande art. Den empiriska studien fungerar även som en katalysator för ett kreativt reflekterande över aktuell forsning. För att beskriva det rådande teoriläget inom området har två forskares teorier noggrannare analyserats och redovisats i uppsatsen. Dessa forskare är Frans Melin och David Aaker. De har båda utvecklat modeller riktade till företag och organisationer för varumärkesuppbyggande arbete. Varumärkesmixen är det analysverktyg som Melin tagit fram i syfte att kunna utgöra grund till företags operativa varumärkesarbete. I Melins modell utgör produkten grunden i varumärkesbyggandet, även om det tydligt framgår att varumärket i sig utgör ett självständigt konkurrensmedel. Aaker har en modell som mera fokuserar på varumärkeskapitalet som noga struktureras upp och analyseras. Båda forskarna har många likheter i sina teorier men Melin har en tydligare koppling till den fysiska produkten Medan Aaker snarare fokuserar på varumärkets personlighet. I uppsatsen finns även en empirisk del där Hästens AB har analyserats gällande deras arbete med sitt varumärke. Denna analys bygger till största delen på intervjuer gjorda på Hästens AB. Hästens har ingen renodlad Brand Management tjänst utan det närmaste man kommer detta är Tommy Gullbo, marknadsansvarig. Men även Magnus Pettersson, försäljningsansvarig på Hästens, arbetar till viss del med varumärkesfrågor. I empiristudien framkom att Hästens arbetar mycket medvetet med varumärkesfrågor och vikten av att sköta om och vårda varumärket. Utifrån teori och empiriavsnitten har sedan jämförelser gjorts för att hitta likheter och olikheter. Analysen har gjorts med hjälp av ett antal faktorer och relationer som stödpunkter. De relationer och faktorer som analyseras är Produkt - Varumärke, Varumärke - Kärnvärde, Varumärke - Försäljning, Kommunikation, Utövande av kontroll över varumärkets olika aspekter, Varumärkets identitet - Företagets identitet och Pris. När empirin testades på teorin kunde inga avvikande faktorer identifieras. Några intressanta faktorer som framkommit är dock vikten av att hålla en stark kontroll över varumärket och att varumärkesarbetet är en ständigt pågående och levande process som företaget kontinuerligt måste arbeta med, internt såväl som externt. Vidare framkom det av studien att priskonkurrens inte bör användas som ingrediens i den varumärkesbyggande processen. Författarna vill framhålla den mycket goda överensstämmelsen mellan empiri och teori och att den deduktiva metoden här har varit ändamålsenlig trots den begränsade empirin. Vidare forskning inom detta område är dock önsvärd.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.

Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden. Vi vill öka förståelsen för hur detta eventuella gap inom marknadssegmentering kan se ut och varför det har uppstått. Vi vill skapa en bättre medvetenhet om de olika synsätten och tillvägagångssätten och därigenom bidra till en ökad kunskap om hur gapet kan komma att minskas.

Genomförande: Studien har genomförts genom en fallstudie på Sterisol. Det empiriska materialet har samlats in genom fem personliga intervjuer.

Slutsats: Det existerar ett gap, eftersom synsättet och tillvägagångssättet på marknadssegmentering mellan den akademiska världen och företagsvärlden skiljer sig åt. Gapet kan beskrivas med teoretiska aspekter, som exempelvis behov och önskemål samt kundinformation, och empiriska aspekter, som exempelvis marknadsförändringar, konkurrenter och återförsäljare.

Diss. Stockholm :  Stockholm School of Economics, 2014. Introduction together with 4 papers

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ”Private Equity – En portföljbolagsstudie” som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.

Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata.

Två hypoteser har ställts upp och besvarats. Dessa antar att den årliga genomsnittliga mediantillväxten i sysselsättning respektive omsättning är högre i portföljbolagen, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna efter det att en private equity-investering genomförts.

Resultatet för portföljbolagsstudien visar att tillväxten i både sysselsättning och omsättning är högre i bolag med någon form av riskkapital än för referensgrupperna. Därmed verifieras hypoteserna.

I den här artikeln undersöks implementationen av ett ärende och handläggningssystem kallat Platina vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anställda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fått ett färdigt system utan ett som kräver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som ställs på det. Det finns även en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten läggs ner på grund av organisationsförändringar.

This article researches the implementation of a case and workflow system called Platina at the County Administrative Board in Västerbotten County. Problems with the implementation were identified through interviews and observations with employees. The empiric studies showed that the County Administrative Board did not get a fully functional system, but in fact a system that demands continued development to meet the expected demands. There is also a risk that the development of the system will be aborted due to organizational changes.