Academic literature on the topic 'Empirisk forskning'

Artikkelen rapporterer fra en oversiktsstudie av empirisk forskning på skolefaget kroppsøving i perioden 2010–2019. Hovedmålet er å kartlegge hvilke tema forskningen har belyst, samt om – og eventuelt hvordan – forskningstemaene er innrettet mot anvendelse i kroppsøving i grunnopplæringen. Analyse av 116 publikasjoner avdekket fire grupper av forskningstema: læring i faget, undervisning i faget, forskning om faget og andre forskningstema med relevans for kroppsøving. Studiene innenfor de tre første gruppene undersøker tema med innretning mot anvendelse i kroppsøving. Forskning på læring i faget har undersøkt læringsprosesser, motivasjonsforhold og fysisk utvikling, og teoretiske perspektiv innen psykologi og fysiologi dominerer. Forskning på undervisning i faget og om faget er tydelig innrettet mot anvendelse i praksisfeltet, og er oftest studert fra utdanningsvitenskapelige perspektiv. Studier innen andre forskningstema med relevans for kroppsøving undersøker andre samfunnsfenomen enn kroppsøvingsfaglige, og har svak innretning mot skolefaglig anvendelse. Oversiktsstudien viser at forskningen oftest er gjennomført med klare skiller mellom forskere og aktører i praksisfeltet. En overvekt av studiene har hentet data fra de øverste trinnene i grunnopplæringen, mens barnetrinnet i mindre grad er studert. Basert på resultatene anbefaler vi å stimulere til praksisorientert forskning i samspill med praksisfeltet, samt økt bevissthet om å inkludere forskningstema ut fra kunnskapsbehov på barnetrinnet.

The subject of my article-based dissertation in law was decision-making in the general courts of Finland. My research aimed to describe how uniform decisionmaking is in the Finnish courts. With regard to district courts convictions of gravateddrunk driving were the main focus of my study. The results show that there are regional differences in the sentences. Results are based on empirical legal research that draws on aspects of criminal and procedural law as well as criminology. Prior to this, only a few empirical studies had been conducted in Finland that focused on the courts and other criminal sanctioning systems. In the current dissertation, the equality and predictability of judicial decision-making at the international level where the influence of legal and extra-legal factors, e.g., offender age, on sentencing is explored. At a more theoretical level, the dissertation reflects the research tradition of legal realism. Empirical legal research will play an increasingly important role in the future. It can increase both equality before the law, as well as the transparency of decision-making and confidence in the judicial process. Data on, e.g., punishments meted out by the courts, should be kept as current as possible since information on the functioning of the legal system is important. Empirical court research provides a unique basis for discussing levels of punishment. The functioning of the legal system has a major impact on society. Empirical data, including statistics, provide a good basis for a wide range of research.1.

AbstractThe subject of my article-based dissertation in law was decision-making in the general courts of Finland. My research aimed to describe how uniform decisionmaking is in the Finnish courts. With regard to district courts convictions of aggravated drunk driving were the main focus of my study. The results show that there are regional differences in the sentences. Results are based on empirical legal research that draws on aspects of criminal and procedural law as well as criminology. Prior to this, only a few empirical studies had been conducted in Finland that focused on the courts and other criminal sanctioning systems. In the current dissertation, the equality and predictability of judicial decision-making act as theoretical starting points. The dissertation adopts a research tradition established at the international level where the influence of legal and extra-legal factors, e.g., offender age, on sentencing is explored. At a more theoretical level, the dissertation reflects the research tradition of legal realism. Empirical legal research will play an increasingly important role in the future. It can increase both equality before the law, as well as the transparency of decision-making and confidence in the judicial process. Data on, e.g., punishments meted out by the courts, should be kept as current as possible since information on the functioning of the legal system is important. Empirical court research provides a unique basis for discussing levels of punishment. The functioning of the legal system has a major impact on society. Empirical data, including statistics, provide a good basis for a wide range of research.

Forskning og undervisning skubbes ofte fra hinanden, når krav om mere forskning eller mere undervisning bringes på bane. I artiklen analyseres, hvilke organisatoriske betingelser der kan bidrage til at fremme udviklingsprojekter, hvor forskning og undervisning bringes tættere sammen, og den faglige synergi i form af studerendes læring samt input og inspiration til forskning er en realitet. Analytisk bruges en model for distribueret ledelse, og empirisk analyseres to eksempler om klyngevejledning fra KU.

I denne artikel diskuteres, hvordan man kan undersøge undervisning som et empirisk genstandsfelt. Artiklen falder i to dele. I første del diskuteres empirisk undersøgelse af undervisning i forhold til det aktuelle uddannelsespolitiske fokus på ”den empiriske vending”. ”Den empiriske vending” har sat fokus på undersøgelse af undervisning i et bestemt metodisk perspektiv og med henblik på effektivisering af undervisning og uddannelse. Det er imidlertid forsimplet, hvis man reducerer al empirisk skoleforskning til effektforskning. Der er andre formål med og måder at bedrive empirisk didaktisk forskning på. Som et eksempel herpå introduceres i anden del professor David Clarkes fire perspektiver på videoobservation, og gennem konkrete eksempler diskuteres, hvordan man kan observere undervisning i fag på den ene side med blik for undervisningens kompleksitet og på den anden side med viden om forskningsdesign og -redskabers formaterende kraft. Ved at introducere Clarkes fire perspektiver vises, at både kvantitative og kvalitative undersøgelsesformer kan have deres berettigelse i undersøgelse af et vildt og komplekst fænomen som undervisning, men også at ikke mindst kvalitativ klasserumsforskning kræver stor metodisk dømmekraft, idet forskeren i situationen må kunne foretage en række metodiske valg, vel vidende at disse får afgørende betydning for såvel analysemuligheder som undersøgelsens udsigelseskraft

Denne artikkelen tar for seg skandinavisk litteraturdidaktisk forskning for å belyse to mye brukte innganger til litteraturarbeid i klasserommet, nemlig erfaringsbaserte og analytiske tilnærminger. Forskningsgjennomgangen tar for seg empirisk forskning på elevers litteraturarbeid, og den tydeliggjør at erfaringsbaserte arbeidsmåter lar elever finne mening i litteraturen ved å knytte den til egne erfaringer, men samtidig gjør denne arbeidsmåten det vanskelig for dem å se det faglige innholdet i litteratursamtaler. Analytiske innganger til litteraturarbeid er i svært liten grad gjort til gjenstand for direkte undersøkelser, men likevel er dette dimensjoner som kommer frem i flere studier. Disse finner at analytiske innganger, litteraturhistoriske koblinger og kunnskap om tekstene, er problematiske fordi elevene ikke opplever at litteraturarbeidet berører dem. I den siste delen av artikkelen drøftes didaktiske implikasjoner av den presenterte forskningen.

I de senere år er receptionsforskning et begreb der i stigende grad er gået igen i strømmen af udgivelser på medieområdet. Man kan med rimelighed tale om et paradigmeskifte i dansk medieforskning. Receptionsforskningen er karakteriseret ved at den, igennem empirisk anlagte undersøgelser der bygger på åbne dybdeinterviews, søger at bestemme hvorledes mediernes modtagere oplever medieprodukterne. Det er en Metode der hidtil har været anvendt inden for pædagogisk, psykologisk og sociologisk forskning. I denne oversigtsartikel gennemgår Carsten Y. Hansen de væsentligste offentliggjorte bidrag inden for den empiriske receptionsforskning i Danmark. De vigtigste resultater fremdrages og metodiske problemer af mere principiel karakter i de enkelte bidrag diskuteres. Til sidst diskuteres nogle af de mere generelle problemer der opstår når det gamle forsk- ningsparadigme udskiftes: Indholdsanalysens status i receptions- analysen; den kvantitative samfundsvidenskabelige forsknings gyldighedskrav; Medieprodukternes bevidsthedsdannende ind- virkning på modtagerne.

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

Bakgrund: Människan har genom alla tider trott att händelser i världen är resultatet av en konspiration och ungefär hälften av befolkningen idag tror på minst en konspirationsteori. Mycket psykologisk forskning har gjorts för att försöka förklara vilka psykologiska aspekter som bidrar till att vi tror på dessa föreställningar, men resultatet av forskningen varierar och det är svårt att tillämpa den praktiskt. Inom forskningen har detta förklarats som en effekt av att det saknas experimentella studier på området, men än så länge har ingen sammanställning av den empiriska forskningen gjorts. Syfte: Syftet med studien var därför att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier. Utöver detta besvarades även frågeställningarna: • Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna? • Hur har konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen? Metod: För att svara på syftet och frågeställningarna har en översikt med systematisk litteratursökning, granskning och kodning använts som metod. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 28 studier i översikten. Resultatet av översikten har presenterats genom en narrativ sammanställning. Resultat: Sammanställningen av de 28 inkluderade studierna visar att tro på konspirationsteorier sammanlagt har mätts på 33 olika sätt och mätinstrumenten huvudsakligen innehåller items om specifika konspirationsteorier. 24 av 28 studier redovisar signifikant resultat på minst en psykologisk aspekt och i den inkluderande litteraturen förekommer nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar. Slutsats: Den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både i hur den mäter effekten på konspirationsteorier och vad den sedan kommer fram till. Slutsatsen är därför att variationen i forskningsresultaten inte är en följd av bristen på experimentella studier, utan är istället en konsekvens av att det saknas ett gemensamt teoretiskt ramverk för hur man ska förstå och studera fenomenet.
Introduction: People have always believed that events are caused by conspiracies, and approximately half of the population today believe in at least one conspiracy theory. Much psychological research has been devoted to attempting to elucidate the psychological aspects that contribute to our belief in conspiracy theories. However, the results have been variegated and difficult to generalize. Within the field, this heterogeneity has been explained as a result of a lack of experimental studies on the subject, but hitherto no overview has been undertaken to systematically synthesize current empirical research. Aim: The aim of this study was therefore to synthesize and describe the research on the impact of psychological aspects on belief in conspiracy theories. Aside from this general aim, the study sought to answer the following questions: • Which psychological aspects are described in the included studies? • How has belief in conspiracy theories been measured and which conspiracy theories have been examined in the included literature? Method: In line with the above aim and questions, a review was conducted, which included a systematic literature search, screening, and coding. Of 500 identified records, 28 were included in the review. The results of the review were presented narratively. Results: The review of the 28 included articles show that belief in conspiracy theories in toto has been measured in 33 different ways, and that the measures in general contain items regarding specific conspiracy theories. 24 out of 28 studies report a significant effect on at least one psychological aspect. Overall, there are almost as many different psychological aspects in the reviewed literature as there are articles. Conclusion: The empirical research on which psychological aspects that affect belief in conspiracy theories is highly heterogenous, regarding both how it measures effects on conspiracy theories and what conclusions it draws. Thus, the conclusion is that the disparity within the research is not due to the lack of experimental studies; rather, it can be attributed to a lack of a common theoretical framework for conceptualizing and studying the phenomenon.

Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiri

Författare: Kristin Nilsson, Sofia Ridal

Antal sidor: 52

Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people’s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people’s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them.

The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media. It also aimed to learn what attitudes, thoughts and reflections these teachers have concerning media and learning in school. For these reasons, we decided to begin by conducting a profound research of the state of the art. Secondly, we accomplished qualitative interviews with a total of eight teachers from two secondary schools in a Swedish town.

The results of the interviews show that a majority of the teachers who were interviewed, the informants, mainly used media technology as a teaching aid – they taught with media. Furthermore, the results reveal that some of the informants saw the media as something quite frightening, unserious and difficult to understand. By contrast, we found an underlying tendency that the informants had a positive attitude towards media education in schools, and that they were somewhat curious (and eager) to learn more about it. Yet, as for today, the informants’ lack of knowledge of the subject, deficient resources and indistinct directive from higher authority effectively seem to obstruct the development of media education in the schools in our investigation.

Arbetet adresserar dels problematiken med att flera klassrums fysiska lärmiljö inte har hängt med i utvecklingen och inte förändrats sedan de första klassrummen utformades, och dels problematiken med att när en lärmiljö utformas kan det uppstå ett glapp mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik, som kan överbryggas förutsatt att pedagoger blir involverade i arbetet, förstår och kan granska gestaltningsförslaget innan det realiseras.  Syftet har varit att undersöka hur ett befintligt och idag traditionellt utformat klassrum, med givna förutsättningar, kan anpassas och gestaltas för dagens undervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Målet har varit att gestalta klassrummet så att klassrummet och dess lärmiljö ska fungera som verktyg och stöttning för dagens behov, undervisning och lärande. Under arbetet har jag använt mig av mina 13 års erfarenheter som pedagog, mina studier och lärdomar inom didaktik, av litteratur och forskning samt inspirerats av liknande arbete.  Mitt gestaltningsundersökande och arbete har kretsat kring de fyra aspekterna: lärmiljöer, flexibilitet och variation, kunskapsutbyte och belysning. Min tolkning av dessa aspekter är materialiserade och visualiserade i ett gestaltningsförslag. Sammanfattningsvis ska den fysiska lärmiljön stödja individualisering och att elever kan använda varandra som resurs. Den fysiska lärmiljön bör således bjuda in till och stödja olika lärsituationer, aktiviteter och kunskapsutbyte mellan elever, som pedagogen initierar till och aktivt håller igång. För detta bör klassrummet delas in i väldefinierade mindre rum för: grupparbete, olika funktioner och behov, där alla rum är inom synhåll och räckhåll för pedagogen. Flexibilitet och variation handlar om att eleven kan byta och variera aktivitet och plats, efter behov, under lektionen. Möbler står kvar och är olika. Eftersom möbleringen inte förändras kan belysningen anpassas till platsens aktivitet. Belysningen bjuder i sin tur in till och stödjer lärsituationen.  Syftet med arbetet har också varit att undersöka och använda tekniken Virtual Reality (VR) som gestaltningsverktyg och i dialog med skolledare, pedagoger och elever.  Resultatet av VR som verktyg i gestaltningsarbetet talar för att VR på många sätt underlättar gestaltningsarbetet för arkitekten, och gestaltningen kan ta en helt annan riktning tack vare upplevelsen av rummet med och genom VR, då VR låter oss uppleva rummet med vår egen kropp, på ett smidigt, välbekant och snabbt sätt. Olika verktyg kommunicerar och visualiserar olika aspekter, kvalitéer och delar i ett gestaltningsundersökande, som påverkar gestaltningsarbetet. Därför föreslår jag att VR används som gestaltningsverktyg, kontinuerligt under gestaltningsarbetet, som komplement och parallellt med andra verktyg. Jag rekommenderar att VR introduceras och implementeras som gestaltningsverktyg i utbildningen för inredningsarkitektur, jämte andra verktyg.  VR som verktyg i dialog med skolledare, pedagoger och elever kan vara ett potentiellt och användbart verktyg i en samgestaltning, då VR bjuder in till samtal och diskussion kring den fysiska lärmiljön och klassrummets utformade i relation till pedagogens praktik. VR kan bidra till att glappet mellan arkitektens intentioner och pedagogens praktik kan överbryggas, då pedagoger ges möjlighet till att utvärdera och diskutera ett gestaltningsförslag, på ett sätt som de förstår. VR bjuder även in eleven till diskussionen. Jag föreslår att VR som verktyg undersöks vidare, t ex i forskning/studier med participatory design som metod, när utforskande av co-design verktyg testas.

Dette kapitlet presenterer tre forskningstilnærminger til samordning og samhandling – henholdsvis forskningen om integrerte tjenester, om nettverksstyring og om interorganisatorisk samarbeid og organisatoriske nettverk. Disse tilnærmingene har sine viktigste forankringer i henholdsvis helsetjenesteforskningen, forvaltningsforskningen og organisasjonsforskningen. Framstillingen legger hovedvekten på hva forskningstilnærmingene har vært opptatt av, ikke hva forskningen forteller om hvorvidt samordning og samarbeid fungerer og leder til ønskede resultater. Kapitlet bygger primært på litteratur som søker å sammenfatte og systematisere de ulike tilnærmingene. Hensikten er å vise at en i forskningen kan nærme seg spørsmål om samordning og samarbeid på tvers av fag, profesjoner, organisasjoner og sektorer med ulike forskningsinteresser, begreper og teoretiske perspektiver. Denne variasjonen representerer en ressurs i empiriske studier. De tre tilnærmingene retter oppmerksomheten mot ulike typer organisasjoner samt motivasjon for samordning og samhandling på tvers. De kan derfor kan utfylle hverandre i analyser av samordning og samarbeid i helse- og velferdstjenestenes organisasjoner.

I rammeplanen for barnehagen kan vi lese at barn skal få mulighet til å utvikle evnen til å vise solidaritet ved å handle lokalt, nasjonalt og globalt. Tidligere forskning viser at solidaritetsarbeid i barnehager gir positive og negative assosiasjoner. Noen av de negative er at tanken om «vi i vesten» og «de andre» forsterkes, og at «de andre» tolkes som et eksotisk fremmedelement. Denne studien undersøker om solidaritetsarbeid i barnehagen kan være fruktbart i en dannelsesprosess mot globalt medborgerskap der holdninger, menneskerettigheter og verdier står sentralt. Studien ble gjennomført i én utvalgt barnehage på Vestlandet som har lang og omfattende erfaring med solidaritetsarbeid. Det empiriske materialet for studien ble innhentet gjennom kvalitativ metodetriangulering bestående av to semistrukturerte gruppeintervjuer med åtte foresatte, semistrukturert intervju med styrer av barnehagen og en analyse av barnehagens plandokument for solidaritetsprosjektet. Resultatene viser styrker og svakheter ved solidaritetsarbeid i barnehagen, og trekker frem flere elementer som kontinuitet, filosofiske samtaler og en betydningsfull rollefigur som viktige faktorer for at solidaritetsarbeid kan bidra til å danne barn mot globalt medborgerskap.

Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.

Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.