Academic literature on the topic 'Empiriska undersökningar'

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading

Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.

Writing assessment scales were developed to include functional aspects of writing proficiency in contemporary Norwegian teaching toolkits for Grades 1 to 3. This study aims to describe the process of developing empirically based, assessor-oriented writing proficiency scales and of investigating the quality of the scales. We focus on psychometric qualities, professional users’ perceptions of their quality, and the teachers’ use of the scales. Overall, the first piloted version of the scales showed indications of well-functioning scales. The results from this investigation show that it is possible to develop scales for the assessment of young children’s writing proficiency that capture the intended construct and provide a basis for reliable assessment. The investigation also found that users of the assessment tool found that it functioned well. Keywords: writing assessment, writing development, rating scales, reliability Upprätta bedömningsskalor för att utvärdera utvecklingen av skrivförmågan hos unga studenter Sammanfattning Denna artikel berör arbetet med att utveckla bedömningsskalor för bedömning av funktionell skrivförmåga i årskurs 1–3. Syftet med undersökningen var att dels beskriva arbetet med att skapa empiriskt baserade bedömar-orienterade skalor, dels att undersöka kvaliteten på dessa skalor. Det senare gjordes genom att studera skalorna psykometriska kvalitet, den kvalitet de uppfattades att ha samt lärares användning av skalorna. Sammantaget visade undersökningarna att skalorna fungerade väl, redan vid första utkast. Vidare indikerade resultaten att det var möjligt att konstruera skalor för bedömning av små barns skrivande som kunder generera reliabel bedömning samtidigt de fångade väsentliga aspekter av funktionellt skrivande. Undersökningarna indikerade också att användare av bedömningsverktygen generellt uppfattade dem som välfungerande. Nyckelord: skrivbedömning, skrivutveckling, bedömningsskalor, reliabilitet

Det sociala arbetets praktik, de metoder och insatser som tillämpas i det direkta klientarbetet, är ett förvånansvärt outforskat område. Artikeln försöker fylla ut detta tomrum genom att redovisa resultaten från en empirisk undersökning av socialtjänstens individ och familjeomsorg.

I artikeln behandlar jag vilken betydelse det har för intervjuarens förståelse av sin egen roll i forskningsprocessen att bli klar över de olika sätt känslor kommer till uttryck i de samtal som utgör forskningsintervjun. Vilka slags svårigheter och möjligheter är förbundna med forskarens försök att känna sig själv och sina känslor? Jag diskuterar hur vissa känslor hos intervjuaren kan ses som uttryck, och i vissa fall som en förutsättning för förståelse, och hur andra känslor snarare kan utgöra hinder för förståelse. Genom det här pekar jag på hur förståelsen av vad vi känner är av central betydelse för att förstå vilka vi är som personer, och att en förståelse av känslors roll i forskningsprocessen är ett viktigt led i att nå en reflexiv självkännedom. Undersökningen är i första hand filosofisk, även om jag konkretiserar min diskussion med hjälp av ett empiriskt material. Jag inleder med några kommentarer om vilka känslor som uppstått och kan uppstå då jag som filosof närmar mig andra discipliners forskningsfrågor och hur jag ser på uppgiften att som filosof gå i dialog med empiri. Därigenom försöker jag belysa vad jag ser som kännetecknande för den filosofiska undersökningen. Efter det introducerar jag ett av de mest inflytelserika förhållningssätten till medvetandet, och vad det är att ha kunskap om sitt eget och andras själsliv. Enligt det här synsättet har vi omedelbar tillgång till det som sker i vårt inre, medan vår förståelse av andra är härledd ur observationer av deras beteende. Känslor blir enligt det här synsättet ett slags inre objekt som enbart är en aspekt av subjektet som inte kan bidra till att ge kunskap om det som tänks vara en objektiv verklighet. Som kontrast till tanken att känslor utgör dolda inre objekt föreslår jag att tal om känslor kan betraktas som ett sätt att urskilja mönster i en människas liv. Jag relaterar det här i första hand till vad det är att förstå och beskriva andras känslor. Jag diskuterar sedan mer specifikt relationen till våra egna känslor. Jag ifrågasätter tanken att det alltid är uppenbart för en människa vad hon själv känner och kontrasterar den med ett par sätt på vilka en människa kan vara blind för och blunda för sina egna känslor i en intervjusituation. Jag ansluter här till Sigmund Freuds tanke om att delar av människans själsliv är omedvetna. Jag avslutar med att sammanfatta hur förståelsen av andra människor på olika sätt förutsätter ett känslomässigt och personligt engagemang.

Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers attityder till de naturorienterande ämnena ändrats mellan år 4-6 och år 7-9. Detta tyckte vi oss ha sett när vi varit på olikaskolor under vår utbildning, därför ville vi med vår forskning se om det stämde även på den skolan vi undersökte. För att undersöka hur attityden till NO var, började vi med en enkätundersökning för elever i år 4-9. Resultatet för denna visade att elever i år 7-9 hade en mer negativ attityd till NO än elever i år 4-6. Då flera elever svarade att de inte tyckte om att arbeta med läroböcker bestämde vi oss för att undersöka även detta. Det gjordes genom ett antal observationer där vi studerade hur lärare och elever arbetade med läroböckerna. För att mer ingående få förståelse för hur detta arbete upplevdes gjorde vi även intervjuer med lärare och elever. För att få en klarhet i vilka förutsättningar som läroböckerna skapar för skolarbetet, gjorde vi en utvärdering av dessa. Slutligen förde vi en diskussion där vi kopplade ihop de empiriska studierna med den tidigare forskningen för att skapa en helhet.

The purpose with our work was to inquire about students attitudes to science subjects and if they change between years 4-6 and years 7-9. This is something we believe we have noticed when we spent time in different schools throughout our education and therefor we wanted, with our research, to see if that was the case with the school we studied. To examine the attitude to science subjects, we started with a questionnaire among students in years 4-9. The result showed us that the students in years 7-9 had a more negative attitude to science subjects, than those in years 4-6. We decided to research this too, when a few students answered thet they didn´t like to work with textbooks. We did that by observing how teachers and students worked with textbooks. To get a more detailed understanding how they felt about this work we also interviewed teachers and students. To get an enlightenment to what conditions textbooks create for schoolwork, we did an evaluation of them. Finally we conducted a discussion in which we connected the epiric studies with the earlier research to create an entirety.

Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren. Leasing styrs och utvecklas till stor del av marknadens aktörer och av Skatteverkets bedömningar eftersom det i dagsläget saknas en uttrycklig lagstiftning om leasing. I denna uppsats, som till stor del bygger på information som inhämtats via empiriska undersökningar, presenteras de olika leasingformerna samt vilken normgivning som finns. Vidare presenteras praktikernas syn på följande frågeställningar rörande leasing: 1) Vilka frågor är vanligaste vid leasing? 2) Vilka upplägg/transaktioner som ges/avråds ifrån? 3) Skatteverkets hantering av leasing 4) Samordning av leasingavtalens parter 5)Varför väljer företag leasing som finansieringsform? 6) Förändrade flygplansleasingmålen tidigare praxis? 7) Finns behov av en lagreglering? Uppsatsen avslutas med mina egna reflektioner på frågeställningarna.

Minnesredigering är en av de vanligaste metoderna för att modifiera det lokala minnet. Den används bland annat som hackningsmetod för spel på olika plattformar. Idag existerar det en uppsjö av Androidapplikationer som har minnesredigeringsfunktion. Syftet med denna studie är att undersöka om Androidspel är sårbara för minnesredigering och om det existerar någon skillnad mellan multiplayer- och singleplayer-spel. Metoden bygger på att använda sig av minnesredigeraren GameGuardian på en rootad Android-emulator (Bluestacks). I studien ingår 100 spelapplikationer som har valts ut slumpmässigt utifrån två krav, varav det första är att applikationen ska ha minst en miljon nedladdningar och det andra att den erbjuder möjligheten att kunna spendera någon form av spelvaluta i spelet. Ett mail skickas till samtliga utvecklare för att försöka få information om hur problemet hanteras. Resultatet visar att 45 av 100 spelapplikationer är sårbara för minnesredigering. Resterande 55 applikationer består av 24 multiplayer-spel (100% av alla multiplayer-spel) och 31 singleplayer-spel. Av de 100 brev som skickats ut till utvecklarna har vi fått respons från 6 av dem. Sammanfattningsvis menar utvecklarna att det är viktigt att upprätthålla en rättvis miljö i ett multiplayer-spel och att dessa är skyddade mot minnesredigering genom att lagra speldata på servrar. Å andra sidan har man valt att inte investera i någon lösning för singleplayer-spelen på grund av att majoriteten av spelarna inte använder fusk och att vissa lösningar kan orsaka försämrad spelprestanda.
Memory editing is one of the most common methods used for modifying the local memory. It is often used as a hacking method for games on various platforms. Today, there are plenty of Android-applications that have memory editing features. The purpose of this study is to investigate whether Android- games are vulnerable to memory editing and whether there is a difference between multiplayer and singleplayer games. The method is based on using the memory editor GameGuardian on a rooted Android-emulator (Bluestacks). The study includes 100 game applications that have been selected randomly with two requirements, the first of which is that the application should have at least one million downloads and the second requirement is that the player should be able to spend some type of in-game currency. An email was sent to the developers in order to get information on how the problem is handled. The result shows that 45 out of 100 games are vulnerable to memory editing. The remaining 55 applications consist of 24 multiplayer-games (100% of all multiplayer games) and 31 singleplayer games. Of the 100 emails that have been sent to the developers, we have received feedback from 6 of them. In summary, the developers emphasize that it is important to create a fair environment in a multiplayer game and usually the games are protected against memory editing by storing data on servers. On the other hand, they have chosen not to invest in any solution for singleplayer games because the majority of players do not use any cheat and some solutions can impact the performance.

I uppsatsen har vi undersökt köpoptioner med OMXS30 som underliggande, syftet var att se om det fanns möjligheter till att göra arbitrage. Detta innebär att de är felprissatta. Vi har i vår undersökning testat optioners nedre gräns och köp-sälj paritetsvillkoret. Resultaten tyder på att det finns ett antal tillfällen då marknaden inte är effektiv, antalet tillfällen skiljer sig åt under olika marknadsförhållanden. De slutsatser vi kan dra är att marknaden måste vara mogen och marknadens aktörer måste ha en tydlig bild om i vilken riktning marknaden är på väg för att vi ska kunna säga att optionspriserna är effektivt prissatta. När investerare agerar irrationellt och osäkerheten är hög ökar frekvensen av antalet felprissättningar på finansiella instrument, däribland optioner.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts. En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö – och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar. Många av de fastighetsspecifika riskkomponenterna förstärks vid kapitalplacering på utländska marknader. Resultatet av undersökningen baserar sig på intervjuer och enkätundersökningar med svenska fastighetsaktörer. Resultatet visar att majoriteten av de svenska fastighetsbolag som har en koncentration till den svenska marknaden anser att det finns tillräckligt med placeringsmöjligheter i Sverige, att förvaltningen, som är en betydelsefull komponent i flera av bolagens verksamhet, underlättas genom koncentration till den svenska marknaden samt att 1980-talets dåliga beslut avseende utländska fastigheter fortfarande avskräcker från investering i andra länder. I undersökningen framgår även att annorlunda språk och kultur kan ha en repellerande effekt men det bedöms inte vara den avgörande faktorn. En fjärdedel av de 26 företag som medverkade i enkätundersökningen har framtida planer på att investera utomlands, medan en majoritet på över hälften anger att de kommer att fortsätta bedriva sin verksamhet inom Sveriges gränser. Företagen påverkar varandra i den mån att 70 % av företagen anser att intresset för utländska fastigheter skulle öka (helt eller till viss del) om fler svenska bolag började investera utomlands. Cirka 60 % av de tillfrågade bolagen tror att svenska placerares internationella investeringsaktivitet kommer att öka. Trots fördelarna med att investera internationellt – bland andra diversifieringsfördelar ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv tillkommer – innebär processen även stora osäkerheter och tidskrävande informationsinsamlingar om främmande marknader. Att investera i en utländsk marknad betyder att att engagera sig i okända politiska, ekonomiska och legala system.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.

Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Väsentlig teori för uppsatsen är Grönroos teori om den kundupplevda tjänstekvaliteten.

Slutsatserna från enkätundersökningen visar att kvaliteten på Borås Stadsteater påverkas av fem dimensioner. Dessa fem dimensioner är ogripbarhet, pålitlighet, försäkring, tillgänglighet och empati. Den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater påverkas antigen positivt eller negativt av dessa dimensioner.

Today Borås Stadsteater is operating on a rapid changing market where high competition and prompt changes of the technology exists. Quality has become an important competition tool for the theatre to survive on a market where increased competition operates. A service firm such as Borås Stadsteater is using quality as a competition instrument to differ itself from its competitors through the utilization of higher quality than its competitors.

The aim for this thesis is to understand which dimensions and aspects of quality effects Borås Stadsteater. The research question at issue is: What affects the perceived service quality of Borås Stadsteater? The gathering of the data is done through a quantitative method in from of an opinion poll. Relevant theory for this thesis is Grönroos theory concerning the perceived service quality.

The conclusion from the research shows that the quality of Borås Stadsteater is affected of five dimensions. These five dimensional are intangibility, reliability, insurance, accessibility and empathy. The perceived service quality is affected positive or negative of these dimensions.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006.

Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på.

Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ”en av förbundets många hjärtefrågor”. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Ur syftet har två frågeställningar brutits ut; Hur tolkar ombudsmännen begreppet jämställdhet? Hur resonerar ombudsmännen kring jämställdhetsarbete i arbetslivet utifrån den tolkning de gör av begreppet jämställdhet?   En empirisk undersökning i form av intervjuer har genomförts med fem stycken ombudsmän som alla arbetar på samma fackförbund och på samma regionkontor. Materialet har analyserats genom hermeneutisk meningstolkning.   Resultatet visar på att ombudsmännen främst tolkar jämställdhet som orättvisor gentemot kvinnor i förhållande till föräldraledighet och lön. För att arbeta med jämställdhet är ombudsmännens främsta redskap kollektivavtalen men även diskrimineringslagen och ombudsmännen menar att det är viktigt att både arbetsgivare och fackliga representanter bevakar och följer dessa.

AbstractI vår studie har vi valt att undersöka hur barn lär sig läsa ur ett pedagogiskt synsätt där vi har fokus på två metoder LTG (läsning på talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa två metoder förhåller sig till varandra. Vi ska även använda bedömningsmaterialet LUS som hjälpmedel på hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom läs- och skrivinlärning. I vårt examensarbete har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden där fokus har legat på litteraturstudie. I slutet av vårt examensarbete kommer vi fram till, utifrån litteraturstudien att LTG metoden är den metod där eleverna utvecklar läsförståelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lärare strävar efter att hjälpa elever utveckla och underlätta läsutvecklingen med hjälp av kamrater, hjälpmedel för att eleven ska kunna utvecklas så bra så möjligt inom sin egen läsutveckling.

Bakgrund: Antalet bilddiagnostiska undersökningar ökar. Behov finns att implementera riktlinjer för remisser till röntgenavdelningen. 20% av alla DT undersökningar bedöms inte vara berättigade. Under 2017 inleddes översättning till lokala förhållanden och implementering av iGuide på försök i en av Sveriges regioner. Syfte: Syftet är att studera röntgensjuksköterskors- och radiologers erfarenheter från berättigande av undersökningar på röntgenavdelningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design. En induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade radiologer och röntgensjuksköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i följande subkategorier:  Innebörden av berättigande, Ansvarsfördelning vid berättigande, Oberättigade remisser och åtgärder, Remittent och patient inverkar på berättigandet, Organisationen inverkar på berättigandet, Tillgänglighet av olika modaliteter inverkar på berättigandet, IGuide är grundat i problemen med berättigande, samt Resultatet från iGuide-projektet. Subkategorierna bildar tre kategorier: Berättigande av undersökningar, Förekomst av oberättigade undersökningar, samt iGuide som ett sätt att uppnå ökat berättigande. Slutsats: Röntgenutnyttjandet ökar och därmed problemen med berättigande. Radiologerna upplever att brist på tid påverkar berättigandet negativt, också att remittenten ofta har svårt att neka patienter. Röntgensjuksköterskor upplever att kommunikationen avdelningar emellan är viktig för berättigande. Det ökade utbudet av modaliteter beskrivs påverka. IGuide ökar andelen berättigade undersökningar, och minskar antalet begärda bilddiagnostiska undersökningar, men systemet behöver få en ökad användarvänlighet.
Background:  The number of image diagnostic examinations is increasing. There is a need to implement guidelines for referrals to the X-ray department. 20% of all DT examinations are deemed not to be justified. In 2017, implementation and translation into local conditions of iGuide in trial was initiated in one of Sweden's regions. The aim: The aim is to study the experiences of radiographers and radiologists from the justification of examinations in the X-ray department. Method:  An empirical study with qualitative design. The inductive approach was applied. Semi-structured interviews were applied with licensed radiographers and radiologist. The interview material was analyzed with a manifesto content analysis.  Results:  The analysis resulted in the following subcategories: The meaning of justification, The shared responsibility in justification, Unjustified referrals and actions, Remittent and patient impact on justification, The organization impact on justification, The accessibility of various modalities affect justification, IGuide is based on the problems of justification, and The results of the iGuide-project. The subcategories form three categories: Justification of examinations, Existence of unjustified examinations, and IGuide as a means of achieving increased justification. Conclusion:  X-ray utilization is increasing and thus the problems with justification. The radiologists experience that the lack of time affects justification negatively, also that the remittance often has difficulty in denying patients. Radiographers experience that communication between departments is important for justification. The increased range of modalities is described as affecting. IGuide increases the proportion of justified examinations, and reduces the number of requested imaging examinations, but the system needs to be given a greater user-friendliness.