Dissertations / Theses on the topic 'Employer Brand –Employer Branding'

Employer branding is a strategic activity that has grown in popularity over the past two decades. Much progress has been made in investigating aspects of employer branding; however, many facets of the process, as it has been conceptualised in the research literature, remain empirically unexplored. The aim of this thesis is to get a deeper, more grounded understanding of employer branding based on an investigation of employer branding processes in practice. Four papers are presented, each providing a new perspective. In the first paper, industry experts??? perceptions of the characteristics of successful and unsuccessful employer brands are used to arrive at a typology of employer branding success. The typology is managerially relevant, providing a means by which firms may assess their employer branding success qualitatively and quantitatively (based on metrics commonly used in practice). Further, theoretical contributions are made by establishing employer branding as a context distinct from corporate and consumer branding, and by providing a basis for assessing variance between employer brands. In the second and third papers, the mechanisms that shape and perpetuate employer brands are explored. Individual (employee) and firm-related mechanisms drawn from the literature are empirically validated in the second paper using qualitative within-case analysis of four employer brands. The firms are from a broad range of industries and are characteristically successful (a pharmaceuticals and a financial services firm) and unsuccessful (a transport firm and a semi-government public utility). The case analysis results in the discovery of additional mechanisms relating to industry-level factors, not previously documented. These findings are built on in the third paper, where cross-case analysis of the same firms is used to establish a set of conditions that support or erode employer branding success. Importantly, theory perspectives outside the traditional domain of marketing (i.e., human resources, organisational behaviour and strategy) are shown to be critical for understanding the process in practice. A taxonomy of generic market segmentation types is used in the fourth paper to investigate the application of market segmentation to employer branding. Market segmentation is shown to provide a useful link between employer branding and broader strategic planning.

Abstract Titel: Employer Branding: En studie av “The Employer Brand Mix” Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Mohammed Serag Handledare: Jens Eklinder Frick & Jonas Molin Datum: 2014 Bakgrund & syfte: Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera och behålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sina nuvarande och potentiella medarbetare. Ur denna bakgrund har begreppet Employer Branding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på att stärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mest talangfulla medarbetarna. Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ” The Employer Brand Mix” för att hjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare. Modellen är indelad i två grupper, det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget, som innehåller två grupper sex nyckelfaktorer vardera. Syftet med examensarbetet är att analysera sambandet mellan det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget utifrån modellen ” The Employer Brand Mix” . Metod: I den genomförda studien har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts för att samla och bearbeta data. Den empiriska datan har inhämtats med hjälp av enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: I den här studien kan man se ett samband mellan arbetet i företagets organisatoriska sammanhang och arbetet i företagets lokala sammanhang. Företag som fokuserar på den externa marknadsföringen av Employer Branding har valt att prioritera arbetet med externt rykte, rekrytering och introduktion samt Team Management. De företag som fokuserar på den interna marknadsföringen av Employer Branding prioriterar att arbeta med på intern kommunikation, företagsledning, Service Support, arbetsmiljö, prestationsbedömningar och Team Management. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ och en kvalitativ studie om det finns intern och extern Employer Brandings aspekter i hur organisationer sätter upp policys samt hur dessa organisationer arbetar mot att uppfylla policyn i praktiken. Nyckelord: Employer Brand, arbetsgivarvarumärke, image, organisationskultur, Value Propositions, företagsledning och intern kommunikation.

The internal marketing concept speciefies that an organization's employees is its first market. The demands on companies to meet employee needs increases with the skills and knowledge employees possess, which acts as a competitive advantage. The internal marketing terms "Employer Branding" and "Employer Attractiveness" are still considered to be underdeveloped. Employer Branding refers to the process of marketing that companies use to target desired employees and retain current employees. To find and attract the right work force effectively, companies are required to have a strong Employer Brand. The IT consulting industry shows that job seekers have more power than employers, which creates a intense competition for labor. The aim of this study is to examine how employees at an IT consulting firm perceive the organization's Employer Brand along with what the company's recruitment target market is seeking in a potential employer. Based on a theoretical model; Employer Brand Predictive Model and with the help of two empirical studies, research can demonstrate whether or not the IT consulting firm’s existing Employer Brand is considered to be compatible against recruitment target market’s conditions. The study shows empirical indications that the IT consulting firm’s lacks external brand awareness and absence of a clear strategic aim for selecting the appropriate recruitment target market.
Det interna marknadsföringskonceptet anger att en organisations anställda är deras första marknad. Kraven på företag att uppfylla anställdas behov ökar i och med den kompetens och kunskap de besitter vilket utgör en konkurrensfördel. Inom intern marknadsföring är begreppen ”Employer Branding" och "arbetsgivarens attraktionskraft" fortfarande underutvecklade. Employer Branding hänvisar till den process av marknadsföring som företag använder sig av för att attrahera en önskad målgrupp och behålla personal. För att hitta och attrahera rätt personal krävs det att företagen har ett starkt Employer Brand. IT-konsultbranschen visar på att arbetssökande har mer makt än arbetsgivare, vilket skapar en tydlig konkurrens om arbetskraft. Denna studie undersöker hur medarbetarna på ett IT-konsultföretag uppfattar organisationens Employer Brand samt vad företagets rekryteringsmålgrupp söker hos en potentiell arbetsgivare. Utifrån en teoretisk modell; Employer Brand Predictive Model och med hjälp av två empiriska undersökningar kan studien påvisa om IT-konsultföretagets existerande Employer Brand anses vara homogen gentemot rekryteringsmålgruppens villkor. Studien visar empiriska bevis på IT-konsultföretagets brist av extern varumärkeskännedom samt avsaknad av en tydlig strategisk avgränsning för val av rekryteringsmålgrupp.

Att lyckas behålla anställda har blivit en alltmer vanlig fråga för arbetsgivare i och med en förändrad arbetsmarknad med hög konkurrens, och en för hög omsättning av personal kan få stora konsekvenser för ett företag. En bransch som länge präglats av hög personalomsättning är revisionsbranschen, och trots att tidigare studier har gjorts för att hitta anledningar till detta är det fortfarande ett omtalat problem, och revisionsbyråerna arbetar ständigt med att få sina anställda att stanna kvar på företagen, inte minst Big Four företagen. Employer branding, och främst intern employer branding, har visat sig ha en påverkan på personalomsättning eftersom det kan leda till att anställda väljer att stanna kvar på företagen. Revisionsföretagen har fortfarande problem med hög personalomsättningen och ännu har inte intern employer branding undersökts i revisionsbranschen. Syftet med studien är att skapa förståelse för vad Big Four företagen kan förbättra i sitt arbete med intern employer branding för att minska personalomsättningen. Studien är en fenomenologisk flerfallstudie av kvalitativ karaktär där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nuvarande och tidigare anställda från de fyra största revisionsföretagen, Big Four. Den abduktiva ansatsen har möjliggjort en djupare förståelse av fenomenet då empirin och teorin under studiens gång har utvecklats och bearbetats för att nå fram till tydliga resultat. Studiens resultat redogör för vad som kan förbättras inom Big Four företagens interna employer branding arbete för att minska personalomsättningen. Dessa förbättringar är bland annat; skapa ett unik employer brand, ta hänsyn till individuell utveckling och att arbetsuppgifter ska vara intressanta över tid. Flera exempel på förbättringsmöjligheter är mer detaljerad feedback, att anställda ska bli mer bekanta med företagspolicys och att anställda ska få ökad förståelse för hur de bidrar till företagens organisatoriska mål.
Success in retaining employees has become an increasingly common issue for employers as a result of a changing labor market with high competition, and too high a turnover of employees can have major consequences for a company. An industry that has long been characterized by high employee turnover is the audit industry, and although previous studies have been done to find reasons for this it is still a stated problem, and the accounting firms are constantly working to get their employees to stay at the companies, not least the Big Four companies. Employer branding, and in particular internal employer branding, has been shown to have an impact on employee turnover, as it can lead to employees choosing to stay with the companies. The audit firms still have problems with high employee turnover and internal employer branding has not yet been investigated in the audit industry. The study aims to create an understanding of what the Big Four companies can improve in their work with internal employer branding to reduce employee turnover. The study is a phenomenological multi-case study of a qualitative nature where the empirical data were collected through semi-structured interviews with employees and former employees of the four largest audit firms, the Big Four. The abductive approach has allowed a deeper understanding of the phenomenon as the theory and the empirical data has been developed and processed throughout the study to achieve clear results. The result of the study describe what can be improved within the Big Four companies' work with internal employer branding to reduce employee turnover. These improvements include; create a unique employer brand, take individual development into account and make work tasks interesting over time. Further examples of opportunities for improvement are more detailed feedback, that employees should become more familiar with company policies and that employees should gain a greater understanding of how they contribute to corporate organizational goals.

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ”Employer Branding” är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier. Vidare har vi genom intervjuer på Ericsson, VolvoCars och SAS utrett vilka krav en Employer Brandingstrategi ställer på företaget och dess varumärkeshantering.

Syfte: Att definiera och teoretiskt relatera Employer Branding till varumärkesforskning, samt analysera vilka krav Employer Branding ställerpå företags varumärkeshantering.

Genomförande: Vi har valt att genomföra en empirisk studie där erhållna kunskaper grundats på information från intervjuer i och observationer av verkligheten. I vår förstudie sökte vi information i syfte att definiera vad Employer Branding är (del 1, kap 1-5). Studien har till stor del varit ur ett marknadsperspektiv och av explorativ art då "fenomenet" är relativt okänt. Vi valde att först intervjua konsulter som var kunniga inom Employer Branding, för att kunna göra en empirisk begreppsbildning. Utifrån denna nya kunskap samlade vi in befintliga teorier som vi ansåg kunna sättas i relation till Employer Branding. För att förstå vilka krav som Employer Branding ställer på varumärkeshanteringen på företag har vi valt att intervjua tre stora svenska arbetsgivare utifrån två perspektiv på företagen, utifrån Human Resource- och utifrån varumärkes/marknadsföringsperspektiv. Uppsatsen har därmed två empiriska målsättningar. Till begreppsbildningen, del 1 var huvudsyftet att definiera vad Employer Branding är och i uppsatsens andra del (kapitel 6-8) att undersöka vilka krav Employer Branding ställer på företags varumärkeshantering.

Resultat: Employer Branding är en marknadsföringsstrategi som beskriver hur företaget kan profileras som arbetsgivare mot arbetsmarknaden, för att skapa en tydlig arbetsgivarimage. Detta i syfte att skapa konkurrensfördelar som arbetsgivare. Målsättningen är att attrahera och behålla rätt kompetens samt att internt förena företaget i en vision kring varumärket, ett Employer Brand. Det nya med begreppet Employer Branding är inte dess beståndsdelar utan hur strategin frammanar en ny kombination av teorier, tankesätt och arbetssätt för att skapa ett helhetsperspektiv och intern konsensus gällande varumärket, och att skapa en trovärdig arbetsgivarimage gentemot arbetsmarknaden. Strategin syftar därmed till att skapa ett långsiktigt relationsbyggande med arbetsmarknaden och företaget får ett affärsmål och en vision kring hur det ska nå ut med sitt rekryteringsbudskap till arbetsmarknaden och sina anställda över konjunkturer.

Syfte: Syftet med studien är att ge en förståelse för hur employer branding kan användas för att göra en organisations arbetsgivarvarumärke mer attraktivt, då organisationen är präglad av arbetskraftsbrist samtidigt som ett krav på specifik kompetens finns.   Metod: En fallstudie med en abduktiv ansats som behandlar employer branding utifrån ett apoteksföretag. Datainsamlingen har gjorts genom kvalitativa intervjuer och från fallföretagets forum på sociala medier.   Slutsats: Studiens resultat har visat hur en organisation kan arbeta med employer branding för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Två av de mest fundamentala målsättningarna med employer branding är att kunna behålla och attrahera personal. För att kunna uppnå dessa målsättningar har flertalet aspekter valts ut och analyserats för att kunna identifiera hur en organisation kan vara framgångsrik i sitt employer branding-arbete. Studien har visat att ett framgångsrikt employer branding-arbete kräver en process där varje aspekt fungerar i symbios, men att förändringar på arbetsmarknaden ibland kan vara överväldigande och underminera företagens möjligheter med employer branding.
Purpose: The purpose of this study is to bring understanding into how employer  branding can be used in order to make an employer brand more attractive, while the organization is characterized by labour-shortage and at the same time demand specialized skills.   Method: The study is based on a case study with an abductive reasoning and addresses employer branding from a pharmaceutical company’s perspective. The data has been collected through qualitative interviews and from the pharmaceutical company’s social media forums.   Conclusion: The results of the study have shown how an organization can work with employer branding in order to strengthen its employer brand. Two of the most fundamental objectives of employer branding is to be able to retain and attract personnel. In order to achieve these objectives, numerous aspects have been selected and analyzed to identify how an organization can be successful in its work with employer branding. The study has shown that a successful work with employer branding demands a process where every aspect functions in symbiosis. However, changes in the labour-market can sometimes be overwhelming and therefore underminine the companies employer branding abilities.

Syftet för denna studie är att undersöka hur kandidaters upplevelse kan påverkas av interaktion med rekryterande chefer och rekryteringsprocessens olika delar. Likväl skapa en förståelse för den sammanställda kandidatupplevelsens inverkan på en organisations employer brand. Teoretiskt sett påverkas kandidatupplevelsen av faktorer som; processlängd, ansökningssätt, kommunikation, transparens samt engagemang visat gentemot kandidaten. För studien skapades ”Den kombinerade modellen” (Söderström, 2020), vilken inspirerades av Miles och McCayme (2018) samt Xie et al. (2015) tidigare forskning om ämnet kandidatupplevelse och employer brand. En kvalitativ metodologi användes, med ett hermeneutiskt perspektiv och abduktivt slutledningssätt. Sex intervjuer genomfördes, varav med tre chefsrespondenter och tre kandidatrespondenter, via video- och telefonsamtal. Organisatoriska attribut och Social identitetskongruens visade sig spela en stor roll i detta arbete. Eftersom det i studiens resultat kunde utläsas att kandidatrespondenterna utvärderade och jämförde sina karaktärsdrag med organisationens. Huruvida de kunde se en överensstämmelse eller inte påverkade sedan deras beslut om att ansöka tjänsten och accepterandet av ett potentiellt erbjudande. Som ett resultat av den analyserade empirin reviderades den tidigare modellen och den ”Nya kombinerade modellen” (Söderström, 2020) presenterades. Den nya modellen illustrerar när i rekryteringsprocessen som de tre komponenterna för social identitet initieras, vilket är ett unikt fynd för denna studie då det i tidigare forskning inte var specificerat. Slutsatsen för denna studie är att en interaktion mellan chefer och ansökande visade sig ha en positiv inverkan på deras emotionella anknytning till arbetsgivaren, samtidigt som det hjälpte dem i utvärderandet av ett potentiellt medlemskap. Detta bidrog separat till den totala kandidatupplevelsen, jämte de attityder som skapats mot arbetsgivaren. Denna upplevelse visades sedan att spridas vidare genom privata nätverk och beroende på om den var positiv eller negativ påverkar en organisations employer brand och framtida rekryteringar. Detta då resultaten påvisade att organisationsrykte påverkade deras val av arbetsgivare att interagera med samt att de delade sin upplevelse med sin närhet.
The purpose of this study is to investigate how candidates’ experiences can be affected by the interaction with recruiting managers and the different parts of the recruitment process. Also, to create an understanding of the concluded candidate experience influence the organization’s employer brand. Theoretically candidate experience is influenced by factors such as process length, application means, communication, as well as transparency and commitment shown towards the candidates. For this study ”The combined model” (Söderström, 2020) was created, inspired by the work of Miles and McCayme (2018) and Xie, Meland and Bagozzi (2015) regarding the phenomenon that is candidate experience and employer brand. A qualitative methodology was used with a hermeneutic perspective and abductive approach. Six interviews occurred whereof three manager respondents and three candidate respondents, via video- and phone calls. Organizational attributes and social identity congruence played a big role in the study, as it was shown by its result that the candidate respondents evaluated and compared an organization’s characteristics to their own. Whether they could relate to the employer or not influenced the decision to apply for the job and accepting a potential offer. As a result of analysed material, the earlier model was readjusted and the “New combined model” (Söderström, 2020) was presented. The new model illustrates where the components of social identity first are initiated during the recruitment process, which is a unique finding for this study because earlier research does not specify the matter. The conclusion of this study is that the interaction between managers and candidates was shown to have a positive influence on their emotional connection to the employer, as it simultaneously aids them in the evaluation of a potential membership of the group. This contributes separately to the total candidate experience accompanied by the attitudes towards the employer. Their experience was later shown to disperse via private networks and depending on whether it was a positive or negative experience affect the organization’s employer brand and future recruitments. Thus, because the results proved that company reputation influenced their choices of employers to interact with and that they shared their experience with their environment.

This master's thesis deals with the analysis of the image of the Employer brand of global company on the local market in the Czech Republic. As a theoretical basis focuses on defining brand as such, its value and its management. The basic concepts of Employer Branding: Employer Brand, EVP and some tools for building external employers' brands were also defined. The aim of the thesis is to map attitudes of university students to the employer's brand of selected local branch of chosen global company. I also investigated whether the study of selected university affect student perceptions of the brand. In the practical part, the thesis deals with the analysis of the specific employer brand and external brand building tools. Questionnaire research is carried out among students and scatter analysis is used for the evaluation. Other research tools are case studies in the form of storytelling, analysis of free associations, and semantic differential. The results are proposed recommendations for the company based on the evaluation of the perception of the employer's brand and also the model of the ideal employer.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv arbetsgivare? Vad är det som avgör val av arbetsgivare? Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?

The main aim of the thesis is to explain the essence and benefits of using a marketing approach, tools and means for the area of human resources and analyze the content and interdependence of two parts of HR marketing, external and internal. Thesis has also the ambition to apply the theory of brand building on the specific case of employer brand. Part of the thesis forms research on FMCG company Nutricia, which should show what the company does for its HR marketing and how it is perceived as an employer both on the internal and external labor market. The principal methods of work includes analysis of Czech and foreign literature and papers on the theme. Materials provided by Nutricia and written questionaires were analyzed in the practical part of the research. The conclusion sums up the benefits of marketing aproach to HR, its coherence within the general framework of marketing mix and current actual state.

Employer Branding activities in the competitive labour market are becoming increasingly interactive rather than being a top-down exercise. Limited resources together with new technology is playing a role in this development. Little, but some research exists on Employee Advocacy or the voluntary promotion and defence of a brand by its employees. While some researchers suggest that strong Employer Brands fosters Employee Advocacy, there seem to be little empirical support or comprehensive models incorporating the supportive factors. Earlier studies have been primarily quantitative in nature, focusing on the corporate perspective. This research adds a qualitative angle with focus on the Employee Perspective. The purpose with this thesis is to explore how employees in companies with strong Employer Brands practice Employee Advocacy in a Social Media context, Because of the subjectivist and abductive approach, the method was qualitative in form of interviews with employees of different companies in the service sector as primary data together with secondary data. The findings indicate that Employee Advocacy, although largely driven by employee commitment, in practice seem to be a rather temporary phenomenon. The dominating intrinsic motives for Employee Advocacy does not seem to translate in a Social Media Context, where nature of expression ultimately seem to depend more on external or situational factors. The limitations of this study are the small number of respondents made up of a convenience sample. The narrow theoretical base also limits the study to explore and broaden a phenomenon rather than developing an entirely new concept. The conceptual model could act as a basis for other studies with a combined qualitative/quantitative approach or as a basis for discussion in companies formulating their Employer Branding or Social Media strategies. The original value of the conducted study is a comprehensive model of shapers and some new empirical insights regarding complexities of the Employee Advocacy phenomenon.

Problem: Companies are facing problems concerning the attraction and retention of talented employees, due to the shortage of individuals with competence. Employer Branding is a relatively new concept that can function as an instrument for firms to position themselves as an employer, in order to attract and retain wanted employees. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the field of Employer Branding in the context of recruitment and retaining. The study examines the questions of how and why Employer Branding is implemented in firms and what role such implementation plays in Human Resource Management, in the context of recruitment and retaining processes. Methodology: This study has been made with a qualitative approach, with a descriptive and exploratory purpose a case study approach. Data has primarily been collected through interviews at five different companies with knowledge within the area of Employer Branding. Findings: Employer Branding can be utilized both externally to attract potential employees, and internally to increase commitment and loyalty among current employees. In the context of recruitment, Employer Branding can make the process more effective. For the Employer Brand to be trustworthy and successful the consistency between the internal values and the external image is vital.

Bakgrund: Employer Branding är ett relativt nytt begrepp som har börjat användas som en strategi inom Human Resource Management. Genom att utveckla ett Employer Brand kan or-ganisationer attrahera och behålla talangfull arbetskraft och på så vis säkra sin överlevnad. Det saknas emellertid forskning på hur Employer Branding kan användas i offentlig verksamhet för att attrahera den senaste generationen på arbetsmarknaden; Generation Y. Syfte: Öka förståelse för hur statliga myndigheter kan arbeta med Employer Branding för att attrahera Generation Y. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod och har en fenomenologisk samt deduktiv forsk-ningsansats. Undersökningsdesignen var i form av en fallstudie. Nio semistrukturerade inter-vjuer har genomförts med respondenter på Bolagsverket, varav fyra intervjuer med personer som har inflytande över Employer Branding och fem med personer ur Generation Y. Teorier: "Employer Branding Predictive Model" Slutsatser: I studien visar att den statliga arbetsgivaren är attraktiv för Generation Y. Proble-matiken ligger i att det finns brister beträffande hur kommunikationen av arbetsgivarvarumärket ser ut externt. Utan en uttalad målgrupp och ett uttalat Employee Value Proposition blir den externa kommunikationen otydlig vilket minskar arbetsgivarens attraktionskraft hos potentiella arbetstagare. Attraktiviteten uppstår först när individen från Generation Y redan rekryterats in i organisationen.
Introduction: Employer branding is a relatively new concept that has begun to be used as a strategy in Human Resource Management. By developing an Employer Brand, organizations can attract and retain talented workers and thus ensure their survival. However, there is no research on how employer branding can be used in the public sector to attract the newest gen-eration in the labor market; Generation Y. Objective: The purpose of this study is to increase understanding for how governmental em-ployers can work with Employer Branding to attract Generation Y. Method: The study is based on qualitative method and a phenomenological and deductive re-search approach. Research design was in the form of a case study. Nine semi-structured inter-views were conducted with respondents from Swedish Companies Registration Office, four interviews with people who work with Employer Branding and five who belong to Generation Y. Theories: "Employer Branding Predictive Model" Conclusions: The study reveals that the governmental employer is attractive to Generation Y but could improve the external communication of its Employer Brand. Without an explicit tar-get group and a pronounced Employee Value Proposition, the external communication is un-clear which reduces the employer's attractiveness to potential employees. The attractiveness arises only when the individuals from Generation Y already are recruited into the organization.

Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.

Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen.

The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department.

The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company.

We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.

Title: Employer Branding – Medias Influence on Vattenfall’s Employer Brand (Employer Branding – Medias påverkan på Vattenfalls arbetsgivarvarumärke) Purpose/Aim: The aim of this study is to examine how a negative media image influences the Employer Brand of the Swedish company Vattenfall. First of all I will examine if Vattenfall have a strong Employer Brand and then if the media image have any influence over the Employer Brand. My hypothesis is that Vattenfall’s Corporate Culture is a big part of the Employer Brand and because of that negative media images has no power to influence on Vattenfall’s Employer Brand. The second aim is therefore to examine if the hypothesis is correct. Material/Method: The methods used in the study are two interviews with employees of Vattenfall and three group discussions with possible future employees to Vattenfall – students who are studying in the field of energy. Main results: The study has three main results. First, the visible structures of Vattenfall’s Employer Brand are strong among the students. Second, a negative media image does not influence the Employer Brand of Vattenfall because the students have a lot of knowledge in this particular field and that makes them a well-aware audience. Third, the hypothesis is correct. The corporate culture is a big part of the Employer Brand, mainly the artifacts of the company and the students underlying assumptions of the employer.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen.
The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen.
It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.

Syftet med denna studie var att på uppdrag av en global industriorganisation undersöka högskole- och universitetsstudenters upplevelse av organisationens externa employer brand vid en decentralisering. Studien byggde på åtta intervjuer med materialvetarstudenter, tillika potentiell framtida arbetskraft. Data analyserades utifrån en kvalitativ tematisk analysmetod. I resultatet framkom sex olika teman som enligt respondenterna är relevanta att ta hänsyn till vid en decentraliseringsprocess. Dessa sex teman är Ekonomi; Organisationsstruktur; Chefer och styrning; Kommunikation; Kultur och klimat samt Karriärmöjligheter.  Resultatet visade att en tydlig kommunikation inom och mellan enheterna är nödvändig för att kunna lyckas med decentraliseringsprocessen. I resultatet framkom även vikten av chefernas ansvar vid decentraliseringen, där ökad självständighet kräver kompetenta personer på chefspositioner. Organisationsstrukturen möjliggör kortare beslutsvägar vilket innebär större inflytande hos de anställda, där en starkare kultur kan rota sig. Vidare påtalades även risken för ökad konkurrens mellan enheterna samt försämrade karriärmöjligheter.
The purpose of this study was, on behalf of a global industry organization, to investigate the experience of university students concerning external employer brand in a decentralization process. The study was based on eight interviews with material science students, which are their potential future employees. The data was analyzed on the basis of a qualitative thematic analysis method. The results revealed six different themes that, according to respondents, are relevant to take into account in a decentralization process. These six themes are Economy; Organizational structure; Managers and management; Communication; Culture and climate and Career opportunities. The result showed that explicit communication, within and between the units, is necessary to succeed in a decentralization process. The result also revealed the importance of the managers' responsibility in decentralization, where increasing independence requires competent people as managers. The organizational structure enables quicker decision-making with more influence for the employees, where a stronger culture can appear. Furthermore, the risk of increased competition between the units and the inferior of career opportunities was pointed out by the respondents.

Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet. Undersökningen visar att en stark studentkoordinator kan hjälpa företaget att klättra på rankingen, men också skada det långsiktiga employer branding-arbetet. Evenemangen i sig visar sig vara av mindre betydelse än de frontpersoner som representerar företagen i mötet med studenterna.

Ambition of the thesis is to identify and evaluate tools that companies use to build and strengthen its employer brand in the external labour market, and internally among its employees and apply the theory of building employer brand on concrete company. The theoretical part of the thesis focuses defining brand as such, its theory and components moving through corporate brand to definition and concept of employer brand and its elements and ways of building an employer brand. The methodology of work consists of analysis of dedicated literature and papers on the topic and publicly available information about chosen company. In practical part, the thesis analyses concrete company and its employer brand using external and internal questionnaire research.

In todays business environment there is an increasing recognition that human resources are a valuable asset to distinguish a company from its competitors. This tendency, in combination with increasing job mobility among employees and an ongoing demographic change, has turned the labour market into a competitive arena.

Employer Branding and Talent-Relationship-Management are two fairly new concepts in the area of Human Resource Management, which have the aim to differentiate companies on the labour market and to support them effectively in their endeavour to approach, acquire and retain the most talented employees.

In this study, the internal and external determinants, which form an appealing employer brand are investigated. A conceptual framework is first constructed and later modified in the lights of the empirical findings gained through four conducted interviews with four large organizations. In contrast, a deeper insight in the prioritisation of different TRM elements is gained by means of a quantitative study among university graduates and international scholarship holders.

The major findings outline that there is a continuous challenge in creating a level of consistency in favour of a credible employer brand message. Furthermore, it becomes apparent that a change or adoption of the employer brand in the short-term is difficult due to the culture and values of the respective organization. In addition, the employer brand plays an important role in preventing unplanned impulses, which result out of negative impacts from the business environment.

The comparison of the major findings among the different groups within the quantitative study shows that the instruments ‘Information about vacancies’, ‘Scholarship’, ‘Company Workshops’ as well as ‘Exclusive Information’ are among the most valued ones in comparison with ‘Periodical Services’, ‘Personalized Websites’ or ‘Giveaways’, which most respondents do not perceive as interesting.

Konkurrensen på den svenska arbetsmarknaden om nyexaminerade universitetsstudenter har intensifierats drastiskt under de senaste åren. Svenska arbetsgivare har därför ett svårare arbete framför sig kring att hitta högkvalitativ personal som passar organisationen. Att skapa ett konkurrenskraftigt Employer Brand har därmed blivit ett vitalt mål för organisationer i syfte att attrahera nya arbetstagare. Denna studie syftar till att undersöka hur attraktiva svenska arbetsgivare använder sitt Employer Brand för att attrahera nyexaminerade studenter. Studien har ett deskriptivt syfte och berör strategier kring Employer Branding, Employer Value Proposition och Employer Brand Equity. Studien är deduktiv med kvalitativ ansats. För att uppnå studiens syfte har fallstudier applicerats, där semistrukturerade intervjuer utförts med attraktiva arbetsgivare inom tre olika yrkeskategorier; Ekonomi, Civilingenjör och Juridik. De organisationer som deltog i studien var alla topp-tio placerade på Universums Företagsbarometer. Resultatet visar att organisationer bör forma sitt centrala Employer Value Proposition-erbjudande kring utvecklings- och karriärmöjligheter, spännande arbetsuppgifter och ett gott ledarskap. Studiens resultat visar även att organisationer bör arbeta med Employer Brand Equity i syfte att skapa kännedom och associationer bland studenter. Corporate Social Responsibilities, Corporate Reputation och fysisk närvaro på universitetet är samtliga aktiviteter som används av attraktiva arbetsgivare.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter. I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter. En enkätundersökning genomförs för att få studenternas perspektiv på vikten av CSR och undersöka hur företagens kommunikation har nått ut. Resultatet av studien analyseras med hjälp utav en egenutvecklad modell som kopplar samman Employer Branding-strategier med CSR-dimensioner och kommunikationsstrategier. En slutsats som dras är att CSR kan implementeras i strategin på olika vis beroende på kärnverksamhet och typ av företag. Utifrån enkätundersökningen dras en slutsats att studenter inte främst fokuserar på CSR-aspekter när det kommer till att värdera en arbetsgivares attraktivitet. Aspekter som balans mellan arbete och fritid, utmanande arbetsuppgifter samt sammanhållning på arbetsplatsen är de som visar sig vara mest efterfrågade. Slutsatsen som dras är att det är genom mässor och arbetsmarknadsdagar som studenterna haft mest kontakt med företagen och att en mer aktiv kommunikation av CSR i dessa forum skulle kunna resultera i att företaget lyckas kommunicera ut mer av sitt CSR-engagemang.

The purpose of this research was to explore if there is a role that consumer brands play in shaping the attractiveness of an employer brand. This qualitative study was conducted using the exploratory approach, because the prior insights of the proposed relationship were modest and inconclusive. The population constituted of all registered Masters of Business Administration students at the Gordon Institute of Business Science. The sampling frame constituted second year (2013/14) and full time (2014/15) students. The reason for this choice was that these individuals are knowledgeable on brand concepts, are mostly likely thinking about employment prospects, and have had the opportunity to evaluate employer attractiveness. A sample size of 15 was drawn; this number was chosen based on the likelihood that data saturation would be reached at that point because of the homogeneous nature of the population. The outcome of this study revealed that consumer brands play a role in shaping employer brand attractiveness, with the main role being that consumer brands project employer brands. Potential employers utilise brands’ dimensions such as quality, innovativeness, longevity and public perception, amongst others, as an indication of employer brand attractiveness. Also uncovered by the study was that the extent of consumer brand influence on an employer brand varies with profession, industry and maturity. Moreover, consumers play a role in attracting potential employees towards investigating employment prospects in a certain organisation, but contribute very little to retaining employees if employment expectations are not met.
Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2015.
lmgibs2015
Gordon Institute of Business Science (GIBS)
Unrestricted

En värdefull tillgång för företag är dess anställda. Samtidigt växer efterfrågan på arbetskraft och många företag har problem med att anställa rätt personal. För att kunna skapa konkurrensfördelar som gör att företaget får kompetent personal, en tillgång som är unik och svår för konkurrenter att imitera, har employer branding blivit en viktig strategi för att lyckas attrahera personal. Litteraturen visar att företag kan erbjuda olika former av värden till anställda och potentiella anställda. Att företaget arbetar med corporate social responsibility (CSR) kan ses som ett värdeerbjudande, och kan därför användas som ett verktyg för att skapa värde och attrahera personal. Företag kan dock arbeta med CSR på många olika sätt, och olika intressenter kan ha olika preferenser gällande vad de värderar. Syftet med studien har således varit att skapa en förståelse för hur CSR kan stärka ett företags employer brand. Vidare har vi ämnat förstå hur CSR samspelar med andra aspekter till varför ett employer brand uppfattas attraktivt. Genom dessa kunskaper bidrar vi med praktiska rekommendationer till hur företag strategiskt kan arbeta med sin externa kommunikation för att attrahera framtidens arbetskraft. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper med civilekonomstudenter som studerar vid Umeå universitet. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats i relation till den teoretiska referensramen, för att på så sätt kunna besvara studiens problemformulering: Hur uppfattar framtidens arbetskraft olika dimensioner av CSR i relation till företags employer brand? Studien visar att olika dimensioner av CSR uppfattas olika relevanta beroende på vilken bransch ett företag är verksamt inom. Den sociala och den miljömässiga dimensionen av CSR uppfattas som de dimensioner som främst stärker ett företags employer brand. CSR kan vidare uppfattas dels på ett rationellt sätt, och dels på ett känslomässigt sätt, och ett företags employer brand stärks främst om CSR-initiativen uppfattas både rationella och känslomässiga. För att de olika dimensionerna av CSR ska stärka ett företags employer brand bör initiativen uppfattas konkreta och enkla att förstå. CSR-initiativ som ligger nära kärnverksamheten och som anställda får vara med och bidra till upplevs enklare att relatera till, och kan därmed bidra till att attrahera framtidens arbetskraft. För att stärka ett företags employer brand bör dock ett företags totala värdeerbjudande matcha framtidens arbetskrafts preferenser.

This case study examines how a company can work with employer branding and talent management in order to attract students. The study explores how these concepts can be combined in the joint activity and what the implications are of arranging such an activity. This is illustrated through the case competition Brandstorm, arranged by L’Oréal Group. The study has a qualitative approach and it is based on in-depth interviews with managers on three different organizational levels at L’Oréal. The result shows that using a case competition as a joint activity is a tool to combine employer branding and talent management. The aim of a joint activity is two folded; the case is developed by the employer branding team to create awareness and appear as an attractive employer, further targeting students in order for the talent management team to spot and recruit talents. Additionally, the study highlights the importance of communicating a consistent Employer Value Proposition (EVP) that conveys symbolic values. A case competition can also be seen as a tool for managing talents and creating of talent pools. It is further clear that collaborating with universities is preferable when targeting students, thus conveying an attractive employer brand image.

Doutoramento em Gestão
Traditionally, researchers and practitioners placed significant emphasis on the customer or financial perspective of branding and less on the interaction between the brand and employees. Due to the recent market changes and the raising importance of 'service dominant logic', the scope of marketing management has been broadened in demand to embrace other stakeholders, in particular employees. Nowadays, organizations acknowledge the influence employees have on a customer's service experience and satisfaction, which in turn can lead to organizational growth. This thesis aims to discuss the various aspects of employer brand management, nominally the employer brand and employer branding process, employee's perception of brand equity, employer brand attractiveness and internal communication. Accordingly, this investigation considers the wider conceptualization of employer brand management, determined by both employer branding (building the employer attractiveness to both current and potential employees), as well as internal brand management (communicating brand promise). This thesis is constituted on the base of five papers, of which the first two are conceptual and the following three studies are empirical, and all serve to enrich the understanding of employer brand management. The first paper uses a narrative review to summarize the existing literature while analyzing the relevant studies in two areas. The second of the conceptual studies applies a systematic literature review and focuses on the area of employer branding and employee-based brand equity while summarizing the literature progression during passed eleven years. As it comes to the three empirical studies, the third gives more light to the connection between brand knowledge dissemination and brand equity form the perspective of employees, following the conceptualization of King et al. (2012). The fourth study applies the mixed method to evaluate the employer brand attractiveness in the perceptions of both current as prospective employees and applies the EmpAt scale proposed by Berthon et al. (2005) while linking it with the intention to submit a job application, as proposed by Highhouse et al. (2003). Finally, the fifth study takes under the lens the internal brand management to investigate the links between internal communication, perceived organizational support and organizational identification. The employee satisfaction with the internal communication of the organization for which they are working is measured in this study with the Internal Communication Satisfaction Questionnaire (UPZIK) developed by Vercic et al. (2009) and based on previous Downs and Hazen's (1977) conceptualization. This investigation presents several scientific contributions. First, it adds new empirical evidence to the underlying theories, predominantly to the theory of social identity, to the theory of social exchanges and to the theory of organizational identification. Second, the present research offers insights into an area that is relatively new and not yet well explored in the area of marketing, contributing to the conceptual systematization of terms related to the employer brand management in this way addressing existing research gaps.
Tradicionalrnente, pesquisadores e profissionais de marketing colocam ênfase na perspetiva do cliente ou na perspetiva financeira da marca e menos na interação entre a marca e os funcionários. Devido as recentes mudanças de mercado e a crescente importância da "lógica dominante do serviço", o âmbito da gestão de marketing foi ampliado pela necessidade de incluir outras partes interessadas, em particular os funcionários. Hoje em dia, as organizações reconhecem a influência que os funcionários têm na experiencia e na satisfação do serviço ao cliente, o que por sua vez pode levar ao crescimento organizacional. Esta tese visa discutir os vários aspetos da gestão da marca do empregador, nomeadamente o processo da gestão da marca do empregador, a perceção do colaborador sobre o capital da marca do empregador, a atratividade da marca do empregador e a satisfação do colaborador com a comunicação interna. Consequentemente, esta investigação considera a conceituação mais ampla de gestão da marca do empregador, determinada tanto pela marca do empregador (construir a atratividade do empregador para os funcionários atuais e potenciais), quanto pela gestão da marca interna (comunicar a promessa da marca). Esta tese é constituida a partir de cinco artigos, sendo os dois primeiros concetuais e os três seguintes empíricos, com o prop6sito de contribuir para uma melhor compreensão da gestão da marca do empregador. 0 primeiro estudo utiliza uma revisão narrativa para apresentar um resumo da literatura existente ao mesmo tempo em que analisa os estudos relevantes em duas áreas. 0 segundo estudo, através de uma revisão sistemática, foca-se na área de gestão da marca de empregador e capital da marca centrado no colaborador, considerando a progressão da literatura durante os últimos onze anos. Quanto aos outros três artigos, o terceiro da maior ênfase a conexão entre a disseminação do conhecimento da marca e o capital da marca na perspetiva dos funcionários, seguindo de perto os contributos concetuais de King et al. (2012). 0 quarto estudo, recorre a métodos mistos para avaliar a atratividade da marca empregadora de acordo com as perceções tanto dos funcionários atuais quanto de potenciais. Isto é feito utilizando a escala de atratividade da marca de empregador EmpAt (Berthon et al., 2005), combinada com a intenção de submissão de uma candidatura de emprego, como proposto por Highhouse et al. (2003). Finalmente, o quinto trabalho foca-se na gestão intema da marca para investigar as ligações entre a comunicação interna, o suporte organizacional percebido e a identificação organizacional. A satisfação dos funcionários com a comunicação intema da organização para a qual trabalham é medida recorrendo aos Questionário de Satisfação de Comunicação Intema (UPZIK), desenvolvido por Vercic et al. (2009) e com base em Downs e Hazen (1977). Esta investigção apresenta diversas contribuições cientificas. Em primeiro lugar, adiciona novas evidências empíricas as teorias subjacentes, predominantemente a teoria da identidade social (social identity theory), a teoria das trocas sociais (social exchange theory) e a teoria da identificação organizacional (organizational identification theory). Em segundo lugar, a presente pesquisa oferece insights sobre uma área que é relativamente nova e ainda não bern explorada na área do marketing, contribuindo para a sistematização conceitual de termos relacionados a gestão da marca do empregador abordando lacunas de investigação existentes (research gaps).
info:eu-repo/semantics/publishedVersion

The main purpose of this thesis is to investigate the impact of the factors of attractiveness, organization and reputation on corporate brand identity of Lycksele municipality from the viewpoint of current employees. To achieve this, a conceptual framework and hypotheses were constructed that would allow us to test positive significant effects between factors. In our model, we have examined predicted factors consisting of attractiveness, organization and reputation. We believed that these would have an impact on the employees’ perception of the corporate brand identity, which in turn would influence the predicted outcomes, pride and affective commitment. We discovered knowledge gaps within the field of employer branding, which formed our conceptual model. The reason why we chose to include the stated factors and outcomes in our conceptual framework is because we believed the predicted factors reflect the employees’ personal opinion on their own situation as employees of Lycksele municipality. The outcomes, pride and affective commitment, were chosen because they portray the employees’ personal judgment of the entire workplace. The conceptual model and the hypotheses aided us in answering the research question, which goes as follows: - What kind of effects do the factors of attractiveness, organization and reputation have on the perception of the corporate brand identity within the teaching profession? This thesis was written on commission for Lycksele municipality and used a quantitative approach to conduct a probability sample from the employees in the teaching sector. From the statistical software SPSS, we have performed Cronbach’s alpha test, Pearson Correlation and three regressions that facilitated the testing of our conceptual model. The findings demonstrated that the model was partially supported. Social values of attractiveness, organizational culture and perceived corporate reputation were the factors with direct impact on corporate brand identity. Furthermore, corporate brand identity had a positive significant effect on pride and affective commitment. These results provided empirical evidence that our conceptual framework was valid, as each of the constructs showing significant effects were derived from the three different categories of affecting factors. Besides our theoretical contribution in the research of employer branding, we have detected areas that are in need for improvement and matters that are relevant for Lycksele municipality to modify in order to attract the best candidates.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare. Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt. Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse. Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag.
The aim of the study was to describe and analyze how many of Sweden’s 50 largest companies that use social media as a tool for employer branding towards potential applicants, and how these types of social media are being used. It is a descriptive research that uses multiple research methods, including both quantitative and qualitative methods, to reach the aim of the study. The result shows that employer branding through social media is so far quite uncommon amongst the 50 largest companies in Sweden. Only 18 of these companies are using some kind of social media in this purpose, and when it comes to those companies that only target students it is only 4 out of 50 companies. But it is continuously developing, both consider the number of companies using social media and how they are using it. The different types of social media gives different opportunities, which are supporting previous research who claims that the best result in attracting talent is to use multiple recruitment activities. A suggestion for future research is to do a similar study next year to see the development. Also a causal research should be done to explain if and how social media can contribute to a stronger employer brand. This is the first descriptive research in this subject that studies a large number of Swedish’ companies.

Syfte med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan yngre och äldre när det kommer till en arbetsgivares attraktivitet. Undersökningen genomfördes på en industriorganisation i Mellansverige, genom en enkätstudie undersöktes fem dimensioner; ekonomi, social, intresse, utveckling och tillämpningutifrån mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale (EmpAt). Deltagarna delades in i en av två åldersgrupper beroende på hur gamla de var. De som var mellan 18–39 år räknades in i gruppen yngreoch äldreom de var 40 år och uppåt. Totalt deltog 72 personer i studien, varav 31 yngreoch 41 äldre. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan åldersgrupperna och vad de prioriterade vid val av arbetsgivare. Däremot fick dimensionen socialt värde det högsta medelvärdet oavsett ålder.
The purpose of the study was to examine whether there was any difference between younger and older people regarding the attractiveness of an employer. The survey was conducted on an industrial organization in central Sweden, through a survey study five dimensions were examined; economy, social, interest, development and application based on the measuring instrument Employer Attractiveness Scale (EmpAt). Participants were divided into an age group of two depending on how old they were. Those who were between 18-39 years old were included in the group young and olderif they were 40 years and up. A total of 72 people participated in the study, of which 31 were youngand 41 were older. The result showed that there was no significant difference between the age groups and what they prioritized when choosing an employer. However, the dimension social value received the highest mean value regardless of age.

Sammanfattning "Employer branding på Q-Med – En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare" Datum: 19 januari, 2011 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls‐ och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola Författare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983 Titel: Employer branding på Q-Med – En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare Handledare: Sara Melén Nyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, företagsspecifika värden Frågeställning: Vilka företagsspecifika värden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier använder Q-Med i sitt arbete med employer branding? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, både internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut. Metod: Undersökningen består av en kvalitativ fallstudie baserad på sekundära och primära källor. Insamlad primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom området employer branding intervjuats. Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla värdeorden affärsmässighet, enkelhet och nytänkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa värdeord ska återspegla Q-Meds företagsspecifika värden. Q-Med använder inga uttalade strategier för employer branding, dock använder företaget många strategier som bidrar till en lyckad employer branding, främst genom nöjda medarbetare och ett framgångsrikt ledarskap. Vad gäller extern employer branding finns utrymme för förbättring.
Abstract  – Date: January 19th 2011 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Erik Ljungmark 29th January 1980, Stina Nilsson 25th April 1983 Title: Employer branding at Q-Med – A case study of how employer value propositions are conveyed to potential and existing employees Tutor: Sara Melén Keywords: Employer branding, employer brand, employer value propositions. Research questions: Which employer value propositions do Q-Med indent to convey to potential and existing employees? Which strategies do Q-Med use in their employer branding efforts? Purpose: The purpose of this chapter is to describe how Q-Med, a medical device company, implement employer branding within the company as well as externally. The purpose is also to describe the company’s employer branding process. Method: The study is a qualitative case study based on secondary and primary sources. The primary data collected consists of interviews with case company representatives. In addition to the case study, experts in the field of employer branding has been interviewed. Conclusion: The study shows that Q-Med intends to convey the value words: business sense, simplicity and innovation to their potential and existing employees. These value words are intended to reflect Q-Med’s employer value propositions. Q-Med does not use any set strategies when working with employer branding, even though the company uses a number of strategies which contributes to a successful employer branding. This applies especially to areas such as employee satisfaction and leadership. Regarding the external employer branding there is still opportunities for improvement.

A brand is one of the most important assets that an organization has. It is a complex collectionof experiences and images that belongs to the surrounding world and it can have a huge impacton the organization. Today, brands are used in various ways and in different areas. One of theseareas is employer brand. In order to strengthen the employer brand, organizations can workwith employer branding, which is a long-term strategy that can be applied both internally andexternally. By working with employer branding from the internal perspective, organization canreduce their employee turnover. This is especially important for organizations today, since theunemployment in Sweden is relatively low and the labour market belongs to the workers. Thisprovides a challenge for the future success of organizations, since it is the human capital inthese organizations that possess knowledge. In Sweden, one of the characteristics of thetelecom industry is that the customer consultants have a high percent of employee turnover.The purpose of this study is therefore to investigate how organizations within the telecomindustry can reduce employee turnover with the help of internal employer branding.To gain a deeper understanding of the purpose, this study was conducted as a qualitative, singleand imbedded case study where the empirical material was collected through semi structuredinterviews. The results of the study showed that the investigated organization did not have asustainable and distinct strategy regarding internal employer branding. This was demonstratedby the fact that the leadership did not have an homogenous direction and the employees andprevious employees did not share the organizations experience regarding their work to retainemployees, therefore the efforts did not get the desired effect. This can affect the employerbrand in a negative way and therefore it is crucial that organizations understand the importanceof internal employer branding and the components that affects the employer brand. There areno shortcuts in building an employer brand and retain employees, the organization has to beattentive to what the employees truly desire.
Ett varumärke är en av de viktigaste tillgångarna ett företag har. Det är en komplex samling avupplevelser och bilder som omvärlden besitter och kan påverkar ett företag i hög grad.Varumärken återfinns inom breda områden och ett område som blivit allt mer aktuellt är ettföretags employer brand, även kallat arbetsgivarvarumärke. Arbetet för att stärka ett företagsemployer brand är en långsiktig strategi och kallas för employer branding. Denna strategi kanha två infallsvinklar, internt och externt. För att reducera personalomsättning används internemployer branding vilket är viktigt i dagens samhälle då arbetslösheten i Sverige är relativt lågoch arbetsmarknaden tillhör arbetstagarna. Det är även en utmaning för organisationersframgång att behålla kompetens inom organisationen. Telekombranschen i Sverige präglas avhög personalomsättning av kundtjänstmedarbetare och därför syftar denna studie till attundersöka hur dessa företag kan reducera personalomsättning med hjälp av intern employerbranding.För att få en djupare förståelse för studiens syfte genomfördes en kvalitativ, enkel fallstudiemed inbäddade analysenheter där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in detempiriska materialet. Studiens resultat påvisade att den undersökta organisationen saknade entydlig strategi gällande intern employer branding vilket visade sig i att ledarskapet inte hade enenhetlig inriktning. De anställdas och tidigare anställdas upplevelser skiljer sig även frånorganisationens upplevelse gällande arbetet med att bibehålla personal och de åtgärder somorganisationen genomförde tappade då effekt. Detta kan innebära att organisationens employerbrand påverkas negativt och det är därför viktigt att organisationer idag förstår vikten av internemployer branding och dess beståndsdelar då det påverkar organisationens employer brand.För att bygga ett starkt employer brand och behålla humankapitalet inom organisationen finnsinga genvägar, du måste vara lyhörd till personalen.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla. Undersökningen visar även att medarbetarna inte känner någon delaktighet i skapandet av organisationsförändringen utan snarare är mottagare av information, där frågor och synpunkter kring förändringen kan tas upp i olika grad men på medarbetarnas initiativ. Vidare visar undersökningen att trots ett medvetet arbete med Employer Branding finns ingen uppfattning om när arbetet exakt startade samt att det inte finns något nedskrivet medarbetarlöfte, ingen förväntad målbild eller några faktiska tal som skall mäta hur effektivt arbetet med Employer Branding är. Det framkommer även att bolagets medarbetare, dess ambassadörer, tenderar att säga något negativt om bolaget ju längre de varit anställda. Slutsatsen är att verktyget för att organisationen skall lyckas med sina internkommunikativa strategier och stärka sitt arbetsgivarvarumärke är att skapa möjligheter för en dialog mellan ledningsgruppen och medarbetarna i olika hierarkiska nivåer. Detta för att skapa möjligheter att ställa frågor och komma med synpunkter, då delaktighet ökar chansen för att öka gemenskapen och den positiva känslan kring en förändringsprocess och den egna arbetssituationen. Undersökningen visar även att klyftan mellan teori och praktik gällande Employer Branding är stor och att teorin är svår att tillämpa i verkligheten.
This essay is based on a case study at a call center in an ongoing organizational change and their deliberate work with Employer Branding. The purpose has been to examine what internal communicative strategies the company has been using in the initial phase of the organizational change and their work with Employer Branding. To get the answer to the purpose, this research is based on three scientific questions and a theoretic framework that describes theories and research in the fields of internal communication at an organizational change and Employer Branding. The answers to the questions are based on an e-mail survey with the board members at the company and a survey with the remaining employees. The results show that the board members have succeeded in creating an understanding for the purpose, vision and goals of the organizational change with the employees that participated in the initial phase but that a large employee turnover demands a repetition of the information to create a total understanding. The research also shows that the employee’s don´t feel any participation in the creation of the organizational change but rather are the receivers of the information and questions and opinions about the change have only been discussed at the initiative of the employees. The research also shows that despite a deliberate work with Employer Branding, there isn´t any estimation about when the work started nor any employer promise, estimated goal or any numbers that measure how effective the Employer Branding work is. Research also shows that the employees, the ambassadors of the company, tend to be more likely to say something negative about the company the longer the persons have been employers. The conclusion is that the tool for an organization to succeed with its internal communicative strategies and get a stronger employer brand is to create opportunities for a dialogue between the board members and the rest of the employees. That is to create opportunities to ask questions and lift up an opinion, as participation increases the chance to increase the solidarity and the positive feeling around the process of change and the work situation. The research shows that the gap between theory and practice are hard to apply in reality.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.

As the market for talent becomes more competitive it is important to create a comprehensive employer brand (EB). A comprehensive EB ensures that organizations will get the most out of the resources they spend. EB can be seen in many aspects and context. Organizational culture provides an important framework as it includes the collective thoughts, ideas and assumptions within a group and was therefore chosen as the analytical context. Two important aspects within EB that is highlighted in this study is; retention and attraction. The aim of this thesis was to investigate how a company that is about to create a strategy for employer branding reasons around the usage of an EB as well as which opportunities and challenges both managers, employees and thesis students face within the areas of attraction and retention. The authors chose a case study to gain a deeper understanding from both an employee and an employer perspective. The case study company is in IT and is rapidly growing which created a need for an employer brand. The data is from managers, employees and students. The students refer to a group of thesis students at the company. This group was added to increase understanding for attraction. The method section provides combined data sets including interviews, a survey, a previous study of organizational values, a review of formal company documents and informal meetings with field notes. The data was then analyzed within the analytical context culture and the two aspects retention and attraction. The data is then discussed and compared with the literature, explaining similarities and differences from the results. The first two research questions were answered by describing the organization from different points of view; management, employees and students. The third research question investigated what opportunities and challenges existed to develop an EB from the two perspectives with regard to the three areas; culture, retention and attraction. The different office locations had different cultures with a mutual customer focus. The thesis found that the unclear vision, mission and goals created different directions and messages for potential employees. The compensation and benefits package is appreciated but the most important factor for case company employees are “inspiring coworkers”. The employees also appreciate varied and challenging work tasks together with flexibility and work life balance. The authors found that the talent managers were not held accountable for company guidelines regarding career plans as most employees had little or no career plan.

Competition for talent is heating up and will probably intensify, since demographic trends make it increasingly difficult for companies to replace valued employees when they retire. In response, many companies are trying to sharpen the way they market themselves to recruits, by applying branding techniques to recruitment. For a company to exploit its brand effectively when it fishes for talent, it must think of recruits as customers, determine which corporate attributes matter most to specific types of recruits, and understand how best to reach them. This diploma thesis analyzes Belgian business graduates' aspirations in terms of first employment and their perception of our company as potential employer and brings constructive and creative recommendations on how to improve its position as employer of choice.

I det moderna samhället är arbetet inte längre enbart en inkomstkälla utan ett verktyg för självförverkligande. Ur de anställdas perspektiv är företagens attraktivitet, sociala värden, ekonomiska fördelar och utvecklingsmöjligheter viktiga aspekter som tas i beaktning när man söker sig till ett företag och därför betydelsefulla för företagen att efterleva. Uppsatsens teoretiska referensram sätter därför arbetsgivarlöftet och vikten av att det följs i centrum. Vi har funnit ett flertal forskningsstudier relaterade till arbetsgivarlöften, som genomförts inom olika branscher, men saknar undersökningar i textilbranschen där vi ser flera anledningar till varför det skulle vara aktuellt. Studiens syfte är därför att undersöka preferenser bland anställda inom funktionerna inköp och design på företag inom textilbranschen och se hur väl dessa uppnås för att kunna dra slutsatser om förbättringsområden. Samtidigt vill vi se hur stor inverkan den geografiska platsen har och hur benägna de anställda är att yttra sig om arbetsplatsrelaterad information på sociala medier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats, där datainsamling skett genom webbenkäter via bekvämlighet- och snöbollsurval för att nå ut till relevanta personer. Enkäten samlade in åsikter från drygt 23 % av urvalsramen. Av dessa hade nästan 84 % en eftergymnasial utbildning och 30 % hade varit anställda i över 5 år, vilket bekräftar att deltagarna besitter erfarenhet och kompetens som är värdefull för arbetsgivarna. Sociala värden var absolut viktigast för respondenterna i vår undersökning och att ha en god relation till kollegor och chefer toppade listan. En härlig och kul stämning på arbetsplatsen kom inte långt därefter. Lyckligtvis är det också en känsla av tillhörighet som arbetsgivarna lyckas uppfylla bäst. 65 % anger betyget 7 eller högre på hur nöjda de är med sin arbetssituation. Det finns dock utrymme för förbättring, speciellt när det kommer till faktorer som lön, förmåner och självbildskongruens. Resultatet visade att arbetsorten i sig inte var anmärkningsvärt viktig och så länge arbetet är meriterande behöver inte arbetsplatsen ligga i en storstad. Studiens deltagare anger att de är aktiva på sociala medier, men få av dem uttrycker sig positivt eller negativt om sin arbetsgivare via dessa plattformar i dagsläget. Här ser vi ett potentiellt förbättringsområde när det kommer till att få de anställda att bli varumärkesambassadörer för företagets employer brand.
In modern society, our work is no longer just a source of income but a tool for self-realization. From the employees' perspective corporate attractiveness, social values, economic benefits and development opportunities are important aspects taken into consideration when applying for a job and therefore important for companies to acknowledge. The theoretical framework therefore puts the employer brand promise and the importance of its compliance in focus. The study aims to investigate preferences among employees in the purchasing and design functions in the textile industry, and see how well they are achieved to draw conclusions about areas for improvement. At the same time, we want to see how much influence the geographical location has and how likely the employees are to share workplace-related information on social media. The study was conducted with a quantitative approach, where data was collected through web surveys with a convenience and snowball sampling method to reach out to relevant people. The survey gathered opinions from more than 23% of the sample field. Of these, almost 84% had post-secondary education and 30% had been employed for over 5 years, which confirms that the participants possesses experience and expertise that is valuable to their employers. Social values were regarded most important and to have a good relationship with colleagues and managers was ranked as the number one preference. A fun atmosphere scored second place. Fortunately, it is also a sense of belonging that employers seem to meet the best. 65% of the respondents graded 7 or higher on job satisfaction on a scale of 1-10. However, there is room for improvement, especially when it comes to factors such as salary, benefits and self-image congruency. The result shows that the workplace location in itself was not remarkably important and as long as the job is meritorious it does not need to be situated in a big city. The study participants indicate that they are active on social media, but few of them express any positive or negative aspects about their employers on these platforms. Here we see a potential area for improvement when it comes to turning the employees into brand ambassadors for the company's employer brand. This research paper is written in Swedish.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ”värde & värdegrund”, ”företagskultur”, ”varumärke” och ”employer branding” samt tidigare forskning. Det som framkommit under enkätundersökningen och intervjuerna är att det verkar råda en samstämmighet mellan hur företaget vill uppfattas och hur de anställda faktiskt uppfattar företagets employer brand. Däremot har vi som forskare ställt oss undrande över vad det är de anställda faktiskt identifierar sig med samt hur resultatet sett ut om vi haft en högre svarsfrekvens, något vi tycker vore intressant för vidare forskning.

The objective of this thesis is to analyse how are the tools of brand management in creating and managing the employer brand implemented. To achieve this objective there is, in the first step, quantitative research of SAP case study and follow-up analysis of employer brand management in the B2B sector. Due to global level of employer brand management of analysed company, there is an analysis of the most important factors of the Czech youth in the process of selecting the ideal employer. This helps to get a better understanding of the Czech context. This thesis thus provides an insight into the area of analysing B2B environment which is not widely represented in the current literature. Another contribution of this thesis are the outcomes of the research analysing employer attractiveness factors which can be foundation for another research in the analysed company or in general research in the field of brand management and creation and management of employer brand.

Syfte – Denna rapport syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att främja skapandet av engagerade medarbetare som genom positiv staff word-of-mouth (SWOM) är villiga att sprida information om företaget som arbetsgivare samt dela med sig av sina erfarenheter till potentiella medarbetare. Metod – En litteraturstudie utfördes för att undersöka vad som redan studerats inom ämnet som därefter sammanställdes i ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket utgjorde sedan grunden för datainsamlingen som gjordes i form av en fallstudie på ett svenskt energibolag genom semistrukturerade intervjuer på det företag som utgjorde fallet för studien. Resultat – Resultatet visar att faktorerna person-organisation fit (POF), intern kommunikation, ledarskap samt arbetstrivsel påverkar de anställdas grad av engagemang och i förlängningen vilja att sprida positiv SWOM. Detta gäller för såväl front-line-personal som back-office-anställda inom energibranschen. Samtidigt indikerar resultatet att bland dessa faktorer så var arbetstrivsel och ledarskap de viktigaste faktorerna för att anställda ska känna engagemang. Teoretiska implikationer – Resultatet tyder på att arbetstrivsel och ledarskap anses vara de viktigaste faktorerna för att skapa engagerade anställda. Vidare framkom att den interna kommunikationen blir mindre betydelsefull ifall de anställda upplever en hög person-organisation fit. Resultaten indikerar även att front-line-personal efterfrågar mer information gällande vad som lovats till kund samt information kring de olika avdelningarna i jämförelse med back-office-anställda. Eftersom back-office-anställda har exkluderats från tidigare forskning som utförts inom området utgör detta ett nytt bidrag till forskningen. Praktiska implikationer – De praktiska implikationerna är att företaget där studien utfördes har lyckats väl i arbetet med employer branding vilket leder till att de anställda agerar ambassadörer och sprider positiv SWOM om företaget till utomstående. Vidare resulterade studien i förslag på utvecklingsmöjlighet främst inom området intern kommunikation, så som ett systematiserat sätt för det interna kommunikationsflödet, men även inom ledarskap gällande målstyrning och chefernas roll som förebild. Resultaten indikerar att företag i allmänhet bör förmedla information både muntligt och skriftligt samt säkerställa att det finns en samsyn mellan chefer och medarbetare gällande ansvarsområden.

Background: Differentiation towards one’s competitors is crucial. Brand can symbolize competitive advantages through intangible assets, though the focus in both companies and academia has largely been on adding intangible values to products. To large extent employees has not been consider as an aspects that could add value, i.e. employees as brand builders.  Recently gained interest in both areas have make it possible to compared them both the see employees possibility to add brand value.   Purpose: The purpose of this thesis is to describe the relationship between employer attractiveness and internal brand equity.   Methodology: Conducted a quantitative study, with a single cross-sectional design and self-completion questionnaire as data collection method. Descriptive statistics and simple linear regression was thereafter performed. All with ethical principles in consideration.   Conclusion: This study provides empirical evidence that confirms a relationship between employees and the brand equity through the concepts of employer attractiveness, and brand equity through the concept of internal brand equity. The study provides a regression analysis between the two concepts that indicates a relationship to a very large extent. The confirmed relationship thus adds new perspectives of how to add intangible value to a brand and thus adds to a potential success.

Mestrado em Ciências Empresariais
O Employer Branding de uma empresa é essencial na atração de candidatos e na retenção de colaboradores. As empresas procuram destacar-se das demais, criando a sua marca de empregador, marca esta que deve ser comunicada para o exterior. No que toca a empresas Business to Business surgem algumas dificuldades nesta comunicação. Este trabalho é um estudo de caso que tem como objetivo compreender de que forma é que as organizações definem e promovem a sua marca de empregador, tentando perceber as dificuldades das empresas B2B e as estratégias que as mesmas utilizam para as ultrapassar. A PHC Software, S.A., uma empresa que desenvolve software de gestão e que atua no mercado B2B foi escolhida para este estudo. Foram consultados diversos documentos internos da empresa e recolhida bastante informação por observação direta. As informações obtidas permitiram entender melhor a visão da empresa sobre a temática estudada e confirmar a importância do Employer Branding para o sucesso das empresas B2B, especialmente no setor das tecnologias da informação.
Employer Branding is essential in attracting candidates and retaining employees. The companies try to stand out from the others, creating their employer brand, a brand that must be communicated to the outside. As far as Business to Business is concerned, there are some difficulties in this communication. This paper is a case study that aims to understand how organizations define and promote their employer brand, trying to understand the difficulties of B2B companies and the strategies they use to overcome them. PHC Software, S.A., a company that develops management software and operates in the B2B market was chosen for this study. Several internal documents of the company were consulted and information was collected by direct observation. The information obtained allowed us to better understand the company's view on the subject studied and confirm the importance of Employer Branding to the success of B2B companies, especially in the information technology sector.
info:eu-repo/semantics/publishedVersion

Abstract

Equal opportunities from an employer brand perspective

- What does the future manpower inquire?

Authors: Erik Frick & Niklas Halldén

Instructor: Karin Jonnergård

Examiner: Sarah Philipson

Background

We are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.

Presentation of the problem

 Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?

Method

Our method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey. In order to catch the students thoughts we choose to work with closed questions in a likert scale. We received 300 query responses from students at the universities of Lund, Linköping and Växjö.

Literature

Employer Brand is marketing made to recruit manpower. A strong employer brand may be a good way to receive a competitive advantage in the attraction of manpower. The theory on Equal opportunities focus on a structural and a process perspective.

Our contribution to the equal opportunities of business

We have found some gaps in the employer brand theories. Therefore we have created a model, figure 5.1, based on theories of equal

Research question

 Which role does the factors of equal opportunities play to attract the future manpower regarding their choice of workplace?

Conclusion

Equal opportunities are of significance for attraction of the future manpower. Our EM-model can be used to divide the different factors that play an important role in attracting future manpower. Among others, the future manpower appreciates when companies encourage to parental leave of different kinds. It is positive for a workplace when both men and women have the same opportunities for vocational training, promotion and career development. Employees also think that it should be the same wage for the same tasks, and they mean that group heterogeneity is an advantage.

Sammanfattning

Jämställdhet ur ett employer brand perspektiv

– Vad efterfrågar framtidens arbetskraft?

Författare: Erik Frick & Niklas Halldén

Handledare: Karin Jonnergård

Examinator: Sarah Philipson

Bakgrund

Kvinnor har historiskt sett alltid haft sämre utgångspunkt på arbetsmarknaden. Än idag råder en segregering bland män och kvinnor vilken bottnar i ett svenskt näringsliv som inte är jämställt. För att gynna jämställdheten anser vi att man kan nyttja employer brand.

Problemformulering

 Vilken roll spelar jämställdhet för att attrahera potentiell arbetskraft ur ett employer brand perspektiv?

Metod

Vår metod tar en kvantitativ ansats då vi väljer att genomföra en enkätundersökning. För att fånga attityden hos ekonomi- och teknikstuderande så väljer vi att arbeta med fasta svarsalternativ i likertskala. Efter vårt flerstegsurval får vi in totalt 300 korrekt ifyllda enkäter från Lund, Linköping samt Växjö universitet.

Litteratur

Employer brand är företagets metod för att marknadsföra sig mot potentiell arbetskraft. Ett starkt employer brand kan vara en klar konkurrensfördel för företag då de vill vinna mark i jakten på kompetent personal. Jämställdhetslitteraturen kan anses ta fokus ur ett strukturellt och ett processuellt perspektiv.

Vårt bidrag till den företagsekonomiska jämställdheten

Vi finner att litteraturen har vissa luckor då den går igenom employer brand. Därför har vi, med

Forskningsfråga

 Vilken roll spelar jämställdhetsfaktorerna för att attrahera den framtida arbetskraften vid val av arbetsplats?

Slutsats

Jämställdhet har betydelse för att attrahera den framtida arbetskraften. Vår JA-modell kan användas till att spalta upp de faktorer som är viktiga att belysa för att attrahera arbetskraft. Den framtida arbetskraften uppskattar bl.a. att företag uppmuntrar till föräldraledighet och vård av sjukt barn. De ser positivt på en arbetsplats där både män och kvinnor får lika möjligheter för utbildning, befordran och i det långa loppet samma karriärutveckling. Vidare anser de att det ska vara lika lön för lika arbetsuppgifter och att en gruppheterogen arbetsplats är att föredra.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser. Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv." Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning. Vidare tar studien ett objektivistiskt ontologiskt ställningstagande och en positivistisk kunskapssyn i sin epistemologiska ståndpunkt. Datainsamlingen har skett genom en surveyundersökning och två samtal med medarbetare hos fallföretaget har legat till grund för utformandet av den enkät som delats ut via ett icke sannolikhetsurval digitalt via webben till 100 respondenter och fick en svarsfrekvens på 52 procent. En egenkonstruerad talangbedömningsmetod uppfördes för att identifiera talangegenskaper bland respondenterna. Detta talangvärde analyserades och jämfördes sedan med övriga frågor kring attityder till framtida arbetsgivare. Resultat/slutsatser: Av studien framgick att det går att identifiera talangegenskaper i en grupp studenter och att det finns stora skillnader mellan studenter i denna aspekt. Studien identifierade också flera skillnader och tendenser till skillnader mellan värderingarna av de med högre ansedd talang och de med lägre. De egenskaper som visade sig ha ett samband med "talang" var, sammanhållning mellan kollegorna på arbetsplatsen, att studenten delade värderingar med företaget och att utveckling och kompetensutveckling av företagets medarbetare var i fokus.
Background: "There is a war for talent, and it will intensify" McKinsey Quarterly wrote back in 1998 and referred to the increased competition on the market of employers among talented and skilled employees who can help the company develop. The importance of human capital has been specifically noticed in today‟s many knowledge intensive companies, among them the accounting- and consulting businesses, in the mean time as demographical changes contribute to an increased trend of talent shortage. Generation Y is known as career hungry and active resume hunters. Because of that there is a fight between the employers to find and attract the talents among these, this could be done by developing an attractive employer brand and by knowing their target group, this could be done by acquiring knowledge about their preferences and what motivate them in their professional role. Purpose: "From a group of business students identify talent qualities, and explain which are the key factors that make an employer attractive from the considered 'talents' perspective." Research question: Which are the key factors when the considered "talents" choose their future employer? Methodology: The thesis has taken a primarily quantitative research design that takes a deductive focus. Further on the thesis takes an objectivistic ontological statement and a positivistic view of what knowledge is when it comes to epistemology. The gathering of data has been done through a survey and by two meetings with employees at the case company which have influenced the construction of the survey that has been distributed to a non probability sample as a digital survey online to 100 respondents. The answering frequency was 52 percent. A method for talent estimation has been developed by the authors to estimate the talent qualities among the respondents. These "talent scores" were analyzed och compared with the questions concern-ing attitudes to future employers. Research findings: From this study it was clear that talent qualities were possible to estimate and that there were big differences among students in this aspect. The study also identified several differences and tendencies to differences among the more talented group compared to the less talented. The properties that had a relation to "talent" were a unity among the employees at the company, that the student shared values with the company and that development and professional training of the employees were in focus of the company.

Purpose – The purpose of this study is to investigate how IT companies can apply Industry branding in their marketing strategy, with the aim to market the IT industry to influence young women to choose an IT education at a college or university. Method – The study has an explorative purpose to provide new insights on the topic of Industry branding. A deductive research approach has been applied. A literature study was first conducted to create a picture of current research. Secondly, a theoretical framework, which laid the foundation for the data collection that was used in a multiple case study in the IT industry. The study was compiled through semi-structured interviews with IT companies and young women in high school. The empirical data was then analyzed by a thematic analysis. Result – The conclusion from this study is that young women in high school do not have the same picture of the IT industry as IT companies has. The high school girls see an industry that is boring, sedentary and lacks human interactions. In contrast, IT companies describe their industry as exciting and unlimited. Thus, there is a gap between Brand identity and Brand image. Theoretical implication – The results indicated that the existing theories regarding Employer branding, Brand identity, Brand image and Employer attractiveness could be applied to the more aggregate industry level, Industry branding. Furthermore, the study has contributed with knowledge to reduce the gap between Brand identity and Brand image, for the study ́s target group; IT companies and young women in high school. Practical implication – The study's practical implication has identified the greatest development potential of all IT companies, which is to start working with Industry branding towards young women in high school. To achieve this, a collaboration across companies' own boundaries and marketing via social media is recommended to reach this study ́s target group.
Syftet – Denna studie har som syfte att undersöka hur IT-företag kan arbeta med Industry branding, med målet att marknadsföra IT-branschen för att påverka unga kvinnor att välja en IT-utbildning på en högskola eller universitet. Metod – Studien har ett explorativt syfte att ge nya insikter i ämnet Industry branding och en deduktiv forskningsansats applicerades. En litteraturstudie genomfördes först, för att skapa ett teoretiskt ramverk. Ramverket la grunden för datainsamlingen som genomfördes av en multipel fallstudie inom IT-branschen. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Nio IT-företag och tio unga kvinnor på gymnasiet intervjuades. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys. Resultat – Resultatet som studien har kommit fram till är att unga kvinnor på gymnasiet inte har samma bild av IT-branschen som IT-företagen har. Gymnasietjejerna ser en bransch som är tråkig och som saknar mänskliga interaktioner. I kontrast, beskriver IT-företagen sin bransch som spännande och obegränsad, vilket tyder på ett gap mellan Brand identity och Brand image. Teoretiskt bidrag – Studiens teoretiska bidrag är hur befintliga teorier kring Employer branding, Brand identity, Brand image samt Employer attractiveness skulle kunna tillämpas på den mer aggregerade branschnivån genom Industry branding. Detta för att minska gapet mellan Brand identity och Brand image, från två perspektiv; IT-företag och unga kvinnor på gymnasiet. Praktiskt bidrag – Studiens praktiska bidrag har identifierat den största utvecklingspotentialen som samtliga IT-företag har; att börja arbeta med Industry branding mot unga kvinnor på gymnasiet. För att genomföra detta rekommenderas ett samarbete över företagens egna gränser och marknadsföring via sociala medier för att nå fram till unga kvinnor på gymnasiet.

This study is based on the case of the Swedish Armed Forces (SAF) since the organization has struggled with its recruitment and brand building. The purpose of the study is to approach the coherence between brand image and brand identity through an employer branding perspective. More specifically, it aims to explore how this interplay might influence the employer attractiveness of an organization. The research is based on a qualitative case study. Furthermore, previous research regarding brand identity, brand image and employer branding constitutes the basis of the developed conceptual model. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with current SAF employees and semi-structured focus groups with potential employees. Findings indicate the brand image did not cohere with the brand identity and that the potential employees had a more negative perception of the employer. However, the potential employees’ who had relatives who work for the SAF had a positive attitude towards the organization and perceived the workplace as more attractive. This study has contributed with an additional perspective on employer branding since there is little research within the field.