Relevant bibliographies by topics / En-en-undervisning

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'En-en-undervisning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'En-en-undervisning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "En-en-undervisning"

1

Graf, Stefan Ting. "Dannende undervisning - en begrebsafklaring." Studier i læreruddannelse og -profession 2, no. 1 (April 26, 2017): 6. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v2i1.27706.

Full text
Abstract:
Denne begrebsartikel søger at bestemme fænomenet undervisning, identificere didaktiske opgaver og udvikle en taksonomi for dannende undervisning. For at bidrage med en ny tilgang introduceres til Sünkels fænomenologisk funderede undervisningsbegreb. Dette synes dog at overse indholdsbegrebets dobbelthed, som der plæderes for ved hjælp af Pranges pædagogiske pegehandling. Det er imidlertid ikke kun læreren, der peger, men også den lærende. Gennem en ny model for didaktikkens indre struktur identificeres de centrale analytiske momenter for undervisning. I kontrast til kendte angelsaksiske taksonomier udvikles til sidst et bud på en deskriptiv taksonomi for dannende undervisning. Den trækker på Klafkis elementarteori og Wagenscheins bud på videnstrin for dannende faglighed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brodal, Per. "En hjelp til bedre undervisning." Tidsskrift for Den norske legeforening 135, no. 7 (2015): 670. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.14.1594.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olsson, Maria, Elisabeth Lindgren Eneflo, and Gunilla Lindqvist. "Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 30–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.02.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomförande och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Selmer, Åshild Wesche. "Pasientinformasjon — undervisning En utfordring for sykepleierne." Nordic Journal of Nursing Research 17, no. 1 (March 1997): 11–17. http://dx.doi.org/10.1177/205715859701700103.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jensen, Hanne Nexø. "Undervisningsudvikling i en organisationsteoretisk optik." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 12, no. 23 (October 3, 2017): 52–70. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v12i23.24229.

Full text
Abstract:
Forskning og undervisning skubbes ofte fra hinanden, når krav om mere forskning eller mere undervisning bringes på bane. I artiklen analyseres, hvilke organisatoriske betingelser der kan bidrage til at fremme udviklingsprojekter, hvor forskning og undervisning bringes tættere sammen, og den faglige synergi i form af studerendes læring samt input og inspiration til forskning er en realitet. Analytisk bruges en model for distribueret ledelse, og empirisk analyseres to eksempler om klyngevejledning fra KU.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Højlund, Christina. "Praksisnær undervisning." Studier i læreruddannelse og -profession 5, no. 2 (December 17, 2020): 97–115. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v5i2.123521.

Full text
Abstract:
I denne artikel beskrives praksisnær undervisning gennem Deweys erfaringsbegreb og hans forståelse af undervisning som en undersøgende og eksperimenterende tilgang til fagene, hvor eleverne får erfaringer med den praktiske virkelighed og med fagenes ’brugsværdi’ i forhold til selvstændiggørelse og livsverdenen uden for skolen. Beskrivelsen trækker også på teorier om pædagogisk entreprenørskab og på Biestas tanker om uddannelse. Baggrunden for at beskæftige sig med praksisnær undervisning er bl.a. det uddannelsespolitiske fokus på praksisfaglighed som en måde at fremme ”flere forskellige aspekter af den enkelte elevs alsidige udvikling og dannelse […] gøre flere elever mere bevidste om, at erhvervsuddannelserne ogsåer en mulighed for de bogligt dygtige elever med praktiske evner […], og styrke elevernes faglige udvikling og øge deres interesse for eksempelvis naturfagene og teknologi” (Regeringen, 2018). Artiklen beskriver praksisfaglighed gennem praksisnær undervisning og udfolder en bred forståelse af praksisfaglighed, der kan bidrage til mere nuancerede blikke på undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Knain, Erik. "En språkfundert kompetansemodell for planlegging av undervisning." Acta Didactica Norge 10, no. 1 (April 11, 2016): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2380.

Full text
Abstract:
I utdanningsvitenskapelig litteratur er ulike former for ”literacy” et vedvarende fokus både teoretisk og empirisk. I engelskspråklig naturfagdidaktisk litteratur brukes betegnelsen ”scientific literacy”. Jeg skisserer i denne artikkelen et planleggingsverktøy for undervisning som bygger på en eksplisitt teoretisk modell for deltakelse gjennom språk. Modellen er bindeledd mellom et generalisert kompetansebegrep og planlegging av undervisning ved at den knytter sammen de didaktiske spørsmålene hva, hvem, hvordan og hvorfor med en modell for funksjonell deltakelse. Modellen er spesielt relevant for et allmenndannende ”naturfag for alle”, men favner også et naturfag som fokuserer på utdanning av framtidas naturvitere. Artikkelen retter seg mot naturfag i skolen, men modellen bør kunne anvendes også i andre skolefag. Modellen peker mot et situert og transformativt kompetansebegrep.Nøkkelord: naturfag , kompetanse , diskurs , deltakelse, undervisning og læringAbstractVarious forms of literacy have long been the focus of educational discourses, not the least in science education where the term “scientific literacy” has been an enduring concern for decades. In this article I describe a tool for designing teaching based on a theoretical perspective on participation through language. The model connects a general conception of competence with the planning of teaching. To do so it drowe on the didactical questions of “what, who, how and why”. The model is particularly relevant in a “science for all” perspective but also for the educating of future science specialists. Although school science is the primary focus in this article, the model should be applicable to other school subjects as well. The model opens for a situated and transformative notion of competence.Keywords: scientific literacy, discourse, participation, teaching and learning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Knudsen, Lars Emmerik Damgaard. "Åben skole er en pædagogisk humlebi." Sammenlignende Fagdidaktik, no. 6 (June 23, 2021): 71–94. http://dx.doi.org/10.7146/sammenlignendefagdidaktik.vi6.127571.

Full text
Abstract:
Åben skole betegner et samarbejde mellem skoler og lokale organisationers om undervisning, som blev indført med folkeskoleloven i 2014. Derved bringes nye fagligheder ind i skolens undervisning, men af undervisere som ikke nødvendigvis har en fagdidaktisk viden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hildén, Ebba, Annica Löfdahl Hultman, and Andreas Bergh. "Undervisning från svenska förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 147–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2902.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska förskolechefers användning av begreppet undervisning i förskolan. Genom en begreppshistorisk analys (Koselleck 2004) studeras relationen mellan den förväntanshorisont och de erfarenhetsrum som kan urskiljas i förskolechefernas uttryck. Det empiriska materialet består av ljudinspelade samtal inom ramen för en kompetensutvecklingsinsats om undervisning i förskolan och en enkätstudie där förskolechefer svarat på öppna frågor om undervisning med en uppföljande fördjupande intervju. Studien synliggör de förväntningar som förskolechefer laddar i undervisningsbegreppet, där undervisningsbegreppet ska börja användas samtidigt som verksamheten inte radikalt behöver förändras, utan som en av informanterna uttrycker sig, ”förgyllas”. Trots detta framgår det av studien att begreppet undervisning rymmer en rad spänningsförhållanden. Allra tydligast handlar det om hur det tidigare kollegiala ansvarstagandet nu utmanas av ett mer uppdelat ansvar. Detta öppnar sammantaget för framtida betydelseförskjutningar i undervisningsbegreppet såväl som möjliga förändringar i förskolans praktik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Thorsten, Anja, Joakim Samuelsson, and Marcus Samuelsson. "Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper." Högre utbildning 11, no. 2 (2021): 21. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2702.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "En-en-undervisning"

1

Kenk, Rebecca. "En anpasad undervisning : Lärares egna upplevelser och uppfattningar om en anpassad undervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72745.

Full text
Abstract:
In this study I have, from a phenomenographic research approach, investigated how teachers perceive they adapt the teaching for students with reading difficulties and teachers' perceptions about how their students are affected by their teachers. The study's empirical evidence consists of previous research and six recorded qualitative interviews with six different teachers that share their experiences and perceptions of how they percieve their role as teachers. In the phenomenographic qualitative analysis a compilation of the social phenomena of how the teachers' perceptions about how they adapt the teaching for students with reading difficulties is presented, and how they perceive the importance of their role as teachers has. The result in this study shows that teachers adapt the teaching for students with reading difficulties based on the student's needs and prerequisites.
I den här studien har jag, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt hur lärare uppfattar att de anpassar undervisningen för elever med lässvårigheter samt lärares uppfatt-ningar om hur deras elever påverkas av sina lärare. Studiens empiriska underlag består av tidigare forskning och sex inspelade kvalitativa intervjuer med sex olika lärarna som berättar om sina erfarenheter och uppfattningar som de upplever i sin roll som lärare.  I den fenomenografiska kvalitativa analysen presenteras en sammanställning av de sociala fenomen om lärarnas uppfattningar om hur de anpassar undervisningen för elever med lässvå-righeter samt hur de uppfattar vilken betydelse deras roll som lärare har. Resultatet i denna studie visar att lärare anpassar undervisningen för elever med lässvårigheter utifrån elevens behov och förutsättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Malek, Doost Nasim, and Isabell Josefsson. "”Undervisning är en medveten handling” - En kvalitativ studie om undervisning i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31223.

Full text
Abstract:
Förskolan är sedan 2010 en egen skolform och lyder under skollagen vilket betyder att undervisning ska bedrivas. Trots detta förekommer inte begreppet undervisning i förskolans läroplan. Skolinspektionen visar att undervisning i förskolan bedrivs men benämns inte i termer som undervisning. Begreppet väcker många känslor och tankar, vilket har bidragit till en otydlighet då det kan tolkas på olika sätt. I samband med den kommande revideringen av förskolans läroplan 2018 tillkommer begreppet undervisning.I skollagen och läroplanen poängteras vårdnadshavarnas rätt till inflytande och delaktighet. Det blir därför relevant att synliggöra deras resonemang kring undervisning i förskolan. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling om förskollärares och vårdnadshavares resonemang kring begreppet undervisning och dess innebörd för förskolans verksamhet. För att undersöka studiens ämnesområde används transkriberingar från sammanlagt åtta intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare. Materialet ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt av kunskapssociologerna Berger och Luckmann. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teori och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares och vårdnadshavarnas erfarenheter och resonemang.Studiens resultat visar olika uppfattningar om vad begreppet undervisning kan innebära i en förskolekontext. Studien vittnar om att samtliga undersökningsdeltagare tror att införandet av begreppet kan förändra förskolans verksamhet. Begreppet kan komma att bli gynnsamt för förskolans verksamhet och ett lyft för professionen. För att detta ska ske krävs utsatt tid för diskussioner om vad undervisning kan vara och hur det kan utföras i verksamheterna. Resultatet visar även att en gemensam syn krävs för att minimera missuppfattningar kring undervisningen i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Danielsson, Malin. "Åldersintegrerad undervisning : En litteraturstudie." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1007.

Full text
Abstract:

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjälp av litteratur i ämnet åldersintegrerad undervisning få inblick i vad denna organisationsform kan innebära.

I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av åldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara både pedagogiska och resursmässiga. Jag försöker också ge en bild av hur spridd den åldersintegrerade undervisningen är idag i Sverige.

Arbetssättet i åldersintegrerade klasser är ofta individualiserat och eleverna planerar själva en del av arbetet, annat bearbetas åldersblandat och då ofta i form av temaområden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om åldersintegreringens för- och nackdelar. Den forskning som finns tillgänglig idag räcker inte för att ge en rättvis bild av om åldersintegrering i våra svenska skolor gynnar eller missgynnar eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Larsson, Elin, and Emma Jansson. "Undervisning : En studie om förskollärares uppfattningar kring undervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44806.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar vad begreppet undervisning innebär samt hur de arbetar med undervisning i förskolans verksamhet. Undervisningsbegreppet förtydligas i nya läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli 2019. I och med detta introduceras ett nytt begrepp, vilket förutsätter en medvetenhet hos förskollärarna kring vad undervisning innefattar. Studien utgår från sociokulturell teori och genomförs med ett kvalitativt tillvägagångsätt. Studiens resultat visar att förskollärare har olika syn på vad undervisning innebär och att undervisningär en del i ett större sammanhang där lek, lärande och omsorg ska ingå. Resultatet visar att undervisning ofta likställs med lärande och att det är förskollärarens ansvar att bedriva undervisning. Studiens slutsats är att förskollärare behöver ha en medvetenhet om betydelsen av undervisning. Medvetenheten bidrar till att undervisningens process synliggörs i tillfället och integreras i ett helhetssammanhang, på så vis blir även målet begripligt för barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lindell, Sebastian. "Undervisning om undervisning : En studie om hur en lärare på musikhögskolan ser på undervisning i ämnet musikdidaktik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73436.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskolaser på sitt ämne. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ och den teoretiska ramen bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av ett narrativt analyssätt. I resultatet presenteras teman som kretsar kring vägen fram till didaktiklärartjänsten, synen på ämnet allmän musikdidaktik och en föränderlig undervisningsmodell. Resultatet visar på hur ett flertal engagerade personer påverkade de val läraren gjorde som ledde fram till didaktiklärartjänsten. Vidare presenterar resultatet en syn på ämnet som en bro mellan praktiska, metodiska kurser och övergripande pedagogiska kurser och vikten av professionell reflektion. Därefter redovisas lärarens sätt att utveckla ämnet Allmän musikdidaktik genom erfarenhet, litteratur samt utbyte med kollegor och studenter. I diskussionen lyfts tre sammanfattande teman fram vilka är synen på och undervisning i ämnet, ett praktiknära förhållningssätt samt att göra intryck på studenter.
The purpose of this study is to describe how a teacher in the subject of Music Didactics at a music college views his own subject. The scientific theory of the study is qualitative and the theoretical framework is based on a hermeneutic perspective. The data has been generated through unstructured and semistructured interviews with a teacher in the subject of Music Didactics at a music college. The interviews have been transcribed and processed using a narrative analysis method. The results present themes that tells about the road that lead to becoming a teacher in the subject, the view on the subject of general music didactics and the evolving of his teaching model. The results show how a number of committed individuals influenced the choices made by the teacher leading to the didactics teacher position. Furthermore, the result presents a view on the subject as a bridge between the practical, methodological courses and the theoretic, pedagogical courses. Lastly, the teacher's way of developing the subject of Music Didactics is presented through experience, literature and exchanges with colleagues and students. In the discussion, three summary themes are highlighted, which are the views on teaching the subject, a practical approach and the impression on students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wallberg, Helena. "Individualisering i en-till-en baserad undervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-172219.

Full text
Abstract:
Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssättet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades på enkäter till lärare och på observationer av lektioner på tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. Lärarnas handlingar under observationerna tolkades utifrån ett pragmatiskt perspektiv där handlingarnas förstods utifrån vilken ideologisk utgångspunkt läraren hade i sin undervisning, huruvida läraren hade fokus på lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus låg på mötet med eleverna och deras förståelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv. Enkäterna ställde frågor om lärarnas egen upplevelse av datorns betydelse för individualisering och uppfattningar om deras egen individualisering i undervisningen. Resultaten visade att lärarens ideologiska perspektiv hade betydelse för möjliggörandet av individualisering och att datorn gjorde individualiseringen enklare och snabbare i de fall där lärarens relationella perspektiv tillät det. I de fall där lärarens perspektiv var mer punktuellt blev datorn istället ett redskap för att understryka ett förhållningssätt som fokuserade på kollektivet och lektionens planering. Resultaten visade också att individualisering som begrepp inte hade samma innebörd för de olika lärarna och att en vidare diskussion om vad man menar med individualisering behövs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sandberg, Marielle. "En framgångsrik undervisning i läsförståelse : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24558.

Full text
Abstract:
Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad läsforskningen anser som viktiga faktorer för elevers läsförståelse samt vad läsforskningen anser om läsförståelsestrategier och dess positiva verkan på elevers läsförståelse. Det framkom i denna litteraturstudie att forskningen anser att en lärares kunskap, speciellt i elevers läsutveckling och hur man undervisar i läsförståelse är en viktig faktor för en framgångsrik läs-och skrivutveckling. Resultatet för denna studie visade bland annat att läsforskningen anser att läsförståelsestrategier främjar elevers läsförståelse samtidigt som det i svenska skolor och deras undervisning visade sig att det inte ges speciellt mycket tid för läsförståelse. Att den svenska skolan i sin undervisning inte ger mycket tid till läsförståelse anses bero på lärares okunskap. Detta kan således vara en anledning till svenska elevers allt sämre resultat i de tidigare undersökningarna som PIRLS och PISA genomförde 2000– 2012.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hellström, Angelica. "NTA – En pusselbit till en utvecklad NO-undervisning? : Lärares perspektiv på undervisning i NTA." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34051.

Full text
Abstract:
Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jeschko, Marie. "SO-undervisning på en Freinetskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32905.

Full text
Abstract:
Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ekman, Johan, and David Nyquist. "Byggstenar för en språkutvecklande undervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27314.

Full text
Abstract:
Sammanfattning/Abstract Problemområde Elever med språkstörning har samma rätt som andra elever att få undervisning som är så pass tillgänglig att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Denna skrivelse i skollagen (Svensk författningssamling, 2010:800) kräver att personal i skolan uppmärksammar enskilda elevers förutsättningar och skapar en anpassad lärmiljö. Det finns nutida forskning om språkutvecklande undervisning som pekar på specifika framgångsfaktorer som gynnar elevernas språkutveckling (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer, & Lindsay, 2012). Vi frågar oss om dessa faktorer finns med bland de anpassningar som specialskolan genomför för att tillgängliggöra och utveckla språket och därmed ge eleverna så goda chanser som möjligt att utvecklas. Syfte Syftet med denna studie är att belysa lärmiljön kring elever med språkstörning och på så vis ge en bild av i vilken utsträckning undervisningen på en specialskola för elever med språkstörning svarar upp mot nutida forskning om framgångsfaktorer för språkutveckling. Vidare syftar studien till att utforska speciallärarens roll och ge förslag på proaktiva tankar samt handlingar med syfte att säkerställa en språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund. Frågeställningar 1. Hur arbetar pedagogerna i klassrummet med den språkutvecklande undervisningen för elever med språkstörning? 2. Vilka hinder och möjligheter ser pedagogerna för det språkutvecklande arbetet på en specialskola för elever med språkstörning? 3. Hur kan det säkerställas att eleverna på specialskolan får språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund? Teoretisk ram Vår teoretiska utgångspunkt i den här studien är det sociokulturella och relationella perspektivet på lärande. 4 Metod Studien är en empirisk undersökning med en kvalitativ forskningsansats. Vi har inslag av aktionsforskning utifrån vårt syfte att bidra till utvecklingsarbetet i den studerade verksamheten. I den kvalitativa analysen har vi utgått från och blivit inspirerade av forskningsmetoden grundad teori. Vi har samlat in data genom att använda ett observationsverktyg samt genomföra enskilda samtalsintervjuer och en gruppintervju. Resultat och analys Utifrån observationer av språkutvecklande faktorer visar resultatet att det på skolan finns styrkor och svagheter i dimensionerna språkinlärningsmijlö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Vidare pekar studien ut fyra faktorer för språkutveckling där hinder och möjligheter identifierats. Av resultatet framgår att det idag till viss del bedrivs språkutvecklande arbete i verksamheten och att det finns ett behov av ett mer strukturerat arbetssätt kring språkutvecklande undervisning. Slutsats Sammantaget framgick av de hinder och möjligheter som pedagogerna lyfte fram kring de fyra språkutvecklande faktorerna att det behövs en utveckling mot en samsyn för hur det språkutvecklande arbetet på skolan borde etableras. Detta skulle kunna ske genom att det kollegiala arbetet får ta mer plats och att det språkutvecklande arbetet skrivs fram redan i planeringsstadiet. Vidare kan det vara nödvändigt med en eller flera nyckelpersoner som har översikt, driver och upprätthåller det språkutvecklande arbetet, exempelvis genom att en språkpolicy etableras i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "En-en-undervisning"

1

Hetmar, Tytte. Tosprogede elever: En undervisning i udvikling. København: Gennemført for Folkeskolens udviklingsråd af Danmarks lærerhøjskole, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gösta, Andersson. Sápmi, samiskt perspektiv: En idébok för undervisning. [Stockholm]: Skolverket, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nordenbo, Sven Erik. Fagdidaktik: En pædagogisk diskussion af undervisning i filosofi. København: Gyldendal, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Björneloo, Inger. Innebörder av hållbar utveckling: En studie av lärares utsagor om undervisning. Göteborg: Göteborgs universitet, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hoff, Ola-Kristian. Edb i juridisk undervisning: Med en reiserapport fra England og USA. [Oslo]: Tano, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Winther-Jensen, Thyge. Undervisning og menneskesyn: Belyst gennem studier af Platon, Comenius, Rousseau og Dewey : en antropologisk betragtningsmåde. København: Akademisk forlag, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Seminar, Norske Geografers Forening. Baerkraftig utvikling: En utfordring for geografer i forskning, forvaltning og undervisning : hovedrapport fra Norske Geografers Forenings seminar 10-12 januar 1991 i Trondheim. Trondheim: Norske Geografers Forening, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Torri, Lienemann, ed. Strategy instruction for students with learning disabilities. New York: Guilford Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hætta, Odd Mathis. Samene: En arktisk uberfolkning : Introduksjon (ALH-undervisning). 2nd ed. Alta lærerhøgskole, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Undervisning i forbrukerkompetanse – en strategi for forbrukerundervisning. Nordic Council of Ministers, 2010. http://dx.doi.org/10.6027/tn2010-567.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "En-en-undervisning"

1

Tvete, Ingrid. "Praksisnær undervisning – en forutsetning for innovasjon og entreprenørskap!" In Praksisnær undervisning – i praksis og teori, 197–217. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.94.ch11.

Full text
Abstract:
In this chapter I examine the importance of the concepts of entrepreneurship and innovation in an educational context. The aim of the chapter is to show that entrepreneurship and innovation are not only political superlatives, but also useful approaches to a more practice-oriented teaching in higher education. Practice-oriented teaching is teaching with a clear applied orientation, and I examine how entrepreneurial perspectives and forms of teaching can contribute to this applied orientation through examples, among other things, from the innovation methods we find in ‘Liberating Structures’. The intention of the examples is to demonstrate that entrepreneurship and innovation are useful and simple tools when it comes to facilitating teaching situations where the students must connect theory and practice. Boyer and Knorr-Cetina’s thoughts on knowledge are briefly referenced to support the notion that the students need expertise in how social structures and knowledge development influence each other reciprocally. This is seen in the context of political governance documents and especially Nordic literature on entrepreneurship. Entrepreneurial teaching methods and practice-oriented teaching are then linked to a situational and contextual learning perspective, and I argue that entrepreneurship and innovation are inextricably linked to practice-oriented teaching. I conclude that through entrepreneurship and innovation in higher education we can facilitate a practice-oriented learning where the student learns situationally, without necessarily being in a practical situation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hegerholm, Hallstein. "ARTIKKEL 5 Digitale mapper som evalueringsform i nettbasert utdanning." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 141–64. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch5.

Full text
Abstract:
Studien undersøker bruk av digitale mapper i asynkron nettbasert utdanning. Mappevurdering er både en arbeids- og en evalueringsform som kan styrke sammenhengen mellom undervisning, læring og vurdering. Forskningsspørsmålet som reises, er: Hvordan utvikler nettstudenter kunnskap gjennom mappevurderingsprosesser? Undersøkelsen bygger på en spørreundersøkelse og en kvalitativ undersøkelse. Den legger sosiokulturell teori og andres forskning på mappevurdering til grunn. Studien viser hvordan veiledning fra lærer og studentsamarbeid styrker kunnskapsbyggingen. Den viser imidlertid også utfordringer knyttet til studentenes samarbeid.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Brynhildsvoll, Randi, Oddlaug Marie Lindgaard, and Kåre Robertsen. "ARTIKKEL 3 Studentaktivitet i nettbasert undervisning med Team-Based Learning som lærings- og undervisningsstrategi." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 95–121. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch3.

Full text
Abstract:
Nettbasert undervisning får stor oppmerksomhet, og fremheves både som et satsingsområde fra myndighetenes side og som et behov fra brukernes side. Denne artikkelen rapporterer funn fra et forskningsprosjekt hvor undervisning som normalt gjøres ved stedlig studiested, gjøres nettbasert. Forskningsprosjektet blir utført med et kull studenter ved en videreutdanning for trafikklærer tunge kjøretøy ved Faggruppe Trafikk, Handelshøgskolen, Nord universitet. Det tar utgangspunkt i å fremme studentaktivitet i nettbasert undervisning med Team-Based Learning som lærings- og undervisningsstrategi. Funn viser at læring på nett kan gjøres med stor grad av studentaktivitet. Det forutsetter at underviser har tilstrekkelig digital kompetanse, kompetanse innen nettpedagogikk, og velger et læringsdesign som skaper studentaktivitet. Det krever også at universitetet har et støtteapparat for digital læring med god nok kapasitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jokstad, Gunnvi Sæle, and Tove Hagenes. "Elever med stort læringspotensial – en kunnskaps- og holdningsutfordring?" In Fra barnehage til voksenliv, 141–58. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/dwjx8017.

Full text
Abstract:
Prinsippet om tilpasset opplæring står sterkt i norsk skole og har som hensikt å sikre alle elever en likeverdig mulighet til læring og utvikling. NOU-rapporten «Mer å hente. Bedre læring for barn med stort læringspotensial» beskriver hvordan elever med stort læringspotensial ikke opplever det slik. Rapporten konkluderer med at det er et stort behov for kunnskapsheving om temaet og antyder også at det kan råde en elitistisk holdning hos lærere. Også lærerutdanningen blir utfordret på dette feltet. I denne studien ønsker vi derfor å se nærmere på hvordan studentenes kunnskap om barn med stort læringspotensial kan fremmes og hvilke holdninger studentene har til barn med stort læringspotensial. Datamaterialet fremkommer gjennom kvalitativ metode, bestående av en dokumentanalyse av 53 studenttekster og et strukturert litteratursøk. Analysen viser at lærerstudenter trenger økt kunnskap om barn med stort læringspotensial, at studenter sidestiller barn med stort læringspotensial med skoleflinke elever, at undervisningen for slike elever kan by på differensieringsutfordringer, men at de trolig ikke har en elitistisk holdning til denne elevgruppen. Det konkluderes med at tilrettelegging for barn med stort læringspotensial innebærer undervisning i tråd med grunnverdiene i den norske skolen, slik det er nedfelt i gjeldende norske skolepolitiske dokumenter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mørkved, Britt Paula. "ARTIKKEL 1 Refleksjon i undervisning – eksempel på refleksjon fra entreprenørskapsundervisning." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 17–55. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch1.

Full text
Abstract:
Hensikten med denne artikkelen er å gi en teoretisk utforsking av refleksjon som begrep og hvilken rolle ulike refleksjonstyper kan ha i studentenes læringsprosess når læringsaktivitetene er handlingsbaserte. Artikkelen klargjør hva som må kjennetegne den handlingsbaserte læringen, slik at erfaring peker ut over læring i øyeblikket. Det understrekes at studentene må presenteres for tydelige kompetansekrav som refleksjonen kan knyttes til. Videre vises det til at utvikling av helhetlig kunnskap innebærer at læringsaktivitetene, i tillegg til å stimulere til refleksjon over kunnskap, bør rette seg mot motivasjon og holdninger. Det foranstående belyses gjennom konkrete eksempler fra undervisning i entreprenørskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Seland, Torrey. "Lex Borgen: Et blad i norsk skolehistorie om ikke-lutheraneres rett til å undervise i høyere utdanning." In Tru på Vestlandet, 363–90. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch15.

Full text
Abstract:
I Lov om Embedsmænds Troesbekjendelse av 1880, lett revidert i 1894, sto det blant annet at embetsmenn som har til oppgave å gi undervisning i kristendomskunnskap, skal «bekjende sig til Statens offentlige Religion.» På begynnelsen av 1970-tallet ble denne loven endret etter en lang debatt slik at også dissentere, i betydningen ikke-lutheranere, kunne undervise i kristendomskunnskap på universitetsnivå i det norske skolesystemet. Artikkelen beskriver nærmere bakgrunn og saksbehandling for denne endringen med særlig vekt på den rolle metodisten Peder Johan Borgen spilte i denne prosessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Goth, Ursula, Svitlana Holovchuk, Linnéa K. Jermstad, and Gunnvi Sæle Jokstad. "Nærhet, eller distanse? Lærerstudenters erfaringer med Zoomundervisning under Covid-19." In Fra barnehage til voksenliv, 193–212. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/made9277.

Full text
Abstract:
Våren 2020 vil for mange bli husket som meget utfordrende. Smittevernrestriksjoner i forbindelse med Covid-19 ble innført i hele Norge. Det førte til at høgskolene og universitetene måtte begrense antall mulig tilstedeværende i klasserommet til 20 studenter. Zoom ble derfor innført som digital interaksjonsplattform. Fra mars til feriestart i juli 2020 ble fysisk oppmøte i undervisning unngått. Overgang fra stedsbasert til rent internettbaserte undervisningsplattformer førte til store endringer for både studenter og lærere. Denne studien belyser lærerutdanningsstudenters opplevelse og refleksjoner etter innføringen av Zoom. Studien ser videre på læringsutbytte og endring av motivasjon. Data som ble inkludert i studien baserer seg på en digital spørreundersøkelse ved oppstarten av 5. semester i grunnskolelærerutdanningen av 50 studenter. Etter intervjuene gjennomførte vi et strukturert litteratursøk. Deretter ble studentenes svar tolket, kategorisert og analysert. Våre resultater viste at motivasjonen hos studenter endret seg over tid ved at den sosiale interaksjonen ble sterkt redusert. Data viste også at studentene opplevde redusert læringsutbytte og frustrasjon. Studien konkluderer med at studentene opplever redusert motivasjon ved rene internettbaserte undervisningsformer (Zoom), en reduksjon i motivasjonen som hadde innvirkning på egenopplevd helse og livsmestring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Unhjem, Astrid, and Eli Moksnes Furu. "Studentsentrert undervisning i lærerutdanning. «Når alle er engasjert og har lest, blir det fort en spennende diskusjon.»." In Aksjonsforskning i Norge, volum 2: Grunnlagstenkning, forskerroller og bidrag til endring i ulike kontekster, 303–27. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.121.ch11.

Full text
Abstract:
In this chapter, we present a self-study project (Zeichner, 2007) about student-centered education for student teachers. The aim was to explore in what way student-centered education might increase students’ engagement and learning in adapted education. We used social-cultural theory and a dialogical framework (Dysthe, 1996) both as the basis for planning education and analysis of the data. We built up the education for the students as a “learning-pattern” of different kinds of dialogue. As method, we employed a questionnaire, which the students filled in at the end of the project. We found many examples of how individual reading and listening on the one hand, and collective writing and group discussion on the other hand interacted with each other and thereby increased student learning and engagement. However, a challenge was to involve students more actively in planning their own learning process to increase both learning and democratic participation. Our common planning, teaching and research made it possible for us to both develop our teaching and develop new knowledge about student-centered education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Røthe, Randi Hojem. "En dags praksis: Hvordan bidra til at studentene finner sammenhengen mellom teori og den virkelige verden?" In Praksisnær undervisning – i praksis og teori, 179–95. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.94.ch10.

Full text
Abstract:
This chapter revolves a one-day practice for 200 pedagogy students at three primary schools in the municipality. The practice is completed in March when the students have studied the vocation for eight months. Lectures and seminars build up to this takeover in advance. The week before the day of practice, the students are out in the practice schools and observe the class they are going to take over and talk to the teachers at the school. Practice reports, reflection notes and logbook notes show that no matter what we do to link theory to practice at class, it is the one day in the role of teachers at a school that seems to make the big difference. When students become responsible for a class, they behave in a completely different way than when they are responsible for teaching fellow students. At the practice school, they show up well in advance and take the responsibility they have received. The students’ behaviour after the school takeover may indicate that the experiences from the real world, with associated responsibility, have given increased understanding of the vocation, which in turn contributes to increased motivation for the study programme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Talleraas, Gro. "ARTIKKEL 6 Kompetanseutvikling i store grupper: Refleksjon omkring ulike læringsaktiviteter." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 165–200. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch6.

Full text
Abstract:
Denne refleksjonsartikkelen tar for seg undervisningsopplegg for store grupper med ferske studenter, der studentene på ulike måter har en aktiv tilnærming til lærestoffet. Artikkelen gjennomgår flere konkrete læringsaktiviteter, og gir en detaljert forklaring på hvordan disse er gjennomført i store studentgrupper. Videre drøfter den hvordan og hvorfor disse støtter oppnåelse av læringsutbyttet – med utgangspunkt i forskningsbaserte perspektiver på motivasjon og læring. Self-determination theory / selvbestemmelsesteorien utgjør en sentral del av det teoretiske bakteppet for læringsaktivitetene.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "En-en-undervisning"

1

Dyssegaard, Camilla Brørup, Jesper de Hemmer Egeberg, Trine Kløveager Nielsen, Kasper Steenberg, and Stinna Vestergaard. Virkningsfuld undervisning, praktik og vejledning på erhvervsuddannelserne: En forskningskortlægning. Aarhus University, 2014. http://dx.doi.org/10.7146/aul.48.51.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jespersen, Anna, and Míša Hejná. ”Vokalhelvedet”: hvor svær er dansk udtale, og hvordan undervises der i udtale for andetsprogstalere? Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.427.

Full text
Abstract:
Det danske sprog anses af mange lørnere som svært at lære, og især anses det som svært at blive flydende i. Dette bliver ofte tilskrevet den svære danske udtale. Artiklen her viser, at sprogskolernes håndtering af udtaleundervisning kan bidrage til voksne andetsprogstaleres udtaleproblemer. Her undersøges voksne lørneres og underviseres iagttagelser omkring det svære danske sprog, og undervisningen af det. I denne undersøgelse inddrages en analyse af undervisningsmateriale brugt ved voksenundervisning i dansk som andetsprog, og en diskussion af danskeksamener for andetsprogstalere. Vores resultater indikerer at udtale, og især vokaler, anses af både lørnere og undervisere som særligt svære at mestre. Samtidig undervises der ifølge vores informanter ikke nok i vokaludtale på de danske sprogskoler. Selvom de to informantgrupper generelt er relativt enige er især mængden af undervisning i udtale et kontrastpunkt mellem lørnere og undervisere. Vi diskuterer denne forskel, samt betydningen af meget lidt undervisningsmateriale der fokuserer på udtale efter DU-modul 1, og et manglende fokus på udtale i danskeksamenerne.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'En-en-undervisning' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography