Academic literature on the topic 'Energibehov'

Kinas økonomi boomer. For at imødekomme den stigende efterspørgsel har Kina etableret en ny og aktiv Mellemøstpolitik, der skal sikre landets næsten umættelige energibehov.

I detta examensarbete undersöks energibehov och emissioner hos mobila krossanläggningar tillhörande NCC Industry AB. Bergtäkterna Eker och Dylta i Örebro län samt Mörtsjön i Södermanlands län har studerats och analyserats. Dessa bergtäkter producerar ballastprodukter som till större del används i anläggningsindustrin och vid asfaltstillverkning. Tester har genomförts på den elektriska konsumtionen i de olika anläggningarna för att beräkna relevanta parametrar som varit eftersökta. Produktionsrapporter och elmätningar har sammanställts, löpande under ett flertal veckor, i ett räknedokument för att kunna erhålla efterfrågade datavärden. De sökta faktorerna har varit energibehov i form av kWh/Ton samt emissioner i form av kg CO2/Ton. Mätningarna avser krossar, siktar och transportband vid maskinuppställningar för mobil krossning. Resultaten visar att värden på elförbrukningen uppgår till 2,1 kWh/ton med en variation från 1,1 till 3,1 kWh/ton beroende på ingående maskiner och driftförhållanden. För CO2-emissionerna var motsvarande genomsnitt 0,9 kg CO2/ton vid dieseldrift med variation 0,4 till 1,6 kg CO2/ton. Vid omräkning till en tänkt nätdrift med el låg genomsnittet på 0,17 kg CO2/ton. Beräkningarna skall bidra till en grönare tillverkningsprocess av ballastprodukter och kom att visa att skillnaderna i utsläpp (kg CO2/Ton) är uppemot 90 % större vid dieseldrift gentemot eldrift på en av de olika anläggningarna. Dessa resultat har sedan analyserats och rekommendationer görs för framtida drift och investeringar i samtliga anläggningar. Dessa rekommendationer utvärderas sedan av NCC för att avgöra huruvida de är relevanta eller icke. Att genomföra ombyggnationer och modifiera utrustningen kan dock vara mycket kostsamt. Elektricitetsproduktionen är inte analyserad i rapporten. Beräkningar är utförda med förutsättningen att elen är av nordisk mix. Dessa uppgifter är inhämtade från Naturvårdsverket. En ekonomisk analys av denna investering ingår inte i denna rapport.

Understenshöjden är en ekoby som har som vision att vara miljövänlig och ekologisk. Området använder miljövänliga energikällor såsom pellets och solvärme med fjärrvärme som komplement när de andra inte räcker till. Husen är jämfört med dagens standard inte särskilt energisnåla. Då energi blivit en stor del av den ekologiska frågan är det önskvärt att minska det totala energibehovet och om möjligt finna bättre energilösningar. Detta kandidatexamensarbete behandlar en undersökning av klimatskal och solfångare i Understenshöjden samt alternativet bergvärme som energikälla. Målet för undersökningen var att ta fram förslag på hur det totala energibehovet kan minskas genom ett minskat värmeläckage. Målet var även att undersöka hur väl den solenergi som finns idag används och hur bergvärmepump skulle vara ett komplement till de energikällor som idag finns, både ur energimässig och ekonomisk synpunkt. Understenshöjden har idag solfångare på varje hustak monterade i 27 graders vinkel mot markplan, samt PV-celler på gemensamhetshusets tak. Dessa har undersökts för huruvida de utnyttjas optimalt och resultatet visar att det går att utvinna mer energi om de monteras med en lutning på ca 40 grader mot markplan och placeras i söderläge. Bergvärme är en förnyelsebar energikälla och bygger på att värme hämtas från berget och används för att värma hus och tappvarmvatten. Beräkningar har gjorts för huruvida det är möjligt att installera bergvärmepumpar i Understenshöjden. Dessa beräkningar visar på att en bergvärmepump kan installeras för att täcka behovet för en bostadslänga med fyra lägenheter. I det fallet skulle investeringen vara återbetald inom 10 år tack vare att energipriset för bergvärme är billigare än energipriset för pellets och fjärrvärme i kombination. En undersökning har gjorts av klimatskalet med en Blower Door, som mäter lägenhetens infiltration vid 50 Pa undertryck, och en IR-kamera som mäter temperaturskillnader på ytor med hjälp av infraröd strålning. Med hjälp av resultaten från Blower Door-mätning och IR-bilder har modeller av två standardlägenheter i Understenshöjden tagits fram i programmet DesignBuilder. Dessa verklighetsmodeller har anpassats för att så bra som möjligt representera lägenheterna i verkligheten genom en simulering i DesignBuilder som tagit hänsyn till en mängd data såsom geografi, antal boende, levnadsvanor och många andra aspekter. Efter att verklighetsmodeller tagits fram har IR-bilderna undersökts för att lokalisera köldbryggor i klimatskalet. Genom detta har nya modeller tagits fram för att undersöka möjliga förbättringsåtgärder för att minska dessa köldbryggor, för att uppnå ett minskat energibehov. Dessa förbättringsåtgärder är tätning av fönster och ytterdörrar, påfyllning av isolering i yttervägg, tilläggsisolering av yttervägg samt byte av fönster. Genom simulering av förbättringsmodellerna visade det sig att en kombination av förbättringsåtgärderna påfyllning av isolering i yttervägg och tilläggsisolering av yttervägg är den mest effektiva för att minska uppvärmningsbehovet. Tilläggsisolering är dock relativt avancerat att genomföra vilket gör att en kombination av påfyllning av isolering i yttervägg och tätning av fönster och ytterdörrar anses vara det bästa sättet att minska det totala energibehovet för lägenheterna i Understenshöjden.
Understenshöjden is an eco-village that has the vision to be environmentally friendly and ecological. The village uses environment-friendly energy sources such as pellets and solar heating with district heating as complement if the others are not enough. The houses are, compared to today’s standard not very energy efficient. Energy has become a major part of the ecological question, and therefore it is desired to decrease the total energy demand and, if possible, to find better energy solutions. This Bachelor of Science thesis discusses a study of the building envelope and solar panels in Understenshöjden and the option geothermal heating as an energy source. The aim of the study was to develop suggestions of how the total energy demand could be reduced by decreased heat loss through the building envelope. The aim was also to examine how well the existing solar energy is used today and how geothermal heating could be a complement to the energy sources available today, from both energy and economic point of view. Currently the apartments in Understenshöjden have a solar panel on each rooftop, mounted with a slope of 27 degrees from ground level and PV-cells on the roof of the community house. These have been examined whether they are optimally used and the result shows that it is possible to extract more energy if they are mounted with a slope of about 40 degrees from ground level facing south. Geothermal is a renewable energy source and works in a way that heat is retrieved from the ground and used for heating of the house and its hot water. Calculations have been made on whether it is possible to install geothermal heat pumps in Understenshöjden. These calculations show that a geothermal heat pump can be installed to cover the need for four apartments. In that case the investment would be repaid within 10 years thanks to that the energy price of geothermal heating is cheaper than the energy price for pellets and district heating in combination. A study has been made of the building envelope with a Blower Door, which measures the apartment’s infiltration at a negative pressure of 50 Pa, and an infrared camera that measures temperature differences on surfaces by means of infrared radiation. By using the results of the Blower Door measurements and the IR images, models of two standard apartments in Understenshöjden have been developed in the program DesignBuilder. These reality models have been adjusted to represent the apartments in reality through a simulation in Design Builder that takes in account a variety of data such as geography, number of residents, living habits and many other aspects. After the reality models where developed the IR images was examined to locate thermal bridges in the building envelope. Through this, new models where developed to explore possible improvements to reduce the thermal bridges, to achieve a reduction in energy demand. These improvements are sealing of windows and front doors, exchange of windows, filling of insulation and additional insulation in exterior walls.

Purpose: With new laws and sharper rules for energy usage it is not always easy toachieve them. For the future building energy efficient buildings will be the case andtherefore we have studied the variables concluding a buildings energy use.Furthermore there are also requirements for ventilation systems and even here lawsand rules need to be considered. The goal with the study is to find factors that willwork for a household in row houses according to the energy and a well-functioningventilations system for them.Method: To reach our goals we have done a document collection, document analysis,interviews, literature studies and calculations.Findings: The form factor is something that will influence the buildings specificenergy usage. We found out the answer that maximum five row house modules couldin our case be built together and after that the specific energy usage would changerelatively little.The effect by having one combined ventilation system is more beneficial compared toa single system. The single system almost have the same unused capacity and thedifference is only 0,001kW but the advantage lies within that the specific energyusage decreases with 0,04 kWh/m2 year which shows that the combined system ismore advantageous in comparison with the energy based effects. Also the combinedventilation system proves to be more cost efficient.For different comparisons between the single and combined ventilation systems wehave compared the system between costs, specific energy usage with propertyelectricity taken account for and so that they manage the demand for the capacity forthe imitator and airflow and after this the result weight more for the combined FTXsystem.Implications: It is not easy to maintain the rules and laws that exist when theybecome harder and sharper for new production of housing. To be able to maintain avalid work, when the energy usage of a building is studied, it is important to havecontrol over which laws, norms and regulations to study. Many factors are beingstudied such as the form of the building that will influence the buildings energy usage.Furthermore it is important to choose a ventilation system or other installations whichcan really manage to uphold the requirements that exist and not choose a too simplesystem that won’t make it.Limitations: We have not chosen a heating system for the building nor have wecalculated point thermal bridges. Also the material that has been chosen for thebuilding have not been changed and nor has the form of the building. For the specificenergy usage the real values will not be collected for comparison with theoreticalvalues.Keywords: ventilation system, specific energy usage, power requirement, formfactor, FTX, row house module, row house, energy requirements.
Syfte: Då nya lagar och skarpare regler tillträder är det inte alltid lätt att uppnå målenför energianvändning. Energieffektiva byggnader är det som gäller för framtiden ochvi har valt att granska de faktorer som kan tänkas påverka radhusbyggnadersenergianvändning. Vidare ställs det krav på vad man använder för ventilationssystemför en byggnad och viktigt att ha i åtanke vid val av ett sådant system då är attbyggnaden klarar kraven. Målet med studien är finna samverkande faktorer förhushåll i radhus gällande energi samt välja välfungerat ventilationssystem för dessa.Metod: För att nå våra mål har vi utfört dokumentinsamlingar, dokumentanalyser,intervjuer, litteraturstudier och beräkningar.Resultat: Formfaktorn är något som påverkar en byggnads specifikaenergianvändning. Vi fick svar på att bland annat upp till max fem radhusmoduler ivårt fall kunde byggas ihop och efter det kommer formen inte påverka specifikaenergianvändningen relativt mycket.Effekten av att ha ett gemensamt ventilationssystem är fördelaktigt jämfört med att haett enskilt system. Det enskilda systemet har nästan samma outnyttjade kapacitet ochskillnaden är endast 0,001kW men fördelen ligger i att specifika energianvändningenminskar med 0,04 kWh/m2 år vilket visar på att gemensamma systemet ändå är merfördelaktigt i jämförelse mellan de energimässiga effekterna. Även gällande kostnadför de olika ventilationssystemen så är det gemensamma mer fördelaktigt.För olika jämförelse mellan det enskillda och gemensamma ventilationssystemetgällande kostnad, specifik energianvändning när fastighetselen är medräknad och attde klarar kraven för kapacitet för eftervärmaren samt luftflödet så väger resultatet inmot att välja gemensamma FTX-systemet.Konsekvenser: Det är inte lätt att upprätthålla de regler och lagar som finns dåkraven blir skarpare och hårdare för nyproduktion av husbyggnader. För att kunnaupprätthålla ett bra arbete när energianvändning av en byggnad granskas är det viktigtatt därför ha koll på vad som gäller via att studera lagar, normer och de krav somfinns. Flera faktorer granskas såsom formen av byggnaden som påverkarenergianvändningen. Vidare är det viktigt att välja ett ventilationssystem eller andrainstallationer som verkligen klarar de krav som finns och inte väljer ett för enkeltsystem.Begränsningar: Vi har inte valt ett värmesystem för byggnaden och inte hellerberäknat punktköldbryggor. Dessutom har material som valts för byggnaden inteförändrats och inte heller formen av byggnaden. Verkliga värden på hur den specifikaenergianvändningen blev i verkligheten kommer inte samlas in för en jämförelse medteoretiskavärden.Nyckelord: ventilationssystem, specifik energianvändning, effektbehov, formfaktor,FTX, radhusmodul, radhus, energibehov.

Detta arbete är en del av ett deltagardrivet forskningsprojekt; Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system. Projektet undersöker vilken potential agroforestry har att fungera för livsmedelsproduktion i Sverige. Dessa produktionssystem skulle vara ett bra komplement eller kunna ers.tta delar av dagens produktionssystem vilka medför ett flertal problem, bland annat negativa effekter på klimat och miljö. Skogsträdgårdar är en typ av agroforestry och utanför Höör i Skåne ligger Holma skogsträdgård. Den startades 2004 och är uppbyggd enligt permakulturs principer, som är en ansats för hållbara produktionsmetoder. Detta arbete är en fallstudie av örtlunden som är 200 m. och ligger i Holma skogsträdgård. Syftet var att undersöka om örtlunden har potential att täcka en människas närings- och energibehov under ett år. Frågeställningar som också behandlades var vilka näringsämnen och energigivare som kan komma att bli ett problem att uppnå om man lever på en kost av örtlundens växter. Fokus låg även på att undersöka hur man ska tillaga örtlundens växer för att ta tillvara på dess näringsämnen och energigivare. Metoden som användes var en litteraturgenomgång. Information samlades om örtlundens 29 växtarter, vilket resulterade i data om näringsinnehåll för 16 växter och data om energiinnehåll för 14 växter. övriga växtarter var alltför ovanliga för konsumtion och odling och saknade därför data, vilket ledde till att arbetet också presenterar var i växtens delar man sannolikt kan finna specifika näringsämnen och energigivare. Exempel anges också när man med fördel bör skörda växterna med hänsyn till dess närings- och energiinnehåll men generellt bör alla växer skördas på morgonen. För åtta av växterna hittades data om vad de kan avkasta. Ett flertal studier tar upp att skörd är något som varierar mycket på olika platser och i olika klimat så att mäta skörden direkt i örtlunden är därför något som bör göras i framtiden. Totalt var materialet för litet för att kunna svara fullständigt på frågeställningarna. Fem av örtlundens växter uppnådde fullständiga data från litteraturgenomgången och beräkning gjordes på hur mycket näring och energi dessa kan ge per planta. Växterna som beräknades var hassel (Corylus avellana), svarta vinbär (Ribes nigrum), krusbär (Ribes uva-crispa), päron (Pyrus communis) och hallon (Rubus idaeus). Tillsammans med övrigt material visar de att örtlunden har potentialen att kunna fungera för livsmedelsproduktion, även om alla näringsämnen och energigivare inte kan förses från örtlunden som den ser ut idag. Ett flertal närings.mnen exempelvis vitamin B12, jod, selen och zink kommer det sannolikt att kunna uppstå brist av om inte åtgärder vidtas. Protein och fett behöver också troligtvis ökas i örtlunden och också komma från fler källor om man ska kunna täcka en människas närings- och energibehov. Livsmedelsverket rekommenderar att dagligen äta 500 gram frukt och gönt. Av data som hittades om avkastning gjordes en beräkning på hur många dagar skogsträdgården kan förse en människa med 500 gram frukt och grönt. Skörd från päron (Pyrus communis), svarta vinbär (Ribes nigrum), bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), hallon (Rubus idaeus), mullbär (Morus accidosa) och krusbär (Ribes uva-crispa) ger en människa 500 gram dagligen i 404 dagar. De viktigaste växtarterna i örtlunden var hassel (Corylus avellana), löktrav (Alliaria petiolata), rosenkvitten (Chaenomeles japonica) samt svarta och röda vinbär (Ribes nigrum och rubrum). Detta för att de bidrar med speciellt viktig näring och energi, exempelvis jod från röda vinbär och fett i hasselnötter. För att ta till vara på så mycket som möjligt av växternas näring och energi ges förslag på hur dessa ska tillagas och hanteras, baserat på näringsämnenas och energigivarnas egenskaper. Resultatet blev att det mesta ska ätas färskt, utan tillagning, för att behålla näringsvärdet. Vissa växter bör tillagas för att kunna utnyttja dess protein och svårnedbrytbara kolhydrater till fullo och andra växter behöver tillagas för att minska halten av toxiska ämnen. På ett flertal plaster i världen är skogsträdgårdar en viktig källa till föda. Jämförelse gjordes med två andra skogsträdgårdar  om vad dessa kan avkasta och resultatet visade att en skogsträdgård i England kan avkasta i princip lika mycket som en skogsträdgård i Australien. skogsträdgården i England producerade från 2,6 upp till 3,3 kg mat per kvadratmeter och skogsträdgård i Australien 3,15 kg mat per kvadratmeter. Då England och Sverige har relativt likt klimat bekräftar detta potentialen av att skogsträdgårdar även fungerar bra i tempererat klimat.
Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige – att odla och äta från perenna system

Syftet med arbetet var att framställa en beräkningsmodell som behärskar att beräkna ett klimatsystems energiförluster samt livscykelanalys, LCC. Samt att använda denna modell vid jämförelse av två befintliga system. Modellen skapades i programmet Excell och använder sig av angiven indata för att beräkna resultat. Den användes för jämförelse av fyra lokaler i VIDEUM ABs byggnader. Två kontor och två föreläsningssalar jämfördes. Den beräknade skillnaden i energiförbrukning kunde i huvudsak härledas till det ena systemets längre drifttid över helgen samt att ett av kontoren drevs med högt konstantflöde hos ventilation även under frånvaro. Huruvida styrning av system sker efter koldioxidkoncentration eller temperatur verkar spela mindre roll för systemets förluster. Dock påverkar onödigt högt ställda flöden samt för långa driftstider energibehovet desto mer.
The thesis focused on compiling a calculation model suitable for calculating an indoor climate system energy demand and life cycle cost, LCC. The model was created in Excell and uses given input data to calculate the results. The model was used to compare four different premises located in buildings owned by VIDEUM AB in Växjö. Two offices and two lecture halls was compared. The calculated differences in energy demand could be derived to longer operating times during weekends for one system. One office had a large constant air flow even during absence which also led to a greater energy demand. Whether the system was regulated by using carbon dioxide concentrations or temperature as indicators on air quality didn’t seem to affect the energy demand significantly. Unnecessary high flow rates and operating times affects the premises energy demand the more.

Svenska Bostäder har planerat att bygga nya studentbostäder vid området Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa måste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett energibehov på 55 kWh per år och uppvärmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlägga studenters behov genomfördes en enkätstudie för att identifiera fokusområden som med eventuella åtgärder hade potential till minskat energibehov. Författarna valde att inrikta studien på varmvattenanvändning. Där valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta åtgärder såsom timer, och tvättställ. I resultatet visade de sig att produkten som ger lägst energibehov inte nödvändigtvis är den mest hållbara. Det finns andra miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som måste tas i beräkning innan det är möjligt att fastställa vilken produkt som bäst ur ett hållbarhetsperspektiv.
The real estate company Svenska bostäder has planned to build new student housings at Albano, just north of Royal Institute of Technology in Stockholm. These buildings have to meet demands set by the city of Stockholm, with a maximum energy consumption of 55 kWh per year and heated square meter. To establish the  behavior regarding the power consumption, a survey was conducted. Using this survey the authors found areas that had a potential of decreasing the energy demand. Hot water usage and the focus areas of shower heads, time reducing measures and wash basins was chosen. The study resulted in that even if a product has the lowest energy demand it is not certain that it is the most sustainable. There are other environmental, social and economic aspects that need to be considered before deciding which product is the best from a sustainable perspective.

Examensarbetet utförs under sista årets energiingenjörsstudier vid Mälardalens högskola. Med hjälp av Ramböll Västerås utfördes en energiuppföljning av energiförbrukningen vid Hälleborgs äldreboende beläget på Bäckby i Västerås åt Västerås stad. Hälleborgs äldreboende stod klart och var fullt inflyttat våren 2015. Boendet byggdes för att möta det ökade behovet av vårdplatser i Västerås kommun. Vid byggnationen ställde kommunen ett byggkrav på 60 kWh/(m2,år) köpt energi vilket var hårdare än de gällande byggkraven som gällde i Sverige vid dåvarande tidpunkt. Under projekteringen av byggnaden ändrades kravet till 70 kWh/(m2,år) viktad energi där fjärrvärmen viktas med 1 och elen med 2.  Ändringen uppkom efter att behovet av kyla kunde lösas med ett borrhålslager vilket ger möjlighet att ta tillvara på värmen som kyls bort via värmepumpar. Byggnadens värmebehov tillgodoses av både värmepumpar och fjärrvärme vilket innebär olika energikrav enligt BBR, viktningen görs för att få ett mellanting mellan kraven för byggnad med el uppvärmning och byggnad utan eluppvärmning. Examensarbetet går ut på att utreda om byggnadens energianvändning går att följa upp efter ett år i drift. Genom att försöka beräkna förbrukningen och på den vägen upptäcka problem som behöver åtgärdas till 2 årsuppföljning 2017. Det har under arbetets gång visat sig att anläggningens mätsystem inte fungerar som tänkt vad det gäller överföring mellan fastighetens mätssystem och Västerås stads mätdata hanteringssystem Momentum. Men även när mätdatainformationen skulle hämtas manuellt visades sig att det endast fanns för ett fåtal datum vilket gjorde det omöjligt att ställa upp en årsenergi. För att kontrollera att mätningen fungerade som det skulle ställdes en sammanställning upp för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 vilket visade att all elproduktion inte registreras i de interna mätarna. Fjärrvärmen var enda energienhet som kunde verifieras då den förbrukningen hämtades från fjärrvärmeleverantören Mälarenergi AB. Fjärrvärmeförbrukningen uppgick till 29 kWh/ kWh/(m2,år) mot projekterade 11.7 kWh/ kWh/(m2,år). För att kunna utföra en korrekt energiuppföljning och visa tappvarmvatten förbrukningen behöver fastigheten uppdateras med fler mätare. Dels behövs en mätare som mäter levererad fjärrvärmeenergi till tappvarmvattnet och det rekommenderas även att registrera en flödesmätare på tappvarmvattnet till verksamheten. Det bör även undersökas vilka elförbrukningar som inte omfattas av internmätning för att kunna skilja verksamhets- och fastighetsenergi åt. Elenergin för undermätarna var 555 406 kWh för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 och motsvarnade 924 025 kWh för nätägaren Mälarenergi i perioden 2015-05-01 till 2016-04-30. För att kunna utföra en balans ska undermätarna uppgå till samma förbrukning som huvudmätaren för samma mät period. Byggnaden uppfyller idag inte förutsättningar för att kunna göra en korrekt energiuppföljning.
In order to reach the 20/20 goals (meaning 20% lower energy consumption until 2020) the energy requirements on buildings must get tougher and tougher. The city of Västerås has from year 2011 set its own energy requirements on all sold estates to 60 kWh/(m2,year). When the city needed to build the new Hälleborgs elderly care center, their aim was to reach this limited energy consumption. Soon, during the planning stage, they changed this requirement to 70 kWh/(m2,year) weighted energy. The reason for this was because they were using two heating systems, one was a electric heat pump and the second was district heating. Because of higher average age in the society, the need for more elderly care centers arise even in Västerås. In the spring 2015 Hälleborgs elderly care center was completed and occupied. 2 year after the building was complete, the contractor has to do an energy monitoring and see if the goal 70 kWh/m2 is reached. In this bachelor thesis all information will be tested and the aim is to try to make a energy monitoring and figure out what needs to be done to be able to performe the energy monitoring 2017. During the work the biggest problem has been to get the right information. The system that should keep all the measured data (Momentum) was found not to have the connection to the building. When we try to pick the data by hand from the building it was not complete. So the conclusion is that the building is not ready to energy monitoring jet. This is because the building needs more time to be stable and adjust the technical systems. It also needs more points of energy measurments and flowmeters in order to get the heating water consumption. In the electric system first the net owners energy meter is installed, then the building has own meters at each electric central to separate customers consumption from building consumption. When groups of energy is summarized, it is just half of the net owners consumption. This is because some of the energy in the building is not registered. One of the electric energy’s that not is registered is the commercial kitchen, but the difference is to big that it need to be evaluated what’s missed.

The purpose of the study was to investigate the use and losses of energy in an existing older building. Another purpose was also to look through various options for heating systems with renewable energy in the building. The aim was to reduce the use and losses of energy. The first step was to study the related electricity bills of the building and also perform measurements and calculations of the building envelope and ventilation. The next step was to find out the possible actions for energy saving by performing measurements and calculations. To calculate the loss of energy a u-value was used, which describes a materials ability to conduct heat. The results of the energy calculations show what is reasonable to do in the building considering the energy savings versus economy. The study shows that it is important to first analyze and adjust the building envelope and ventilation before a new heating system is installed. That is to reduce the risk of an over-sizing of the heating system. It is not optimal to correct the entire building at energy efficiency because it is not economically feasible. All necessary actions of energy saving should be taken as a package where the most profitable should be picked out and executed. An older building is often of great value and therefore its appearance should be safeguarded at energy efficiency.

The work has been carried out in cooperation with Swegon AB, the market leader for ventilation and indoor climate business. For work have their own programs ESBO be used to simulate and on the way to compare different systems.   The annual energy use in the world is constantly increasing. This leads to our already highly stressful climate will be affected even more. Therefore it is of great importance to work on energy issues and to try to find ways to reduce energy consumption, and thus work towards a sustainable society from an environmental perspective.   The indoor climate is an important parameter for the well-being, and if the indoor climate does not meet the requirements it can lead to poorer performance and lack of concentration for the people staying in the room. The energy that is used to reach this arbitrary indoor climate is increasing rapidly in the world and therefore is the efficiency of comfort climate systems desirable.   The aim of this study is to, by using simulations; compare a waterborne and airborne climate system in terms of energy and comfort.   The object of the study is to compare a water-borne and airborne cooling system, and then to compare the energy use and comfort of these systems. This will be done by simulations with different sized internal heat loads and different levels of carbon dioxide. Finally, a comparison shall be entered where the different systems solutions placed in four different climate zones to provide knowledge about which system works best in which zone.   The simulations have been performed in the program ESBO, which with given conditions calculates the need for cooling, heating and energy for pumps and fans in a room.   An office building has been created in ESBO with dimensions of 4 x 2.5 x 2.6 (length, width and height). The office has a window facing south. The office is assumed to be a part of a building, this leads to that no heat exchange takes place indoors. The internal heat in the room consists of lighting, appliances, personal warmth, but also solar radiation. Schedules have been used for lighting, appliances and personal warmth. It was built four different systems then compared. These were two airborne system, a CAV system that cools with constant ventilation flow. A VAV system that cools with a variable ventilation flow. It was also built up a waterborne system, which cools the room by using a chilled beam. A combined system was also built up where the air is cooled by both chilled beam and ventilation.   The result shows that different systems will be preferred in different cases. The combined system will be preferred at low internal heat loads. The chilled beam system will keep the best comfort, but in the meantime it is the system that will require the greatest amount of energy in all the simulations. CAV systems can´t cope with the requirements of the temperature in the simulations. VAV systems are to be preferred at high internal heat loads.

Projektet energieffektivt byggande i kallt klimat är en fältstudie där 6 nybyggda lågenergihus i Umeåregionen utvärderats. Fyra byggnader är villor och två byggnader är flerbostadshus som är lokaliserade från Sikeå i norr till Nordmaling i söder. Byggnaderna har utrustats med trådlös mätutrustning för verifiering av energiprestanda för hela byggnaden ned till komponentnivå. Mätare för fukt och temperatur i luft och klimatskal har också installerats där de senare är placerade på olika djup i konstruktionen. Syftet med studien är att undersöka byggnadernas energiprestanda och vilka risker det finns med att bygga lågenergihus i kallt klimat. Genomförda fukt- och temperaturmätningar i konstruktionen visar idag inga tecken på röt- eller mögelangrepp, dock krävs längre mättid eftersom fukttransport är en långsam process. Baserat på energisignatur har uppmätt energianvändning i byggnaderna normalårskorrigerats och U-medelvärdet beräknats. Dessa värden har jämförts med projekterad energianvändning och U-medelvärde. Två av byggnaderna är utrustade med en markförlagd uteluftskanal, 36 respektive 10 m där den första lösningen visade sig eliminera behovet av eftervärmning av tilluften. Markförvärmning av uteluft är en enkel och effektiv metod för att höja temperaturen på inkomande uteluft, t.ex. vid -25°C värmdes inkommande luft till värmeväxlaren till +2°C. Mätningar av energianvändning visar att det går att bygga hus som använder betydligt mindre energi än boverkets krav på specifik energianvändning. Villorna uppvisar en specifik energianvändning enligt boverkets definition (energi för uppvärmning och tappvarmvatten dividerat med Atemp) från 59,7 till 91,8 kWh/m2, år och flerbostadshusen från 68 till 75,5 kWh/m2, år, vilket är lägre en gällande krav på 130 kWh/m2, år och vid elvärme 95 kWh/m2, år.
The project Energy efficient construction in cold climate is a study of six newly produced low energy buildings in the region of Umeå. Four buildings are houses and two residential buildings which are located from Sikeå up north to Nordmaling down south. The buildings have been equipped with wireless logger system for collecting data of energy performance for the entire building and for individual components of the energy system. Loggers for relative humidity and temperature have been placed in ventilation and the buildings construction shell. The later of the position of loggers have been placed in different depths of the constructions isolating shell. The purpose of this study is to investigate these buildings energy performance and what risks constructing energy efficient buildings in cold climate due to humidity. The relative humidity and temperature sensors located in the construction shell show no signs of risk for rotting and mold. Moisture migration is a slow process and to be certain longer measurements are required. With the method called energy signature the measured energy usage have been normal corrected by year and the average U-value calculated. Expected energy usage and average U-value is compared to our measured data in this report. Two buildings in the study are equipped with a buried pipe for supply air which is 36m and 10 m long. The longest (36m) shows a big increase of air temperature (from -25°C outside to +°2 at the inlet connecting to the heat exchanger). This by means no extra heat is required for the inlet air to reach comfortable temperature. The measurement of energy displays that constructing buildings with lower energy use then the Swedish Boverkets requirements are confirmed. The houses shows a specific energy usage as Boverkets definition (energy for heating and for domestic hot water per heated surface area) from 59.7 to 91.8 kWh/m2, year and the residential buildings from 68 to 75.5 kWh/m2, year which are lower than today regulations at 130 kWh/m2, year and 95 kWh/m2, year for electric heated.