Academic literature on the topic 'Energieffektiva byggnader'

När en investering ska göras är priset en prioriterad faktor att ta hänsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som på längre sikt kommer resultera i en större intäkt än kostnad. När detta inträffar skiljer sig markant i många fall och med regeringens krångliga regler blir det inte lättare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i Väla Gård, Helsingborg. Anledningen är att kostnadseffektivisera solcellssystemet så att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmässiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jämförs och presenteras grundat på beräkningsmetod inom aktuell forskning. Det bäst lämpade scenarierna ges i form av ett önskat införande för optimal vinst för kund och miljö.Energimarknaden kan snabbt äventyras vilket gör att valet av lämplig lösning minskar solcellsägarens riskfaktor och förhoppningsvis ökar sol-energiproduktionen.

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas. I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och nollenergihus. I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras. Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden. För dessa konstruktioner utförs energiberäkningar. Beräkningarna görs för att se vad som krävs för att uppfylla miljö- och energikrav som ställs på en nyproducerad byggnad. I slutet av studien rekommenderas en passande konstruktionslösning för byggnaden i Landskrona för att uppfylla kraven Miljöbyggnad Guld och passivhus.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader. En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften. Flöden och temperaturer på vatten till värmesystem och tappvarmvatten har loggats. Elanvändningen har även den kontinuerligt samlats in. Sammanlagt har mellan 27 och 40 mätgivare varit installerade i respektive hus. Energianvändningen har på detta sätt kunnat kartläggas och kategoriseras efter användningsområdena värme, tappvarmvatten, hushållsel samt total el- och energianvändning. Prestanda har undersökts för energibesparande installationer så som värmeväxlare, ett 30 m långt markförlagt förvärmningsrör för tilluft samt en bergvärmepump. Resultaten från sammanställningarna visar att husen, med normalårskorrigerade värden, har ett energibehov till värme och tappvarmvatten på mellan 67 och 81 kWh/m2y. Värme- och varmvattenbehovet var i ett av husen endast hälften av det i BBR ställda kravet på 130 kWh/m2y för hus med annan typ av uppvärmning än direktverkande el. Mätningarna visar att det inte föreligger någon risk för mögel eller röta någonstans i något av husen. I ett av husen kunde ett markförlagt förvärmningsrör tillsammans med en väl fungerande värmeväxlare värma luften så effektivt att ingen ytterligare förvärmning av tilluften var nödvändig. Detta även under årets kallaste perioder. Bergvärmepumpen som undersökts har i genomsnitt levererat 2,5 ggr mer energi än den förbrukat vilket reducerat mängden köpt energi till värme och tappvarmvatten med ca 60 % på årsbasis. Sammantaget är det inte någonting i denna undersökning som tyder på några föreliggande problem med att bygga energieffektiva byggnader i kallt klimat. Ingen förhöjd risk för röta eller mögel har påvisats vilket annars är en vanlig missuppfattning kring energieffektiva, täta hus. Istället tyder det mesta på att besparingsmöjligheterna är stora såväl för den egna plånboken som för miljön, både på kort som lång sikt.
This master thesis has been carried out in the autumn of 2011, on assignment of the department of Applied Physics and Electronics (TFE) at Umeå University. The thesis is a part of the ongoing project, Energieffektivt byggande i kallt klimat, which is a collaboration between the municipality of Umeå, Umeå university and market participants in the Umeå region. The goal of this work is to create and compile a solid base of measurements to show the energy saving potential in the housing sector and to explore if there is an increased risk of mold, rot or fungus growth in energy efficient houses. The long-term goal is that the result of this project will lead to increased motivation to build energy efficient houses even in these latitudes. A compilation of the energy requirement has been made for four single-familyhouses in the Umeå region throughout the year 2011. Temperatures and humidity has continuously been logged in the various layers of the building components and in indoor and outdoor air. Flow rates and temperatures of water in heating systems and to hot tap water have been logged. Electricity consumption has also been continuously collected. In total, between 27 and 40 sensors were installed in each house. The energy use has thereby been identified and categorized according to if the use is for heat, hot tap water, household electricity and in terms of total electricity- and energy use. Performance has been investigated for installations with energy saving purposes such as heat exchangers, a 30 m long preheating pipe buried in the ground and a geothermal heat pump. The results of the compilations show that the houses, with normal year corrected values, have an energy requirement for heating and hot tap water at between 67 and 81 kWh/m2y. The heat and hot tap water requirement for one of the houses was only half of the requirement in BBR of 130 kWh/m2y for houses with other type of heating source than electrical heating. The measurements show that there is no risk of mold or rot anywhere in any of the houses. In one of the houses it was showed that a preheating pipe along with a wellfunctioning heat exchanger was enough so no additional pre-heating of the incoming air was necessary, even during the coldest period of the year. The geothermal heat pump delivered in average 2.5 times more energy than it consumed. This reduced the amount of purchased energy for heating and hot tap water by about 60 % on a yearly basis. Overall, there is nothing in this research that indicates that there are any hinders for constructing energy efficient buildings in cold climates. No increased risk of rot or mold has been detected which has been a common misconception about energyefficient, airtight houses. Rather, there is a quite large saving potential both moneywise for the individual and for the environment, in both the short and the long term.

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvändning. För att lyckas med Sveriges mål med att sänka energiintensiteten med 20 % till år 2020 kommer lågenergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts så många lågenergibyggnader jämfört med nybyggda hus som under år 2012. Enligt en rapport hade nästan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lågenergihus i Sverige avvikelser från det projekterade energivärdet jämfört med det verkliga värdet när byggnaden väl hade tagits i drift.   Studien har utgått ifrån Peabs byggprojekt i Division Väst där lågenergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivån i byggbranschen genom att kartlägga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade värdena. Målsättningen har varit att kunna redovisa faktorer och förslag till förbättringar för att minimera avvikelser mellan projekterade och verkliga energivärden.   Genom berörda aktörer för de olika byggprojekten har data samlats in. Studien har därefter behandlat och beräknat eventuella avvikelser för projekten. Ett projekt, Barkassen 15, har även byggts upp i energiberäkningsprogrammet VIP-Energy. Utifrån ett grundfall har flera faktorer så som tappvarmvatten, hushållsenergi, COP, luftflöden mm ändrats och deras utslag på den totala energianvändningen har analyserats.   Resultat visar att 67 % av examensarbetets projekt har avvikelser i projekterat värde jämfört mot det verkliga. 2 av 6 projekt ligger inom felmarginalerna. Flödet på frånluftsvärmepumpen, hushållsenergin samt COP på frånluftsvärmepumpen gav störst utslag på den specifika energianvändningen för Barkassen 15. Ändrades flödet från projekterat värde till det uppmätta flödet ökade den specifika energianvändningen från 71 till 90 kWh/m2, år.   Slutsatsen som kan göras är att det finns många felkällor vid en projektering. Framförallt har brukaren en stor påverkan på energianvändningen. Examensarbetet visar också på svårigheter med att projektera värmesystem med COP. Genom att utforma krav på VVS-konsulter och projektörer att delta under garantitiden skulle ge erfarenhetsåterföring samt ökad kunskap om värmesystemen. Att införa fler mätpunkter i en byggnad hade underlättat för att utläsa vad som orsakar eventuella avvikelser, om det är brukaren eller installationer.

Målet med detta examensarbete är att ta fram en lösning som gör det möjligt att utforma fönster och bostadshus i olika stil och fortfarande kunna bygga enligt energihusprinciper. En röd stuga med vita knutar och fönster som ser likadana ut i alla väderstreck är ett exempel.

 

I lågenergihus är väggar, golv och tak mycket väl isolerade, de har ett mycket lågt U-värde. Fönster och dörrar, som har ett jämförelsevis högt U-värde, bryter detta klimatskal, vilket gör dem till kritiska punkter för energiläckage. Fönster ger upphov till önskade och oönskade energiflöden, till exempel dagsljus, värmeförluster, strålningsvärme och luftutbyte. I energihus är det särskilt viktigt att kunna kontrollera dessa flöden för att uppnå komfort och minimera energiförlusterna.

 

Arbetet resulterade i IsoSol, en utvändig jalusi som rullas upp ovan fönstret och döljs i väggkonstruktionen när den inte används. Ett flexibelt solskydd som i helt nerfällt läge mörklägger effektivt och isolerar tack vare materialval och inneslutna sidostycken. IsoSol är uppbyggd av en kombimatta sammansatt av tät väv och nålfilt. För att huset inte ska se igenbommat ut utifrån sitter horisontella ribbor i skummad polyuretan med trästruktur på den yttersta väven. Konstruktionen blir tät eftersom jalusins sidokanter sitter 10 cm in under fasaden. I över- och underkant finns gummilister som ökar tätheten. En automatisk styrning av upp och ner gång samt möjlighet till tidsprogrammering finns med hjälp av en motor från Somfy Home Motion.

 

IsoSol ger fönsterkonstruktionen ett U-värde på 0,31 W/m²K jämfört med 0,98 W/m²K för enbart fönstret och ett g-värde, mått på solenergitransmittansen i procent, på näst intill noll, 54 % utan IsoSol. Lösningen passar alla sorters fönster, skyddar rutan från väder och vind och ger ett ökat skydd mot inbrott.

The objective of this project is to develop a solution that makes it possible to design windows and buildings in different styles and still be able to build according to the principles of energy-houses. A red cottage with white corners and windows that look the same in all directions is an example.

 

In low-energy-houses are walls, floors and roof very well insulated; they have a very low U-value. Windows and doors, that have a relatively high U-value, break this climate shell, which makes them critical points for energy leaks. Windows give rise to desired and undesired energy flows, such as daylight, heat loss, radiant heat and air exchange. In energy-houses it is particularly important to be able to control these flows to achieve comfort and minimize energy losses.

 

The project resulted in IsoSol, an exterior roller shutter that is rolled up above the window and hidden in the wall structure when not in use. A flexible solar control that in its closed position are an effective darker and insulator as a result of material choice and enclosed sides. IsoSol is made up of a combination carpet composed of impenetrable fabric and needle felt. In order to not make the house look closed from the outside there are horizontal bars of foamed polyurethane with wooden structure on the outer fabric. The construction is reducing the leaks because the side edges are integrated 10 centimetres underneath the facade. An automatic control of when to open and when to close and time-programming is possible by the use of a motor from Somfy Home Motion.

 

IsoSol gives the construction of the window a U-value of 0,31 W/m²K, compared to 0,98 W/m²K entirely the window, and a g-value, measurement of the solar transmittance, close to zero, 54 % without IsoSol. The solution suits all kinds of windows, protects the window and provides increased protection against break-ins.

Miljön är alltid en viktig och svår fråga, vi måste hela tiden förbättra oss för att uppnå en mer hållbar miljö. En stor del av Sveriges totala energiförbrukning är idag knutet till våra byggnader och därför måste vi minska deras energibehov. För att byggnaderna ska minska sin förbrukning av energi sätter BBR med jämna mellanrum nya och tuffare krav. Det har bl.a. kommit riktlinjer för hus som vill marknadsföras som energisnåla. I denna rapport har för- och nackdelar jämförts mellan två olika typer av lågenergihus. Passivhus med FTX-system kontra lågenergihus som använder en värmepump som uppvärmningssystem. Det går inte heller att bara fokusera på en lägre energiförbrukning, inomhusklimatet i byggnaderna är också väldigt viktigt. Därav genomfördes en enkätundersökning med fokus på hur boende i lågenergihus upplever sitt inomhusklimat. Denna undersökning har varit anonym och skickats ut till boende i områdena Misteröd i Uddevalla, Gäddeholm i Västerås samt ett antal andra lågenergihus runt om i Sverige. I resultatet går det att utläsa vissa skillnader i de olika typerna av lågenergihus. De boende upplever en fräschare luftkvalitet i sitt nuvarande lågenergihus i jämförelse med deras tidigare erfarenheter. Den största nackdelen som brukarna betonade var den begränsade möjligheten att anpassa inomhustemperaturen beroende på årstid.

Uppvärmning av bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige. Energieffektiva byggnader som exempelvis passivhus bidrar till att sänka energianvändningen. Det nya bostadsområdet Vikaholm i Växjö kommun strävar efter en långsiktig och hållbar utveckling, där byggandet av passivhus uppmuntras. För att säkerställa att passivhus byggts krävs en verifieringsmetod som garanterar att villkoren i kravspecifikationen FEBY12 följts. Syftet med denna studie är att föreslå en metod för verifiering av passivhus för Växjö kommun. Om metoden fungerar väl kan även andra kommuner nyttja metoden i framtiden.

The 2030 Agenda for Sustainable Development was adopted by all United Nations member states in 2015. Since then, the Agenda and its 17 Sustainable Development Goals (SDGs) has become a broad framework for sustainable development. In Sweden, the ecological dimension of the 2030 Agenda is represented by the national environmental goal system, which the environmental quality objectives (EQOs) are an integral part of. Currently only one of the EQOs is reached. However, since the 2030 Agenda is experiencing a global momentum, it may be used to increase the pace in the work towards the EQOs.  This study aims to examine how the 2030 Agenda can be used as a tool for working towards the Swedish environmental goal system. This is done through an actor analysis based on literature studies and qualitative interviews, where the work towards the Agenda and the national environmental goals in different sectors is analyzed. In addition to the actor analysis, a case study is conducted to investigate how energy efficient buildings can contribute to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment. The case study concerns the office building Trikåfabriken in Stockholm’s Hammarby Sjöstad district. Trikåfabriken’s energy use is analyzed through the software VIP-Energy, and further energy efficiency measures are evaluated. These include adding more solar panels to the roof, increasing the solar protection on windows and decreasing the activity in the building. The results show that most studied actors work with the 2030 Agenda to some extent, but few outside of the public sector are actively working with the EQOs. There is however a consensus that the Agenda correlates with the EQOs. The case study shows that Trikåfabriken contributes to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment due to its design and embedded technologies. Regarding further energy efficiency measures, the results show that a reduced activity would lead to a higher energy use, whereas the two other measures would reduce it.

A large proportion of the energy consumption is in the building industry and a large part goes to heating our homes and premises. In the developing countries' development now threatens the large consumption of energy in our earth's climate. It is in the West world that we must be good role models in terms of energy efficiency. One solution to reduce energy consumption for heating of buildings may be to continue to build low energy houses and passive houses, but it is also about rebuilding the buildings that currently have high energy consumption such as the old Million program Houses. These buildings will be standing many years and their energy consumption will not diminish over time by itself and energy prices will certainly not diminish in the future. This report will touch on the subject mainly new construction, how to build an energy efficient building, but a smaller portion will touch on the subject rebuilding, particularly the solutions that can fit into economic terms.

 

Calculations have been done to link the concepts of U_mean of a building and its energy consumption. This was done by calculations using an Excel document created in connection with this thesis.

 

The buildings and architectural solutions addressed in this report will focus on apartment buildings where the partner of this thesis is Eskilstuna Municipal Building. Eskilstuna Municipality Property manages buildings and premises to Eskilstuna Municipality, but also owns their own house with rental apartments.