Academic literature on the topic 'Energieffektivt'

Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger. Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat. Arbetet grundar sig på tidigare studier och utnyttjar dels en fallstudie av ett 3 st. flerbostadshus i Västerås från 2000-talets början, dels en intervjustudie med fokus på upplevda svårigheter i arbetet med energifrågor bland byggbranschens aktörer. I den inledande litteraturstudien identifierades tekniska och processberoende faktorer som avgör en byggnads energianvändning. Den knyter också an till liknande studier för att tillvarata tidigare erfarenheter. Fallstudien resulterade i att uppmärksamma hur stora konsekvenserna blir av att inte beakta energianvändningen i tillräcklig omfattning. Intervjustudien resulterade i att identifiera likheter och skillnader i de olika aktörernas syn på projekteringen med avseende på byggnaders energianvändning. Bland de förbättringsfaktorer som identifierats bör framför allt en mer framträdande roll hos byggherren nämnas. En tydlig ambitionsnivå för projektet tillsammans med kravformuleringar är också en nödvändighet. Ett samarbete mellan aktörer där all tillgänglig kompetens utnyttjas redan i tidiga skeden krävs också för att kunna beakta energifrågan på allvar. Tekniska konsulter måste ges tillfälle att påverka projektet innan det låsts i alltför stor utsträckning. Fokus genom hela projekteringen bör ligga på ett betraktningssätt där hela byggnaden ses som ett sammanhängande system. Under arbetets gång har också uppmärksammats ett behov av att underlätta uppföljning av utförda byggprojekt. Uppföljning är nödvändigt för att utveckla branschen och frångå ryktet om en byggbransch oförmögen att lära av tidigare misstag. Slutligen kan nämnas att en ökad efterfrågan från samhället måste ske som incitament för byggherren att bygga mer energieffektivt. Samtidigt handlar det för byggherren om att marknadsföra fördelarna med energieffektiva alternativ till konventionella bostäder för att skapa efterfrågan.

Detta examensarbete görs som en avslutande del i utbildningen för högskoleingenjörsexamen inom maskinteknik vid Karlstads universitet. Arbetet genomförs på uppdrag av Löfs Specialmaskiner AB under vårterminen 2021.  Röjning av sly har länge varit en viktig del i det moderna skogsbrukets historia där man genom röjning av mindre träd och annan växtlighet kan gynna tillväxten hos de kvarvarande träden. Röjning kan även göras som en renhållningsåtgärd under kraftledningsgator och utmed vägar. De vanligaste metoderna vid mekaniserad röjning av sly använder ofta någon form av höghastighetsverktyg som en roterande klinga eller en sågkedja för att med hjälp av kinetisk energi, såga av stammarna. Dessa vanliga metoder för dock med sig stora säkerhetsrisker där både föraren av skogsmaskinen och personer i omgivningen riskerar att träffas av stenar och skäravfall ivägslungat av röjaggregatet. För minska dessa säkerhetsrisker har säkrare aggregat utvecklats. Dessa aggregat arbetar med en betydligt lägre hastighet än de konventionella metoderna samtidigt som de lyckas uppnå godtycklig effektivitet med röjda stammar per timme. Problemet med dessa säkra aggregat som finns på marknaden idag är att de förbrukar väldigt mycket energi. Målet med detta examensarbete är därför att generera en metod, konstruktionslösning samtritningsunderlag för ett röjaggregat som möjliggör för säker och energieffektiv röjning av sly. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess bestående av planering, förstudie, kravspecifikation, konceptgenerering, konceptval samt detaljkonstruktion. Konstruktionsarbetet och skapandet av ritningsunderlag har skett i CAD-programmet PTC Creo Parametric 5.0. Resultatet är en konstruktionslösning för ett energieffektivt röjaggregat som liknar en lie och skär av träden på ett energieffektivt sätt. Beräkningar visar att energiförbrukningen vid röjning sänkts avsevärt med det utvecklade aggregatet jämfört med ett jämförelse aggregat. Aggregatet erhåller även en god personsäkerhet och riskerar inte att kasta iväg stenar och skäravfall som riskerar att orsaka kroppsskada.<br>This thesis project is done as a final part of the education to degree of Bachelor of science in mechanical engineering at Karlstad University. The work is carried out on the behalf of Löfs Specialmaskiner AB during the spring semester 2021. Clearance of small trees has long been an important part of the history of modern forestry, where clearing of smaller trees and other vegetation can benefit the growth of the remaining trees. Clearing can also be done as a cleaning measure under power line streets and along roads. The most common methods of mechanized brush-cutting often use some form of highspeed tool such as a rotating blade or a saw chain to saw the trunks with the help of kinetic energy. However, these common methods carry great safety risks where both the driver of the forestry machine and people in the surroundings risk being hit by stones and cutting waste thrown away by the brush-cutting attachment. To reduce these safety risks, safer units have been developed. These units operate at a significantly lower speed than the conventional methods while at the same time succeeding in achieving arbitrary efficiency with cleared trunks per hour. The problem with these safe units that are on the market today is that they consume a lot of energy. The aim of this thesis is therefore to generate a method, design solution and drawing material for a brush-cutting attachment that enables safe and energy-efficient clearing of small trees. The work has followed a structured product development process consisting of planning and pilot study, requirements specification, concept generation, concept selection and detailed construction. The design work and the creation of drawing materials have taken place in the CAD program PTC Creo Parametric 5.0. The result is a design solution for an energy-efficient brush-cutting attachment that resembles a scythe and cuts the trees in an energy-efficient way. Calculations show that the energy consumption during brush-cutting has been reduced significantly with the developed unit compared with a comparison unit. The unit also obtains good personal safety and does not risk throwing away stones and cutting waste that risks causing body injuries.

Projektet energieffektivt byggande i kallt klimat är en fältstudie där 6 nybyggda lågenergihus i Umeåregionen utvärderats. Fyra byggnader är villor och två byggnader är flerbostadshus som är lokaliserade från Sikeå i norr till Nordmaling i söder. Byggnaderna har utrustats med trådlös mätutrustning för verifiering av energiprestanda för hela byggnaden ned till komponentnivå. Mätare för fukt och temperatur i luft och klimatskal har också installerats där de senare är placerade på olika djup i konstruktionen. Syftet med studien är att undersöka byggnadernas energiprestanda och vilka risker det finns med att bygga lågenergihus i kallt klimat. Genomförda fukt- och temperaturmätningar i konstruktionen visar idag inga tecken på röt- eller mögelangrepp, dock krävs längre mättid eftersom fukttransport är en långsam process. Baserat på energisignatur har uppmätt energianvändning i byggnaderna normalårskorrigerats och U-medelvärdet beräknats. Dessa värden har jämförts med projekterad energianvändning och U-medelvärde. Två av byggnaderna är utrustade med en markförlagd uteluftskanal, 36 respektive 10 m där den första lösningen visade sig eliminera behovet av eftervärmning av tilluften. Markförvärmning av uteluft är en enkel och effektiv metod för att höja temperaturen på inkomande uteluft, t.ex. vid -25°C värmdes inkommande luft till värmeväxlaren till +2°C. Mätningar av energianvändning visar att det går att bygga hus som använder betydligt mindre energi än boverkets krav på specifik energianvändning. Villorna uppvisar en specifik energianvändning enligt boverkets definition (energi för uppvärmning och tappvarmvatten dividerat med Atemp) från 59,7 till 91,8 kWh/m2, år och flerbostadshusen från 68 till 75,5 kWh/m2, år, vilket är lägre en gällande krav på 130 kWh/m2, år och vid elvärme 95 kWh/m2, år.<br>The project Energy efficient construction in cold climate is a study of six newly produced low energy buildings in the region of Umeå. Four buildings are houses and two residential buildings which are located from Sikeå up north to Nordmaling down south. The buildings have been equipped with wireless logger system for collecting data of energy performance for the entire building and for individual components of the energy system. Loggers for relative humidity and temperature have been placed in ventilation and the buildings construction shell. The later of the position of loggers have been placed in different depths of the constructions isolating shell. The purpose of this study is to investigate these buildings energy performance and what risks constructing energy efficient buildings in cold climate due to humidity. The relative humidity and temperature sensors located in the construction shell show no signs of risk for rotting and mold. Moisture migration is a slow process and to be certain longer measurements are required. With the method called energy signature the measured energy usage have been normal corrected by year and the average U-value calculated. Expected energy usage and average U-value is compared to our measured data in this report. Two buildings in the study are equipped with a buried pipe for supply air which is 36m and 10 m long. The longest (36m) shows a big increase of air temperature (from -25°C outside to +°2 at the inlet connecting to the heat exchanger). This by means no extra heat is required for the inlet air to reach comfortable temperature. The measurement of energy displays that constructing buildings with lower energy use then the Swedish Boverkets requirements are confirmed. The houses shows a specific energy usage as Boverkets definition (energy for heating and for domestic hot water per heated surface area) from 59.7 to 91.8 kWh/m2, year and the residential buildings from 68 to 75.5 kWh/m2, year which are lower than today regulations at 130 kWh/m2, year and 95 kWh/m2, year for electric heated.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal. Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar. I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler. Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler. Passivhuskonceptet och dess teknik  betraktas i det här examensarbetet. Passivhus är byggnader vars målsättning är att klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 till 12 W/m2 enligt de svenska passivhuskraven. Det finns även internationella krav för passivhus standarden vilka ställer strängare krav på värmebehovet. Det innebär att byggnader ska klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 W/m2 oavsett klimat förhållandena. I Sverige finns fyra färdigställda byggnader enligt den internationella standarden  där två av dessa studeras i den här analysen. Nyckeln för passivhuskonceptet ligger i lufttätheten, extra tjock isolering och välfungerande ventilationssystem med värmeåtervinning. De nämnda kriterierna är även svaga punkter i passivhusbyggnationen. Det innebär att litet misstag i utförande av arbetet gällande tätheten eller isoleringen för med sig allvarliga konsekvenser i form av fuktskador. Eftersom det inte finns något rätt eller fel avseende materialanvändning för produktion av lågenergibyggnader är det av stor vikt att ha fördjupade kunskap inom området och göra regelbundna kontroller under byggandets alla skeden. Studierna visar att det finns andra lösningar för energieffektiva byggnader med hög lufttäthet och miljövänlig materialanvändning. Exempel på ett sådant alternativ är byggnader av träullit. Materialet som består av träull och cement är även värmelagrande vilket gör att uppvärmningskostnaderna blir låga. Dessutom är materialet fukt- och brandsäkert. Efter de här studierna bedömer jag att det krävs fördjupade studier om befintliga lågenergihus i det svenska klimatet och vidare forskning för en miljövänlig och energieffektiv byggsektor. Detta kan hjälpa till att göra en adekvat bedömning av lågenergibyggnaders effektivitet i framtiden samt utmana att förbättra byggsektorn.

Purpose: Until year 2050 the energy consumption in Swedish buildings should be reduced by 50 %. New construction rate during the past 20 years has been around one percent of the total volume of apartments. Therefore it is important to preserve and take care of the existing buildings. Major energy savings can be made, but the contractors and property owners must aim for the same goal. The new buildings has many rules and instructions how they should be built to achieve sustainability, but it is just a few for the existing buildings. Changes in the process between the parts in the industry needs. The goal is to develop the refurbishment process between construction companies and property owners. Method: In the report has two different methods been used. A literature study that compiles previous research. Interviews to find out how property owners think around sustainable construction and how they renovate their buildings today. The report is based on the following questions: •How can the choice of renovation principles affect sustainable building? •How do property owners and construction companies proceed with renovations? •How can the refurbishment process proceed so the choice of renovation go towards a sustainability?Findings: It is difficult to achieve a cooperation between construction and property companies when they do not always have the same goal. The entrepreneurs find it difficult to influence the refurbishment process because the ability to be involved in the early stages is small. Once a contract has been made, it is difficult to change and add energy-efficiency improvement. Knowledge exchange is seen as positive among people in the industry. They have the knowledge and the property owners know what kind of renovation their building needs. To get the existing buildings more energy-efficient and sustainable more cooperation is needed. Property owners have the primary responsibility to bring the question forward, but money is the major problem that sustainable renovations occurs rarely. Implications: The knowledge exchange requires in order to reduce the construction industry energy consumption. It is also important for property companies to create clear specifications when they want to renovate their buildings. Choosing renovation measures with care so that the building's qualities assures and energy consumption reduces. If the buildings most critical part has been renovated before more focus can be made on energy efficiency renovations. It could be a great advantage if property owners assist each other with positive and negative experiences around the refurbishment question. Limitations: The report does not deal with how sustainable renovation measures work, instead it explains how they can be done and how to apply those more often. The study is aimed at renovation of Swedish apartment buildings and property companies cooperation with entrepreneurs. The main results of the report can be used for the refurbishment process in Sweden. Some conclusions are more aimed after Jonkoping’s housing shortage, because the demanding of building standard are not sufficiently there. Keywords: Apartment building, energy efficiency, renovation, sustainable building, the refurbishment process<br>Syfte: Fram till år 2050 ska energianvändningen i Svenska byggnader minska med 50%. Nybyggnadstakten har de senaste 20 åren varit runt 1 % av den totala volymen lägenheter. Därför är det viktigt att bevara och vårda befintliga byggnader. Energibesparingar kan göras men entreprenörerna och fastighetsbolagen borde sträva mot gemensamma mål. Det finns många regler och styrmedel för nyproducerade hus, men inte så många för de befintliga byggnaderna. Förändring behöver ske i processen mellan parter i branschen så hållbar renovering enklare kan tillämpas. Målet är att bidra till att utveckla renoveringsprocessen mellan byggföretag och fastighetsägare. Metod: I rapporten har två olika metoder använts för att besvara frågeställningar som ska få målet uppnått. En litteraturstudie, där en sammanställning av tidigare forskning kring ämnet har utförts. Intervjuer för att få svar på hur fastighetsägare och entreprenörer tänker kring hållbart byggande och hur de renoverar byggnader idag. Frågeställningarna rapporten bygger på är följande: x Hur kan val av renoveringsprinciper påverka ett långsiktigt hållbart byggande? x Hur går fastighetsägare och byggnadsföretag tillväga med renovering? x På vilket sätt kan renoveringsprocessen gå till för att valet av renovering ska blir inriktat mot ett hållbart byggande? Resultat: Samarbete mellan byggföretag och fastighetsbolag är svårt att nå när de inte alltid strävar efter samma mål. Entreprenörerna finner svårigheter i att kunna påverka på grund av att de inte är med i tidigt skede av renoveringsprocessen. När en upphandling har skett är det svårt att ändra och lägga till energibesparingsåtgärder. Kunskapsutbyte ses som positivt mellan människor i branschen, kunskap finns och fastighetsägare vet vilka åtgärder deras flerbostadshus behöver. Samarbete behövs för att byggbeståndet ska bli mer hållbart och energieffektivt. Fastighetsägare har huvudansvaret att driva frågan framåt men ekonomin är boven till att hållbara renoveringar inte utförs. Konsekvenser: För att kunna minska mängden använd energi inom byggbranschen krävs det att kunskapsutbyte sker mellan fastighetsägare och entreprenör. Att välja renoveringsåtgärder med omsorg så att byggnadens kvalitet säkras samt att energianvändningen minskar är en viktig faktor. Om fastighetsbolagen har renoverat de kritiska delarna kan de rikta större fokus mot energieffektiviseringsåtgärder. Det hade också varit till stor fördel om fastighetsägare kunde bistå varandra med positiva och negativa erfarenheter kring frågan. Begränsningar: Rapporten tar inte upp hur hållbara renoveringsåtgärder går till utan vad som kan göras och hur det kan tillämpas oftare. Studien riktar sig mot renovering av svenska flerbostadshus och fastighetsbolags samarbete med entreprenörer. Rapportens resultat begränsas till viss del mot byggnader i Jönköpings kommun. Bostadsbristen i Jönköping skapar liten konkurrens av hyresgäster och därmed ställs inte tillräckligt höga krav på standard. Nyckelord: Energieffektivisering, flerbostadshus, hållbart byggande, renovering, renoverningsprocess.

<p>Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC). Byggnader har lång livslängd och det är viktigt att man i ett tidigt skede vid projektering använder sig av de hjälpmedel som finns att tillgå.</p><p>Koldioxid är en stor bidragande orsak till den ökade växthuseffekten, för att byggbranschen i framtiden skall kunna minska de bidrag den genererar till atmosfären så är det viktigt att man tar fram metoder för hur man på ett riktigt sätt mäter koldioxidutsläpp från byggnader i bruksskedet.</p><p>Byggherren har en nyckelroll för vår samhällsutveckling varför det är viktigt att han/hon har kompetens för att fatta riktiga beslut ur ett hållbarhetsperspektiv. Idag kan i princip vem som helst vara byggherre oavsett kompetens.</p><p>Ett steg mot ett klimatsmartare byggande vore att ställa krav i Boverkets byggregler på att man vid projektering skall utföra en LCC kalkyl. Ett större individuellt ansvar för de faktiska koldioxidutsläpp som man bidrar med genom de beslut man tar vid en byggnation skulle kunna regleras i BBR genom att man utformade metoder för att mäta de faktiska koldioxidutsläpp en byggnad ger. Ett system med avgifter på de utsläpp man bidrar med skulle säkert medföra att man tänker till ordentligt innan man fattar beslut om hur en byggnad skall utformas. Ett krav på certifiering av landets byggherrar är rimligt med tanke på den betydelse han/hon har för samhällsutvecklingen.</p>

Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. Detta är på grund av att sjukhuset växt sig större och att det idag inte får plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vårdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-näsa-hals, och hörcentral. Ögonkliniken ligger separat i en byggnad nära huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus är idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005. Sjukhuset är miljömedvetna och är sedan juli 2008 miljö certifierade enligt ISO 14001:2004.I denna rapport klartläggs energiförbrukningen på ögonkliniken som tillhör Capio Lundby Sjukhus. Hela arbetet har författarna fokuserat på fyra delar av energiförbrukningen, apparatur, belysning, klimatskal, och ventilation. Genom undersökningar och studier har det tagits fram lämpliga åtgärdsförslag som kan minska på energiförbrukningenPersonalens upplevelse av inomhusklimatet har kartlagts med en enkätundersökning.Med hjälp av denna undersökning har man kunnat konstatera att inomhusklimatet upplevs negativt på grund av alltför varierande inomhustemperaturer under året. Fastighetens energiberäkningar har tagits fram med hjälp av platsbesök, beräkningar samt genom information från muntliga och elektroniska källor.Ett generellt råd är att alltid i första hand försöka minska energibehovet och i andra hand att återvinna energi.När det gäller apparaturerna är det mest den mänskliga faktorn som är avgörande att man stänger av apparaturer så ofta det går. Eller räkna på pay-off kalkyler för investering av ny apparatur som oftast är mer energisnål. Vid mätningar av klinikens apparatur med hjälp av Mätman framkom det att energiförbrukningen inte var så omfattande område att prioritera, då det inte uppmättes ovanligt mycket energi.När det gäller belysningen är förslag på åtgärder för ögonkliniken att installera timer eller närvarogivare för att minska energikostnaderna. Då Capio Lundby Sjukhus idag inte använder sig av energisnål belysning är detta även ett åtgärdsförslag. För detta krävs det att man byter ut äldre armaturer mot nyare som passar till energisnåla lysrör.Att förbättra klimatskalet ger en lönsamt på lång sikt. Detta beror på att det kostar en hel del att isolera och renovera utvändigt men det skulle bidra med bättre inomhusklimat. Då upprustningar gjorts av klimatskalet inom åtta år är detta ingen kritisk faktor som råds att titta närmare på.En intressant post som Capio Lundby Sjukhus rekommenderas starkt att titta närmare på är ventilationen. I dagsläge har ögonkliniken ett från- och tillufts, FT-system vilket förbrukar mer energi än ett FT-system med värmeväxlare. Åtgärdsförslag som är relativa här är att tillföra värmeväxlare till befintliga aggregat. Ventilationsritning som studerats visar att det senaste tillkomna aggregatet styrs av el. Då elen faktureras sjukhuset separat skulle detta kunna vara en viktig punkt för sjukhuset att studera närmare.Slutsatsen som kan dras är därmed att det rekommenderas starkt att sjukhuset ifrågasätter fastighetsägaren och tar upp en diskussion angående vilken elförbrukning som sjukhuset faktiskt faktureras. Åtgärdsförslag som har getts riktar sig mestadels till fastighetsägaren Kellfälts men även till viss del för brukarna av lokalerna på ögonkliniken.