Academic literature on the topic 'Energiförbrukning'

Det här projektet syftar till att undersöka den energiförbrukning som krävs för att driva en krets som använder LoRa till trådlös kommunikation. Energiåtgången beräknas med hänsyn till de oberoende variablerna datamängd vid överföring samt antalet överföringar per dygn. Studien syftar till att undersöka vilken av de parametrarna som påverkar energiförbrukningen mest och vad det energieffektivaste förhållandet mellan dem är.   En mätutrustning togs fram genom kodning och inkapsling av ett utvecklingskort (NUCLEO-L037RZ) med ett tillhörande expansionskort för kommunikation över LoRa-nätverket (SX1272MB2DAS LoRa RF). Ett kodbibliotek laddades ner till kortet och modifierades för genomförandet av studien. I studien utfördes ett experiment för att ta fram tidsåtgången vid olika fall av dataöverföring. De beräknade värdena användes sedan för beräkning av energiåtgången i de olika fallen, genom teoretiska formler.   Resultatet visar att energiförbrukningen ökar mer med antal överföringar per dygn än en ökad datamängd per överföring. Resultatet av den här studien skulle kunna användas som kompletterande vägledning vid beslutsfattande av hur data ska överföras då LoRa används som kommunikationsmedel.   Studien undersökte enbart energiförbrukningen på utvecklingskortet NUCLEO-L037RZ med expansionskortet SX1272MB2DAS LoRa RF. Trots det borde resultatet vara applicerbart för andra LoRa-produkter.
This project aims to research the energy consumption required to run a circuit using LoRa for wireless communication. The energy consumption is calculated by taking the independent variables for the data set, and the number of transmissions per day into account. The study aims to research which one of these parameters affects the energy consumption the most and what the most energy efficient ratio between them are.   A measuring device was developed by programming a development board and installing it in a chassis. The development board (NUCLEO-L037R) has an attachable expansion board for LoRa-communication (SX1272MB2DAS LoRa RF). A code library was downloaded in order to run the board and then modified to suit the research. In the study, one experiment was performed in order to obtain the time required for a transmission, depending on the size of the data sets. The calculated time intervals were then used in a physical formula, to calculate the theoretical energy consumption for each case.   The results show that increasing the number of transmissions per day requires more energy than increasing the size of the data set. The results of this study could be used as a complementary guide for making decisions regarding how data is going to be transmitted using LoRa as a means of communication.   The study only investigated the energy consumption on the development board NUCLEO-L037RZ including the expansion board SX1272MB2DAS LoRa RF. Even so, the result should be applicable on other LoRa products as well.

Syfte med denna studie var att undersöka energiförbrukningen vid havspaddling. Energiförbrukningen undersöktes i vila och vid två olika hastigheter (4 och 7 km/h), först med en olastad och sedan med en lastad kajak (20 kg). Dessutom undersöktes hur det passiva motståndet förändrades vid successivt ökad hastigheten. Studien genomfördes i en försöksgrupp med jämn könsfördelning och med varierande ålder och paddlingserfarenhet. I studiens första del uppmättes försökspersonernas hjärtfrekvens i förhållande till syrgasupptag och koldioxidproduktion vid en successivt ökad belastning i en kajakergometer. För varje försöksperson kunde sedan en korrelationskurva beräknas mellan hjärtfrekvens och syrgasupptag. Utifrån den hjärtfrekvens som sedan försökspersonen hade under paddlingen kunde syrgasupptaget beräknas. Vid paddling med en olastad kajak och en hastighet av 4 km/h beräknades syrgasupptaget till 5 ml/kg/min. Vid en hastighet 7 km/h så ökade syrgasupptaget signifikant till 11.5 ml/kg/min (p< 0.05). Vid paddling med en lastad kajak så ökade syrgasupptaget signifikant från 6,5 ml/kg/min vid 4 km/h till 14,5 ml/kg/min (p< 0.05) vid 7 km/h. Om energiförbrukningen beräknas utifrån syrgasupptaget för en person på 75 kg skulle en paddelhastighet på 4 km/h innebära en förbrukning på 458 kJ (107,4 kcal/h) med en olastad kajak och 585 kJ (139.8 kcal/h) med en lastad kajak. Vid 7 km/h var motsvarande värden 1080 kJ (258 kcal/h) (olastad kajak) och 1350 kJ (322 kcal/h) (lastad kajak). Det passiva motståndet ökade exponentiellt med ökad hastighet.
The aim of this study was to examine energy consumption when sea kayaking. The energy consumption was examined at rest and at two different speeds (4 and 7 km/h respectively), first with an empty and then with a packed kayak (20 kg). Moreover, the kayaks’ passive drag in the water was measured in order to examine how this was influenced by the speed through the water. The study was implemented in a group of paddlers with even gender distribution but with varying age and experience. In the first part of the experiment, we measured the participants’ heart frequency, oxygen uptake and carbon dioxide production during gradually increased work load in a kayakergometer. For each test subject correlation curves were constructed from the recorded heart rate and oxygen uptake. Based on the persons heart rate during paddling, oxygen uptake was calculated using the individual regression equation which was calculated in the first part of the experiment. When paddling at 4 km/h with an unpacked kayak, the oxygen uptake was measured to 5 ml/kg/min. At 7 km/h, it increased significantly to 11.5 ml/kg/min (p< 0.05). Paddling with a packed kayak oxygen consumption increased to 6.5 ml/kg/min at 4 km/h and significantly to14.5 ml/kg/min at 7 km/h. If energy consumption is calculated on the basis of oxygen uptake for a person weighing 75 kg, at 4 km/h this corresponds to a consumption of 450 kJ (107.4 kcal/h) when kayaking with an unpacked kayak and 585 kJ (139.8 kcal/h) with a packed ditto. At 7 km/h, energy consumption was calculated to 1080 kJ (258 kcal/h) (empty kayak) and 1350 kJ (322 kcal/h) (packed kayak). The passive drag increased exponentially with increased speed.

En gårdsbiogasanläggning har flera stora interna energiförbrukare. Tidigare forskning har visat att energibehovet för endast omblandning i en biogasanläggning kan uppgå till 1 % av biogasens energiinnehåll vilket är oerhört högt. En omrörningsstudie har genomförts där data som specifik omrörningseffekt (W/m3) och energiförbrukning (kWh/dag) har inhämtats ifrån verkliga fall och sedan jämförts emot varandra. Samband mellan större rötkammarvolymer och högre energiförbrukning per dag för omrörning kunde finnas. Samtidigt som kopplingar mellan mindre anläggningar och högre specifik omrörningseffekt (W/m3) också kunde finnas. En rötkammares värmebehov ligger teoretiskt på cirka 33 % för termofila processer och 20 % för mesofila processer av den teoretiska energiproduktionen för en anläggning med en rötkammare på 750 m3. En planerad anläggning med rötkammarvolym på cirka 3000 m3 och specifik omrörningseffekt på 22 W/m3, borde ha ett högre elbehov per år än 100 000 kWh/år.
A farm biogas plant has several large internal energy consumers. Previous research has shown that the energy for only mixing in a biogas plant may reach 1% of the biogas energy content which is extremely high. A mixing study was performed where data specific stirring power (W/m3) and energy consumption (kWh/day) has been obtained from real cases and then compared against each other. Correlation between larger reactor volumes and higher energy consumption per day for agitation could be. While connections between smaller plants and higher specific stirring power (W/m3) could also be. A digester heating demand is theoretically at around 33% for thermophilic processes and 20% for mesophilic processes of the theoretical energy output for a plant with a digester of 750 m3. A planned facility with reactor volume of approximately 3000 m3 and specific stirring power at 22 W/m3, should have a higher electricity demand per year than 100 000 kWh/year.

I dagens samhälle förs det diskussioner hur vi kan sänka vår energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi är IT sektorn. De mätningar som har gjorts i USA visar att år 2011, så har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jämfört mot år 2006. Strategier har tagits fram för att sänka energiförbrukningen för datacenters och då framför allt på servrar och kylsystem. Dessa strategier benämns med allmäna ordalag Grön IT. Utifrån Grön IT, så har det växt fram ett nytt begrepp Grön Ethernet. Grön Ethernet fokuserar sig på att minska energiförbrukningen på nätverksenheter. IEEE tog under 2010 fram den första standarden för Grön Ethernet och kallade den Energy-efficiency Ethernet. Den här studien vill belysa utifrån ett antal olika satta scenarion hur mycket energi en ethernetswitch av modell Cisco 3560 förbrukar. Resultaten av de olika scenariona visar att med kunskap och enkla medel går att sänka energiförbrukningen på en ethernetswitch av modell Cisco 3560.

På uppdrag av Creanova AB har detta examensarbete genomförts under hösten 2010. Målet med examensarbetet var att analysera hur installations- och energikostnaderna för komfortkylsystem i standardkontor varierar med olika dimensionerande förutsättningar. Förutsättningarna som har undersökts är framförallt dimensionerande inomhustemperatur, men även solskydd i form av lameller och persienner samt LED-belysning har undersökts. Alla varierade parametrar har simulerats i fyra olika väderstreck både med CAV(Constant Air Volume)-system med konventionell tilluftsbaffel och VAV(Variable Air Volume)-system med LindInvents aktiva tilluftsdon TTD-160. Beräkningarna för kontoren har simulerats i klimatsimuleringsprogrammet IDA ICE 4.0. Därefter projekterades två olika systemlösningar för kontoret, en med CAV-lösning samt en med VAV-lösning. Slutligen beräknades installationskostnaderna för varje simulering samt dess energiförbrukning. Beräkningarna visar att komfortkylans installationskostnader för ett kontorslandskap ökar med ca 50 % då den dimensionerande inomhustemperaturen sänks från 26 till 22°C för CAV-systemet med tilluftsbafflar. Motsvarande siffra för VAV-systemet med tilluftsdon är ca 40 %. Energikostnaden för komfortkyla och värme ökar med ca 114 % för CAV-systemet och ca 127 % för VAV-lösningen då samma dimensionerande temperatursänkning genomförs. Genom att montera olika typer av solskydd på kontorets fönster kan kylbehovet för kontor med syd-, öst-, eller västfasad reduceras kraftigt, vilket tydligt avspeglas i kostnaderna både för installationer och för energi. Kontor med nordfasad är ej nödvändigt att avskärma, då nordfasader redan har väldigt låg solinstrålning. Installationskostnaderna för VAV-lösningen har enligt beräkningarna visat sig vara ca 10-15 % lägre än motsvarande CAV-lösning med samma förutsättningar och energikostnaden för VAV-lösningen är mellan 20-27 % lägre än för CAV-lösningen. Men att projektera VAV-system lämpar sig inte alltid, då kanaler och installationer tar större plats p.g.a. ventilationskanalernas ökade storlek. Vid väldigt exklusiva byggnader kan det inträffa att ventilationskanalernas ökade schaktyta innebär att de förlorade hyresintäkterna är större än den besparing som den sänkta energiförbrukningen genererar.
On behalf of Creanova AB this master thesis has been implemented in the autumn 2010. The aim with the project was to analyze how installation and energy costs for comfort cooling in office buildings depends on different design conditions. The conditions that have been examined is particularly the design indoor temperature, but also sun protection in terms of louvers and blinds as well as LED lighting. All the varied parameters have been simulated in four different directions with both CAV (Constant Air Volume) systems with conventional baffle and VAV (Variable Air Volume) systems with active diffuser TTD-160 from Lindinvent. The calculations for the office have been simulated in climate simulation program IDA ICE 4.0. After that two different solutions were developed for the office, one with CAV ventilation and one with VAV ventilation. Finally installation cost of each simulation and its energy consumption was calculated. The calculations show that the installation costs for an office space will increase by about 50% when the design indoor temperature is lowered from 26 to 22 ° C for the CAV system with supply air baffle. The corresponding figure for the VAV system with inlet diffuser is about 40%. Energy costs for air conditioning and heating will increase by about 114% for the CAV system and approximately 127% for VAV solution in which the same design temperature drop is implemented. By attaching different types of sunscreen on the office window, the need for comfort cooling for offices with south, east, or west facade is greatly reduced, which is clearly reflected in the costs for both installation and energy. To attach sunscreen on offices with north facades are not necessary, because the solar radiation on north facades is already very low. The installation costs for the VAV solution has proven to be about 10-15% lower than the CAV solution with the same conditions and energy costs for the VAV solution is between 20-27% lower than for the CAV solution But designing VAV systems are not always appropriate, since the ducts and installations take up more space because of the ventilation ducts increased size. When very exclusive buildings are constructed the ventilation ducts increased shaft area may lead to that the lost rental income is greater than the savings that the lower energy consumption generates.

Bakgrund Orientering är en uthållighetsidrott där tempo och intensitet varierar, beroende på terräng och löparens navigationsförmåga, och den skiljer sig från vanlig uthållighetslöpning genom att den också innefattar kuperad terräng och ett kognitivt inslag. Prestationsförmågan hos orienterare kan därför antas vara mer beroende av kostens sammansättning än för vanliga löpare. Forskningen om kroppssammansättning, energiutgifter och kostintag hos orienterare är idag bristfällig. Syfte Syftet med studien var att undersöka kroppssammansättning, energiförbrukning och kostintag hos orienterare och jämföra detta med deras behov och de rekommendationer och krav som finns för orienterare för att prestera optimalt inom sin idrott. Metod I studien deltog 18 orienterare, nio män och nio kvinnor mellan 16 och 29 år, från strax under elitnivå till elitnivå inom orientering. Kroppssammansättningen undersöktes med Bodpod och bioimpedans. Under tre dagar, varav två träningsdagar och en vilodag, undersöktes energiförbrukning med aktivitetsmätare och aktivitetsdagbok samt kostintaget med en tre-dagars vägd kostregistrering. Resultat De manliga deltagarna hade en kroppssfettprocent på 11,4 ± 4,4 % och de kvinnliga på 26,2 ±4,5 %. Energiförbrukning under träningsdagar för manliga deltagare var 3804 ±451 kcal och för kvinnliga deltagare 2963 ± 391 kcal. Självrapporterat energiintag var 3233 ±564 kcal för män och 2384 ± 428 kcal för kvinnor. Intaget av protein var 1,6 g/kg kroppsvikt och av kolhydrater 4,8 g/kg kroppsvikt. Genomsnittligt fettintag var 32 energiprocent. Majoriteten av deltagarna hade en större energiförbrukning än sitt rapporterade energiintag. Slutsats Studien visade på en negativ energibalans hos majoriteten av deltagarna, främst under träningsdagar. Många deltagare borde öka intaget av kolhydrater och vätska för att optimera sin prestation. Mängden protein och fett låg relativt bra i förhållande till rekommendationerna.
Abstract Background Orienteering is an endurance sport where pace and intensity varies and differs from regular endurance running since it also includes hilly terrain and a cognitive component. The performance of orienteers can therefore be assumed to be more dependent on dietary composition than ordinary runners. There is currently insufficient research on body composition, energy expenditure and food intake of orienteers. Objective The aim of the study was to examine body composition, energy expenditure and dietary intake in orienteers and compare this with their needs and the recommendations and requirements for orienteers to perform optimally in their sport. Methods The study included 18 orienteers, 9 men and 9 women between 16 and 29 years, from just below the elite level to the elite level in orienteering. Body composition was investigated with Bodpod and bioimpedance. For three days, including two days of training and one day of rest the energy expenditure was investigated by activity monitors and an activity diary and dietary intake with a three-day weighed food record. Results The male participants had a body fat percentage of 11, 4 ± 4, 4 % and female at 26, 2 ±4, 5 %. Energy expenditure for male participants was 3804 ±451 kcal and for female participants 2963 ± 391 kcal. Energy intake was 3233 ±564 kcal for men and 2384 ± 428 kcal for women. Intake of protein was 1.6 g / kg body weight and intake of carbohydrates was 4.8 g / kg body weight. Average fat intake was 32 energy percent. The majority of participants had higher energy expenditure than their energy intake. Conclusion The study demonstrates a negative energy balance of the majority of participants. Many participants would be able to increase the intake of carbohydrates and fluids in order to optimize their performance. The amount of protein and fat was good in relation to the recommendations.

Energy is today a very common topic, not only in Sweden but in the whole Europe. In EU they have given out a directive 2002/91/EG about buildings energy use and throw this they have forced their members to show how much energy their buildings use. In Sweden has the gouvernment established a law (SFS 2006:985) about energy declaration for buildings which demands that the building owner needs to show how much their buildings energy consumption are. Important to know is that this law doesn´t applies for industrial buildings. The report will show what the new law about energy declaration for buildings and appurtenant directions will mean for Riksbyggen. Also energy calculations will be done to be able to compare Riksbyggen buildings with the new law and directions. Besides the energy declaration meaning for buildings and house-owner will Boverkets construction roules (BBR) about energy to be observed. From 1 July this year the new roules in BBR will be in use and my task is to investigate if this roules affect the demands on effective energy consumption for new buildings. The energy calculation that has been made shows that Riksbyggen buildings are low under the energy demands in the new law. There is an obvious purpose with the new law about energy declaration for buildings and that is to get the public to pay attention to the increasing energy consumption. At conversation with different companies many says they know about the new law but not exactly how it will effect them and this is because of that the directives has come first now.
Energi börjar nuförtiden bli ett allt hetare samtalsämne, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Inom EU har man tagit fram ett direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda och genom detta ställt krav på sina medlemsländer att redovisa byggnaders energianvändning. I Sverige har det tagits fram en lag (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader som kräver att fastighetsägare ska redovisa vilken energianvändning som deras byggnader har. Viktigt att beakta är att denna lag inte omfattar alla byggnader och att det största undantaget gäller alla industribyggnader. Rapporten syftar till att bringa klarhet i vad den nya lagen om energideklaration för byggnader och dess tillhörande föreskrifter kommer att innebära i stort och för Riksbyggens del. Dessutom görs energiberäkningar vars syfte är att kunna jämföra Riksbyggens byggnader med de nya krav och normer som kommer. Utöver energideklarationens betydelse för byggnader och fastighetsägare samt energiberäkningar kommer Boverkets Byggregler (BBR) gällande energi att beaktas. Från och med 1:e juli i år kommer nya regler i BBR att träda i kraft och min uppgift har varit att utreda hur dessa påverkar kraven på effektiv energianvändning i nya byggnader. De energiberäkningar som gjorts har klart visat att Riksbyggens byggnader klarar de nya krav som finns med god marginal. Det finns ett uppenbart syfte med den nya lagen om energideklaration för byggnader och det är att få upp allmänhetens ögon för den ökande energianvändningen. Vid samtal med olika företag visar det sig att många känner till den nya lagen men att den upplevs som väldigt oklar då direktiv för hur den ska kunna följas först kommit på senare tid.

Syfte: Idag står bygg- och fastighetsbranschen för stora delar av samhällets totala energianvändning och majoriteten av den energi som byggbranschen förbrukar används under bruksskedet. Då besparingar inom detta område skulle vara av stort ekonomiskt och ekologiskt värde är det viktigt att redan i projekteringsskedet få en rättvis bild av hur en byggnads energianvändning kommer att se ut. Idag utförs beräkningar för att se så att en byggnads specifika energianvändning uppfyller de krav som finns, problemet är att dessa beräkningar allt för sällan stämmer överens med hur den verkliga energiförbrukningen sedan ser ut. Syftet med arbetet är att minska skillnaden mellan beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning när det gäller enfamiljshus, samt hitta ett effektivt sätt att samla in data kring verklig energiförbrukning från kunder. Målet med arbetet är att utreda varför beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning skiljer sig åt samt att effektivisera insamlandet av data kring verklig energiförbrukning från kunder. Metod: Metoderna som har använts är huvudsakligen kvantitativa, med inslag av kvalitativa metoder. Fallstudier och litteraturstudier har utförts, samt dokumentstudier, enkäter och beräkningar. Resultat: De boendes vanor spelar stor roll i hur stor den specifika energiförbrukningen blir och ju noggrannare dessa vanor undersöks och används i beräkningarna desto närmare kommer beräkningarna och verkligheten komma varandra. Att följa upp verklig energiförbrukning och kontrollera utförda beräkningar i projekteringsskedet kommer också leda till noggrannare resultat. Denna uppföljning skulle kunna ge underlag som minskar felen som blir i beräkningarna i framtiden. Uppföljningen skulle enkelt kunna genomföras genom de tekniska hjälpmedel som finns på dagens marknad, genom att skicka ut formulär till de boende eller genom att behörig personal åker ut och utför de avläsningar som behövs. Konsekvenser: För att få en tydligare bild från början är följande aspekter viktiga att ta sig an: 1) Undersöka de boendes vanor i större utsträckning och inte enbart använda sig av de schablonvärden som används i beräkningarna idag. 2) Kontrollera de beräkningar som utförs. 3) Följa upp energianvändningen i de hus som projekteras för att jämföra med den energianvändning som beräknats under projekteringen. Dessa åtgärder kräver större resurser än vad som används idag, men då kraven på den specifika energianvändningen kommer att skärpas i framtiden är dessa resurser väl investerade för att de bostäder som produceras ska klara dessa krav. Resursinsatsen kommer även att vara störst i början innan rutiner skapats kring det som ska göras. Begränsningar: Denna rapport inriktar sig enbart mot enbostadshus, för att kunna utföra jämförelser på lika villkor, med ungefär samma storlek samt enbostadshus uppvärmda med frånluftsvärmepump från NIBE. Byggnadens beståndsdelar och dess Uvärden kommer inte att kontrolleras.

The main purpose of this project was to make a survey of the steam and electricity consumption at Akzo Nobel Functional Chemistry AB and give suggestions of how to minimize them. These three different areas were focused on. First to make a survey of all the most important consumers, second to find the electricity consumption of the air compressors and the amount of waste heat produced from them. The third area was to calculate a model of how much fresh water that is used during a cooling sequence in the water based heating/cooling system of the reactors and give a suggestion of a suitable reuse for this water. The main result is a total survey of the energy consumption in steam and electricity. The survey shows that the second largest group after drying is heating of ventilation which gives big potentials of reducing the total steam consumption if there is a way of being self supporting in ventilation heat. Because of the large amount of waste heat from the process equipment to the surrounding it could be possible to make the ventilation unit self supporting in heat by using an air to air heat exchanger. The second area that was decided to focus on was the two air compressors that is consuming a lot of electricity and produce a lot of hot water that could be reused in other applications. The waste heat from the air compressors may be used to preheat the water based heating system of the ventilation units. The third area that’s been looked closer into is the inefficient heating/cooling circuit of the reactors that also produces a lot of hot waste water. The simplest solution to this problem is to accumulate the amount water that’s holds a certain minimum temperature and recycle it in the next heating sequence. The calculated model gives the amount produced hot water which depends on the chosen temperature interval.

Syfte: Studien avser energiförbrukning i produktionsfasen och fokuserar på hur kommunikationen kring energiförbrukningen kan minska den. Mycket fokus läggs idag på att minska en byggnads energiförbrukning under förvaltningsskedet, medan det finns saknat fokus kring produktionsfasens energiförbrukning. En av de största svårigheterna med en hållbar utveckling i byggsektorn är att varje projekt är unikt, vilket gör det svårt för inblandade parter att lära sig från tidigare erfarenheter och dela kunskap mellan olika projekt och aktörer, varvid vikten av en fungerande kommunikation ökar. Målet med denna studie är därför att minska byggproduktionens miljöpåverkan gällande energiförbrukning, genom att förbättra kommunikationen mellan inblandade parter. Metod: Denna studie är utförd som en fallstudie för ett specifikt projekt hos en av Sveriges största bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Metoder för att besvara studiens frågeställningar och samla empiri är litteraturstudier, dokumentanalys av interna dokument och intervjuer med inblandade parter i produktionsfasen. Resultat: Då den mesta kommunikationen kring miljöfrågor sker centralt och det finns en osäkerhet kring vems ansvar miljöfrågan ligger under ett projekt, leder till att det blir en personfråga och påverkas av hur stort intresse involverade personer har i miljö och hållbarhet. Resultatet visar att det i dagsläget läggs lite fokus på energiförbrukning under produktionsfasen. Byggtorkning är det moment med högst energiförbrukning och har därmed störst potential att minska dess koldioxidutsläpp. Konsekvenser: Studien visar att personligt intresse för miljö, prioritering samt tilldelning av resurser kan minska på energiförbrukningen under ett projekt. Genom att detta omfattas av KMA-samordnarens arbetsuppgifter innebär det att frågan adresseras och att energibesparingar kan göras. Begränsningar: Studien begränsas till större entreprenadföretag och studerar enbart energiförbrukningen från arbetsmomenten grundläggning, stombyggnad och yttre stomkomplettering i produktionsfasen på en platsbyggd betongstomme. Studien tar sålunda inte hänsyn till energiförbrukning av den tillfälliga fabriken. Respondenter till intervjuer har valts utifrån sakkunnighet och involveringsgrad i energieffektivisering på byggarbetsplatsen.
Purpose: The study addresses energy consumption in the production phase and focuses on how communication about energy consumption can reduce it. Most focus is currently on reducing the energy consumption of a building during the operation phase, while there is a lack of focus on the energy consumption in the production phase. One of the biggest difficulties with sustainable development in the construction industry is that each project is unique, making it difficult for parties involved to learn from previous experiences and share knowledge between different projects and actors, thereby increasing the importance of a working communication. The aim of this study is therefore to reduce the environmental impact of the construction phase concerning energy consumption, by improving communication between parties involved. Method: This study is performed as a case study for a specific project at one of the largest construction and property development companies in Sweden. Methods to answer the questions of the study and gather empirical data are literature studies, document analysis and interviews with parties involved in the production phase. Findings: Since most of the communication is handled centrally and there is an uncertainty about whose responsibility the environmental issue is during a project, it becomes a personalized question and depending on the personal interest for the environment and sustainability is for the people involved. The results show that there is currently a lack of focus on the energy consumption during the production phase. The drying of the concrete structure is the phase with the highest energy consumption and therefore has the greatest potential for reducing its carbon dioxide emissions. Implications: The study shows that personal interest for the environment, prioritization and allocation of resources can reduce energy consumption during a project. By including this in the QHSE-coordinator's tasks, implies in addressing the issue and energy savings can be made. Limitations: The study is limited to major contractors and only studies the energy consumption from the work stages foundation, framing and lock up in the production phase of a site-built concrete frame. The study does not therefore consider the energy consumption of the temporary factory. Respondents to the interviews have been selected based on expertise and involvement in energy efficiency at the construction site.