Academic literature on the topic 'Energikartläggning'

Swedish law has established that all major companies should energy map their estateand operations every four years. Hence, a need to create a digital tool to accomplishthis work. In this project such a software tool was developed. This tool includesmethods that generate a report and calculate key figures throuth several smart formsand databases. With this, the consultant may save time.The goal was to design a general digital framework to efficiently handle complexbuildings. This digital tool should be useful when Sweco maps complex buildings inother assignments. The sub-objective of the project were to create an preliminarySweco report, create a smart framework that alerts the user if unreasonable valuesexist, import values form databases, and provide indicative information for energysurveys.The digital tool has found to be useful. It still needs some improvement but thearchitecture is more or less implemented. The database function succeeds for thecase with the customer and generates valuable results but no general solution wasfound before the project ended.

I den här rapporten utvärderades det biologiska reningssteget på Kungsängsverket i Uppsala utifrån energiförbrukningen. På Kungsängsverket är det biologiska reningssteget det mest energikrävande och står för över 50 % av all energiförbrukning. Syftet med denna rapport var att kartlägga och studera energianvändningen vid Kungsängsverket. Studier har gjorts över vilka nyckeltal som är lämpliga att använda för att rättvist beskriva energiförbrukningen vid det biologiska reningssteget. Nyckeltalen presenteras som kvoter mellan energiförbrukningen och en parameter som kan kopplas till reningsverkets prestanda. Därefter gjordes en kartläggning av energianvändningen för det biologiska reningssteget. Energikartläggningen utgick ifrån de olika anläggningsdelarna och presenterades i framtagna nyckeltal. En litteraturstudie över energieffektiviserande åtgärder som används på andra reningsverk samt resultatet från energikartläggningen har använts för att diskutera åtgärdsförslag för att minska energiförbrukningen.   Nyckeltalen som togs fram genom en litteraturstudie resulterade i kWh/tid, kWh/m3 och kWh/kg-N som bäst lämpade för jämförelse inom det biologiska reningssteget. De mest populära nyckeltalen för jämförelse mellan reningsverk var kWh/m3, kWh/(pe år) och kWh/kg-COD. Den biologiska reningen är uppdelad i tre bioblock som kallas bioblock A, bioblock B och bioblock C. Resultatet från energikartläggningen visade att bioblock C hade högst energiförbrukning och att störst mängd vatten renas där. Bioblock A visade på högst energiförbrukning per behandlad vattenmängd samt behandlad mängd kväve och utsågs därför till det minst energieffektiva bioblocket. Resultatet visade även att bioblock B hade den mest energieffektiva reningen i förhållande till behandlad mängd vatten och kväve. Vidare identifierades blåsmaskiner som den del av reningen som drog mest energi på det biologiska reningssteget. Åtgärdsförslagen som togs fram för Kungsängsverket var att implementera PI-reglering på bioblock A samt byta ut dess blåsmaskiner eller införa impulsiv omrörning för alla bioblock. Nyckelord: Energikartläggning, Reningsverk, Nyckeltal, Biologiskt Reningssteg, Litteraturstudie

EU har för avsikt att uppfylla 2020 målet om energianvändning och utsläpp. Som en del i detta försök så har flertalet olika åtgärder och lagar tagits fram. En av åtgärderna är att införa lag 2014:266 energikartläggning i stora företag som har sitt syfte i att minska stora företags energianvändning genom att belysa kostnadseffektiva åtgärdsförslag på verksamheten och dess fastigheter. Det här examensarbetet har riktat in sig mot lag 2014:266 för att dels sammanställa och analysera lagen och dels för att utföra en energikartläggning, i enlighet med lagen, på B-huset i Saab AB:s kontor Järfälla. Denna energikartläggning har utförts enligt de premisser som idag ställs av tillsynsmyndigheten, energimyndigheten. Slutligen har även, med Saab AB:s energikartläggning som grund, en analys om hur lag 2014:266 kommer att påverka stora företag när denna lag väl tas i drift. Energikartläggningen, se kapitel sex, har utförts helt i enlighet med energimyndighetens förslag på upplägg av energikartläggning och är en ”fristående” del i rapporten. Denna energikartläggning har visat att möjligheterna för energibesparing för B-huset är stor. Största besparingen som uppdagats avser ventilationen som idag har relativt dålig styrning och där maskinerna är gamla. Vidare tillkommer även andra åtgärdsförslag med en mindre besparingar som, liknande ventilationen, beror på att det inte finns full kontroll av husets styrsystem. Att stora företag i Sverige lagstadgas att utföra en energikartläggning anses enligt författaren positivt för energianvändningen då en energikartläggning med stor sannolikhet finner åtgärder som gör att företagen kan minska sina energikostnader. Anledningen till denna sänkning av energianvändning är att det ofta finns åtgärder som bygger på enklare åtgärder för fastigheten och dessa åtgärder är ofta helt utan, eller med en väldigt liten, investering.<br>EU has an intention to reach the 2020 goal about energy usage and emissions. As a part in this effort several different measures and laws have been introduced. One of the measures that has been implemented is the law 2014:266 “Energikartläggning i stora företag” (energy audit in large companies) which purpose is to reduce the amount of energy used by large companies by looking in to cost effective measuresThis master thesis targets the law 2014:266 in order to analyze the law, and also to perform an energy audit on house B in Saab AB:s office in Järfälla. This energy audit has been performed according to the premises compiled by the supervisory authority, the Swedish energy agency, so that the energy audit is as close as possible to the real one. Finally with the performed energy audit as background, an analysis on how the new law will affect the large companies has been performed.The performed energy audit, in chapter six, has been performed following the suggested approach from the Swedish energy agency and functions as an independent part of the report. This energy audit has reached the conclusion that there are great possibilities for energy savings in house B. The biggest energy saving is found in the ventilation that has poor controlling and were the machines are old. Other proposals for energy savings are made but with a smaller saving than the ventilation proposal, like improving the control on the heating system.That large companies are to perform, by law, an energy audit is seen as positive for the energy usage and it is regarded as a positive action because of the fact that energy audits will with high probability find measures that will reduce the energy usage. The reason for this energy usage reduction is that several of the measures are based on the fact that small measures can be done with no, or a small, investment.

<p>I denna rapport framgår vilken energibesparing som är möjlig i vissa processer hos Ankarsrum Industries. Hypotesen var att sänka företagets energikostnader med 30 %.</p><p>Företagets analyserade stödprocesser omfattar tryckluft, belysning och ventilation och lokalkomfort. Tryckluftsproduktionen kostar idag 259 000 kronor om året. Företaget har ett tryckluftsläckage som uppgår till 113 000 kronor. Om läckage tätas och en ny kompressor investeras kan företaget spara 160 000 kronor per år.</p><p>Belysningen i företagets lokaler består av flera olika typer av armaturer med varierande kvalitet. Ofta är armaturerna utan reflektor vilket innebär att ljusutbytet inte blir optimalt. Med effektivare armaturer, närvarovakter och sektionering kan företaget spara 108 000 kronor per år.</p><p>Det finns omkring tio stycken ventilationsanläggningar med till- och frånluft. På vissa förekommer värmeväxlare. Företaget har även många mindre frånluftsfläktar som punktutsug. Dessa har i nuläget ingen värmeåtervinning. Installation av effektivare värmeväxlare och bättre tidsstyrning av fläktanläggningarna ger en besparing på 639 000 kronor om året.</p><p>Ankarsrum Industries har i dagsläget ventilations- och transmissionsförluster i dörrar och fönster till en kostnad av 149 000 kronor per år. Företaget rekommenderas att byta ut portar och fönster i produktionslokalerna till de som är mer energieffektiva.</p><p>I nuläget har företaget ett effektabonnemang på 1 900 kW och ett på 20 kW. Ankarsrum Industries rekommenderas att avsluta abonnemanget för svetsarna på 20 kW och ansluta dem till produktionsabonnemanget. Företaget bör även ha som målsättning att sänka det befintliga effektabonnemanget till 1 700 kW. Vidare bör företaget anmäla sig till PFE (Program För Energieffektivisering). Det kan innebära reduktion av energiskatten. Ytterligare information ges på www.stem.se. Med dessa åtgärder kan Ankarsrum Industries minska sina energikostnader för produktionen till 685 600 kronor per år. Detta innebär att företaget kan sänka energikostnaderna med 1 281 300 kronor per år. Således uppfylldes hypotesen.</p><p>Utöver de föreslagna åtgärderna i denna rapport kan företaget minska uppvärmningskostnaderna med cirka 1 900 000 kronor per år genom att investera i en ny flispanna och ställa av el- och oljepannorna. Pay-offtiden för denna åtgärd är cirka 1,3 år (Bondesson och Edfeldt 2005).</p>

Detta är ett examenarbete på grundnivå, 15 högskolepoäng. Examensarbetet är en energikartläggning med rekommenderade energieffektiviseringsåtgärder. Energikartläggningen är baserad på ett verkligt objekt vilket är en förskola i norra Gävle. Denna skola förvaltas av Gavlefastigheter.I Sverige går cirka 40 % av energianvändningen till bostäder och service. Därför finns det stora mängder energi att spara inom denna sektor. Ett bra sätt att utreda på vart energin går i en byggnad är att göra en energikartläggning.Energikartläggningen är utförd utifrån ritningar, verkliga mätningar, schablonvärden, antaganden och litteratur.Skolan har en beräknad energianvändning på 1239 MWh per år, detta är uppdelat på ventilation, transmissionsförluster och tappvarmvatten. Efter 3 beräknade effektiviseringsåtgärder blir energibesparingen sammanlagt 612 MWh detta är 49,4 %. De åtgärder som är beräknade är tilläggsisolering, byte av ventilation och byte av fönster. Att enbart byta till FTX-ventilation sparar 522 MWh detta är en besparing på 42,1 % av den totala energianvändningen och den rekommenderade åtgärden.<br>This report is an energy audit with recommended energy efficient solutions recommended made on a preschool in north Gävle. This preschool is administrated by Gavlefastigheter. In Sweden almost 40 % of Sweden’s energy supply goes to the housing and service sector. This means there is a lot of potential to save energy in this field. A good way to start saving energy in a building is to do an energy audit.This energy audit is made from blueprints of the building, real measurements, standard values, assumptions, and literature.The school has a calculated energy use of 1239 MWh per year; this is divided on ventilation, transmission losses and hot tap water. A calculation with energy efficient solutions makes a total of 612 MWh or 49, 4 % in saved energy. The energy efficient savings calculated are new windows, additional insulation and changed ventilation. To only change the ventilation made for an energy saving of 522 MWh which is 42, 1 % from the total energy use in the building. To change the ventilation to an FTX-system is the recommended change to be made.

This work dealt with energy mapping in 4 selected buildings at the Västerbottens Museum. The museum felt that their energy consumption was too high and wanted to investigate whether the consumption could be lowered. The aim of this report was to locate the systems and areas that consume a lot of energy and then find alternative options to lower the energy consumption.   Early in the project, it was decided that the main system to be investigated was the ventilation system and its functions. The four buildings that was examined included 3 ventilation rooms. The ventilation rooms contained units that supplied ventilation air to premises with different requirements and specifications that were considered during the efficiency calculations. Three different alternatives have been investigated: Option 1 involved adjusting the unit’s settings (air flow and active hours) to lower the unit’s energy consumption. Option 2 involved replacing the heat exchanger in ventilation room 1 to increase heat recovery. Option 3 involved replacing the units that were the oldest in the ventilation system (the units in ventilation room 1) to new more energy efficient units. The results from calculations of these 3 options showed that option 1 meant a reduction in annual electricity and heat consumption. The electricity consumption decreased by 15 MWh over a year. Heat consumption decreased by 39 MWh over a year. This resulted in an annual cost savings of 47 000 SEK. Science the units are only adjusted, there was no expenditure in option 1. Option 2 resulted in that the annual heat consumption decreased by 54 MWh, which meant an annual cost saving of 42 000 SEK. This meant that the expense of 49 000 SEK that was required in option 2 was repaid in 1,2 years. Option 3 gave an annual energy saving of 64 MWh, which resulted in an annual cost saving of 49 000 SEK. This meant that the expense of 320 000 SEK in option 3 could be repaid in 6,5 years. Since the units in ventilation room 1 must be replaced in the future, the expense is inevitable.   The conclusion was that option 3 together with option 1 was the optimal long-term solution for lowering the energy consumption. This because option 1 did not cost to apply in addition to the hours worked. Option 2 had a good repayment period, but because option 2 meant a large investment in an old system that will be demolished in the future, option 3 is considered more favorable. It is important to remember that if option 3 is carried out, the savings in ventilation room 1 in option 1 must be reconsidered as the units are replaced.<br>Detta arbete behandlade energikartläggning i 4 utvalda byggnader på Västerbottensmuseum. Museet upplevde att deras energianvändning var för hög och ville undersöka om användningen kunde sänkas. Målet med denna rapport var att lokalisera de system och områden som förbrukar mycket energi för att sedan kunna hitta åtgärdsalternativ. Tidigt i projektet beslutades det att det huvudsakliga systemet som skulle undersökas var ventilationssystemet och des funktioner. I de 4 byggnaderna som undersöktes ingick 3 ventilationsrum. Ventilationsrummen innehöll flera aggregat som matade ventilationsluft till lokaler med olika krav och specifikationer som det togs hänsyn till under effektiviseringen. Tre olika alternativ undersöktes: Alternativ 1 innebar att justera aggregatens inställningar (luftflöde och aktiva timmar) för att kunna sänka aggregatens energianvändning. Alternativ 2 innebar att byta ut värmeväxlaren i ventilationsrum 1 för att öka värmeåtervinningen. Alternativ 3 innebar att byta ut de aggregat som är äldst i ventilationssystemet (aggregaten i ventilationsrum 1) till nya mer energieffektiva aggregat. Resultaten från beräkningarna av dessa 3 alternativ visade att alternativ 1 innebar en minskning av den årliga el och värmeanvändningen. Elanvändningen minskade med 15 MWh över ett års tid. Värmeanvändningen minskade med 39 MWh över ett års tid. Det resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 47 tusen kr. Eftersom aggregatens inställningar endast justerades så finns det inga utgifter i alternativ 1. Alternativ 2 innebar att den årliga värmeanvändningen minskade med 54 MWh vilket innebar en årlig kostnadsbesparing på 42 tusen kr. Det betydde att utgiften på 49 tusen kr som krävdes i alternativ 2 återbetalades på 1,2 år. Alternativ 3 gav en årlig energibesparing på 64 MWh som resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 49 tusen kr. Det resulterade i att utgiften på 320 tusen kr i alternativ 3 kunde återbetalas på 6,5 år. Eftersom aggregaten i ventilationsrum 1 måste bytas ut i framtiden är utgiften ofrånkomlig. Slutsatsen är att alternativ 3 tillsammans med alternativ 1 är det optimala på lång sikt för att sänka energianvändningen. Det på grund av att alternativ 1 inte kostar att applicera utöver de arbetstimmar som läggs ned. Alternativ 2 hade en bra återbetalningstid men på grund av att alternativ 2 innebar en stor investering i ett gammalt system som ska rivas i framtiden så bedöms alternativ 3 som mer gynnsamt. Viktigt att komma ihåg är att om alternativ 3 utförs så måste besparingarna i för ventilationsrum 1 i alternativ 1 tas bort eftersom de aggregaten byts ut.

Halland's small and medium-sized enterprises, SME’s, have for several years had financial support to carry through energy audits. Region Halland and the Swedish Energy Agency provide the support. So far, the effects of these energy audits have been unknown. Hence the purpose for this study is to explore the effects that the energy audits have had on these enterprises hitherto. This study will highlight the benefits that the companies have experienced and analyse changes in energy use and climate benefits. Empirical data has been gathered through existing energy audits, a web-based survey and complemented with in-depth interviews. Calculations have thereafter been made to quantify the effects. The survey shows that energy measures affecting the indoor climate are generally the ones implemented. Hence improved indoor climate is a frequent added value. Lower energy use though, is not enough motivation for the companies to take action. It is indicated that energy measures are more likely to be implemented when the current energy systems need upgrading or replacement. To summarise, the energy audits have a positive impact on the companies, also in the long term. The study evinces that it is possible to increase the profitability in a company and yet lower their energy use and climate impact.