Dissertations / Theses on the topic 'Energy cycle'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Energy cycle.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Bawaneh, Khaled. "Industrial facility nonprocess energy life cycle information." Diss., Wichita State University, 2011. http://hdl.handle.net/10057/5131.
Full textThesis (Ph.D.)--Wichita State University, College of Engineering, Dept. of Industrial and Manufacturing Engineering
Huang, Shu-Wei Ph D. Massachusetts Institute of Technology. "High-energy sub-cycle optical waveform synthesizer." Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2012. http://hdl.handle.net/1721.1/75634.
Full textCataloged from PDF version of thesis.
Includes bibliographical references (p. 147-157).
Over the last decade, the control of atomic-scale electronic motion by optical fields strong enough to mitigate the atomic Coulomb potential, has broken tremendous new ground with the advent of phase controlled high-energy few-cycle pulse sources. In particular, broadband optical parametric chirped pulse amplifier (OPCPA) has been investigated intensively in recent years to enable studies of novel strong-field physics phenomena such as high-harmonic generation (HHG) and strong-field ionization. Further investigation and control of these physical processes ask for the capability of waveform shaping on sub-cycle time scales, which requires a fully phase-controlled multiple-octave-spanning spectrum. To date, no single laser source can support a bandwidth of more than an octave. Coherent synthesis of pulses with different spectra, or wavelength multiplexing, presents a route towards obtaining a multi-octave spanning laser spectrum. The benefit of this approach lies in its modular design and scalability in both bandwidth and pulse energy. However, it was only recently laser scientists were able to successfully demonstrate coherent synthesis of two lasers albeit at low energy and high repetition rate. Achieving high pulse energy requires synthesis of low repetition rate pulses, which is a challenge because of the environmental perturbations typifying high-energy amplifiers. The technological advancements towards the ideal source for study and control of such strong-field physics are the focus of this thesis. The background reviews on femtosecond Ti:sapphire oscillators, carrier-envelope phase stabilization, chirped pulse amplifier, broadband OPCPAs, and HHG are given in Chapter 1. Chapter 2 starts with a discussion on the various properties of OPCPA which lends itself to the ideal building module for high-energy pulse synthesis. Then it is followed by a comprehensive optimization study and experimental results of broadband OPCPAs at different spectral ranges. In chapter 3, the first high-energy sub-cycle waveform synthesizer is presented. It is the prototype of a class of novel optical tools for atto-second control of strong-field physics experiments. Novel technologies that enable such a waveform synthesizer are described in details. At the end of the chapter, work towards the construction of a large-scale waveform synthesizer is included. Finally, the thesis is concluded by introducing some possible future directions.
by Shu-Wei Huang.
Ph.D.
Bouchouireb, Hamza. "Advancing the life cycle energy optimisation methodology." Licentiate thesis, KTH, VinnExcellence Center for ECO2 Vehicle design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-265556.
Full textLivscykelenergioptimerings-metodologin (LCEO) syftar till att hitta en designlösning som använder en minimal mängd av energi ackumulerat över de olika faserna av en produkts (i detta arbete i formen av ett fordon) livscykel, samtidigt som den uppfyller en förutbestämd uppsättning funktionella begränsningar. Genom detta kan avvägningar balanseras effektivt, och därmed undviks suboptimala förskjutningar mellan energibehovet för vagga-till-produktion av material, fordonets användningsfas samt hantering av det uttjänta fordonet, på engelska kallad End-Of-Life (EOL). Detta arbete vidareutvecklar LCEO-metodologin och utvidgar dess omfattning genom tre huvudsakliga metodologiska bidrag, som, för illustrativa syften, har applicerats på en fallstudie av ett fordons sub-systemdesign. En EOL-modell baserad på substitution med korrigeringsfaktorer, är inkluderad för att uppskatta energikrediter och bördor som härrör från hanteringen av det uttjänta fordonet. Flera olika scenarier som beskriver återvinning med olika nivåer av antagen degradering av egenskaper hos de återvunna materialen har definierats, och deras respektive LCEO utfall har jämförts med motsvarande resultat för scenarier baserade på deponering och förbränning med energiåtervinning. Resultaten visar att införandet av en EOL-modell i LCEO-metodologin kan ändra flöden och mönster kring materialanvändning och har en signifikant påverkan på den totala livscykelenergin i de optimala fordonsdesignen Då valet av EOL-modell har signifikans för LCEO utfallet, har de föregående, statiska modellerna kompletterats med en utvidgning mot en mer holistisk systemstudie utifrån LCEO. I denna utvidgning studeras frågor kring optimerade produktsystem, framförallt avseende en delmängd av EOL processernas parametrar som har inkluderats i form av kontinuerliga designvariabler med antagna barriärfunktioner som modellerar deras genomförbarhet. Resultaten visar att LCEO kan användas för att finna den optimala designen av en fordonskomponent tillsammans med dess associerade, ideala, syntetiska EOL-scenario. Dessutom demonstreras metodens förmåga att identifiera de underliggande mekanismer som möjliggör den optimala lösningens avvägningar. För att utöka komplexiteten i de ansatta funktionella begränsningarna har även form-relaterade variabler och aerodynamiska motståndsberäkningar tagits med. I det här fallet används krökningen på den studerade fordonskomponenten som ytterligare en variabel i LCEO analyser, med dess inverkan på det aerodynamiska motståndet och i och med detta variationer i användningsfasens energibehov. I detta fallet har det aerodynamiska motståndet tagits med i analysen genom uppskattning av motståndskoefficienten av en fordonskomponent framtagen genom strömningsmekaniska beräkningar. Denna uppskattning används sedan för att modellera den energi som krävs av fordonet för att övervinna det aerodynamiska luftmotståndet. I detta sammanhang visas också på behovet av en strategi för allokering av den aerodynamiska motståndsenergin hos en sub-komponent i relation till helheten, när fokus ligger på design av ett sub-system hos ett fordon. Resultaten visar att LCEO beskriver den underliggande funktionella synergin mellan de ansatta strukturella och de aerodynamiska kraven. Detta arbete bidrar till att LCEO utvecklas i flera olika avseenden som utgör väsentliga steg mot en pro-aktiv metod som kan hantera livscykel- och funktionella avvägningar i en optimal fordonsdesign ur ett livscykelenergiperspektiv.
Lohse, Tim. "Life cycle assessment of a plus-energy house." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266478.
Full textHau, Jorge Luis. "Integrating life cycle assessment, energy and emergy analysis." The Ohio State University, 2002. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1407139681.
Full textGastelum, Zepeda Leonardo. "Life Cycle Assessment of a Wave Energy Converter." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-206486.
Full textJones, Craig I. "Life cycle energy consumption and environmental burdens associated with energy technologies and buildings." Thesis, University of Bath, 2011. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.532723.
Full textColpan, Can Ozgur. "Exergy Analysis Of Combined Cycle Cogeneration Systems." Master's thesis, METU, 2005. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12605993/index.pdf.
Full textDavidsson, Simon. "Life Cycle Exergy Analysis of Wind Energy Systems : Assessing and improving life cycle analysis methodology." Thesis, Uppsala universitet, Globala energisystem, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-157185.
Full textRoux, Charlotte. "The life cycle performance of energy using household products." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Energy and Process Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-11012.
Full textTrujillo, Iliana Cardenes. "Quantifying the energy consumption of the water use cycle." Thesis, University of Oxford, 2017. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:df481801-cce1-4824-986c-612f4673b8eb.
Full textCox, Jennifer Marie. "Analysis of a tubular solid oxide fuel cell topping cycle with a modified rankine bottoming cycle." Thesis, Georgia Institute of Technology, 2001. http://hdl.handle.net/1853/17531.
Full textGormez, Mehmet A. "DRIVING CYCLE OPTIMIZATION OF AN ELECTRIC CITY BUS NETWORK." University of Akron / OhioLINK, 2018. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=akron153357330257683.
Full textHuang, Ran. "Exact Thermodynamic Calculation of a Monatomic System and Its Ideal Glass Transition on a New Recursive Lattice Formed by Cubic Units." University of Akron / OhioLINK, 2009. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=akron1239653703.
Full textFay, Mark Roger. "Comparative life cycle energy studies of typical Australian suburban dwellings /." Connect to thesis, 1999. http://eprints.unimelb.edu.au/archive/00000382.
Full textHERRERIA, ERNESTO JAVIER RUANO. "SIMULATION OF AN ORGANIC RANKINE CYCLE POWERED BY SOLAR ENERGY." PONTIFÍCIA UNIVERSIDADE CATÓLICA DO RIO DE JANEIRO, 2012. http://www.maxwell.vrac.puc-rio.br/Busca_etds.php?strSecao=resultado&nrSeq=21796@1.
Full textEsta simulação considera um ciclo Rankine que utiliza um fluido de trabalho orgânico, com a particularidade que a fonte de energia de entrada ao sistema será solar. Esta energia renovável que provem do potencial do Sol é aproveitada com a utilização de coletores concentradores lineares parabólicos. Estes dois circuitos: do ciclo Rankine orgânico e do conjunto de coletores interatuam termicamente mediante um trocador de calor chamado de gerador de vapor. Adicionalmente, existe um sistema de armazenamento térmico que permite acumular parte da energia solar coletada para ser utilizada em períodos sem radiação solar ou com níveis baixos da mesma. A primeira parte deste trabalho mostra os aspectos teóricos introdutórios e as considerações para trabalhar com um ciclo Rankine de tipo orgânico, o tipo de coletores escolhido e a utilização de armazenamento térmico. O segundo capítulo mostra o modelo matemático apropriado para simular um sistema de geração de potência de baixa capacidade (50 kW) e os componentes de cada circuito: ciclo (bomba, expansor, condensador, recuperador, gerador de vapor), coletores (cobertura, refletor, absorvedor, etc.) e armazenamento (tanques, etc.). A simulação foi desenvolvida no software EES. O terceiro analisa os parâmetros do modelo, seus possíveis valores físicos, a sensibilidade da sua variação e sua seleção adequada com o objetivo de efetuar uma simulação bastante similar à realidade e as incertezas presentes. No capítulo final se apresentam os resultados em base as condições de desenho consideradas.
This simulation considers a Rankine cycle that works with an organic fluid, but has the particularity of using solar power as the font of input energy. This renewable energy that comes from the sun’s potential is taken with the use of parabolic trough collectors. These two circuits: that of the organic Rankine cycle (ORC) and the other of collector’s ensemble interact termically in a heat exchanger called as vapor generator. Adicionally there’s a thermal storage system that allows accumulating part of the collected solar energy to be used for periods of time when there’s no solar radiation or with very low levels of it. The first part of this work shows the introductory theoretical aspects and the considerations to work with an organic Rankine cycle (ORC), the type of chosen collector and the use of heat storage. The second chapter shows the appropriate mathematic model to simulate a system of power generation of low capacity (50 kW) and the components of each circuit: ORC (pump, expander, condenser, recuperator, vapor generator), collectors (glass cover, reflector mirror, absorber tube, etc.) and thermal storage (storage tanks, etc.). The simulation was developed using EES software. The third chapter analyzes the parameters of the model, specially its values and possible variations to approach the simulation to the reality. In the final chapter, some results are presented based on some considered design conditions.
Vinberg, Erik Magni. "Energy use in the operational cycle of passenger rail vehicles." Thesis, KTH, Spårfordon, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-234853.
Full textDetta examensarbete utreder och analyserar energianvändningen för passagerarjärnvägsfordons traktion- och hjälpkraftssystem, både under tågdriften med passagerare och andra delmoment som tågen genomgår under den normala dagliga driften. För detta introduceras driftcykeln och tillhörande driftsituationer som ett sätt att beskriva användningen av ett tåg över tiden. Syftet är att beskriva de vanligast förekommande aktiviteterna och situationerna, såsom uppställning och parkering, regelbundna inspektioner, klargörningar och underhåll. Även hur dessa situationer påverkar energianvändningen genom ett varierande behov av hjälpkraft och aktiva funktioner i tågen. En energimodell baserad på driftcykeln som huvudsaklig indata, tillsammans med tågets egenskaper samt det omgivande klimatet, tas fram. Klimatet visar sig vara en avgörande faktor i hjälpkraftens energianvändning. Modellen utvärderas i typstudier på SJs X55 och Västtrafiks X61. Båda är elektriska motorvagnståg utrustade med energimätare. Indata till modellen samlas in genom tillgänglig teknisk dokumentation, tidigare studier och genom mätningar samt parameterestimering. Driftcyklerna för tågtyperna sammanställs med hjälp av olika planeringssystem och omloppsplaner. Väder- och klimatdata samlas slutligen in från öppna databaser för metrologiska data. Resultaten från typstudierna visar att metoden och modellerna är användbara verktyg för att kunna beskriva tågens energianvändning i deras driftcykler. Med möjligheten att särskilja hjälpkraftssystemens energianvändning vid tågdriften med passagerare men även i de övriga situationerna. Med detta blir det också möjligt att undersöka potentiella energibesparingsåtgärder för hjälpkraftssystemen. Simulering av förbättrade styrfunktioner för ventilationen och förbättrat utnyttjade av redan inbygga energibesparande driftlägen på tågen visar att betydande energibesparingar kan fås med relativt små medel och få förändringar på fordonen. De sammantagna resultaten av arbetet visar på vikten av att fortsätta undersöka och utreda hjälpkraftens energianvändning samt hur driftsituationerna utanför tågdriften med passagerare påverkar den totala energianvändningen.
Webber, Gordon Andrew. "A prototype energy management system for a solar powered cycle." Master's thesis, University of Cape Town, 2002. http://hdl.handle.net/11427/5086.
Full textShetye, Nitish. "Life-Cycle Energy Analysis of a High Strength Steel Application." Thesis, KTH, Lättkonstruktioner, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-290157.
Full textStephan, André. "Towards a comprehensive energy assessment of residential buildings: a multi-scale life cycle energy analysis framework." Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2013. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/209465.
Full textHowever, most current building energy assessments focus solely on operational energy overlooking other energy uses such as embodied and transport energy. Embodied energy comprises the energy requirements for building materials production, construction and replacement. Transport energy represents the amount of energy required for the mobility of building users.
Decisions based on partial assessments might result in an increased energy demand during other life cycle stages or at different scales of the built environment. Recent studies have shown that embodied and transport energy demands often account for more than half of the total lifecycle energy demand of residential buildings. Current assessment tools and policies therefore overlook more than 50% of the life cycle energy use.
This thesis presents a comprehensive life cycle energy analysis framework for residential buildings. This framework takes into account energy requirements at the building scale, i.e. the embodied and operational energy demands, and at the city scale, i.e. the embodied energy of nearby infrastructures and the transport energy of its users. This framework is implemented through the development, verification and validation of an advanced software tool which allows the rapid analysis of the life cycle energy demand of residential buildings and districts. Two case studies, located in Brussels, Belgium and Melbourne, Australia, are used to investigate the potential of the developed framework.
Results show that each of the embodied, operational and transport energy requirements represent a significant share of the total energy requirements and associated greenhouse gas emissions of a residential building, over its useful life. The use of the developed tool will allow building designers, town planners and policy makers to reduce the energy demand and greenhouse gas emissions of residential buildings by selecting measures that result in overall savings. This will ultimately contribute to reducing the environmental impact of the built environment.
Doctorat en Sciences de l'ingénieur
info:eu-repo/semantics/nonPublished
Petrovic, Bojana. "Life cycle assessment and life cycle cost analysis of a single-family house." Licentiate thesis, Högskolan i Gävle, Energisystem och byggnadsteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36901.
Full textByggbranschen svarar för 35% av den slutliga energianvändningen och 38 % av koldioxidutsläppen på global nivå. Europeiska unionen strävar efter att minska koldioxidutsläppen i byggnadsindustrin med upp till 90% fram till 2050. Därför är det viktigt att beakta byggnaders miljöpåverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka miljöpåverkan och kostnader för ett enfamiljshus i Sverige. I studien har livscykelbedömningen (LCA) och livscykelkostnadsmetoderna (LCC) använts genom att tillämpa livscykelperspektivet ”vagga till grav”. Studien visar en stor minskning av global uppvärmningspotential (GWP), användning av primärenergi (PE) och kostnader vid växling från 50 till 100 års husets livslängd. Resultaten visar en årlig minskning med 27% för utsläpp av växthusgaser och med 18% för användningen av primärenergi. Med tanke på det totala LCC-utfallet, när diskonteringsräntan ökar från 3%, 5% till 7%, minskar de totala kostnaderna avsevärt (60%, 85% till 95%). Det noteras att klimatavtrycket, primärenergianvändningen och kostnaderna från produktionssteget/konstruktionssteget minskar avsevärt, medan underhålls- / utbytessteget visar den motsatta trenden när man byter från 50 till 100 års livslängd. Den operativa energianvändningen, vattenförbrukningen och avfallshanteringen är fortfarande nästan samma när man ändrar livslängden. Vidare betonar resultaten vikten av att använda träbaserade byggmaterial på grund av lägre klimatpåverkan från tillverkningsprocessen jämfört med alternativen. LCA- och LCC-resultaten studerades systematiskt och redovisades visuellt. De koldioxidsnåla och kostnadseffektiva materialen och installationerna måste identifieras i ett tidigt skede av en byggnadskonstruktion genom att välja lämpliga investeringsval som kommer att minska de totala miljö och ekonomiska effekterna på lång sikt. Resultaten från denna avhandling ger ökad förståelse för miljömässiga och ekonomiska konsekvenser som är relevanta för beslutsfattare vid byggnation av ett enfamiljshus.
Benelmir, Riad. "Second analysis of a cogeneration cycle." Diss., Georgia Institute of Technology, 1989. http://hdl.handle.net/1853/20000.
Full textJaconelli, Palm Kim. "An evaluation of sustainable designs for trucks : A life cycle analysis." Thesis, KTH, Kraft- och värmeteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291115.
Full textDe störta utsläppen under en lastbils livscykel kommer från användarfasen. Men med nya bränslen och en högre andel förnybar energi i elektricitetmixen så får tillverkningsfasen och återvinningsfasen en större betydelse gällande de totala utsläppen. En lastbil består till stor del av stål, vilket genererar koldioxid i dess tillverkning. Ett nytt projekt mellan SSAB, LKAB och Vattenfall kallat Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology (HYBRIT) har som mål att ställa om den svenska stålindustrin till att bli koldioxidneutral genom att ersätta koksen med vätgas i reduktionsprocessen. Målet med denna studie är att utvärdera den miljömässiga last som en Scanialastbil medför. Studien analyserar de metalliska tillverksbanor som finns tillgängliga och tittar på olika teknologiska designalternativ för att få en bild av miljöbelastningen och koldioxidavtrycket för en lastbil.Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Hur påverkar de olika metalliska tillverksbanorna miljöbelastningen av en lastbil? Målen med denna studie är att fastställa: Hur tillverkningen med traditionellt stål påverkar miljöbelastningen och koldioxidavtrycket. • Hur tillverkningen med koldioxidneutralt stål (HYBRIT) påverkar miljöbelastningen och koldioxidavtrycket. • Hur påverkar drivlinan hållbarhetsaspekterna för en lastbil. Rapporten innehåller en litteraturanalys och en livscykelanalys där fyra olika lastbilstillverkningsscenarion modelleras: dagens situation, HYBRIT i Sverige med dagens energibärare, HYBRIT i Sverige med förnybara energibärare och HYBRIT teknologin i hela världen. Scenarierna analyseras med och utan återvinning. Studien fann att miljöbelastningen för dagens tillverkningsteknik var 15,6 ton CO2-eq per lastbil utan att ta hänsyn till återvinning och 5,8 ton CO2-eq per lastbil med återvinning. Implementering av HYBRIT teknologin i Sverige minskade utsläppen till 12.4 ± 0.4 ton CO2-eq utan återvinning och 2.7 ± 0.4 ton CO2-eq med återvinning. Användarfasen förväntas fortsätta dominera utsläppen och lättviktsdesigner kan ha en positiv inverkan på utsläppen. HYBRIT teknologin ses som lovande för att minska de totala utsläppen från en lastbil livscykel, särskilt i kombination med elektrifiering av drivlinan och en elektricitetmix med mycket förnybar energi.
Molyneaux, Glenn Arthur. "Resorption cycle heat pump with ammonia-water working fluid." Thesis, University of Ulster, 2000. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.326335.
Full textDodoo, Ambrose. "Life cycle primary energy use and carbon emission of residential buildings." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14942.
Full textZhang, Siduo. "Life cycle analysis of an integrated biogas-based agriculture energy system." Thesis, University of British Columbia, 2013. http://hdl.handle.net/2429/43993.
Full textHung, Christine. "Environmental Impacts of Renewable Energy : An Overview of Life Cycle Results." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Energy and Process Engineering, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-11014.
Full textKiani, Mohamad Reza. "Life cycle energy consumption associated with glass within commercial building envelopes." Thesis, University of Brighton, 2008. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.479077.
Full textJohansson, Elin, and Filip Norrman. "Life cycle analysis on phase change materials for thermal energy storage." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264526.
Full textHållbar energiteknik är ett omtalat och snabbt utvecklande område där fasomvandlandematerial för termisk energiförvaring har dragit till sig uppmärksamhet. På grund av denna uppmärksamhet har behovet för en fullständig livscykelanalys för de relevanta materialen uppkommit. Föregående rapporter och journaler om ämnet har visat brister i fokus på hälso- och säkerhetsaspekter och i jämförelse med andra fasomvandlandematerial än paraffiner och vatten. Målet med denna rapport är att utföra och jämföra livscykelanalyser för tre olika fasomvandlandematerial med både miljöaspekter och hälso- och säkerhetsaspekter. En urvalsprocess av intressanta material har därmed genomförts för att hitta lämpliga kandidater att undersöka (Oktadekan, Xylitol och Mangan nitrat hexahydrat), med avseende på bl.a. hur mycket materialen studerats inom termisk energiförvaring. Livscykeln inom denna rapport är bunden från Cradle-to-grave utan återvinning av material och opererar under skandinaviska förhållanden med 52 värmecykler per år. Resultaten indikerar att Oktadekan är mest lämpad för globaluppvärmnings potential över 100 år (ca 4,5 kg CO2/kg Oktadekan producerad) och Xylitol mest lämpad för kumulativt energikrav (ca 21,5 MJ per kg Xylitol producerad) samt återbetalningstid för energi (1,17 år). De hälso- och säkerhetsaspekterna är svåra att definiera inom arbetsförhållanden och ekotoxicitet men en enkel skala baserad på ’GHS hazard statements’ har etablerats för att få en överblick över materialens hälsorisk. Även här visade Xylitol vara mest lämpad men fortsatt utveckling av en metodik för att analysera dessa aspekter rekommenderas.
Dong, Jun. "MSWs gasification with emphasis on energy, environment and life cycle assessment." Thesis, Ecole nationale des Mines d'Albi-Carmaux, 2016. http://www.theses.fr/2016EMAC0017/document.
Full textDue to the potential benefits in achieving lower environmental emissions and higher energy efficiency, municipal solid waste (MSW) pyro-gasification has gained increasing attentions in the last years. To develop such an integrated and sustainable MSW treatment system, this dissertation mainly focuses on developing MSW pyro-gasification technique, including both experimental-based technological investigation and assessment modeling. Four of the most typical MSW components (wood, paper, food waste and plastic) are pyro-gasified in a fluidized bed reactor under N2, steam or CO2 atmosphere. Single-component and multi-components mixture have been investigated to characterize interactions regarding the high-quality syngas production. The presence of plastic in MSW positively impacts the volume of gas produced as well as its H2 content. Steam clearly increased the syngas quality rather than the CO2 atmosphere. The data acquired have been further applied to establish an artificial neural network (ANN)-based pyro-gasification prediction model. Although MSW composition varies significantly due to geographic differences, the model is robust enough to predict MSW pyro-gasification performance with different waste sources. To further enhance syngas properties and reduce gasification temperature as optimization of pyro-gasification process, MSW steam catalytic gasification is studied using calcium oxide (CaO) as an in-situ catalyst. The influence of CaO addition, steam flowrate and reaction temperature on H2-rich gas production is also investigated. The catalytic gasification using CaO allows a decrease of more than 100 oC in the reaction operating temperature in order to reach the same syngas properties, as compared with non-catalyst high-temperature gasification. Besides, the catalyst activity (de-activation and re-generation mechanisms) is also evaluated in order to facilitate an industrial application. 650 oC and 800 oC are proven to be the most suitable temperature for carbonation and calcination respectively, while steam hydration is shown to be an effective CaO re-generation method. Afterwards, a systematic and comprehensive life cycle assessment (LCA) study is conducted. Environmental benefits have been achieved by MSW gasification compared with conventional incineration technology. Besides, pyrolysis and gasification processes coupled with various energy utilization cycles are also modeled, with a gasification-gas turbine cycle system exhibits the highest energy conversion efficiency and lowest environmental burden. The results are applied to optimize the current waste-to-energy route, and to develop better pyro-gasification techniques
Kleut, Petar. "Recuperation of the exhaust gases energy using a Brayton cycle machine." Doctoral thesis, Universitat Politècnica de València, 2017. http://hdl.handle.net/10251/76807.
Full textÚltimamente los fabricantes de automóviles se han puesto el gran reto de reducir la emisión de CO2 en la totalidad de sus flotas. Las nuevas normativas para la reducción de las emisiones contaminantes limitan los medios para lograr los objetivos deseados en la emisión de CO2 porque algunas de las soluciones que llevan a la reducción en la emisión de CO2 también dan lugar a un incremento en la emisión de otros contaminantes. La recuperación de calor residual (WHR) podría ser una buena solución para reducir las emisiones de CO2 del motor de combustión interna (ICE) sin poner en peligro la emisión de contaminantes. En la presente Tesis se analizaron diferentes estrategias de WHR y se concluyó que sería interesante estudiar más a fondo la máquina de ciclo Brayton. El Ciclo Brayton de Aire (ABC) permite recuperar una parte del calor de los gases de escape del ICE y transformar este calor en energía mecánica. La energía mecánica recuperada se devuelve al cigüeñal del ICE, reduciendo de ese modo la cantidad de energía que tiene que ser liberada por la combustión del combustible, lo cual permite reducir el consumo de combustible y las emisiones de CO2. En esta Tesis se estudia el ABC mediante un análisis del ciclo ideal con el fin de obtener el máximo teórico del sistema. El modelo se mejora con un análisis del ciclo semi-ideal donde se tienen en cuenta todas las pérdidas mediante el uso de dos coeficientes generales. Este análisis muestra que para el motor diesel la eficiencia del ciclo ABC es muy baja debido a la baja temperatura del gas de escape. Para el motor de gasolina el ciclo podría ser viable cuando el ICE está trabajando bajo condiciones estacionarias y una carga mayor. Estas condiciones se podrían cumplir cuando el vehículo está circulando en autopista. El análisis detallado de este ciclo tiene como objetivo determinar las pérdidas principales de ciclo. Las pérdidas principales se identificaron como: las pérdidas de bombeo, las pérdidas causadas por la transferencia de calor y las pérdidas mecánicas. Teniendo en cuenta estas pérdidas principales junto con otras pérdidas directas e indirectas, se concluyó que el ciclo no es viable para los tipos de máquinas WHR que fueron considerados en este estudio. Para que el ciclo sea viable se tiene que buscar alguna otra máquina existente o un nuevo tipo de máquina que reduzca las principales pérdidas y ofrezca un buen rendimiento isentrópico y mecánico para las condiciones deseadas.
Últimament els fabricants d'automòbils s'han posat el gran repte de reduir l'emissió de CO2 de la totalitat de les seues flotes. Les noves normatives de reducció de les emissions contaminants limiten els mitjans per assolir els objectius desitjats d'emissió de CO2 perquè algunes de les solucions que porten a la reducció en l'emissió de CO2 també donen lloc a un increment a l'emissió de altres contaminants. La recuperació de calor residual (WHR) podria ser una bona solució per reduir les emissions de CO2 del motor de combustió interna (ICE) sense posar en perill l'emissió de contaminants. En la present Tesi s'han analitzat diferents estratègies WHR i es va concloure que seria interessant estudiar més a fons el cicle Brayton. El Cicle Brayton d'Aire (ABC) representa una manera de recuperar una part de la calor dels gasos d'escapament de l'ICE i transformar calor a l'energia mecànica. L'energia mecànica recuperada es retorna al cigonyal de l'ICE reduint d'aquesta manera la quantitat d'energia que ha de ser alliberada per la combustió del combustible permitint la reducció del consum de combustible i les emissions de CO2. En aquesta Tesi s'ha començat estudiant un ABC amb una anàlisi del cicle ideal per tal d'obtenir el màxim teòric del sistema. Este model es millora amb una anàlisi del cicle semiideal on es tenen en compte totes les pèrdues amb tan sols dos coeficients d'eficiència. Aquesta anàlisi va mostrar que per al motor dièsel l'eficiència del cicle ABC és molt baixa a causa de la baixa temperatura del gas d'escapament. Per al motor de gasolina el cicle podria ser viable quan l'ICE està treballant sota condicions estacionàries i una càrrega més gran. Aquestes condicions es podrien complir quan el vehicle està circulant en autopista. L'anàlisi detallada del cicle va tenir com a objectiu determinar les pèrdues principals de cicle. Les pèrdues principals es van identificar com: les pèrdues de bombament, les pèrdues causades per la transferència de calor i les pèrdues mecàniques. Tenint en compte aquestes pèrdues principals juntament amb altres pèrdues directes i indirectes, es va concloure que el cicle no és viable per als tipus de màquines WHR que van ser considerats en aquest estudi. Perquè el cicle puga ser viable s'ha de buscar alguna altra màquina existent o un nou tipus de màquina que puga reduir les principals pèrdues i puga oferir un bon rendiment isentròpic i mecànic per a les condicions desitjades.
Kleut, P. (2016). Recuperation of the exhaust gases energy using a Brayton cycle machine [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/76807
TESIS
Doyle, Tygue Stuart. "Decentralized power and heat derived from an eco-innovative integrated gasification fuel cell combined cycle." Thesis, Brunel University, 2016. http://bura.brunel.ac.uk/handle/2438/12929.
Full textHoetman, Agus Rusyana. "A computational and experimental study of a solar powered Rankine cycle engine for use in Jakarta." Thesis, University of Salford, 1991. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.292902.
Full textYossef, Delav, and Dino Hot. "Comparative life cycle assessment of organic building materials." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37774.
Full textBox, Jeffrey 1969. "Physiological responses of superb fairy-wrens to energy challenges during their annual cycle." Monash University, Dept. of Biological Sciences, 2002. http://arrow.monash.edu.au/hdl/1959.1/7626.
Full textSahu, Siddharth. "Optimizing methods and materials for maximizing energy recovery and energy generation in the Capacitive Double Layer Expansion cycle." Thesis, KTH, Tillämpad fysik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266819.
Full textSathre, Roger. "Life-Cycle Energy and Carbon Implications of Wood-Based Products and Construction." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik, fysik och matematik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-50.
Full textSkogsresurser kan utgöra en viktig del i en strategi för att begränsa koncentrationen av koldioxid (CO2) i atmosfären och därmed begränsa klimatförändringarna. Skog tar upp CO2 från atmosfären när den växer och kolet lagras i trädens biomassa. Trädprodukter från hållbart brukade skogar kan minska nettoutsläppen av CO2 genom att de kan ersätta fossilt bränsle och energiintensiva material. I denna avhandling studeras faktorer som påverkar energi- och kolbalanser när träprodukter ersätter alternativa produkter. Signifikanta faktorer är den energi som behövs för att framställa träprodukter jämfört med alternativa produkter, utsläpp av CO2 från industriella processer som vid cementproduktion, ersättning av fossilt bränsle med trärester samt lagring av kol i skog och träprodukter. En metodik har utvecklats för att studera dessa faktorer genom att integrera ämneskunskaper från byggkonstruktion, energi, industri och det skogliga området. Den bygger på ett livscykelperspektiv och innefattar hela material- och produktkedjor från naturresurs till avfall eller återanvändning av material eller produkter. De metodikfrågor som varit i fokus är den funktionella enheten för jämförelser, det fossila referenssystemet, utnyttjande av skogmark vid produktion av träprodukter samt produktens olika faser under en livscykel. Metodiken har sedan använts för att jämföra ett svenskt och ett finskt flervåningshus i trä med två funktionellt likvärdiga hus med betongstomme. Resultaten visade att det behövs mindre primärenergi för att tillverka trähuset än betonghuset. Energin som kan utvinnas från biprodukter under en träbyggnads livscykel – från skogsskötsel, förädling, konstruktion och rivning – är större än den energi som krävs för att tillverka byggnadsmaterialet i byggnaden. Nettoutsläppen av CO2 från både fossil primärenergi och cementkalcinering är också väsentligt lägre för trähuset, men användningen av biprodukter från skogsavverkning, träförädlingskedjan och rivningsvirke för att ersätta fossilt bränsle har störst påverkan på kolbalansen. För att fullt ut tillgodogöra sig biprodukters potentiella fördelar krävs att de olika sektorerna för skogsbruk, industri, konstruktion, energi och avfallshantering integreras och optimeras med avseende på energi- och materialflöden. Olika skogsskötselmetoder har analyserats för att kvantifiera de flöden och den lagring av kol som sker i biomassa, mark och träprodukter. Intensifierat skogsbruk gav mindre utsläpp av CO2 per ha skogsmark, eftersom potentialen ökade för att ersätta fossila bränslen och energiintensiva material. Denna substitutionseffekt kompenserade mer än väl för den ökning i energianvändning och de utsläpp av CO2 som den intensivare skogsskötseln medförde, inklusive för den minskning av lagrat kol i marken som uttaget av skogsrester medförde. Lagring av kol i skogar och träprodukter kan vara intressant i ett kort tidsperspektiv, men under en byggnads livscykel och ett skogsbestånds rotationsperiod har den liten betydelse. I längden uppnås den största minskningen av CO2-utsläpp genom en aktiv och hållbar skogsskötsel med uttag av skogsresurser för användning till träprodukter och energi. I denna avhandling studerades också hur användningen av träprodukter påverkas av energi- och miljöskatter. En analys av energi- och skattekostnadernas effekt på konkurrenskraften för trämaterial visade att energikostnaden är lägre för trämaterial än för andra vanliga byggmaterial. Energi- och koldioxidskatter påverkar träprodukter i mindre utsträckning än produkter i andra material. De ekonomiska fördelarna av att använda biomassa som ersättning för fossila bränslen ökar också med höjda skatter. Konkurrensfördelarna för träkonstruktioner ökar därför generellt i takt med högre skatt på fossila bränslen och CO2-utsläpp. En analys av förädlingsvärdet hos skogsprodukter visade på en större värdeökning vid produktion av byggnadsmaterial än för andra biomassebaserade produkter. Samproduktion av flera träprodukter ökade det totala värdet hos biomassan per skogsareal. Resultaten visade att produktion av träbaserade byggnadsmaterial får ekonomiska fördelar av klimatpolitiska åtgärder och att sådan produktion har ett högt förädlingsvärde för industrierna i träbranschen.
Primard, Pierre. "Life-cycle studies on raw materials for renewable energy development in France." Thesis, KTH, Kraft- och värmeteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-167354.
Full textHashemi, Farzad Tabassom. "Life Cycle Assessment (LCA) for a DC-microgrid energy system in Fjärås." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263173.
Full textAnvändningen av solpaneler har de senaste åren kommit att öka markant i Sverige. Ökningen beror på det statliga bidraget för installation av solceller som lanserades 2009. Kungsbacka kommun installerade solcellssystem i två olika typer av byggnader, ny och äldre befintlig byggnad. Den nya byggnaden anslöts till direkt mikronät (DC-mikcrogrid) och den äldre byggnaden utrustades med solcellssystem. Detta projekt utför en ’från vaggan till porten’ livscykelanalys (LCA) för energisystemet direkt mikronät. Syftet är i huvudsak att fastställa vilka delar och processer av det direkta mikronätet som bidrar till störst miljöpåverkan genom dess livslängd, det vill säga från vaggan till porten. Vidare undersöker studien återbetalningstiden (Energy PayBack Time, EPBT) och den ackumulerade energianvändningen (Cumulative Energy Demand, CED) för det direkta mikronätet. Studien utför två komparativa LCA varpå det direkta mikronätet först jämförs med solcellssystemet i syfte att fastställa vilket av systemen har större miljöpåverkan. Studien ämnar också jämföra det direkta mikronätet med den genomsnittliga energimixen i Sverige, också avseende miljöpåverkan. LCA metoden följer ISO 14040-ramverket. Studien är baserad på två funktionella enheter vilka består av installerad kilowatt peak (kWp) kapacitet vilken används för att jämföra solcellssystemet och det direkta mikromåttet. Den andra funktionella enheten är 1 kWh levererad elektricitet till bostäder som producerats genom det direkta mikronätet. Denna funktionella enhet används för en ’stand-alone’ analys av det direkta mikronätet i syfte att göra det jämförbart med andra mikrosystem eller system med olika energikällor så som vatten-, vind- och kärnkraft. Resultaten från ‘stand-alone’ livscykelanalysen av det direkta mikronätet visar på att batteriet har en större effekt på mänsklig toxicitet terrestrisk ekotoxicitet, varpå systemet för energihubb bidrar främst till övergödning, abiotisk utarmning, vattenlevande ekotoxicitet och havslevande ekotoxicitet. Monokristallin solpanel har större påverkan på global uppvärmning och övergödning (fossilabränslen). I övrigt är EPBT för det direkta mikronätet cirka 3,7 år vilket innebär att energin beräknas kostnadsfri i cirka 26,5 år, givet att det kan antas att systemets livslängd är 30 år. CED-resultat visar på att microkristallin solpanel är en intensiv energiprocess som kräver mer icke-förnybar energi jämfört med resterande delar av det direkta mikronätet. Jämförelsen mellan det direkta mikronätet och solcellssystemet visar på att det direkta mikronätet har större miljöpåverkan i de flesta kategorier. Detta beror i huvudsak på batterier och växelriktare som har tydlig effekt på resultatet. Av resultatet från CED-analysen framgår att produktion av multikristallin solpanel av solcellssystemet är det mest energikrävande processen i båda kategorierna för förnybar och icke-förnybar energikälla. Vidare framgår av analysen att det direkta mikronätet har en större miljöpåverkan i alla kategorier, jämfört med påverkan från genomsnittet av energimixen i Sverige. Detta beror på att elproduktionen i Sverige mestadels består av vatten- och kärnkraft som tillsammans 2017 utgjorde 83 procent av den totala energiproduktionen. Denna produktion orsakaren mindre miljöbelastning. Trots att det direkta mikronätet påvisar en högre miljöpåverkan än solcellssystemet, är det fortfarande ett alternativ till att generera elektricitet eftersom det direkta mikronätet bidrar till indirekta fördelar såsom energibesparing. Energibesparingen i det direkta mikronnätet sker således genom ökad användning av den egenproducerade energin samt självförsörjning. Det ska vidare tilläggas att ’end-of-life’ procedurerna blir viktiga i synnerhet när de återvunna materialet återanvänds. Vidare bör solpaneler återanvändas vid ’end-of-life’ vilket bör finnas i åtanke för vidarestudier och i samband med att data tillgängliggörs.
El-khawas, Ihab N. "The optimal design of buildings : a life-cycle approach to energy efficiency /." The Ohio State University, 1997. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1487948158626783.
Full textAlmsalati, Hussam. "Life cycle assessment of villas made by Fiskarhedenvillan, comparison between wood and brick facade." Thesis, Högskolan Dalarna, Energiteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28672.
Full textDahlsten, Hilda. "Life Cycle Assessment of Electricity from Wave Power." Thesis, Institutionen för energi och teknik, SLU, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-162582.
Full textConnelly, Michael. "An Analysis of Innovation in Materials and Energy." University of Cincinnati / OhioLINK, 2010. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1273521462.
Full textNyoni, Bothwell. "Simulation of the sulphur iodine thermochemical cycle / Bothwell Nyoni." Thesis, North-West University, 2011. http://hdl.handle.net/10394/6685.
Full textThesis (M.Ing. (Chemical Engineering))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.
Butt, Ali Azhar. "Life Cycle Assessment of Asphalt Pavements including the Feedstock Energy and Asphalt Additives." Licentiate thesis, KTH, Väg- och banteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-102763.
Full textQC 20120926
McNeil, Jessica N. "The Effects of Menstrual Cycle Phases and Adiposity on Energy Balance in Women." Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2011. http://hdl.handle.net/10393/20336.
Full textFisher, Neil R. "The cycle of turbulent energy dissipation and mixing in regions of freshwater influence." Thesis, Bangor University, 2003. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.401906.
Full textVaupel, Andreas. "High Energy, High Average Power, Picosecond Laser Systems to Drive Few-Cycle OPCPA." Doctoral diss., University of Central Florida, 2013. http://digital.library.ucf.edu/cdm/ref/collection/ETD/id/5881.
Full textPh.D.
Doctorate
Optics and Photonics
Optics and Photonics
Optics
Shin, Hyun. "Life-Cycle Cost-Based Optimal Seismic Design of Structures with Energy Dissipation Devices." Diss., Virginia Tech, 2010. http://hdl.handle.net/10919/40399.
Full textPh. D.
Nie, Zhenggang. "Life Cycle Modelling of Carbon Dioxide Capture and Geological Storage in Energy Production." Thesis, Imperial College London, 2009. http://hdl.handle.net/10044/1/9016.
Full text