Academic literature on the topic 'Engelsk skönlitteratur'

I denna årgångs tredje nummer presenterar vi fyra forskningsartiklar som uppmärksammar helt olika aspekter av det svenska samhället. I artikeln ”’Även om du är analfabet så antar jag att du ändå har en tidsuppfattning som alla andra.’ En kvalitativ analys av temporala motsättningar i svensk asylbyråkrati” analyserar Anna Lundberg, Anna Lindberg och Mehek Muftee över 5 000 sidors asylakter från Migrationsverket med avseende på tio familjer. I sin analys identifierar författarna tre motsättningar i vad de kallar myndighetens temporala styrning. De visar dels hur de asylsökande avkrävs en kronologisk berättelse utifrån kaosartade upplevelser och hetsas att uppvisa dokumentation samtidigt som de ska finna sig i en utdragen process, dels hur myndigheten ser spekulationer om framtida skyddsbehov som både nödvändiga och något som väcker misstro. Susanne Alms artikel ”Social inkludering och inställning till omfördelning. Kvinnors attityder i en historisk brytningstid” utgår från tidigare ej analyserade intervjudata insamlade 1968 inom ramen för den så kallade Metropolitundersökningen. Det som undersöks är hur gifta kvinnor såg på välfärdsstatlig omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle. Alms slutsats är att kvinnors stöd för omfördelning blev starkare när de förvärvsarbetade och att könsbunden socialisation under tidig ålder spelade mindre roll för dessa attityder till välfärdsstaten. I artikeln ”Practising empty talk. Compliance and resistance to normative control among caseworkers in the Swedish Public Employment Service” undersöker Håkan Johansson och Ida Seing de strategier som handläggare på Arbetsförmedlingen utvecklar för att hantera nya managementmodeller på myndigheten som syftar till normativ kontroll av de anställda. I sin analys visar författarna hur handläggarna aktivt förhåller sig till de påbjudna normerna – genom foglighet såväl som motstånd – samt hur deras agerande utgår från både personliga ideal och professionsrelaterade intressen. Henrik Fürst analyserar i artikeln ”Arrival to a fictional total institution. The Swedish folk high school as a liminal space in literature” hur påbörjandet av konstkurser på folkhögskolor skildras i samtida svensk skönlitteratur. Med utgångspunkt från sociologiska perspektiv på ankomster och totala institutioner undersöker författaren de många gånger mörka skildringar i vilka folkhögskolan framställs som ett mikrokosmos utanför det vanliga samhället. Å ena sidan präglas den av institutionell frihet och geografisk isolering, å andra sidan ses den som en plats där man kan finna likasinnade och skapa sig ett sammanhang. Numret innehåller även tre bokrecensioner. Emma Engdahl recenserar Colm Flahertys avhandling A politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left. Avhandlingen handlar om hur aktivister inom den utomparlamentariska vänstern upprätthåller sitt engagemang och vilken roll gemenskapspolitik och självstigmatisering spelar i detta sammanhang. Henrik Loodin recenserar Nigel Malins De-professionalism and austerity. Challenges for the public sector och ser boken som ett intressant bidrag till vår kunskap om hur efterkrigstidens politik och ekonomi beredde vägen för new public management. Gunnar Gelin recenserar Åke Sandbergs Främling i sin stad. Stängda fabriker och butiker – missnöje och framtidstro, en bok som skildrar hur Säffle ”förvandlats från en framåtsträvande bruksort till en landsortskommun med utbrett missnöje”. Som vanligt vill vi uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser och förslag på recensioner. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Vi tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används. Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser.   Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år.

I det följande kommer synen på skönlitteratur i gymnasieskolans läroplaner för svenska och engelska att undersökas. Detta innefattar både den nu gällande och tidigare läroplaner (Lgy70, Lpf94 och Lgy11), och en jämförelse mellan dem görs för att se hur läsning av litteratur har motiverats och legitimerats förr och hur detta har förändrats fram till idag. Syftet är att undersöka vilka attityder och föreställningar om skönlitterär läsning som finns i skolan. De teoretiska perspektiv som används handlar om vilka föreställningar om skönlitteratur och läsning som existerar idag och vad forskningen säger om detta. Metoden som används är en kvalitativ textanalys av de olika läroplanerna för att komma fram till vad som både uttryckligen påstås och vad som förutsätts och sägs implicit. Detta resulterar i en syn på litteratur och läsning som handlar om att skapa en viss typ av människa - från att tidigare bli en del av det svenska samhället till att förstå hur människor i andra delar av världen lever, från att utveckla språkkänslan till att utveckla det inre tanke- och känslolivet.

This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky’s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction. Furthermore, the syllabus is discussed and the use of it debated from both a teacher and pupil point of view in relation to the teaching of English through fictional literature.

The purpose of this bachelor thesis is to do a comparativecase study between a public library in Sweden and one in England. Our aim is to examine what factors affect alibrarian in charge of purchasing fiction for adults and to what degree. We have used two methods of study, specifically semi-constructed interviews with two librarians and text analysis of policies in place at each library respectively. Our research questions share the above mentioned context and should therefore be read with that backdrop:-How is selection and purchase covered in the policies?-What selection criteria are used by the respondents?-What differences are there regarding the decision making? -How can the viewpoints be explained?Our analytical framework was based on three arguments namely market demand, quality and social inclusion when examining our material. The analysis shows that there are differences in what policies are used in the two libraries and to what degree they influence the purchasing process. The market demand and customer requests affect the selection criteria in both countries. The decision making is group-based in the Swedish public library and largely made on an individual basis in its English counterpart.The conclusions from our study are that there is a clear dominance of market demand and social inclusion in the two public libraries as to what influences adult fiction purchasing. Library policies and the behavior they drive, coupled with the drive to achieve high turnover rates are part of the reason why.
Program: Bibliotekarie

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

The reasons for incorporating literature in foreign language classrooms range from increased language proficiency and gaining cultural experience to increasing literary knowledge. In Swedish upper-secondary school, literature inclusion is advocated by the course curriculum, but with few specifics as to how teachers should approach it. This study investigates how teachers approach literature teaching, what their ideals for their teaching are, and what difficulties they experience when teaching. These questions were addressed in semi-structured interviews with seven upper-secondary school teachers. The data was analyzed using Content Analysis. The results show that the teachers viewed the role of literature as a way to enhance students’ social and cultural awareness, as well as their language proficiency. The teachers emphasized maintaining and cultivating students’ interests by choosing literature that contain themes relatable and interesting to students, as well as by enthusing students when introducing the texts. When working with the texts the most common assignments and exercises were based on literary analysis and subjective student reflection. The biggest constraint perceived by the teachers were unmotivated and uninterested students. A possible conclusion to be drawn from the research is that it is increasingly important for teachers to connect to students’ needs and interests when incorporating literature. A suggestion for further research is therefore to investigate students’ perceptions and experiences with literature in English class. In addition, the efficiency of literature teaching approaches needs to be researched, as this area is fairly unexplored.