Academic literature on the topic 'Engelska författare'

Jean Aitchison är verksam vid London School of Economics språkcentrum. Hon är författare till flera välkända böcker om psykolingvistik och språkförändring: The Articulate Mammal (1976, ny uppl. 1989), Language Change: Progress or Decay (1981, ny uppl. 1991), Words in the Mind (1987). Här diskuterar hon den ofta framförda åsikten att engelska språket går mot förfall.

Maguy Bauhr och Jan Hellekant tjänstgör på Avdelningen för språkpedagogik vid Göteborgs universitet. Avdelningen, som leds av doc. Torsten Lindblad, ansvarar bl.a. för olika nationella språkprov. Ett av de nyare projekten har som huvuduppgift att ta fram muntilga prov i engleska för grundskolan och i engelska, franska och tyska för gymnasieskolan. Här redogör författarna för ett försök att utveckla muntliga prov i franska och drar på basis av detta några tentativa slutsatser rörande elevernas muntliga språkfärdighet.

Artikeln belyser samverkan mellan sammanslutningar bildade på etnisk grund och folkbildningens studieförbund i Sverige. Engagemang för social inkludering har fått en ökad betydelse för ”invandrarföreningar”. Samtidigt är dessa föreningar inte sällan utsatta för stigmatisering och försatta i en underordnad position. Med utgångspunkt i fältarbete i det mångetniska Stockholm pekar författarna på hur ”invandrarföreningar” har blivit till institutionaliserade samverkansaktörer i nya former av partnerskap (mellan till exempel stat och kommun, frivilligorganisationer och näringsliv) där de har tagit över en rad servicefunktioner i och med välfärdsstatens pågående omvandling. Exemplet samverkan kring folkbildning visar på ett starkt ojämlikt partnerskap mellan ”invandrarföreningar” och studieförbund. Några av de omständigheter som lyfts fram som problematiska är brist på dialog, kulturellt definierade hierarkier mellan ”svenskar” och ”invandrare” och en allt starkare anpassning i förhållande till marknadens krav och förväntningar. Sökord: Folkbildning, invandrarföreningar, partnerskap, inkludering, exkludering. ENGELSK ABSTRACT: Magnus Dahlstedt, Aleksandra Ålund, and Anna Ålund: Conditional Partnership: Democracy and Social Inclusion in Relations Between Institutions of Adult Education and Immigrant Associations The authors discuss the cooperation between immigrant associations and public institutions for adult education in Sweden. They emphasize the growing importance of activism for social inclusion among immigrant associations and the stigmatization and subordinate position of these same organizations. Based on empirical case studies from metropolitan Stockholm, the authors argue that these associations have become more or less institutionalized in terms of new partnerships (between state, municipality and volunteer organizations) and have taken over a number of service functions from the retreating welfare state. The authors argue that the partnership in the area of adult education is unequal. They examine problems of this partnership both in terms of lack of dialogue and culturally defi ned hierarchy and in terms of adjustment to market exigency. They do this on the backdrop of the changing institutional system of adult education and its role in the social inclusion of migrants. Key words: Adult education, immigrant organisations, partnership, inclusion, exclusion.

Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.

I denna årgångs tredje nummer presenterar vi fyra forskningsartiklar som uppmärksammar helt olika aspekter av det svenska samhället. I artikeln ”’Även om du är analfabet så antar jag att du ändå har en tidsuppfattning som alla andra.’ En kvalitativ analys av temporala motsättningar i svensk asylbyråkrati” analyserar Anna Lundberg, Anna Lindberg och Mehek Muftee över 5 000 sidors asylakter från Migrationsverket med avseende på tio familjer. I sin analys identifierar författarna tre motsättningar i vad de kallar myndighetens temporala styrning. De visar dels hur de asylsökande avkrävs en kronologisk berättelse utifrån kaosartade upplevelser och hetsas att uppvisa dokumentation samtidigt som de ska finna sig i en utdragen process, dels hur myndigheten ser spekulationer om framtida skyddsbehov som både nödvändiga och något som väcker misstro. Susanne Alms artikel ”Social inkludering och inställning till omfördelning. Kvinnors attityder i en historisk brytningstid” utgår från tidigare ej analyserade intervjudata insamlade 1968 inom ramen för den så kallade Metropolitundersökningen. Det som undersöks är hur gifta kvinnor såg på välfärdsstatlig omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle. Alms slutsats är att kvinnors stöd för omfördelning blev starkare när de förvärvsarbetade och att könsbunden socialisation under tidig ålder spelade mindre roll för dessa attityder till välfärdsstaten. I artikeln ”Practising empty talk. Compliance and resistance to normative control among caseworkers in the Swedish Public Employment Service” undersöker Håkan Johansson och Ida Seing de strategier som handläggare på Arbetsförmedlingen utvecklar för att hantera nya managementmodeller på myndigheten som syftar till normativ kontroll av de anställda. I sin analys visar författarna hur handläggarna aktivt förhåller sig till de påbjudna normerna – genom foglighet såväl som motstånd – samt hur deras agerande utgår från både personliga ideal och professionsrelaterade intressen. Henrik Fürst analyserar i artikeln ”Arrival to a fictional total institution. The Swedish folk high school as a liminal space in literature” hur påbörjandet av konstkurser på folkhögskolor skildras i samtida svensk skönlitteratur. Med utgångspunkt från sociologiska perspektiv på ankomster och totala institutioner undersöker författaren de många gånger mörka skildringar i vilka folkhögskolan framställs som ett mikrokosmos utanför det vanliga samhället. Å ena sidan präglas den av institutionell frihet och geografisk isolering, å andra sidan ses den som en plats där man kan finna likasinnade och skapa sig ett sammanhang. Numret innehåller även tre bokrecensioner. Emma Engdahl recenserar Colm Flahertys avhandling A politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left. Avhandlingen handlar om hur aktivister inom den utomparlamentariska vänstern upprätthåller sitt engagemang och vilken roll gemenskapspolitik och självstigmatisering spelar i detta sammanhang. Henrik Loodin recenserar Nigel Malins De-professionalism and austerity. Challenges for the public sector och ser boken som ett intressant bidrag till vår kunskap om hur efterkrigstidens politik och ekonomi beredde vägen för new public management. Gunnar Gelin recenserar Åke Sandbergs Främling i sin stad. Stängda fabriker och butiker – missnöje och framtidstro, en bok som skildrar hur Säffle ”förvandlats från en framåtsträvande bruksort till en landsortskommun med utbrett missnöje”. Som vanligt vill vi uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser och förslag på recensioner. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Vi tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

I det här numret av Sociologisk Forskning presenterar vi sex stycken forskningsartiklar. I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor. Artikeln utgår från en omfattande etnografisk studie av verksamheten vid Försäkringskassans lokalkontor och belyser hur normativ kontroll sprider sig i organisationen genom teamwork. I individuella intervjuer uttryckte däremot vissa handläggare en oro för att betraktas som för strikta. Författarna uppmärksammar det faktum att ingen kritik framfördes i de kollektiva arbetsprocesserna, vilket visar på en stark normativ kontroll inom verksamheten. I artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” gör Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand en innehållsanalys av vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop. I vittnesmålen framkommer, menar författarna, fyra typer av social missaktning: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. I artikeln diskuteras sexuella trakasserier som ”manlig samhandling”, det vill säga att en man agerar inför en publik som ger bifall till förövaren. Författarna konstaterar att ”#Metoo-rörelsen lyckades skapa ett retoriskt rum där vittnesmål om denna typ av förnedringar eller kränkningar trots detta kunde uttryckas och bli förstådda”. Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg utgår i artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” från retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar som uppfostrat både biologiska barn och styvbarn. En av deras slutsatser är att forskningen om mellangenerationella relationer i åldrande styvfamiljer bör ta hänsyn till den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för hur dessa relationer utvecklas över tid. Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt analyserar i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” hur socialarbetare som utför upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Författarna visar att socialarbetarna ”beskriver både sig själva och klienterna som passiva i relation till upphandlingens logik”. En slutsats i artikeln är att upphandlingarna skapar ”en hierarki av olika former av socialt arbete”, där det kortsiktiga, specialiserade och avgränsade sociala arbetet är det som görs möjligt genom upphandlingarna, medan annat socialt arbete tenderar att ges lägre prioritet. Artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” av Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell utgår från en analys av socialtjänstens akter. I texten diskuteras den betydelse bakgrund (inrikes eller utrikes född), kön och ålder har för både hur biståndshandläggare motiverar sina beslut och hur insatstyper fördelas till äldre personer. Författarna konstaterar: ”Det reser oundvikligen frågan om utrikesfödda och män i större utsträckning än inrikes födda och kvinnor får förlita sig på anhörigas informella insatser för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda”. I artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling” uppmärksammar Olle Frödin och Axel Fredholm frågan om vilken roll transnationella aktiviteter spelar för dagens civilsamhälle. Analysen utgår från en totalundersökning av 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Författarna menar att det går att det bland de etniska organisationerna i Sverige går att se en rad olika uttryck för en politisk transnationalisering som många gånger varierar beroende på migrantgruppernas förhållande till staten i ursprungslandet. I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn tar upp två nyutkomna böcker i sin recension: Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018 (2021) samt Kjell Östbergs Folk i rörelse. Vår demokratis historia (2021). Thörn lyfter fram att Kjell Östbergs bok ger en ”imponerande överblick” av den tidigare forskning som bedrivits ”om sociala rörelsers betydelse för det moderna svenska samhällsbygget”. Han menar att boken är starkast i skildrandet av ”mobiliseringen före rösträttsreformen”, medan den del som berör tiden efter 1945 är svagare. Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs bok beskriver Thörn som ”relativt unik” inom forskningen om sociala rörelser, eftersom den bygger på återkommande intervjuer med aktivister under en lång tidsperiod. Thörn menar att det blir tydligt att ”68-revolten faktiskt var paradigmatisk för den aktivism som följde under de följande fem decennierna” men ställer sig samtidigt frågande till varför författarna inte ägnar ”det dynamiska mötet mellan den politiska och kulturella revolten” större utrymme. Tomas Berglund beskriver antologin Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) – med Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz som redaktörer – som en ”imponerande kraftsamling” som kastar ljus på olika aspekter av klass och ojämlikhet. Berglund saknar emellertid begreppet exploatering i boken, det vill säga en diskussion om ”det överutnyttjande av kroppar, själar och livsmiljöer som präglar dagens kapitalistiska produktion”, något som redan Marx menade gav utrymme för såväl kamp som politik. Charlotta Holmström skriver i sin recension av Lena Gunnarssons Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan (2020) att ”frågan om samtycke kan framstå som enkel och tydlig i den politiska debatten och i diskussionerna om lagstiftning” men att forskningen om samtycke och samtyckeskultur är mer komplex än så. Hon beskriver Lena Gunnarssons ansats som ”ambitiös” och menar att studiens styrka är ”rikedomen i det empiriska materialet” som studiens styrka men menar samtidigt att analyserna ibland inte är stringenta nog. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Detta nummers två första vetenskapliga artiklar uppmärksammar olika aspekter av det svenska civilsamhällets eliter. Den första är Joanna Mellquists och Adrienne Sörboms artikel ”Policy professionals in civil society organizations. Organizational hypocrisy and the myth of member centrality”, som bygger på intervjuer med och observationer av policyprofessionella i svenska medlemsbaserade civilsamhällesorganisationer. Författarna visar hur de policyprofessionella å ena sidan hävdar att medlemmarna står i centrum i organisationerna, å andra sidan i sitt praktiska policyarbete använder olika tekniker för att tona ned eller kringgå medlemmarnas önskemål. Den andra artikeln om civilsamhälleseliter är ”Leader interlocks in Swedish civil society organizations – a network analysis” av Jayeon Lee och Roberto Scaramuzzino. I artikeln undersöks hur nätverk mellan civilsamhällesorganisationer skapas genom att ledande organisationsföreträdare sitter med i fler än en organisations styrelse. Analysen visar dels att dessa slags organisationskopplingar är vanligare än förväntat i en svensk kontext, dels att de mindre handlar om gemensamma politikområden och mer om organisationernas tillhörighet till samma sociala rörelser. Därefter följer numrets tre andra vetenskapliga artiklar. I artikeln ”Ärvd eller erövrad sekularitet? Sekulär identitet bland postmuslimer och postkristna i Sverige” undersöker David Thurfjell och Erika Willander vad som formar en icke-religiös hållning hos personer med muslimsk familjebakgrund. Deras analys utgår från en enkätundersökning riktad till svenskar med anknytning till de fyra vanligaste ursprungsländerna för svenska muslimer: Irak, Iran, före detta Jugoslavien och Turkiet. Studien visar på stora skillnader mellan dem som har anknytning till dessa länder i fråga om sekulär identitet, som mer tycks påverkas av de länder man har anknytning till än av livet i Sverige. Veronica Ekström och Johan Hvenmark uppmärksammar i artikeln ”Ett pris man får betala? Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende” att hälften av landets skyddade boenden i dag bedrivs av privata företag, en verksamhet som tidigare i huvudsak sköttes av kvinnojourer. Studien, som utgår från intervjuer med lokala politiker och chefer inom socialtjänsten om hur de ser på kvalitet inom dessa verksamheter, belyser hur konflikter mellan marknadens och välfärdens logik uppstår inom sociala verksamheter som marknadsanpassas. Med utgångspunkt i sociologiska och andra samhällsvetenskapliga teorier diskuterar Arita Holmberg, Miranda Holmberg och Aida Alvinius i artikeln ”Människans sociala relationer med djur. En utmaning för totalförsvaret?” en rad områden där relationen mellan människor och djur skulle påverkas ifall Sverige drabbades av krig. I artikelns slutsatser argumenterar författarna för nödvändigheten av ett totalförsvar som inkluderar djur. Numret innehåller också tre recensioner. Ida Lidegran recenserar Per Kornhalls, Sten Svenssons, Majsa Allelins och Bo Karlssons antologi När skolan blev en marknad samt Petter Sandgrens Hur marknadsskolan splittrar Sverige. Lidegran menar i sin recensionsessä att de två böckerna främst ser till utbildningens samhällsbärarande och gemenskapsformande funktioner och tenderar att ge företräde åt de politiska perspektiven framför de vetenskapliga. Anna Lundberg recenserarHansalbin Sältenbergs genusvetenskapliga avhandling Anti-Jewish racism. Exploring the Swedish racial regime, som bygger på djupintervjuer om vardagsrasism med individer som identifierar sig som judiska i Stockholm, Göteborg och Malmö. Slutligen recenserar Zohreh Khoban Fri. En uppväxt vid historiens slut, en omtalad och hyllad uppväxtskildring skriven av professorn i politisk teori vid London School of Economics and Political Science Lea Ypi, och diskuterar olika idéer om frihet med utgångspunkt i Ypis egen uppväxt i det kommunistiska Albanien. Av tradition flyttar ansvaret för att ge ut Sociologisk Forskning mellan olika lärosäten i Sverige. Med det här numret av Sociologisk Forskning vill redaktionen vid Södertörns högskola tacka för de tre år som vi varit ansvariga för tidskriften. Det har varit en stor ära att förvalta den enda allmänsociologiska tidskriften i Sverige som i huvudsak publicerar svenskspråkigt material – och som gjort detta i snart 60 år. En anledning till att vi ville ha hand om tidskriften var att vi ville värna möjligheten att publicera sociologisk forskning på svenska. I en tid då det som kallas internationell vetenskaplig publicering – i praktiken publicering på engelska – blir allt vanligare har vi sett det som angeläget att akademiska sociologiska diskussioner fortfarande kan föras på svenska. Nya teorier, begrepp, metoder och forskningsresultat måste kunna ges en svensk språkdräkt om de ska kunna användas i undervisning och kommuniceras till en bredare offentlighet. Vi har därför velat se Sociologisk Forskning som ett levande forum i vilket utvecklingen av sociologisk teori och metod sker på det svenska språket under former som säkerställer hög vetenskaplig kvalitet. Samtidigt har vi sett inslaget av engelskspråkiga artiklar som viktigt, då dessa bidrar till en ökad internationell spridning av sociologisk forskning om svenska samhällsförhållanden. Vi har även haft som ambition att uppmärksamma samtida utmaningar knutna till sociologin som profession, vilket bland annat kommit till uttryck genom publiceringen av samtal mellan svenska sociologer om etikprövning och distansundervisning under covid-19-pandemin. Vi hoppas att vårt arbete med tidskriften har uppskattats. En glädjande nyhet som vi slutligen kan meddela är att Sociologisk Forskning nyligen blivit accepterad att indexeras av DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång. Vi hoppas att detta kommer att öka sökbarheten för och därmed läsandet av de artiklar som publiceras i tidskriften. Vi lämnar nu med varm hand över tidskriften till den nya redaktionen i Linköping. Lena Sohl och Magnus WennerhagAvgående redaktörer för Sociologisk Forskning

Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning