Journal articles: 'Engelska språket'

1

Aitchison, Jean. "Worrying about English." Moderna Språk 85, no. 2 (December 1, 1991): 113–20. http://dx.doi.org/10.58221/mosp.v85i2.10297.

Full text

Abstract:

Jean Aitchison är verksam vid London School of Economics språkcentrum. Hon är författare till flera välkända böcker om psykolingvistik och språkförändring: The Articulate Mammal (1976, ny uppl. 1989), Language Change: Progress or Decay (1981, ny uppl. 1991), Words in the Mind (1987). Här diskuterar hon den ofta framförda åsikten att engelska språket går mot förfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ellegård, Alvar, Sabina Kielow, Arne Olofsson, Ronald Paul, Ted Tapper, Magnus Ankarsjö, Monica Armini, et al. "Reviews and notices." Moderna Språk 93, no. 2 (December 1, 1999): 238–55. http://dx.doi.org/10.58221/mosp.v93i2.9703.

Full text

Abstract:

Includes the following reviews: p. 238. Alvar Ellegård. Svartvik, J., Engleska - öspråk, världsspråk, trendspråk. p. 239. Sabina Kielow. Ryan, M., Literary Theory. + Widdowson, P., Literature. The New Critical Idiom. p. 239-243. Arne Olofsson. Olsson, H., Språket - så fungerar det. Lärobok i allmän grammatik och lingvistik. p. 243-244. Ronald Paul. Ellegård, A., Jesus, One Hundred Years Before Christ: A Study in Creative Mythology. p. 244-245. Ted Tapper. Löfgre, H. & Shima, A. (eds), After Consensus: Critical Challende and Social Change in America. p. 245-246. Magnus Ankarsjö. Mahood, M.M., Playing Bit Parts in Shakespeare. p. 246-247. Monica Armini. Mikalachki, J., The Legacy of Boadicea: Gender and Nation in Early Modern England. p. 247-249. Esbjörn Nyström. Packalén, S., Im Spiegel der Literatur. Den tyskspråkiga litteraturen under tolv hundra år. p. 249-251. Christine Pankow/Ingmar Söhrman. Nordstedts bildordbok. Svenska, Engelska, Tyska, Franska. p. 251-253. Gösta Björn. Kirsch, F. -M., Stille aber ist Mangelware. Deutschland und die Deutschen in schwedischen Schulbüchern für das Fach Deutsch 1970-1995. p. 253-254. Frank-Michael Kirsch. Müller Waldeck, G. & Ulrich, R. (Hrsg.), Hans Fallada: Sein Leben in Bildern und Briefen. p. 254-255. Ingmar Söhrman. Nordstedts spanska ordbok. Spansk - svensk, svensk - spansk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Simensen, Aud Marit. "Skolefaget engelsk. Fra britisk engelsk til mange slags "engelsker" - og veien videre." Acta Didactica Norge 8, no. 2 (October 1, 2014): 15. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1138.

Full text

Abstract:

I artikkelen redegjør jeg for valg av engelskvariant i skolefaget engelsk i Norge, fra Skoleloven av 1936, da engelsk ble innført som fag i den obligatoriske folkeskolen, og fram til i dag. Skolefagets læreplaner utgjør her kildene til kunnskap om engelskvariant som modell for elevenes egen læring av uttale, elevenes forståelse av ulike uttalevarianter og opprinnelseslandet til kulturelementer representert. Analysen viser at først i 1987 ble de to hovedvariantene av engelsk uttale, britisk engelsk og amerikansk engelsk, formelt likestilt. Denne læreplanen hadde videre som målsetting at elevene skulle lytte til uttalevarianter også fra verden utenfor Storbritannia og USA og lære å akseptere dem som likeverdige. I den påfølgende planen fra 1997 skulle elevene også lære å skille mellom ulike uttalevarianter. Både 1987- og 1997-planen refererer til engelsk som internasjonalt språk, men først i læreplanen fra 2006 konkretiseres dette blant annet ved at elevene skal få innsikt i hvordan språket brukes som internasjonalt kommunikasjonsmiddel. Kulturkomponenten i skolefaget blir ikke studert per se i artikkelen, men trekkes inn i den grad den kan forstås som en drivkraft for valg av språkvariant. I en ramme rundt artikkelens hovedmålsetting skiller jeg blant annet mellom hovedtyper brukere av engelsk, og jeg diskuterer den internasjonale debatten i samtiden om å gjøre engelsk som lingua franca til modell for fremmedspråkopplæringen men viser samtidig til undersøkelser av holdninger og meninger hos norske elever og lærere som påviser at den innfødte talers modell fortsatt står sterkest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lundqvist, Åsa, Åsa Wettergren, and Ylva Wallinder. "Sociologförbundet har ordet." Sociologisk Forskning 60, no. 2 (October 27, 2023): 209–11. http://dx.doi.org/10.37062/sf.60.25493.

Full text

Abstract:

Sociologförbundet har ordet Vi gratulerar en vital 60-åring! Det är tid att ropa hurra och säga stort och varmt grattis! I år publiceras nämligen årgång 60 av Sociologisk Forskning, en sannerligen aktningsvärd ålder. Under årens lopp har tidskriften publicerat aktuell sociologisk forskning och inspirerande och viktiga debatter som legat till grund för nya analyser och tolkningar av historiska och samtida sociologiska fenomen. Sociologisk Forskning utgör på många sätt ett levande arkiv över svensk sociologisk forskning, dess utveckling, dess problemområden, dess utövare och dess teoretiska tendenser och influenser. För den intresserade finns tidskriftens alla nummer sedan 1993 att läsa på hemsidan (https://www.sociologiskforskning.se/). Övriga nummer kan med fördel läsas i en fåtölj på närmaste universitetsbibliotek eller på många av landets stadsbibliotek. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. Det är logiskt och inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom svenska förstås av drygt tio miljoner människor, i bästa fall ytterligare några miljoner om man räknar med våra nordiska grannar. Antalet potentiella läsare är alltså få vid en jämförelse med andra språk, inte minst engelskan, som vare sig vi vill det eller ej är vår tids lingua franca. Vi menar dock att det fortfarande är mycket viktigt att behålla en sociologisk tidskrift med ett särskilt fokus på svenska och nordiska samhällsförhållanden där det huvudsakliga språket är svenska. För omkring tio år sen diskuterade Sociologförbundets styrelse Sociologisk Forsknings framtida öde. I diskussionen luftades tanken att tidskriften var alltför liten och obetydlig och att det i internationaliseringstider inte fanns tillräckligt med forskare som ville skriva på svenska. Emellertid beslutades att behålla tidskriften, men i digitaliserad form. Det var tur! Den finns i dag indexerad i de största internationella vetenskapliga online-registren, med en etta i det för svensk forskning viktiga Norska FRIDA-registret. Alla artiklar publiceras med öppen tillgång och man kan skriva såväl på svenska som på danska, norska och engelska. Att det inte längre är aktuellt att driva frågan om att lägga ner tidskriften kan ses som ett tecken på att den fyller en viktig funktion. Det finns flera anledningar till detta. Många framstående svenska sociologer har publicerat sig i Sociologisk Forskning, och både juniora och seniora forskare fortsätter att skicka in artiklar av hög kvalitet. Den höga kvaliteten synliggörs bland annat i samband med att Segerstedtpriset för bästa artikel delas ut på Sociologidagarna. Dessutom innebär möjligheten att publicera sig på svenska vissa fördelar, då vi slipper att lägga en sida eller två på att förklara kontext och relevans för en internationell publik. Förutom att man då får mer plats för det som är viktigt, till exempel själva analysen, upptäcker många att det vetenskapliga skrivandet blir lättare och till och med mer kreativt. Det går att leka med språket, att formulera metaforer eller att uttrycka sig mer precist och noggrant. Det finns också̊ ett populärvetenskapligt värde i att kunna erbjuda de senaste sociologiska rönen på svenska. Svenska är förvisso inte det enda talade språket i Sverige och inte heller modersmål för alla, men för många svenskar med annan etnisk bakgrund är svenska det viktigaste andraspråket före engelskan. Sociologiska termer och begrepp kan i och för sig utgöra en barriär för icke-sociologer, men många av dessa termer och begrepp har ändå genom åren blivit allmängods och betydelsefulla för samhällets självförståelse (till exempel normer, social struktur, social interaktion, socialt arv, maktordningar, genus och könsroller, intersektionalitet och så vidare). Tillgänglighet och spridning av sociologisk forskning påverkas också av medier, journalistik och politik. I dag är exempelvis ekonomiska, psykologiska och biomedikaliserade perspektiv på människors beteende och samhälleliga processer mer förekommande i samhällsdebatten än de sociologiska. Men inget av dessa perspektiv kan som sociologin ge människor makt och verktyg att begripliggöra sin samtid. Vår förhoppning är därför att sociologisk kunskap (återigen) ska få en mer framträdande position i samhällsdebatten, och vi menar att Sociologisk Forskning borde utgöra en viktig plattform i en sådan utveckling. Vår forskning utgör vidare ett viktigt redskap i vårt undervisningsuppdrag. För att nå ut till potentiella framtida svenska sociologer krävs en sociologiundervisning som berör. I detta sammanhang vill vi slå ytterligare ett slag för vår tidskrift: den utgör nämligen en viktig länk mellan vår forskning och studenter och allmänhet. Här tillgängliggörs aktuell sociologisk forskning på svenska som både berör och manar till vidare debatt och analys. Att publicera sig i Sociologisk Forskning innebär således att ens forskning blir läst, analyserad och diskuterad av nyfikna studenter runt om i landet! I dag finns också lyckligtvis sociologi som ämne i gymnasieskolan, och för såväl lärare som elever är det ovärderligt med direkt tillgång till den senaste forskningen på svenska. Doktorander, disputerade, juniora och seniora forskare bör därför se en artikel publicerad i Sociologisk Forskning som en fjäder i hatten och ett slag för det fortsatta bevarandet av möjligheten att förmedla sin forskning på svenska och sprida aktuell sociologi till en intresserad allmänhet i Sverige. Vi vill också påminna er alla om de kommande Sociologidagarna, som nästa gång hålls mellan den 13 och 15 mars 2024 i Göteborg. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap står som arrangörer och temat för konferensen är ”Övergång eller undergång” (Transition or Perdition). Temat syftar till att fånga det samtida tillståndet med parallella och till stor del sammankopplade kriser världen över, bland annat klimatkris, krig, ökad polarisering, skenande socioekonomiska klyftor och en generell tillbakagång för demokratier och mänskliga rättigheter. Samtidigt belyser temat pågående och omvälvande förändringsprocesser – i Sverige och i världen – vad avser allt från teknologi till arbetsmarknad och politik, liksom de möjligheter till samhällsförändring som kan avstyra krisernas värsta effekter. Dessa kriser tenderar också̊ att samverka med varandra, och med befintliga maktordningar, och ger på så sätt också olika utfall för olika samhällsgrupper. Övergång eller undergång kan också översättas till individers situation, exempelvis förutsättningarna för de många människor som hotas av personlig undergång om de inte migrerar till länder som erbjuder en tryggare situation. Att hantera dessa frågor är en särskild utmaning i dagens splittrade samhällen, där själva definitionerna och uppfattningarna om vad som utgör verkliga hot och önskvärda åtgärder skiljer sig drastiskt åt. Vi ser fram emot att diskutera och debattera den senaste sociologiska forskningen på detta breda tema i Göteborg och hoppas så klart på bred uppslutning! Anmälan öppnar i mitten av november. Innan dess kan ni givetvis skicka in era abstracts/bidrag till arbetsgruppskoordinatörerna. Som representanter för Sveriges Sociologförbunds styrelse skickar vi med dessa avslutande rader många varma och hjärtliga gratulationer till vår stolta jubilar. Må de kommande sextio åren bli lika idérika, inspirerande och utmanande som de första! Åsa Lundqvist, Åsa Wettergren och Ylva Wallinder Ps. På förbundets hemsida finns flera bra referenser för den som vill läsa mer om Sveriges Sociologförbunds och Sociologisk Forsknings historia: https://www.sverigessociologforbund.se/historik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Westergaard, Marit. "Hvordan barn lærer språk: en sammenligning mellom ordstilling i engelsk og norsk." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 26, no. 3 (November 16, 2021): 21–35. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v26i3.4328.

Full text

Abstract:

Lærer barn språk ved å analysere syntaktiske strukturer eller imiterer de bare frekvente ordkombinasjoner i input? Denne artikkelen sammenligner forskjellige språklæringsmodeller i forhold til barns tilegnelse av et bestemt syntaktisk fenomen, ordstilling i hv-spørsmål, der både engelsk og norsk krever såkalt inversjon. Dette er et komplekst system, som forutsetter at man gjør detaljerte distinksjoner mellom f.eks. setningstyper eller verbklasser. Nyere forskning viser at barn stort sett produserer grammatisk ordstilling så snart de ytrer sine første spørsmål, med unntak av én type feil som oppstår hos enkelte barn. I artikkelen brukes disse resultatene til å understøtte en modell som argumenterer for at barn lærer syntaktiske strukturer ved å legge merke til spesifikke spor (micro-cues) i det språket som omgir dem. Disse sporene hindrer barn i å overgeneralisere ordstilling til andre kontekster, og modellen kan dermed også brukes til å forklare den feiltypen som av og til forekommer i barnespråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Chvala, Lynell. "What are the core aims of English as a school subject? A study of teacher understanding in lower secondary school." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (June 12, 2018): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6181.

Full text

Abstract:

Teachers’ interpretations of the core aims of a school subject open or constrain what can be taught and learned in the subject in school. The global spread of English and its changing status in the world have impacted how English as a school subject is understood and what it is meant to achieve. This article explores teachers’ understandings of the core aims of English as a school subject at the end of basic English education in Norway. Data consist of interviews with 12 teachers across six schools in a large school district. Qualitative analyses of the data identify four core aims: 1) acquiring content knowledge of English-speaking countries, 2), developing communicative language ability 3) developing linguistic knowledge of English and 4) developing the democratic citizen. While acquiring knowledge and learning to communicate in English are dominant in teacher understanding, linguistic knowledge of English and democratic participation are much less pronounced. These findings are discussed in light of future needs for English as a world language. Finally, suggestions are made for bridging the way English as a school subject is understood today and imagining an alternative for the future. Key words: English as a school subject, core aims, teacher cognition, lower secondary school, NorwayHva er kjernemålene i engelskfaget på ungdomstrinnet i skolen? En studie av lærers forståelseSammendragLærernes tolkning av de sentrale målene for et skolefag er avgjørende for hva som kan undervises og læres i faget i skolen. Utbredelsen av engelsk og språkets endrede status i verden påvirker hvordan faget forstås og hva som oppleves som hensikten med faget. Denne artikkelen utforsker læreres oppfatninger av de sentrale målene for engelskfaget i grunnskolen i Norge.Datamaterialet består av intervjuer med 12 lærere ved seks skoler i en stor kommune. Gjennom kvalitative analyser av intervjudata er fire sentrale mål identifisert: 1) Å tilegne seg kunnskap om engelsktalende land, 2) Å utvikle kommunikative ferdigheter, 3) Å utvikle engelsk språk- (lingvistisk-) kunnskap og 4) Å utvikle demokratiske medborgere. Mens kunnskapstilegnelse og utviklingen av kommunikative ferdigheter er dominerende i lærernes forståelse, er kunnskap om det engelske språksystemet og opplæring i demokratisk deltagelse mindre tydelig i materialet. Funnene blir diskutert med tanke på fremtidige behov for engelsk som verdensspråk. Til slutt presenteres et forslag for hvordan man kan bygge broer mellom forståelsen av engelsk som skolefag i dag og et mulig alternativ til dette i fremtiden.Nøkkelord: Engelsk som skolefag, kjernemål, formål, sosial praksis, lærerdiskurs, Norge

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Skjekkeland, Martin. "Norsk språk i møte med engelsk." Scripta Neophilologica Posnanienia, no. 16 (July 12, 2018): 139–44. http://dx.doi.org/10.14746/snp.2016.16.09.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hasund, Ingrid Kristine. "Informal language in English L2 writing: What are pupils taught from textbooks?" Acta Didactica Norge 13, no. 3 (November 20, 2019): 25. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6599.

Full text

Abstract:

AbstractStudies show that intermediate and advanced learners of English overuse informal features in their academic writing, and researchers recommend that instructional material is developed to raise learners’ awareness of this overuse. In Norway, little research has been done on younger learners’ writing, and no previous study exists of how instructional material such as textbooks deal with informality. The present article investigates how all English textbooks published for lower secondary school under the current curriculum deal with informality in writing. The findings show that eight out of nine textbooks include instruction on informality. The most frequently mentioned informal features are informal opening/closing phrases and forms of address in letters, contractions, abbreviations, slang, exclamations, and expressions of modality, evaluation and subjective stance, all of which are known from previous research and/or style manuals. The textbook instructions focus on when to use these features and, more importantly, when to avoid them. Rather unexpectedly, there is little focus on the first person pronoun as an informal feature, which is notable, considering its importance in the literature. First person pronoun usage is, however, a controversial topic, and it is possible that most textbook authors have decided to leave it for later stages. It is also possible that the textbook authors do not consider it an informal feature.The survey provides a backdrop for future research on pupils’ writing by focussing on one aspect of the school context in which this writing is produced, namely the textbooks. Keywords: informal language; English L2 writing, textbook analysis Uformelt språk i engelsk skriving: Hva sier lærebøkene? SammendragForskning viser at elever på videregående skole og universitetsstudenter bruker for mange uformelle språktrekk i sin akademiske skriving, og forskere anbefaler at det utvikles læremateriell for å heve innlæreres bevissthet om dette temaet. Det er gjort lite forskning i Norge på yngre elevers skriving i engelsk, og det finnes ingen studier av hvordan læremateriell i engelsk, slik som lærebøker, behandler temaet uformelt språk. Denne artikkelen undersøker hvordan samtlige engelske lærebøker publisert for ungdomsskolen etter Kunnskapsløftet (LK06) behandler temaet uformelle språktrekk i skriving.Analysen viser at åtte av ni læreverk inkluderer noe instruksjon om uformelt språk. De uformelle trekkene som nevnes oftest er uformelle åpnings- og avslutningshilsner og uformelle tiltaleformer i brev, sammentrukne former, forkortelser, slang, utrop, og uttrykk for modalitet, evaluering og subjektive holdninger, alle vel kjente fra tidligere forskning og/eller fra språkbruksbøker. Lærebøkenes instruksjoner fokuserer på når det er passende og upassende å bruke disse trekkene i skriftlige tekster.Noe uventet er det lite fokus på førstepersonspronomenet I som et uformelt trekk, hvilket er påfallende med tanke på hvor sentralt temaet er i forskningslitteraturen. En forklaring kan være at temaet er kontroversielt, og det er mulig de fleste lærebokforfatterne mener det er for tidlig å behandle det på ungdomsskolen. Det er også mulig at lærebokforfatterne ikke anser førstepersonspronomenet for å være et uformelt trekk.Studien bidrar med kunnskap som er relevant for framtidig forskning på elevers skriving ved at den fokuserer på ett aspekt ved skolekonteksten som denne skrivingen foregår i, nemlig lærebøkene. Nøkkelord: uformelt språk, skriving i engelsk som andrespråk/fremmedspråk, lærebokanalyse

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Rynell, Alarik. "A Half an Hour Revisited." Moderna Språk 85, no. 2 (December 1, 1991): 130–35. http://dx.doi.org/10.58221/mosp.v85i2.10303.

Full text

Abstract:

Att ha en obestämd artikel "för mycket" vid half ("a half a dozen") är en företeelse i vissa typer av vardagsengelska som i normativa sammanhang betraktas som ett rent språkfel. Konstruktionen är dock inte alldeles ovanlig, vilket förstås av Fowlers uppgivna kommentar: "This vulgarism seems to be getting curiously common". Alarik Rynell, professor emeritus i engelska vid Stockholms universitet, diskuterar här konstruktionen mot bakgrund av litterära belägg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Furnes, Bjarte. "Tidlig leseutvikling på tvers av ulike alfabetiske skriftspråk." Psyke & Logos 39, no. 2 (February 11, 2019): 10–26. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v39i2.112412.

Full text

Abstract:

Majoriteten av all forskning på barns tidlige leseutvikling er gjennomført i engelskspråklige land. Samtidig er det stilt spørsmål ved hvor generaliserbar denne forskningen er. Engelsk er karakterisert som en ikke-regulær eller dyp ortografi ved at det eksisterer et lavt samsvar mellom lydene i språket og bokstavene i skrift. De fleste andre europeiske skriftspråk innehar derimot en mer regulær korrespondanse mellom lyd og bokstav. Studier har vist at leseutviklingen går raskere i regulaereskriftspråk, samt at skriftspråkets regularitet også har betydning for hvilke strategier som tas i bruk når ord skal leses. Videre har studier vist at sammenhengen mellom språklige og kognitive ferdigheter og senere leseferdigheter også påvirkes av forskjeller i ortografisk regularitet. Artikkelen diskuterer denne forskningen sett i lys av teoretiske modeller som forklarer hvordan barn lærer seg å lese, samt hvilke implikasjoner forskjeller i ortografisk regularitet kan ha for den tidlige leseopplæringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Bord, Christophe. "Langage et idéologie: réflexions sur quelques tendances du français actuel." Moderna Språk 84, no. 2 (November 13, 1990): 140–48. http://dx.doi.org/10.58221/mosp.v84i2.10432.

Full text

Abstract:

Christophe Bord, från Toulouse, har studerat och undervisat vid olika europeiska universitet. Han har nordisk lingvistik som specialitet. Hans artikel visar hur bilden av franskan som ett genom sin "klarhet" och "precision" överlägset språk fortfarande är stak i Frankrike och hur denna bild ligger till grund för den strid som där förs mot "yttre och inre fiender" (fr.a. engelskan respektive minoritetsspråken i Frankrike).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Snoder, Sara. "”Var i kroppen känns språken liksom?” Fyra flerspråkiga lärares reflektioner över yngre elevers språkliga identitetskonstruktioner." Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik 7, no. 1 (December 1, 2021): 19–37. http://dx.doi.org/10.57126/noad.v7i1.6592.

Full text

Abstract:

Alltfler lärare och elever i Sveriges grundskolor talar fler språk än endast svenska och engelska. Trots det är flerspråkig användning i skolans tidiga år i svenska klassrum relativt outforskad. Syftet med föreliggande artikel är att med hjälp av så kallade språkporträtt (Busch, 2017, 2018) belysa flerspråkiga grundskollärares reflektioner över sina elevers flerspråkighet och språkliga identitetskonstruktioner. Artikeln baseras på ett forskningsprojekt med en lingvistiskt etnografisk ansats vid två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever och lärare, och här specifikt i tre klasser i årskurs 2 och 4. Det empiriska materialet består av fältanteckningar från observation av de flerspråkiga lärarnas modellering av den forskarinitierade aktiviteten (språkporträtt) med uppföljande audioinspelade lärarreflektionssamtal. I lärarnas reflektionssamtal framkom att de hade god kännedom om sina elevers språkliga repertoarer. Det som förvånade lärarna var i huvudsak att en del flerspråkiga elever endast angivit ett språk i sitt språkporträtt, samt att en del elever med svenska som enda modersmål verkar vilja lägga till fler språk till sin repertoar. De flerspråkiga lärarnas reflektioner visar på en känslomässig förståelse utifrån sina erfarenheter i relation till den egna flerspråkigheten. Den här specifika användningen av språkporträtt kan ge ökad kunskap om (fler)språkiga identitetskonstruktioner, samtidigt som de kan visa på komplexitet avseende flerspråkighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bland, Janice. "Reflekterande kommentar." Forskning om undervisning och lärande 10, no. 1 (June 15, 2022): 140–42. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v10i1.19063.

Full text

Abstract:

Forskning om undervisning och lärande har bjudit in Janice Bland, professor i English Education vid Nord universitetet i Norge och professor II vid OsloMet universietet, att reflektera över temanumret Litteraturdidaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Hennes forskning ligger primärt inom Engelsk språk- och litteraturdidaktik med fokus på barn- och ungdomslitteratur. Hon har publicerat flera böcker på detta ämne och är chefredaktör för Children’s Literature in English Language Education (CLELEjournal).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Surkalovic, Dragana. "Forbereder grunnskolelærerutdanningen engelsklærere for undervisning i engelsk som tredjespråk i Norge?" Acta Didactica Norge 8, no. 2 (September 23, 2014): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1129.

Full text

Abstract:

Temaet for denne artikkelen er flerspråklighet i skolen, med fokus på engelskundervisning i Norge. Artikkelen undersøker i hvilken grad grunnskolelærerutdanningen forbereder fremtidens engelsklærere for arbeid med elever som ikke har norsk som morsmål. Utgangspunktet for problemstillingen er kompetansemålene for Språklæring i Læreplan i engelsk som sier at eleven skal kunne sammenligne engelsk og eget morsmål. Over 11 % av alle barn i skolen har innvandrerbakgrunn (St. Meld. nr. 6), som betyr at de kan ha et hvilket som helst språk som morsmål. Det finnes skoler i Norge hvor majoriteten av barna ikke har norsk som morsmål. Imidlertid er ikke dette flerspråklige perspektivet ivaretatt i engelskfaget i Nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningen. Et sentralt spørsmål er om lærerstudenter gjennom engelskfaget får den kompetansen de trenger til å hjelpe elever til å nå disse kompetansemålene i læreplanen. Artikkelen presenterer både en analyse av dokumenter knyttet til engelskfaget i grunnskolelærerutdanningen (Nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningen.), og funnene fra en spørreundersøkelse utført blant engelskstudenter ved grunnskolelærerutdanningen ved Høgskolen i Oslo og Akershus høsten 2013. Resultatene fra spørreundersøkelsen viser at studentene verken har tilfredsstillende kunnskap om språksituasjonen i Norge eller om språk generelt. Dokumentanalysen avdekker også at lærerutdanningen må fokusere mer på generell språkkompetanse slik at fremtidens lærere får nødvendige kunnskaper til å takle utfordringene i undervisning og veiledning av flerspråklige elever. Konklusjonen er at Nasjonale retningslinjer for engelskfaget bør revideres slik at de samsvarer med behovene i et flerspråklig samfunn og i en flerspråklig skole.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kolstø, Pål. "Iver Neumann og utenriksdebatten i Norge." Internasjonal Politikk 77, no. 2 (2019): 140. http://dx.doi.org/10.23865/intpol.v77.1589.

Full text

Abstract:

Iver Neumann begynte sin akademiske karriere som Russland-forsker, og selv om han senere har utvidet sitt repertoar av studieområder kraftig har han hele tiden beholdt også en interesse for Russland, både landets historie og dets aktuelle politikk. Han tok med seg sin brede teoretiske skolering inn i russlandstudiet, og tilførte dermed norsk russlandforskning viktige nye perspektiver. Særlig verdifulle er hans identitetsstudier, basert på blant annet Fredrik Barths nyansatser i antropologien. Samtidig som Neumann er en svært meritert og sitert forsker har han aldri nøyd seg med å bidra til den rene vitenskapen, han har også kastet seg ut i samfunnsdebatten generelt og utenriksdebatten spesielt. Her har han ofte viklet seg inn i mange ikke alltid like fruktbare polemikker der han har forfektet postmodernistiske posisjoner. I hans kommentarer til dagsaktuell politikk i både Russland og Norge adskiller analysen seg likevel ofte ikke i særlig grad fra gjengse «realistiske» perspektiver. Både som forsker og mediekommentator utmerker Neumann seg med et meget bevisst forhold til språket. Han spiller på hele registeret av stilistiske nyanser, både på norsk og engelsk, noe som gjør hans tekster til en fryd å lese. Hans vilje og evne til å spissformulere seg i intervjuer og korte avisartikler kan imidlertid til tider gjøre hans uttalelser i overkant bombastiske.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Fabricius Hansen, Cathrine, Anneliese Pitz, and Bergljot Behrens. "Possessive parasitter eller parasittiske possessiver?" Oslo Studies in Language 12, no. 1 (June 29, 2021): 21–38. http://dx.doi.org/10.5617/osla.8904.

Full text

Abstract:

I dette bidraget drister vi oss til å forutse vanskene som innlærere med forskjellige morsmål (engelsk, tysk, og norsk) forventes å ha når de skal lære det franske possessivsystemet. Mer konkret dreier det seg om forståelse/tolking av possessivdeterminativene son, sa, ses. De tre valgte språkene har nokså ulike systemer som inviterer i forskjellig grad til transfer og tolkningsfeil, og spørsmålet er hvilke faktorer i morsmålets system som gjør det lettere eller vanskeligere å tilegne seg det franske. Det foreligger en rekke undersøkelser når det gjelder norske innlærere (se bl.a. Helland 2017; 2019), men for å kunne svare på hvilken gruppe av morsmålstalere som har den tyngste oppgaven foreslår vi en sammenlignende undersøkelse på grunnlag av en test der informantene blir bedt om å identifisere referenten for possessivet under varierende betingelser. I bidraget beskriver vi kort de for-skjellige systemene, våre antagelser om innlæringsproblemer og om transfer fra de respektive L1, samt testoppsettet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Söderlundh, Hedda, and Linda Kahlin. "Betydelsen av svenska, engelska och andra språk för hantverkare som reser till Sverige för att arbeta: En nexusanalys av språk och arbete på den flerspråkiga byggarbetsplatsen." Språk och stil 32 (2022): 38–71. http://dx.doi.org/10.33063/diva-492983.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Holmbukt, Tove, and Minjeong Son. "Praksisnær lærerutdanning – et eksempel fra engelskfaget." Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 11, no. 2 (October 1, 2017): 75–93. http://dx.doi.org/10.23865/fou.v11.1775.

Full text

Abstract:

Merk: Denne artikkelen ble publisert i tidsskriftet FOU i praksis. Tidsskriftet skiftet navn til Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis i september 2019. Hovedtemaet i artikkelen er hvordan en praksisnær lærerutdanning i engelsk ved UiT Norges arktiske universitet kan videreutvikles. Vi diskuterer hvordan integrerte «praksisopplegg» kan forberede lærerstudenter ytterligere til deres profesjonelle rolle i skolen, med fokus på undervisning i engelsk grammatikk og uttale i lys av teori om språklæring. Viktige parter i arbeidet er Universitetsskoleprosjektet ved UiT, faglærere ved Institutt for lærerutdanning og pedagogikk ved UiT og studenter i mastergradsprogram i lærerutdanning. Datagrunnlaget i prosjektet er hentet fra spørreundersøkelser blant deltakende masterstudenter, og funnene tyder på at «praksisopplegg» som strategi kan være positive bidrag i studentenes forberedelse til å undervise i engelsk språk. Sitér: Holmbukt, T. og Son, M. (2017). Praksisnær lærerutdanning – et eksempel fra engelskfaget. Tidsskriftet FoU i Praksis, 11(2), 75–93. English abstract English title: Improving theory and practice integration in teacher education: An example from the subject of English This article discusses a strategy to improve the connection between theory and practice within teacher education English courses at UiT the arctic university of Norway. It discusses how integrated ‘praksisopplegg’ may help student teachers prepare for their teaching profession, in particular for developing pedagogical competence in teaching grammar and pronunciation. Important partners in this project are the University project at UiT, teachers at the Department of Education, UiT, and student teachers in the Master of Education programme. The data material is collected via questionnaires distributed to participating students, and the findings suggest that the strategy ‘praksisopplegg’ can give positive outcomes in helping student teachers improve their pedagogical skills in teaching English (in particular, grammar and pronunciation) in Norwegian schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Moe, Eli, Hildegunn Lahlum Helness, Craig Grocott, and Norman Verhelst. "Standardsetting av læringsstøttende prøver i engelsk for Vg1." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 6, 2018): 15. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6281.

Full text

Abstract:

Formålet med denne artikkelen er å beskrive framgangsmåten som ble brukt for å bestemme kuttskårer (grenser) mellom tre nivåer i Det europeiske ramme-verket for språk (A2, B1 og B2) på to læringsstøttende lytteprøver i engelsk for Vg1-elever. Målet har vært å undersøke om det er mulig å etablere enighet om kuttskårene, og om standardsetterne som deltok i arbeidet fikk tilstrekkelig opp-læring på forhånd. Videre var det et mål å se på hvilke konsekvenser kuttskårene vil få for fordeling av elever på de ulike rammeverksnivåene. Standardsettingen ble gjennomført med utgangspunkt i pilotdata fra 3199 elever på Vg1, Cito-metoden og 16 panelmedlemmer med god kjennskap til Rammeverkets nivåer. Flere av panelmedlemmene var eller hadde vært lærere i engelsk for elever på 10. trinn eller Vg1. Cito-metoden fungerte bra for å etablere kuttskårer som standardsetterne var forholdsvis enige om. Sluttresultatene viser at målefeilen var relativt liten. Resultatene viser større enighet om kuttskåren mellom nivåene B1 og B2 enn mellom A2 og B1, og dette kan ha en sammenheng med at det ble brukt mer tid på forberedelsesarbeid for B1 og B2. Lærere i panelet som kjenner elevgruppa godt, mener at konsekvensen kutt-skåren har for fordeling av elever på de ulike rammeverksnivåene, stemmer med deres egen vurdering av elevenes lytteferdigheter.Nøkkelord: standardsetting, testsentrert metode, Cito-metoden, standard, kutt-skår, vippekandidatStandard setting for English tests for 11th grade students in NorwayAbstractThis article presents the process used to determine the cut scores between three levels of the Common European Framework of Reference for languages (A2, B1 and B2) for two English listening tests, taken by Norwegian pupils at the 11th grade. The aim was to establish whether agreement can be reached on cut scores and whether the standard setters received enough preparation before the event. Another aim was to examine the potential consequences the cut scores would have for the distribution of pupils across the different levels. The standard setting took place using pilot data from 3199 pupils, the Cito method and 16 panel members with a good knowledge of the framework levels. Some panel members were or had been 10th or 11th grade English teachers. The Cito method worked well for establishing cut scores with which the panel members mostly agreed. The results indicated a small margin of error. The results showed a higher level of agreement for the cut score between B1 and B2 than between A2 and B1, possibly connected to the longer preparation time dedicated to B1 and B2. Teachers on the panel with good knowledge of the pupil base believe that the consequences these cut scores have for the distribution of pupils, correlate with their own experiences of pupils' ability.Keywords: standard setting, test-centered method, the Cito method, standard, cut score, borderline person / minimally competent user

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Melchers, Gunnel. "Johansson, Stig, and Anne-Line Graedler. Rocka, hipt og snacksy. Om engelsk i norsk språk og samfunn. Kristiansand: Høyskoleforlaget, 2002." Nordic Journal of English Studies 4, no. 1 (January 1, 2005): 157. http://dx.doi.org/10.35360/njes.178.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Melchers, Gunnel. "Johansson, Stig, and Anne-Line Graedler. 2002. Rocka, hipt og snacksy. Om engelsk i norsk språk og samfunn. Kristiansand: Hoyskoleforlaget." Nordic Journal of English Studies 5, no. 1 (January 1, 2006): 137. http://dx.doi.org/10.35360/njes.52.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Horverak, May Olaug. "English writing instruction in Norwegian upper secondary schools." Acta Didactica Norge 9, no. 1 (June 12, 2015): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1689.

Full text

Abstract:

AbstractThis article presents a study of current English writing instruction practices in a selection of Norwegian upper secondary schools and discusses how this draws upon ideas within genre-pedagogy. The data comprises individual and focus-group interviews, observation reports and some teaching material. The study shows that English teachers focus on teaching genre requirements and adjustment of language to task and context. However, despite agreeing on the importance of teaching how to write specific text-types and to adjust to the situation at hand, there seems to be different opinions about how detailed instruction should be. Some teachers fear that too explicit instruction may hinder creativity, while others emphasise the need to learn how to structure a text, and to open up for creativity within certain writing frames. In spite of the differences, the practices revealed in this study comply quite well with genre-pedagogy. From the findings in this article, it seems like there is a need to develop and make available teaching material in English to be used in writing instruction, and also to improve the English teacher education with regard to the teaching of writing.Keywords: Writing instruction, genre-pedagogy, teaching-learning cycle, con-text and modellingSammendragDenne artikkelen presenterer en studie av engelsk skriveundervisning i et utvalg norske videregående skoler, og diskuterer hvordan disse praksisene samsvarer med sjangerpedagogikk. Innsamlet data består av individuelle og fokusgruppe-intervjuer, observasjonsrapporter og undervisningsmateriale, og studien viser at engelsklærere fokuserer på å undervise sjangerkrav og det å tilpasse språk til oppgave og kontekst. Til tross for at det er enighet om at det er viktig å undervise i spesifikke tekst typer, og det å tilpasse skriving til situasjon, er det ulike meninger om hvor detaljert skriveundervisningen bør være. Noen lærere frykter at for eksplisitt instruksjon kan hindre kreativitet, mens andre understreker behovet for å lære å strukturere tekster i detalj, og åpner opp for kreativitet innen bestemte skriverammer. Til tross for ulikheter, så samsvarer praksisene presentert i denne studien i stor grad med sjangerpedagogikken. Ut fra funnene i denne artikkelen, kan en konkludere at det er et behov for å utvikle og gjøre tilgjengelig undervisningsmateriale for skriveundervisning i engelsk, samt at det er et behov for å forbedre engelsklærerutdanningen når det gjelder opplæring i skriveundervisning.Nøkkelord: Skriveundervisning, sjangerpedagogikk, undervisnings-lærings syklus, kontekst og modellering

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Solberg, Mona, and Monica Martinussen. "Måleegenskaper ved den norske versjonen av Olweus spørreskjema om mobbing for elever (OBVQ/OBVQ-R)." PsykTestBarn 11, no. 1 (November 4, 2021): 1–39. http://dx.doi.org/10.21337/0074.

Full text

Abstract:

Beskrivelse: Olweus spørreskjema om mobbing for elever ble utviklet på 1980-tallet og brukes til å kartlegge mobbing i skolen basert på elevers selvrapportering. I Norge brukes skjemaet først og fremst i grunnskolen på 4. til 10. trinn. Skjemaet ble utviklet på norsk, men er senere oversatt til flere språk, inkludert engelsk: The Olweus Bully/Victim Questionnaire (OBVQ; Olweus, 1986) og The Revised Olweus Bully/Victim Questionnaire (OBVQ-R; Olweus, 1996). De mest brukte spørsmålene er to globale spørsmål om mobbing og to skalaer basert på 7–9 spørsmål om ulike former for mobbing. Rettighetene til å bruke spørreskjemaet i Norge eies av Regionalt Kunnskapssenter for barn og Unge (RKBU Vest), NORCE Norwegian Research Centre AS. Litteratursøk: Litteratursøket resulterte i 15 norske artikler (14 uavhengige studier) og 6 svenske/danske artikler (5 uavhengige studier). Psykometri: Reliabiliteten til de to enkeltspørsmålene om mobbing er ikke undersøkt, men for de to skalaene er det funnet god indre konsistens. Det foreligger ikke norske normer, men for de to enkeltspørsmålene er det gjennomført flere svært store studier av forekomsten av mobbing. Det foreligger ikke normdata for de to skalaene. Resultatene viser god begrepsvaliditet for enkeltspørsmålene og for skalaene, men datagrunnlaget er betydelig mindre for sistnevnte. Konklusjon: Det er god dokumentasjon på testens begrepsvaliditet, men det mangler delvis studier av testens reliabilitet. De to globale spørsmålene egner seg til å måle forekomsten av mobbing ved skoler og andre større enheter, og til å klassifisere barn og unge i fire grupper som beskriver deres selvopplevde rolle eller posisjon i mobbesituasjoner. Det er ikke gjennomført egne normstudier, men det foreligger resultater fra store utvalg for deler av spørreskjemaet som kan anvendes som sammenligningsgrunnlag for skoler og til forskningsformål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Busby, Nicole Louise. "Comparing first and second language reading: the use of metacognitive strategies among Norwegian students." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (June 5, 2018): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5579.

Full text

Abstract:

Metacognitive awareness is one of the key predictors of successful reading, in particular for second language and academic reading. This article presents a study that investigated Norwegian university students’ metacognitive awareness when reading academic texts in Norwegian (L1) and English (L2). 316 students answered a questionnaire which included a 30-item survey of reading strategies and self-ratings of reading proficiency in both languages. The analysis reveals a surprisingly similar awareness of reading strategies in L1 and L2. The main differences found were in the use of two specific reading strategies: reading more slowly and using resources such as dictionaries. Despite overall similarities in the approach to L1 and L2 reading, participants rated their own proficiency as much higher in L1 reading than L2. Regression models show significant associations between self-ratings of proficiency and the number and type of reading strategies reported, particularly in the L2, demonstrating that there is an important connection between these. Research on other populations has shown a much higher use of reading strategies in L2. However, the similarity in approaches to L1 and L2 reading among the university students in this study may reflect a higher level of L2 proficiency among these students, as well as high expectations of proficiency, meaning they do not feel a need to use reading strategies for decoding L2 text. Instead, these students may benefit from additional training in the use of higher level reading strategies to improve their comprehension of L2 academic texts.Keywords: metacognitive awareness, academic reading, L2 reading, English as a second language, reading strategiesSammenligning av første- og andrespråkslesing: bruk av metakognitive strategier blant norske universitetsstudenterSammendragMetakognitiv bevissthet er avgjørende for gode leseferdigheter, spesielt når det gjelder leseferdigheter i andrespråk og akademisk lesing. Denne artikkelen presenterer sentrale funn fra en studie som undersøkte norske universitetsstudenters metakognitive bevissthet ved lesing av akademiske tekster på norsk (L1) og engelsk (L2). 316 studenter ble bedt om å fylle ut et spørre-skjema med 30 spørsmål om lesestrategier, samt å vurdere egne leseferdigheter i begge språk. Deltakerne viser en overraskende lik bevissthet omkring bruken av lesestrategier i L1 og L2. De største forskjellene som ble funnet, angår bruken av to spesifikke lesestrategier: det å lese sakte og det å bruke ressurser som ordbøker. Til tross for generelle likheter i studentenes tilnærming til lesing i L1 og L2, vurderer deltakerne sine egne leseferdigheter som mye bedre i L1 enn i L2. Regresjonsmodeller viser signifikante sammenhenger mellom egenvurderingen av leseferdigheter og antall og type rapporterte lesestrategier, særlig i L2, noe som viser at det er en viktig relasjon mellom disse. Forskning på andre populasjoner har vist en mye høyere bruk av lesestrategier i L2. Likheten i tilnærminger til L1- og L2-lesing blant universitetsstudenter i denne studien kan indikere et høyere nivå av L2-leseferdighet blant disse studentene, samt høye forventede ferdigheter, noe som betyr at de ikke føler behov for å bruke lesestrategier for å dekode L2-tekst. I stedet kan disse studentene dra nytte av opplæring i bruk av lesestrategier på mer overordnet nivå for å forbedre forståelsen av L2 akademiske tekster.Nøkkelord: metakognitiv bevissthet, akademisk lesing, andrespråkslesing, engelsk som andrespråk, lesestrategier

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Knutsen, Karen Sue Patrick. "Understanding the Psychological Reading Process: Preparing Pre-service ESL Teachers to Become Reading Teachers." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 3. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6144.

Full text

Abstract:

AbstractThis article addresses the metacognitive skills of pre-service ESL teachers in terms of their future role as reading teachers for intermediate and advanced pupils. Reading is a basic skill in all subjects in the Norwegian National Curriculum and involves engaging in texts, understanding, applying and reflecting on what is read – activities requiring higher level thinking. My research questions are: 1) How can “narrative transportation theory” (Gerrig, 1993) help pre-service ESL teachers understand the psychological reading process? and 2) How can insight into this theory motivate them to become better reading teachers, able to faciliate deep learning through literature? I use Julie Bertagna’s science fiction trilogy (Exodus 2002; Zenith 2007; Aurora 2011) to illustrate how narrative transportation works, highlighting the literary qualities that trigger pleasurable reading through immersion into the storyworld. This choice is based on Sections 1.5 and 2.5.3 in the new “Overarching section – values and principles for mandatory education” (2017) of the national curriculum, which instructs schools to teach pupils about their responsibility in contributing to an ecologically sustainable world order. The trilogy thematizes climate change and can affect behavior and attitudes toward this issue positively; it activates a wide spectrum of emotions, facilitating persuasion. Teachers must, however, remember that reading for pleasure is not enough; they must use metacognitve reading strategies in their teaching of literature to ensure deep learning and reach curricular goals. Keywords: teenage literature, narrative transportation theory, metacogniton, metacognitive reading strategies, Julie Bertagna’s Exodus Trilogy, ecological sustainability, ESL, teaching readingÅ forstå psykologiske leseprosesser: Lærerstudenten som leselærer i engelskfagetSammendragDenne artikkelen handler om lærerstudenters metakognitive ferdigheter i sammenheng med leseundervisningen i engelskfaget. Lesing er en av de grunnleggende ferdighetene i alle fag i Kunnskapsløftet. Dette innebærer å være engasjert i, forstå, bruke og reflektere over det som leses, samt bruk av lesestrategier – dette krever metakognitiv tenkning. Forskningsspørsmålene er: 1) Hvordan kan “narrativ transport-teori” (Gerrig, 1993) hjelpe lærerstudenter i engelskfaget til å forstå den psykologiske leseprosessen? og 2) Hvordan kan kunnskap om denne teorien motivere dem til å utvikle seg som lærere i lesing, med evnen til å fostre dybdelæring gjennom litteratur? Jeg bruker Julie Bretagnas ungdomstrilogi i sjangeren science-fiction (Exodus 2002; Zenith 2007; Aurora 2011), for å illustrere hvordan narrativ transport fungerer, og belyser litterære kvaliteter som setter det i gang. Valget baseres hovedsakelig på Overordnet del av læreplanen (2017) som omtaler “Respekt for naturen og miljøbevissthet” (1.5) og “Bærekraftig utvikling” (2.5.3), der skolen får i oppdrag å lære elever om ansvaret de har for å skape en økologisk bærekraftig utvikling. Trilogien tematiserer klimaendringer og kan påvirke leserens atferd og holdninger. Fortellingen kan igangsette mange følelser, som igjen kan forsterke eller endre leserens overbevisning. Men lærere må huske at lesing som underholdning ikke er nok; de må ta i bruk metakognitive lesestrategier i sin undervisning for å sikre dybdelæring og oppnå læreplanmålene.Nøkkelord: ungdomslitteratur, narrativ transport-teori, metakognisjon, metakognitive lesestrategier, Julie Bertagnas Exodus Trilogy, bærekraftig utvikling, engelsk som annet språk, leseundervisning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Listhaug, Kjersti Faldet. "To modeller for tredjespråkstilegnelse av grammatikk i møte med fremmedspråkelevers utvida flerspråklige kompetanse." ELLA - utdanning, litteratur, språk 1, no. 1 (April 17, 2023). http://dx.doi.org/10.58215/ella.9.

Full text

Abstract:

I denne artikkelen tegner jeg et bilde av den flerspråklige kompetansen hos et utvalg fransk- og tyskelever på videregående skole og viser at det flerspråklige repertoaret deres går ut over morsmål og engelsk, samt at det varierer både i ferdighetsnivå og i grad av formell kompetanse. Deretter går jeg gjennom hvordan to av teoriene om tredjespråktilegnelse modellerer tverrspråklig påvirkning eller transfer av grammatisk (syntaktisk) kunnskap fra språk man kan (S1 og S2) til det språket man er i ferd med å lære (S3), og diskuterer spesifikt hvordan disse to modellene har elementer i seg for også å kunne modellere språklæring i lys av den typen mangfoldig flerspråklig kompetanse som er realiteten i norske klasserom. Jeg avslutter med å trekke noen tråder fra den typen ubevisst tverrspråklig påvirkning disse lingvistiske modellene undersøker, til den typen bevisst læringsstrategi læreplanen legger opp til når den har et mål om at elevene skal kunne reflektere over hvordan de «overfører språkkunnskaper […] fra andre språk de kan eller kjenner til» (Kunnskapsdepartementet, 2019).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bukve, Trude. "Studentvurderingar av forholdet mellom engelsk og lokale språk på fem nordiske universitet." Målbryting, no. 12 (December 19, 2021). http://dx.doi.org/10.7557/17.5915.

Full text

Abstract:

Denne undersøkinga handlar om korleis studentar opplever og vurderer den språklege praksisen dei møter gjennom utdanningsløpet. Undersøkinga fokuserer på studentane sine opplevingar og vurderingar knytt til bruk og meistring av engelsk og dei lokale språka i undervisinga. Først skildrar eg språkpolitiske retningslinjer i dei nordiske landa, der parallellspråk har vore den føretrekte språkpolitikken i høgare utdanning. Så gjer eg ein tematisk analyse av studentkommentarar frå ei spørjeundersøking som blei gjennomført på fem universitet i tre av dei nordiske landa. Trass i at studentane i hovudsak er positive til å bruke både engelsk og dei lokale språka, etterspør dei meir fokus på handteringa av dei ulike språka gjennom utdanningsløpet. Studentkommentarane syner at det kan vere utfordrande å lukkast med parallellspråkpolitikken. Nokre vanskar som studentane fortel om, knyter dei til eigne utfordringar med å forstå og bruke andre språk enn førstespråket, medan andre vanskar vert knytt til opplevinga av at førelesarar manglar ferdigheiter i språka. Desse utfordringane vert diskutert i lys av Fricker (2007) sitt omgrep epistemisk urett. Til slutt argumenterer eg for at språkpolitikken i større grad må formulere tydelege kompetansemålsettingar (‘acquisition planning’), i tillegg til statusplanlegging.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ellis Nilsson, Sara, Lena Liepe, and Terese Zachrisson. "Scandia introducerar: Levd religion i det förmoderna Nordeuropa." Scandia : Tidskrift för historisk forskning 88, no. 2 (November 28, 2022). http://dx.doi.org/10.47868/scandia.v88i2.24804.

Full text

Abstract:

Under större delen av mänsklighetens historia har religiösa föreställningar och sedvänjor varit grundläggande för hur människor har förstått och interagerat med sin omvärld. Religionen har bidragit till att forma livets, arbetets och de sociala relationernas rytm och gett dem en mening. Om historiker vill förstå människor i det förflutna är det av yttersta vikt att vi förstår deras levda religiösa erfarenheter. Religion är också en grundläggande del av både det materiella och immateriella kulturarvet. Syftet med detta aktuella temanummer, Levd religion i det förmoderna Nordeuropa, är att introducera begreppet levd religion som ett analytiskt verktyg för en bredare publik i hopp om att få se fler studier av levd religiositet, särskilt i det förmoderna Norden. För att sätta detta temanummer i ett sammanhang introduceras och utforskas utvecklingen av levd religion som analytiskt perspektiv i denna artikel. Historieskrivningen visar att begreppet har sitt ursprung i ett försök att komma till rätta med religiös variation och komma bort från studier av de rent dogmatiska och teologiska aspekterna av religionen, liksom de dikotomier som uppstod i samband med försök att skilja mellan folklig och elitmässig religion. Begreppet "levd religion" introducerades på 1990-talet som en del av denna strävan och användes först av sociologer och antropologer för att förstå samtida religiösa uttryck. Successivt har det också använts för att förstå historiska sammanhang. I forskning som publicerats på engelska började begreppet användas i stor utsträckning i början av 2000-talet, medan det i nordiska sammanhang främst har varit finska forskare som har anammat och fortsatt att utveckla begreppet i studier om förmodern religiositet under det senaste decenniet. I denna artikel diskuteras de olika sätt på vilka levd religion och dess relaterade begrepp har tillämpats i forskning som behandlar förmoderna religiösa erfarenheter och med särskilt fokus på forskning i och om de nordiska länderna. Generellt sett ses levd religion som något som individer gör genom att anta olika seder och bruk och använda dem i enlighet med sina egna behov och prioriteringar, inte bara som något de tror på. Den kan uttryckas fysiskt i en individs interaktioner med sin materiella omgivning, liksom inom sociala interaktioner och genom språket. Levd religion innebär att man studerar hur människor levde sin religion, snarare än om tro som en artikulerad internalisering av teologiskt definierade trossystem. Fokus ligger på religiositet som är förankrad i kroppsliga, intellektuella, känslomässiga och vardagliga praktiker. Syftet med den här artikeln och även med det tematiska numret är att betona att forskning om religiositet trivs bäst i ett klimat där många olika perspektiv är tillgängliga: levd religion är bara ett av många användbara begrepp. En särskild förhoppning är dessutom att vi kommer att få se fler förmoderna studier som angriper också andra religiösa traditioner än den kristna med detta perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Skjelde, Kimberly Marie. "Utforsking av L2 engelskstudenters kunnskap om og konsepsjon av akademiske ord." Acta Didactica Norden 16, no. 3 (October 17, 2022). http://dx.doi.org/10.5617/adno.9238.

Full text

Abstract:

Parallellspråkbruk er utbredt i høyere utdanning i dag og refererer til bruk av engelske kursmaterial samtidig som undervisning og aktiviteter er gjennomført i et majoritetsspråk. Dette har utløst bekymringer om den manglende anerkjennelsen av de kognitive kravene som stilles til studenter som må navigere mellom akademiske språk. Tidligere nordisk forskning har vist en økning i arbeidsbyrden for skandinaviskspråklige studenter som må lese akademiske tekster på engelsk, og at et ukjent vokabular kan være et allment hinder for deres leseforståelse, til tross for et stort antall gresk-latinske kognater. Likheter i akademisk ordforråd mellom engelsk og skandinaviske språk kan imidlertid redusere de kognitive kravene til studentene, dersom de har en klar konsepsjon av konstruktet. Det vil si, kunnskap om karaterisk assosiert med dette vokabularet. Derfor undersøker denne studien, basert på metodetriangulering, studenters kunnskap om og konsepsjon av akademisk vokabular. Funn indikerte at deltagerne hadde ekstensiv reseptiv kunnskap om høyfrekvente akademiske ord. De klarte å gjenkjenne vanlige konsepsjoner for konstruktet, som latinske opprinnelser, likheter i stavelse og uttale, og polysemi. Likevel ga flere studenter uttrykk for at det var vanskelig å finne passende oversettelser for gresk-latinske kognater som finnes i akademisk engelsk, og det var en tendens til at L1-frekvensen påvirket oversettelsene. Funnene viste også at studenter gjenkjente vanlige konsepsjoner for akademisk vokabular som et konstrukt, som for eksempel latinske opphav, likheter i stavelse- og uttalemåter og polysemi. Noen deltakere uttrykte likevel en konsepsjon av akademisk ordforråd på norsk som mer hverdagslig enn engelsk, og det kom tydelig fram en usikkerhet hos studentene knyttet til egne konsepsjoner. Resultatene antyder at selv studenter som er kyndige i engelsk kan ha nytte av støtte til å konsolidere sine konsepsjoner av akademisk vokabular, og til å videreutvikle kunnskapen sin om gresk-latinske kognater i akademiske tekster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Johnsen, Åge. "Ny tid." Nordisk Administrativt Tidsskrift 98, no. 1 (June 25, 2021). http://dx.doi.org/10.7577/nat.4499.

Full text

Abstract:

Vi har nå lagt bak oss det vanskelige året 2020, og vi går – forhåpentligvis – inn i en mer normal tid. Noen arbeidsmåter som ble endret under pandemien, tar vi med oss videre. Et eksempel er at mange møter og konferanser nå vil skje digitalt eller hybrid. NAT er intet unntak, og redaksjonen hadde det første digitale møte våren 2021. Det vil redaksjonen fortsette med i form av digitale redaksjonsmøter hvert halvår. Et tema som redaksjonen diskuterte, var hvilke språk NAT skal publisere sine artikler på. De fleste skandinaver kan lese og forstå andre skandinaviske språk. Norden er i dag ikke et språkfellesskap. Svensk var forholdsvis utbredt i Finland tidligere, og på Island og Færøyene er det vanlig å kunne et skandinavisk språk i tillegg til morsmålet. NAT vil fortsatt først og fremst publisere på de skandinaviske språkene dansk, norsk og svensk for forfattere som bruker disse språkene. For forfattere som ikke bruker dansk, norsk eller svensk, vil NAT kunne publisere deres artikler på engelsk. Vi oppfordrer NAFs medlemsforeninger og NATs lesere til å vurdere aktuelle foredrag, notater og vitenskapelige rapporter som manuskripter til NAT. Vi minner om at NAT publiserer ulike typer artikler. Vi tror for eksempel mange flere bokomtaler, foredrag, utredningsrapporter og fremragende studentarbeider fra mange av våre masterstudenter, også bør bli spennende artikler i NAT. Redaksjonen takker Justitieråd Ulrik von Essen ved Högsta förvaltningsdomstolen for hans bidrag i redaksjonen i NAT inntil ny svensk landredaktør ble utnevnt, og vi ønsker biträdande lektor Marta Reuter fra Statsvetenskapliga institutionen ved Stockholms universitet hjertelig velkommen som ny, svensk landredaktør. Takk til alle som har bidratt ved å sende sine manuskripter til tidsskriftet og til våre anonyme konsulenter for deres vurderinger. Takk også til Eirik Hanssen ved OsloMet for støtten ved omleggingen av NAT til ny portal i fjor og teknisk støtte ved utgivelsen av dette nummeret. Vi ønsker alle god lesning og god sommer! Åge Johnsen Hovedredaktør

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Abildgaard, Elin, and Turid Helland. "Sammenligning av engelskkunnskaper hos to grupper 6. – 7. klassinger undervist etter henholdsvis L97 og K06." Acta Didactica Norge 5, no. 1 (May 11, 2011). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1062.

Full text

Abstract:

I denne artikkelen sammenlignes muntlige og skriftlige engelskferdigheter hos en gruppe 6.-7.klassinger i 2001, i hovedsak undervist etter L97, og en gruppe 6.klassinger i 2009, i hovedsak undervist etter Kunnskapsløftet 2006 (K06). Siden elevene undervist etter K06 i sum har hatt flere år og flere undervisningstimer i engelsk, forventet vi at de skulle gjøre det bedre enn elevene undervist etter L97. Dataene våre signaliserer at dette ikke er tilfelle. Elevene ble testet individuelt, og deres språkforståelse og produksjon ble kartlagt. Gruppen undervist etter K06 viste svakere resultat på grammatisk kompetanse og metakunnskap om språket enn gruppen undervist etter L97, mens de var noe bedre til å snakke fritt. Resultatene blir diskutert på bakgrunn av de aktuelle læreplanene, elevenes kognitive utvikling, lærerkompetanse, nasjonal og internasjonal forskning på språklæring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Solfjeld, Kåre, and Anneliese Pitz. "Om å gjengi andres tale -." ELLA - utdanning, litteratur, språk 1, no. 1 (April 17, 2023). http://dx.doi.org/10.58215/ella.6.

Full text

Abstract:

Temaet for denne artikkelen er en oppgave mange tekstforfattere stadig står overfor, nemlig å integrere andres tale eller tekst i egen tekst. For en leser er det viktig å vite om det er forfatteren selv som uttrykker seg, eller om det en annen persons tale som gjengis. Temaet referat betraktes kontrastivt med utgangspunkt i norske, engelske og tyske online pressetekster. Tekstene viser at det er klare forskjeller mellom de tre språkene, samtidig som det også er interessante paralleller. Ulikt grammatisk inventar fører til ulike former i referatene i de tre språkene, samtidig som vi også ser klare paralleller i hvordan lengre sekvenser med referat struktureres. Vårt fokus er denne tekstkunnskapen, og hvordan forfatteren gjennom sine strukturvalg balanserer mellom det å selv være synlig kontra det å la den som refereres, være synlig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sollid, Hilde. "Språklig mangfold som språkpolitikk i klasserommet." Målbryting, no. 10 (June 19, 2019). http://dx.doi.org/10.7557/17.4807.

Full text

Abstract:

Hovedretninga i norsk språkpolitikk i dag er å styrke norsk som samfunnsbærende språk, og legge til rette for at norsk kan brukes, også i sammenhenger der engelsk foretrekkes. Samtidig er det behov for kompetanse i engelsk og fremmedspråk, og å styrke det språklige mangfoldet i videre forstand. Utdanningssystemet er sentralt i arbeidet for å realisere denne språkpolitikken, og denne artikkelen retter søkelys på hvordan en skole tillemper og implementerer språkpolitikken. Basert på et etnografisk feltarbeid i et klasserom i Tromsø viser analysen at skolen har institusjonalisert deler av språkpolitikken om språklig mangfold i det semiotiske landskapet, men at elevenes språklige erfaringer ut over det som er ivaretatt med egne fagplaner, har en mer utydelig plass i skolehverdagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "De avgående redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 59, no. 4 (March 9, 2023). http://dx.doi.org/10.37062/sf.59.25042.

Full text

Abstract:

Detta nummers två första vetenskapliga artiklar uppmärksammar olika aspekter av det svenska civilsamhällets eliter. Den första är Joanna Mellquists och Adrienne Sörboms artikel ”Policy professionals in civil society organizations. Organizational hypocrisy and the myth of member centrality”, som bygger på intervjuer med och observationer av policyprofessionella i svenska medlemsbaserade civilsamhällesorganisationer. Författarna visar hur de policyprofessionella å ena sidan hävdar att medlemmarna står i centrum i organisationerna, å andra sidan i sitt praktiska policyarbete använder olika tekniker för att tona ned eller kringgå medlemmarnas önskemål. Den andra artikeln om civilsamhälleseliter är ”Leader interlocks in Swedish civil society organizations – a network analysis” av Jayeon Lee och Roberto Scaramuzzino. I artikeln undersöks hur nätverk mellan civilsamhällesorganisationer skapas genom att ledande organisationsföreträdare sitter med i fler än en organisations styrelse. Analysen visar dels att dessa slags organisationskopplingar är vanligare än förväntat i en svensk kontext, dels att de mindre handlar om gemensamma politikområden och mer om organisationernas tillhörighet till samma sociala rörelser. Därefter följer numrets tre andra vetenskapliga artiklar. I artikeln ”Ärvd eller erövrad sekularitet? Sekulär identitet bland postmuslimer och postkristna i Sverige” undersöker David Thurfjell och Erika Willander vad som formar en icke-religiös hållning hos personer med muslimsk familjebakgrund. Deras analys utgår från en enkätundersökning riktad till svenskar med anknytning till de fyra vanligaste ursprungsländerna för svenska muslimer: Irak, Iran, före detta Jugoslavien och Turkiet. Studien visar på stora skillnader mellan dem som har anknytning till dessa länder i fråga om sekulär identitet, som mer tycks påverkas av de länder man har anknytning till än av livet i Sverige. Veronica Ekström och Johan Hvenmark uppmärksammar i artikeln ”Ett pris man får betala? Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende” att hälften av landets skyddade boenden i dag bedrivs av privata företag, en verksamhet som tidigare i huvudsak sköttes av kvinnojourer. Studien, som utgår från intervjuer med lokala politiker och chefer inom socialtjänsten om hur de ser på kvalitet inom dessa verksamheter, belyser hur konflikter mellan marknadens och välfärdens logik uppstår inom sociala verksamheter som marknadsanpassas. Med utgångspunkt i sociologiska och andra samhällsvetenskapliga teorier diskuterar Arita Holmberg, Miranda Holmberg och Aida Alvinius i artikeln ”Människans sociala relationer med djur. En utmaning för totalförsvaret?” en rad områden där relationen mellan människor och djur skulle påverkas ifall Sverige drabbades av krig. I artikelns slutsatser argumenterar författarna för nödvändigheten av ett totalförsvar som inkluderar djur. Numret innehåller också tre recensioner. Ida Lidegran recenserar Per Kornhalls, Sten Svenssons, Majsa Allelins och Bo Karlssons antologi När skolan blev en marknad samt Petter Sandgrens Hur marknadsskolan splittrar Sverige. Lidegran menar i sin recensionsessä att de två böckerna främst ser till utbildningens samhällsbärarande och gemenskapsformande funktioner och tenderar att ge företräde åt de politiska perspektiven framför de vetenskapliga. Anna Lundberg recenserarHansalbin Sältenbergs genusvetenskapliga avhandling Anti-Jewish racism. Exploring the Swedish racial regime, som bygger på djupintervjuer om vardagsrasism med individer som identifierar sig som judiska i Stockholm, Göteborg och Malmö. Slutligen recenserar Zohreh Khoban Fri. En uppväxt vid historiens slut, en omtalad och hyllad uppväxtskildring skriven av professorn i politisk teori vid London School of Economics and Political Science Lea Ypi, och diskuterar olika idéer om frihet med utgångspunkt i Ypis egen uppväxt i det kommunistiska Albanien. Av tradition flyttar ansvaret för att ge ut Sociologisk Forskning mellan olika lärosäten i Sverige. Med det här numret av Sociologisk Forskning vill redaktionen vid Södertörns högskola tacka för de tre år som vi varit ansvariga för tidskriften. Det har varit en stor ära att förvalta den enda allmänsociologiska tidskriften i Sverige som i huvudsak publicerar svenskspråkigt material – och som gjort detta i snart 60 år. En anledning till att vi ville ha hand om tidskriften var att vi ville värna möjligheten att publicera sociologisk forskning på svenska. I en tid då det som kallas internationell vetenskaplig publicering – i praktiken publicering på engelska – blir allt vanligare har vi sett det som angeläget att akademiska sociologiska diskussioner fortfarande kan föras på svenska. Nya teorier, begrepp, metoder och forskningsresultat måste kunna ges en svensk språkdräkt om de ska kunna användas i undervisning och kommuniceras till en bredare offentlighet. Vi har därför velat se Sociologisk Forskning som ett levande forum i vilket utvecklingen av sociologisk teori och metod sker på det svenska språket under former som säkerställer hög vetenskaplig kvalitet. Samtidigt har vi sett inslaget av engelskspråkiga artiklar som viktigt, då dessa bidrar till en ökad internationell spridning av sociologisk forskning om svenska samhällsförhållanden. Vi har även haft som ambition att uppmärksamma samtida utmaningar knutna till sociologin som profession, vilket bland annat kommit till uttryck genom publiceringen av samtal mellan svenska sociologer om etikprövning och distansundervisning under covid-19-pandemin. Vi hoppas att vårt arbete med tidskriften har uppskattats. En glädjande nyhet som vi slutligen kan meddela är att Sociologisk Forskning nyligen blivit accepterad att indexeras av DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång. Vi hoppas att detta kommer att öka sökbarheten för och därmed läsandet av de artiklar som publiceras i tidskriften. Vi lämnar nu med varm hand över tidskriften till den nya redaktionen i Linköping. Lena Sohl och Magnus WennerhagAvgående redaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Björkman, Börje. "Senaste nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 16 (November 27, 2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.20051605.

Full text

Abstract:

Senaste nytt i institutionens skriftserier våren 2005:Acta Wexionensia. Nr 50 2004. Gamla plikter och nya krav. En studie om egendom, kvinnosyn och äldreomsorg i det svenska agrarsamhället 1815-1939. Ulla Rosén.Acta Wexionensia. Nr 56 2005. Hechaluz - en rörelse i tid och rum. Tyskjudiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943. (doktorsavhandling i historia) Malin Thor.Acta Wexionensia. Nr 57 2005. Face in cyberspace. Facework, (im)politeness and conflict in English discussion groups. (doktorsavhandling i engelska) Ibolya Maricic.Acta Wexionensia. Nr 58 2005. Forskning om undervisning i främmande språk. Rapport från workshop i Växjö 10-11 juni 2004. Eva Larsson Ringqvist och Ingela Valfridsson (red.).Svenskans beskrivning 27. Förhandlingar vid Tjugosjunde sammankomsten för svenskans beskrivning. Växjö den 14 och 15 maj 2004. Gunilla Byrman, Jan Einarsson, Solveig Hammarbäck, Maria Lindgren, Per Stille (utg.). Växjö University Press.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

André, Thea H., Kari Røykenes, and Beate André. "Slik påvirker mangfold og mangfoldsledelse i norske studentorganisasjoner norske og internasjonale studenters utvikling." Magma 24, no. 4 (August 31, 2023). http://dx.doi.org/10.23865/magma.v24.1343.

Full text

Abstract:

Artikkelen belyser forståelser av mangfold og mangfoldsledelse blant studenter i studentorganisasjoner med norske og internasjonale studenter som medlemmer. Kvalitative intervjuer ble brukt for å kaste lys over problemer og utfordringer knyttet til dette fenomenet. Et diskurspsykologisk perspektiv ble brukt i analysen av materialet. Studentene ble rekruttert fra studentorganisasjoner, og fem studenter deltok. Funnene i denne studien viser at inkludering av internasjonale studenter i norske studentorganisasjoner er utfordrende. Både norske og internasjonale studenter tok fram språk som et problemområde. Internasjonale studenter erfarte at språk var en hindring for dem i å delta på lik linje med norske studenter, mens norske studenter opplevde det som en stor utfordring å ha engelsk som arbeidsspråk. Videre viser funnene at studentledere ønsker seg mangfold i sine studentorganisasjoner, på tross av utfordringer. Mangfoldsledelse ble beskrevet som en stor utfordring for studentene som ofte får sitt første møte med lederrollen. Det er derfor viktig å gi studentledere støtte og kompetanse innenfor mangfoldsledelse. Dette vil være med på å utvikle en kompetent og erfaren arbeidsstyrke for framtidens arbeidsliv og lederskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

"Tannlegejobb i friluft." Den norske tannlegeforenings Tidende 119, no. 11 (September 17, 2009). http://dx.doi.org/10.56373/2009-11-11.

Full text

Abstract:

Den norske stat ga i 2004 60 tonn med medisinsk utstyr til Sierra Leone I mars samme år ble det holdt en spontankonsert i Vår Frelsers kirke til inntekt for å få sendt ned utstyret Dette resulterte i Foreningen Haugesund – Rotifunk, hvis mål har vært å gjenreise det nedbrente sykehuset i det krigsherjende landet Lege Martin Thormodsen var den som starter prosjektet med å hjelpe til Etter hvert er det kommet med flere sterke støttespillere, deriblant Helse fona som ble interessert i å bygge opp en helsebro. Kilde: rotifunk.no Sierra Leone ligger på den afrikanske vestkysten, med grenser til Guinea og Liberia Hovedstad: Freetown Innbyggere: 6 440 000 Areal: 71 740 kvardratkilometer Offisielt språk: Engelsk

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Andersen, Mari J. Wikhaug. "Mellom barken og veden." Acta Didactica Norden 17, no. 3 (August 28, 2023). http://dx.doi.org/10.5617/adno.9841.

Full text

Abstract:

Artikkelen utforsker hvordan yrkesfaglige programfaglærere forholder seg til språkrelaterte dilemmaer de opplever i undervisning av ordinære yrkesfagklasser, særlig knytta til elevers flerspråklighet. Jeg undersøker hvilke språk yrkesfaglærere oppgir å gi rom for i opplæringen, og hva lærernes språkrelaterte avgjørelser forteller om deres opplevde rom for aktørskap (Priestley et al., 2015; her jf. læreres profesjonelle handlingsrom). Med utgangspunkt i et språketnografisk datamateriale samla inn i 2020–2021 analyserer jeg utvalgte utdrag fra intervjuer med yrkesfaglærere ved hjelp av Jaffes (2009) (meta)sociolinguistic stance (her: holdningsposisjoner). Yrkesfaglærerne sikrer på ulike måter en norskspråklig ramme i klasserommet – et uttrykk for og bidrag til reproduksjon av en enspråklighetsideologi (Iversen, 2021b; Ortega, 2019; Woolard, 2020). Videre gir yrkesfaglærerne i større grad rom for engelsk enn andre språk, og artikkelen argumenterer for at dette er et uttrykk for en idé om elitær flerspråklighet (Barakos & Selleck, 2019; Nørreby, 2020). Artikkelen viser hvordan yrkesfaglærernes språkideologiske holdningsposisjoner gir innsikt i deres opplevde profesjonelle handlingsrom. Handlingsrommet formes ikke bare av institusjonelle, praktiske, sosiale og materielle rammevilkår, men også av lærernes habitus og fremtidsvisualiseringer. For eksempel spiller faktorer knytta til elevers fremtidige yrkesliv og sosiale forhold i klassen inn i lærernes språkrelaterte avgjørelser. Jeg argumenterer for at også språkideologiske forhold – i utdanningskonteksten og i arbeidslivet – bidrar til å forme lærernes rom for aktørskap. Det er liten tvil om at lærerne har et profesjonelt handlingsrom de kan utnytte, og utnytter. Samtidig er ikke lærernes språkrelaterte avgjørelser bare lærernes egne, men også produkter av den institusjonelle strukturen de jobber innenfor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Aakernes, Nina, Cecilie Meltzer, Britt Karin Utvær, Jan Bisgaard, and Julie Leonardsen. "Redaksjonen utvider." Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling 7, no. 1 (March 28, 2022). http://dx.doi.org/10.7577/sjvd.4859.

Full text

Abstract:

Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling (SJVD) ble startet ut fra et behov for flere vitenskapelige publiseringskanaler med fokus på det yrkespedagogiske og profesjonsfaglige feltet i Skandinavia. Den første utgaven, publisert i august 2016, tok utgangspunkt i forskningsmiljøet på Institutt for yrkesfaglærerutdanning på OsloMet, den gang HiOA. Fra å være en redaksjon med utgangspunkt i dette miljøet, er redaksjonen utvidet og omfatter i dag flere forskningsmiljøer. Nina Aakernes fra Institutt for yrkesfaglærerutdanning ved OsloMet har bidratt i redaksjonen fra 2020, og har vært redaktør siden årsskiftet. Britt Karin Utvær fra Institutt for lærerutdanning ved NTNU sluttet seg til redaksjonen i 2021. Fra januar 2022 har vi fått ytterligere to nye redaksjonsmedlemmer, Julie Leonardsen, også fra Institutt for lærerutdanning ved NTNU og Jan Bisgaard fra Københavns Professionshøjskole, Nationalt Center for Erhvervspædagogik. Cecilie Meltzer, tidligere ansatt ved Institutt for yrkesfaglærerutdanning ved OsloMet, har vært redaksjonsmedlem siden 2020. Hun fortsetter i redaksjonen for å bidra til kontinuitet. Vi vil samtidig takke Ellen Beate Hellne-Halvorsen for flere års arbeid som redaktør. Hun fratrådde ved årsskiftet. Tidsskriftet publiseres på en open acess plattform som driftes av Universitetsbiblioteket ved OsloMet. Det redaksjonelle arbeidet drives i dag på dugnadsbasis uten økonomisk støtte. Ut fra mengden manus vi får vi tilsendt, ser vi at SJVD er et viktig tilskudd til floraen av vitenskapelige tidsskrift. Vi er åpne for å publisere artikler skrevet både på engelsk og på skandinaviske språk. Ved å publisere på engelsk, kan forfatterne velge å bidra i en internasjonal faglig debatt. Publisering på morsmålet er viktig for å videreutvikle det nasjonale fagspråket og kan lette bruken av artikler i for eksempel yrkesfaglærerutdanningene. Redaksjonen ønsker at tidsskriftet kan bidra på alle disse områdene. Vi vil rette en stor takk til fagfellene som gjør en uvurderlig jobb ved å bidra til den vitenskapelige kvaliteten på de publiserte artiklene. Vi oppfordrer derfor forfatterne til å bidra til dugnaden ved også å påta seg fagfelleoppdrag. I og med at vi ikke har noen form for finansiering, har vi heller ikke et apparat som tar seg av språkvask og justering av referanser. Det er derfor viktig at forfatterne sørger for språkvask av manus og at referansene er i samsvar med APA 7. 2020 var et turbulent år for SJVD, med stopp av finansiering fra Fakultet fra lærerutdanning og internasjonale studier ved OsloMet, trussel om nedleggelse, og stopp i inntak av artikler. 2021-årgangen var preget av dette, med kun seks publiserte artikler. Med styrking av redaksjonen og økt interesse for tidsskriftet fra ulike yrkesfaglige og profesjonsfaglige miljøer, ser vi 2022 og videre drift av tidsskriftet lyst i møte. Artiklene i 2022-årgangen vil bli utgitt fortløpende etter hvert som de blir klare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 59, no. 3 (December 15, 2022). http://dx.doi.org/10.37062/sf.59.24823.

Full text

Abstract:

I denna årgångs tredje nummer presenterar vi fyra forskningsartiklar som uppmärksammar helt olika aspekter av det svenska samhället. I artikeln ”’Även om du är analfabet så antar jag att du ändå har en tidsuppfattning som alla andra.’ En kvalitativ analys av temporala motsättningar i svensk asylbyråkrati” analyserar Anna Lundberg, Anna Lindberg och Mehek Muftee över 5 000 sidors asylakter från Migrationsverket med avseende på tio familjer. I sin analys identifierar författarna tre motsättningar i vad de kallar myndighetens temporala styrning. De visar dels hur de asylsökande avkrävs en kronologisk berättelse utifrån kaosartade upplevelser och hetsas att uppvisa dokumentation samtidigt som de ska finna sig i en utdragen process, dels hur myndigheten ser spekulationer om framtida skyddsbehov som både nödvändiga och något som väcker misstro. Susanne Alms artikel ”Social inkludering och inställning till omfördelning. Kvinnors attityder i en historisk brytningstid” utgår från tidigare ej analyserade intervjudata insamlade 1968 inom ramen för den så kallade Metropolitundersökningen. Det som undersöks är hur gifta kvinnor såg på välfärdsstatlig omfördelning vid övergången från hemmafruepok till tvåförsörjarsamhälle. Alms slutsats är att kvinnors stöd för omfördelning blev starkare när de förvärvsarbetade och att könsbunden socialisation under tidig ålder spelade mindre roll för dessa attityder till välfärdsstaten. I artikeln ”Practising empty talk. Compliance and resistance to normative control among caseworkers in the Swedish Public Employment Service” undersöker Håkan Johansson och Ida Seing de strategier som handläggare på Arbetsförmedlingen utvecklar för att hantera nya managementmodeller på myndigheten som syftar till normativ kontroll av de anställda. I sin analys visar författarna hur handläggarna aktivt förhåller sig till de påbjudna normerna – genom foglighet såväl som motstånd – samt hur deras agerande utgår från både personliga ideal och professionsrelaterade intressen. Henrik Fürst analyserar i artikeln ”Arrival to a fictional total institution. The Swedish folk high school as a liminal space in literature” hur påbörjandet av konstkurser på folkhögskolor skildras i samtida svensk skönlitteratur. Med utgångspunkt från sociologiska perspektiv på ankomster och totala institutioner undersöker författaren de många gånger mörka skildringar i vilka folkhögskolan framställs som ett mikrokosmos utanför det vanliga samhället. Å ena sidan präglas den av institutionell frihet och geografisk isolering, å andra sidan ses den som en plats där man kan finna likasinnade och skapa sig ett sammanhang. Numret innehåller även tre bokrecensioner. Emma Engdahl recenserar Colm Flahertys avhandling A politics of community. Identity, stigma, and meaning in the extra-parliamentary left. Avhandlingen handlar om hur aktivister inom den utomparlamentariska vänstern upprätthåller sitt engagemang och vilken roll gemenskapspolitik och självstigmatisering spelar i detta sammanhang. Henrik Loodin recenserar Nigel Malins De-professionalism and austerity. Challenges for the public sector och ser boken som ett intressant bidrag till vår kunskap om hur efterkrigstidens politik och ekonomi beredde vägen för new public management. Gunnar Gelin recenserar Åke Sandbergs Främling i sin stad. Stängda fabriker och butiker – missnöje och framtidstro, en bok som skildrar hur Säffle ”förvandlats från en framåtsträvande bruksort till en landsortskommun med utbrett missnöje”. Som vanligt vill vi uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser och förslag på recensioner. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Vi tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23215.

Full text

Abstract:

Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 58, no. 4 (February 21, 2022). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23906.

Full text

Abstract:

Sociologisk Forskning publicerar inte enbart forskningsartiklar utan ger också utrymme för andra typer av artiklar som berör sociologins och sociologers villkor och utmaningar. Detta nummer innehåller två samtal mellan sociologer i Sverige om aktuella samtidsfenomen som påverkar utbildning och forskning i sociologiämnet: etikprövning och digital undervisning. I den första av dessa texter samtalar Jonas Edlund, Sara Eldén, David Wästerfors och Lena Sohl om de utmaningar sociologisk forskning ställs inför i en tid av byråkratiserad etikprövning. Under senare år har processen för etikprövning genomgått stora förändringar. Mer forskning anses i dag behöva etikprövas. Ansökningsförfarandet har blivit mer omfattande samtidigt som det är utformat utifrån etiska överväganden som främst är relevanta för medicinsk forskning. I samtalet diskuteras vad dessa stora förändringar innebär för möjligheten att bedriva vissa typer av sociologisk forskning. Hur undervisningen i sociologi har påverkats av övergången till digital undervisning under covid-19-pandemin diskuteras av Martin Berg, Ida Lidegran, Ulrika Schmauch, Glenn Sjöstrand och Zhanna Kravchenko. Vad innebär användandet av Zoom och andra internetbaserade verktyg för interaktionen mellan lärare och studenter? Vilka möjligheter finns det med digital undervisning som kan vara värda att ta tillvara även efter pandemin? Tidskriftens redaktion vill med detta samtal ge mer plats för texter som handlar om undervisning och lärande inom sociologiämnet och välkomnar därför sociologikollegor att inkomma med förslag till sådana artiklar eller färdiga manus. Detta nummer innehåller fyra forskningsartiklar. I Helena Holgerssons artikel ”The sociological craft through the lens of theatre. A call for imaginative critical research” diskuteras vad sociologin som disciplin kan vinna på att närma sig olika former av kultur. Utifrån egna erfarenheter av ett samarbete med dramatikern Mattias Andersson, vilket resulterade i pjäsen The mental states of Gothenburg, argumenterar Holgersson för att sociologer inte ska undvika sådana samarbeten av rädsla för att framstå som ”ovetenskapliga” samt för att de snarare kan utveckla det sociologiska hantverket. Magnus Boström ställer i artikeln ”Social relations and challenges to consuming less in a mass consumption society” frågan hur det är möjligt att ”växla ner” i ett samhälle där människor ständigt uppmanas att fortsätta med sina konsumtionsvanor. Utifrån en intervjustudie undersöks de sociala utmaningar som människor ställs inför när de försöker ändra sin livsstil genom att minska den egna konsumtionen. Marita Flisbäck och Margareta Carlén undersöker i sin artikel ”Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden. Exemplet Uddebo” människors drivkrafter för att söka sig till en plats bortom det omgivande samhällets normer om lönearbete och konsumtion. I artikeln visar de hur intervjupersonerna försöker få makt över sin tid och framtid genom att utveckla ”en vardaglig livspolitik på landsbygden, bortom det kapitalistiska samhällets hets, som ger tänkbara svar på deras existentiella sökande”. I artikeln ”Barns perspektiv på svensk vardagsrasism” ger Markus Lundström en inblick i ”hur vardagsrasism verkar i den skolmiljö där rasism officiellt motverkas”. Med utgångspunkt i åtta fokusgruppsintervjuer med mellanstadieelever och en grupp medforskande elvaåringar visar han i sin artikel hur ”rasistiska mikroaggressioner avsiktligt eller oavsiktligt bidrar till rangordnande särskiljning” i skolvardagen. Numret innehåller också två recensioner av nyligen försvarade avhandlingar i sociologi. Malcom Fairbrother recenserar Philip Creswells Chains of trust. Networks of persistent resistance in digital activism. I denna avhandling undersöks de sociala banden inom hacktivistkollektivet Anonymous med utgångspunkt i en flerårig etnografisk studie. Det framkommer att aktivisterna utsätter sig själva för risker, som att bli åtalade, samtidigt som de genom emotionellt arbete hjälper varandra att klara av stressen den digitala aktivismen skapar. Fairbrother ser i studien ett viktigt bidrag till den digitala sociologin då den visar att starka band och kollektiv handlande även kan uppstå i internetbaserade gemenskaper. Ulf Bjereld menar att Alexandra Franzéns avhandling Brottslingar av en mycket speciell sort. Spionskandalen som en maktkamp mellan visselblåsare, grävande journalister och underrättelsetjänster är kreativ, självständig och bidrar till ”diskussionen om hur ett fritt och öppet samhälle bäst skyddar sig mot demokratins fiender utan att de metoder som används urholkar just friheten och öppenheten”. Men Bjereld har också invändningar om huruvida det som Franzén kallar teori verkligen är en sådan, eller om det snarare rör sig om ett begrepp. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 59, no. 1–2 (June 27, 2022). http://dx.doi.org/10.37062/sf.59.24260.

Full text

Abstract:

Sociologi är en forskningsdisciplin som i dag präglas av stor mångfald, sett till vilka samhällsfenomen vi sociologer studerar eller vilka metoder och teorier vi använder. Kanske är det därför som föreställningen om en sociologisk teoretisk kanon fortfarande fyller en viktig roll, som en fast – men föränderlig – referenspunkt alla sociologer oavsett specialitet kan förhålla sig till. Detta dubbelnummer av Sociologisk Forskning innehåller många texter som på olika sätt kretsar kring sociologins klassiker och det sociologiska teoretiserandet. I ”Theory as text or theory as activities?” diskuterar Richard Swedberg två olika sätt att använda sociologisk teori. Artikeln är hans keynote-föreläsning från Sociologidagarna i Uppsala 16 mars. Swedberg argumenterar för att teori främst bör ses som en aktivitet som är sammanvävd med forskningsprocessen, vilket gynnar både förståelsen och användandet av teori. I ”Järnburen smids på nytt. Ett klassiskt sociologiskt perspektiv på new public management och dess konsekvenser” tar Olof Hallonsten utgångspunkt i framför allt Weber och Habermas teorier. Artikeln belyser fenomenet new public management (NPM), som alltmer kommit att belysas i forskning om arbetsliv som samhälle, och diskuterar brytpunkten mellan ”mellan rationalisering och hyperrationalisering”. I ”Altruismens kollektiva former. Om altruistiska ’yrkeshjältar’ utifrån Durkheim” diskuterar Daniel Persson Thunqvist olika former av självuppoffrande altruism i dagens arbetsliv. Begreppen heroisk altruism och medborgerlig altruism används för att förstå de förväntningar som ställs på individer vid olika nödsituationer i samhället. Även Magnus Granberg lutar sig mot sociologins klassiker i ”Ekonomisk form och den ömsesidiga konstitueringen av ojämlika sociala relationer”. I artikeln formuleras en teori ”om vara och arbete som förmedlare av sociala ojämlikhetsformer genom att diskutera hur varuform och lönearbete har utvecklats i samspel med bestämda rasifieringsprocesser”. I Alessandro Johanssons och Lena Gunnarssons artikel ”’Jag är inte prostituerad, jag lever normalt’. Sugardejtares språkliga och praktiska relationsarbete för att avgränsa sugardejting från prostitution” analyseras intervjuer med ”sugarbabes” och ”sugardaddys”. I artikeln analyseras de intervjuades ”relationsarbete” med att särskilja sugardejting från prostitution som sådan eller från vad de betraktar som egentlig prostitution, som ses som moraliskt klandervärd. I artikeln ”Arv, miljö eller både och? En kritisk realistisk kritik av heritabilitetsmetodiken” undersöker Johan Alfonsson de ontologiska antaganden som görs inom forskning om betydelsen av genetiskt arv. Även denna forsknings ambition att förklara sociala utfall utifrån genetiskt arv kritiseras framhålls att ”[u]tfall i världen påverkas av hur samspelet mellan genvarianter och miljö ser ut”. Sara Uhnoo och Ove Sernhede tar i artikeln ”Shout out! Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning” upp den roll poddar spelar för ortens unga. Utifrån samtida sociologi och urbanteori menar de att ortenpoddar bör ses som ”en del av ett kollektivt identitetsskapande och motståndsformer som växer fram i dagens segregerade storstäder”. Angelica Wågby diskuterar i artikeln ”Den sociala meningen med barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesprocesser” olika tolkningar och förgivettaganden i aktuella policys om barns delaktighet. Hon menar att dessa förgivettaganden ”tjänar som osynlig mall för hur barn bemöts och hur deras delaktighet hanteras”. I sin forskningsnotis ”Teacher careers and professional dispositions in a diversified school market” skriver Per Dannefjord och Magnus Persson om skolsegregation. Ökade skillnader mellan skolor påverkar inte enbart eleverna, utan även lärarnas arbetsmarknad och användbarheten av deras professionella kompetens. I numrets recensionsdel skriver Josef Ginnerskov om Sociologins klassiker, en antologi under Lisa Eklunds och Bo Isenbergs redaktörskap i vilken 23 sociologer presenterar klassiker. I sin recension konstaterar Ginnerskov: ”Trots att urvalet kanske lämnar en del övrigt att önska i fråga om geografisk spridning, kulturell resonans och i mindre utsträckning historisk avgränsning, måste författargruppen få beröm för sin välbehövliga insats att vidga vår förståelse av sociologins klassiker.” Göran Therborn recenserar den svenska nyutgåvan av Michael Youngs 2034. Meritokratins uppgång och fall. Therborn drar slutsatsen att ”[d]en liberala jämlikheten räcker bara för en generation. Youngs kritik berör detta, men problemet har vuxit enormt sedan 1958 och på ett sätt som han inte kunde förutse”. I sin recension av Shoshana Zuboffs Övervakningskapitalismen. Vid maktens nya frontlinjer lyfter Alexandra Bogren fram att ”bokens främsta styrka att den ger en inblick i några företags arbete med att ta fram smarta produkter samt i de framtidsvisioner och idéer som dessa företag presenterar för omvärlden”. I en dubbelrecension tar sig Mats Franzén an Andreas Reckwitz böcker Die Gesellschaft der Singularitäten och Das Ende der Illusionen. Han menar att det går att invända mot enskildheter men framhåller att Reckwitz med begreppet singulariteten ”förvånansvärt väl fångar in vår inte sällan motsägelsefulla samtid”. Slutligen skriver Isak Engdahl att Florian Jatons The constitution of algorithms. Ground-truthing, programming, formulating ”har särskild behållning för läsare som är intresserade av maskininlärning, artificiell intelligens, vetenskap- och teknikstudier (STS) och digital sociologi.” Vi publicerar också Sociologförbundets avgående ordförande Kenneth Nelsons tal på Sociologidagarna i Uppsala, i vilket han reflekterar över likheterna mellan gitarrspelande och sociologi. Som vanligt vill vi uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 57, no. 2 (July 8, 2020). http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21972.

Full text

Abstract:

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 57, no. 3–4 (December 21, 2020). http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.22330.

Full text

Abstract:

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Sohl, Lena, and Magnus Wennerhag. "Redaktörerna har ordet." Sociologisk Forskning 58, no. 3 (December 14, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23740.

Full text

Abstract:

I det här numret av Sociologisk Forskning presenterar vi sex stycken forskningsartiklar. I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor. Artikeln utgår från en omfattande etnografisk studie av verksamheten vid Försäkringskassans lokalkontor och belyser hur normativ kontroll sprider sig i organisationen genom teamwork. I individuella intervjuer uttryckte däremot vissa handläggare en oro för att betraktas som för strikta. Författarna uppmärksammar det faktum att ingen kritik framfördes i de kollektiva arbetsprocesserna, vilket visar på en stark normativ kontroll inom verksamheten. I artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” gör Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand en innehållsanalys av vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop. I vittnesmålen framkommer, menar författarna, fyra typer av social missaktning: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. I artikeln diskuteras sexuella trakasserier som ”manlig samhandling”, det vill säga att en man agerar inför en publik som ger bifall till förövaren. Författarna konstaterar att ”#Metoo-rörelsen lyckades skapa ett retoriskt rum där vittnesmål om denna typ av förnedringar eller kränkningar trots detta kunde uttryckas och bli förstådda”. Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg utgår i artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” från retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar som uppfostrat både biologiska barn och styvbarn. En av deras slutsatser är att forskningen om mellangenerationella relationer i åldrande styvfamiljer bör ta hänsyn till den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för hur dessa relationer utvecklas över tid. Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt analyserar i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” hur socialarbetare som utför upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Författarna visar att socialarbetarna ”beskriver både sig själva och klienterna som passiva i relation till upphandlingens logik”. En slutsats i artikeln är att upphandlingarna skapar ”en hierarki av olika former av socialt arbete”, där det kortsiktiga, specialiserade och avgränsade sociala arbetet är det som görs möjligt genom upphandlingarna, medan annat socialt arbete tenderar att ges lägre prioritet. Artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” av Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell utgår från en analys av socialtjänstens akter. I texten diskuteras den betydelse bakgrund (inrikes eller utrikes född), kön och ålder har för både hur biståndshandläggare motiverar sina beslut och hur insatstyper fördelas till äldre personer. Författarna konstaterar: ”Det reser oundvikligen frågan om utrikesfödda och män i större utsträckning än inrikes födda och kvinnor får förlita sig på anhörigas informella insatser för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda”. I artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling” uppmärksammar Olle Frödin och Axel Fredholm frågan om vilken roll transnationella aktiviteter spelar för dagens civilsamhälle. Analysen utgår från en totalundersökning av 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Författarna menar att det går att det bland de etniska organisationerna i Sverige går att se en rad olika uttryck för en politisk transnationalisering som många gånger varierar beroende på migrantgruppernas förhållande till staten i ursprungslandet. I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn tar upp två nyutkomna böcker i sin recension: Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018 (2021) samt Kjell Östbergs Folk i rörelse. Vår demokratis historia (2021). Thörn lyfter fram att Kjell Östbergs bok ger en ”imponerande överblick” av den tidigare forskning som bedrivits ”om sociala rörelsers betydelse för det moderna svenska samhällsbygget”. Han menar att boken är starkast i skildrandet av ”mobiliseringen före rösträttsreformen”, medan den del som berör tiden efter 1945 är svagare. Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs bok beskriver Thörn som ”relativt unik” inom forskningen om sociala rörelser, eftersom den bygger på återkommande intervjuer med aktivister under en lång tidsperiod. Thörn menar att det blir tydligt att ”68-revolten faktiskt var paradigmatisk för den aktivism som följde under de följande fem decennierna” men ställer sig samtidigt frågande till varför författarna inte ägnar ”det dynamiska mötet mellan den politiska och kulturella revolten” större utrymme. Tomas Berglund beskriver antologin Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) – med Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz som redaktörer – som en ”imponerande kraftsamling” som kastar ljus på olika aspekter av klass och ojämlikhet. Berglund saknar emellertid begreppet exploatering i boken, det vill säga en diskussion om ”det överutnyttjande av kroppar, själar och livsmiljöer som präglar dagens kapitalistiska produktion”, något som redan Marx menade gav utrymme för såväl kamp som politik. Charlotta Holmström skriver i sin recension av Lena Gunnarssons Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan (2020) att ”frågan om samtycke kan framstå som enkel och tydlig i den politiska debatten och i diskussionerna om lagstiftning” men att forskningen om samtycke och samtyckeskultur är mer komplex än så. Hon beskriver Lena Gunnarssons ansats som ”ambitiös” och menar att studiens styrka är ”rikedomen i det empiriska materialet” som studiens styrka men menar samtidigt att analyserna ibland inte är stringenta nog. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Journal articles on the topic 'Engelska språket'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles