Contents
Academic literature on the topic 'Enkätundersökning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Enkätundersökning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Enkätundersökning"
1
Ghadimi, Mariet. "När vänner av motsatt kön inte tillåts." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 27–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3005.
Full textAbstract:
Denna artikel baseras på en enkätundersökning bland 2356 elever i årskurs nio i Sverige. I artikeln studeras ungdomars erfarenheter av vänskapsrelationer. En stor majoritet uppger att de umgås med vänner på sin fritid, går hem till vänner och bjuder vänner hem till sig. Men en grupp ungdomar, framförallt flickor med utlandsfödda föräldrar tillåts inte umgås med vänner av motsatt kön.
2
Johansson, Staffan, and Andreas Liljegren. "Socialtjänsten som granskningsobjekt." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 1 (September 27, 2021): 3–28. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4082.
Full textAbstract:
Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.
3
Gustafsson, Rolf Å., and Marta Szebehely. "Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning." Socialvetenskaplig tidskrift 14, no. 1 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2007.14.1.2594.
Full textAbstract:
Denna artikel presenterar resultat från en stor enkätundersökning som jämför arbetsmiljön inom privat och offentligt bedriven äldreomsorg. Varken de förhoppningar eller farhågor som uttalades när entreprenadiseringen inleddes för drygt tio år sedan bekräftas. Däremot visar det sig att entreprenadiseringen förändrar innebörden i omsorgsarbetarnas relationer till kommunens politiker.
4
Holmström, Simon, Ann-Marie Pendrill, Urban Eriksson, and Nina Reistad. "Gymnasiets laborationsundervisning i fysik – Vad påverkar lärares val av laborationer?" Lumat: International Journal of Math, Science and Technology Education 7, no. 1 (February 25, 2019). http://dx.doi.org/10.31129/lumat.7.1.364.
Full textAbstract:
Vilka faktorer påverkar svenska gymnasielärares laborationsundervisning i fysik? Frågan aktualiseras av den svenska läroplansrevisionen från 2011. I denna studie fick 17 lärare på fyra gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning i fokusgruppsintervjuer. Baserat på en analys av dessa intervjuer genomfördes en kompletterande enkätundersökning med 66 lärare. Händelselogik användes som analysverktyg för att förstå hur lärarnas laborationsundervisning påverkas av olika faktorer. Resultaten från fokusgrupperna tyder på att lärare uppskattar laborationer som 1) bygger på enkel utrustning, 2) ger ett bra resultat avseende värdet på konstanter, samt 3) laborationer som eleverna tycker om. I enkätundersökningen framstod styrdokumenten som en starkare påverkansfaktor än i fokusgrupperna – men resultaten från båda delarna av undersökningen tyder på att styrdokumenten inte är den viktigaste faktorn i lärares val och upplägg av laborationer.
In English
What factors influence Swedish upper secondary teachers' laboratory teaching in physics? This is an issue raised by the curriculum reform of 2011 in Sweden. In this study, 17 teachers at four different upper secondary schools discussed their laboratory teaching in focus group interviews. Based on an analysis of these interviews, a supplementary survey of 66 teachers was conducted. Logic of events was used as an analytical tool to understand how different factors influence teachers' teaching. The results from the focus groups indicate that teachers appreciate laboratory work that 1) are based on simple equipment, 2) provide good values of constants, 3) laboratory exercises that the students like. In the survey, the syllabus emerged as a stronger factor of influence than in the focus groups – but, the results from both parts indicate that other factors than the syllabus play a larger role for teachers' choice and layout of laboratory work.
FULL TEXT IN SWEDISH.
5
Bergh, Andreas, and Gissur Erlingsson. "Kommunala bolag – i vems intresse?" Nordisk Administrativt Tidsskrift 97, no. 1 (December 23, 2020). http://dx.doi.org/10.7577/nat.4107.
Full textAbstract:
I denna uppsats redovisas resultat från en enkätundersökning besvarad av 648 fullmäktigeledamöter och bolagstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner. Vi visar att det råder betydande oenighet bland kommunpolitiker kring huruvida ledamöter i kommunala bolagsstyrelser i första hand bör representera kommunens eller bolagets intressen. Oenighet råder även om i vilken utsträckning bolagsstyrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen, där politiker från s, v och mp är mer benägna än politiker från övriga partier att anse att styrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen. Resultaten är tankeväckande i ljuset av att kommunala bolag har funnits länge i Sverige, att antalet är trendmässigt stigande samt att allvarlig kritik har riktats mot att majoriteten av bolagens styrelseledamöter rekryteras på politisk grund. Vissa har påpekat att de kommunala bolagens styrelser saknar adekvat kunskap om vad det innebär att bedriva företag, andra har uppmärksammat att det riskerar att politisera bolagen samt kortsluta förutsättningar för ansvarsutkrävande. Styrelseuppdraget kompliceras av att kommunala bolag verkar under både offentlig och privat rätt. Observationerna i uppsatsen utgör ett viktigt bidrag till forskningen om kommunala bolag. Det vi ser kan utgöra potentiella problem eftersom det är enkelt att föreställa sig att intresse- och målkonflikter uppstår avseende huruvida en styrelseledamot ska låta sina ställningstaganden styras av partipolitiska hänsyn alternativt kommunens eller bolagets intressen.
6
Eriksson, Anita, Dennis Beach, and Ann-Katrin Svensson. "Förskolechefens anavar och uppdrag i ett kommunalt förvaltningsperspektiv." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 11 (December 3, 2015). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1204.
Full textAbstract:
The revision of the Swedish Education Act and of the Pre-School Curriculum of 2010 involved a demand for improved pedagogical quality and for an alteration and clarification of roles and responsibilities within the pre-school sector. In the revision the responsibilities, authorizations and rights to make decisions of the Heads of Preschool were articulated and clarified. This article describes and discusses how the new responsibilities and tasks of the Heads of Preschool have been interpreted and how the response to the revisions has manifested itself within a framework of municipal public administration. The data used consists of a questionnaire answered by 48 administrative officials with responsibility for education government in different municipalities. The result shows that the Heads of Preschool in a majority of municipalities are faced with increasing responsibilities and a new accountability structure. In order to meet the demands for improved pedagogical quality they are also expected to provide competence development opportunities for preschool staff.2010-års revideringen av skollagen och förskolans läroplan innebar dels ökade krav på pedagogisk kvalitet och dels på en förändrad och förtydligad ansvarsstruktur i förskolan. För förskolechefens del explicitgjordes och förtydligades både ansvar, befogenhet och beslutsrätt. I artikeln beskrivs och problematiseras hur förskolechefens ansvar och uppdrag tolkas och kommer till uttryck i ett övergripande kommunalt förvaltningsperspektiv i samband med dessa revideringar. Data utgörs av en enkätundersökning besvarad av 48 förvaltningstjänstemän anställda i olika kommuner. Resultatet visar att förskolechefen i flertalet kommuner har tilldelats ett stort ansvar när det gäller att tolka och initiera den förtydligade ansvarsstrukturen och skapa förutsättningar i form av kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonalen för att möta de ökade kraven på pedagogisk kvalitet.
Dissertations / Theses on the topic "Enkätundersökning"
1
Lorentzi, Mattias. "Användningen av riksdagsbiblioteket. Enkätundersökning 2000." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101561.
Full text
2
Hofer, Karlsson Camilla. "Läslust : En enkätundersökning om elevers läsvanor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11904.
Full textAbstract:
Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevernas läsvanor på fritiden samt om det har någon påverkan på deras attityd till skolämnen. Syftet var också att belysa hur lärare kan öka läslusten hos eleverna som inte läser på sin fritid. Metoden som jag använde mig av var enkätundersökning som gjordes med elever och sammanställning av frågeformulär från två lärare på en mellanstadie skola. Min slutsats av detta arbete är att man måste fånga upp barnens läslust redan när barnen är små och ständigt arbeta med att hitta nya vinklar för att deras läslust inte ska försvinna.
3
Hermansson, Josefin, and Jenni Liveborn. "Barnmorskan som amningsvägledare : En webbaserad enkätundersökning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42799.
Full textAbstract:
Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige är en nedåtgående trend. Tidigare forskning visar att mammor upplever amningsvägledning som bristfällig, tvetydig och präglad av tidsbrist. Genom att ta reda på barnmorskors erfarenheter av och inställning till amning och amningsvägledning skulle eventuella kunskapsbrister kunna åtgärdas och missuppfattningar förebyggas.Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter av och inställning till amning och amningsvägledning, med utgångspunkt från antalet yrkesverksamma år som barnmorska.Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Data från 120 deltagare analyserades med deskriptiv statistik utifrån medelvärden som centralmått och standardavvikelser som spridningsmått.Resultat: Det framkom olikheter kring amning och amningsvägledning beroende på hur länge barnmorskorna varit yrkesverksamma. Både barnmorskor med kort- och lång erfarenhet menade att tidsbrist påverkade amningsvägledningen. Barnmorskor med kort erfarenhet tenderade att använda “hands on-teknik” i större utsträckning, medan barnmorskor med lång erfarenhet frågade mammor vilket stöd som givits tidigare, innan ytterligare amningsvägledning gavs. Slutsatser: Barnmorskor anser att amningsvägledning är roligt, men svårt. Amningsvägledning präglas av tidsbrist. Samstämmigheten i vårdkedjan brister och föräldrar får sannolikt olika råd från olika instanser, gällande amning. Barnmorskor önskar, oavsett antal yrkesverksamma år, mer utbildning inom amning.
4
Ahlqvist, Pehr, and Frida Fondelius. "Dialysmiljö på patientens villkor - En Enkätundersökning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26376.
Full textAbstract:
Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö på patientens villkor. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhäl-le. Utbildningsområde omvårdnad 2009.Att vara dialyspatient innebär att patienten är beroende av en livsuppehållande och tidskrävande behandling. Patienterna lär sig leva med de krav som förväntas av dem och genom att vara delaktiga i sin vård kan de se sig som betydelsefulla och autono-ma. Syftet var att beskriva hemodialyspatienternas erfarenheter av att kunna påverka specifika önskemål i samband med dialysbehandling. Datainsamling skedde genom ett semistrukturerat frågeformulär bland 30 dialyspatienter på en hemodialysavdel-ning. Studien hade en kvantitativ ansats. Resultatet visade att dialyspatienterna var nöjda/mycket nöjda med sina dialysdagar och tider utan att ställa egna krav. Patien-terna ville ha fasta scheman för sina dialyser och att livet i övrigt anpassades efter dessa tider. Deras coping ledde till att de kände en trygghet med fasta dialystider. Flera patienter angav önskemål om att dialyseras på enkelrum.Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysis on the patients´own terms. A questionnaire. De-gree project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2009.To be a dialysis patient means to be dependent on a life-sustaining and time-consuming treatment. The patients learn to live with the restrictions which are placed on them. By being more involved in their care they could experience the satisfaction of becoming more independent. The aim of the study was to describe haemodialysis patients’ experiences of being able to influence specific aspects of the dialysis treat-ment. A quantitative study using data obtained from a semi-structured questionnaire that was distributed among 30 dialysis patients at a haemodialysis unit was per-formed. The results showed that the dialysis patients were satisfied/very satisfied with their dialysis days and schedules and did not wish to make any changes. Patients seemed to prefer a fixed schedule which they can plan their lives around. Such a schedule provides them with a feeling of security, developed by their coping. Several patients requested to have their dialysis treatments in a single-room.
5
Weber, Sjöholm Lovisa, and Alexine Wirén. "Sjuksköterskors syn på trycksårsprevention - en enkätundersökning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26214.
Full textAbstract:
Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat.Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.
6
Nilsson, Emelie, and Victoria Palm. "Kvinnors erfarenheter av medicinsk abort : Enkätundersökning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52717.
Full text
7
Bäckman, Elisabeth, and Johanna Danielsson. "Primärvårdsläkare och kostbehandling : En kvantitativ enkätundersökning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-318655.
Full textAbstract:
Bakgrund: Tidigare studier har visat att primärvårdsläkare upplever sin kostkunskap som sämre än önskvärd, vilket gör att de sällan samtalar om matvanor med sina patienter. Dock tycker de att kosten är viktig och anser att det är deras ansvar att prata om den. Syfte: Att undersöka hur primärvårdsläkare upplever sina kunskaper om Livsmedelsverkets kostråd samt hur ofta de samtalar om matvanor med olika patientgrupper. Metod: En kvantitativ metod användes i form av en enkät som skickades ut via mail till HR-chefer, divisionschefer samt verksamhetschefer runtom i landet som sedan vidarebefordrade den till primärvårdsläkare. Totalt deltog 78 verksamma primärvårdsläkare. För databearbetning användes datorprogrammen IBM SPSS (version 24), där statistiska samband prövades med Spearmans rangkorrelation och Microsoft Office Excel (version 16.0.4432.1000), där diagram utarbetades. Resultat: Den självupplevda kunskapen gällande kostråd är generellt Ganska bra för alla livsmedelsgrupper hos våra respondenter. Den självupplevda kunskapen gällande kostråd om tillsatt socker tenderar att vara bättre och den självupplevda kunskapen gällande kostråd om rött kött och charkprodukter tenderar att vara sämre i relation till de andra livsmedelsgrupperna. Samtal om matvanor sker i större utsträckning med diabetes typ 2-patienter och mer sällan med patienter med högt blodtryck vid jämförelse samtliga patientgrupperna emellan. Primärvårdsläkare anser att kosten är viktig vid både prevention och behandling. En övervägande majoritet ser även ett behov av en dietist i sitt arbete och har möjlighet att remittera till en. Slutsats: Generellt är den självupplevda kostkunskapen relativt god hos våra deltagande primärvårdsläkare och tillämpningen av samtal om matvanor varierar mellan patientgrupperna. Kosten upplevs som viktig och ett tydligt dietistbehov finns.
8
Fält, Torgny. "SEX SOM FÖRSVAR MOT ÅNGEST : En enkätundersökning." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-91794.
Full textAbstract:
Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.
9
Walter, Hanna. "Stress inför och under föräldraskapet : - en enkätundersökning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229846.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS. Resultat. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan blivande föräldrars upplevelser av stress. Stress mätt över tid minskade bland mammor respektive bland pappor. Det fanns även skillnader i upplevelser av stress i relation till bakgrundsfaktorer. Under graviditeten var upplevelsen av stress störst bland de i åldersgruppen 25-35 år, de som väntade sitt första barn samt de med en högre utbildning. Två månader efter förlossningen uppgav nyblivna mammor, de i åldersgruppen 25-35 samt de som fått sitt första barn en högre stress. Ett år efter förlossningen förelåg endast en skillnad mellan mammor och pappor, där mammor var mer stressade. Konklusion. Det föreligger skillnader mellan mammor och pappors upplevelser av stress. För ökad förståelse och för att kunna erbjuda adekvat stöd till blivande föräldrar bör ytterligare forskning bedrivas.The purpose of this study was to investigate the prospective mothers 'and fathers ' experiences of stress before and during parenthood and compare any differences. Method. Expectant parents in Västernorrland enrolled in the study in conjunction with routine ultrasound. Parents answered a questionnaire on three occasions, in the middle of pregnancy, two months and one year after childbirth. The responses were analyzed with SPSS. Results. The results showed that there are differences between the prospective parents' experiences of stress. Estimated stress measured over time fell among mothers and among fathers. There were also differences in the experience of stress in relation to background factors. During pregnancy, the experience of stress was greatest in those aged 25-35 years, those who were expecting their first child and those with a higher education. Two months after delivery indicated that mothers,those who were aged 25-35 years, and those who had their first child a higher level of stress. A year after giving birth was only one difference between mothers and fathers, where mothers were more stressed. Conclusion. There are differences between mothers 'and fathers ' experiences of stress. For better understanding and to provide adequate support to expectant parents, further research should be conducted.
10
Ehlin, Maria, and Sanna Rundquist. "Stress och aktivitetsbalans bland lärare : En enkätundersökning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39994.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa ökar i samhället och de som arbetar inom kontaktyrken löper stor risk att utsättas för stress. Tre av tio lärare i förskoleklass, grundskolan och fritidshem har besvär relaterade till arbetet som i stor utsträckning är orsakad av stress. En individs aktivitetsbalans påverkar dennes hälsa och välbefinnande. Syftet var att beskriva lärares självskattade stress och aktivitetsbalans. Examensarbetet gjordes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med bakgrundsfrågor, frågor om stress och instrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Det var 57 respondenter som besvarade enkäten. Respondenterna skattade högre stress på arbetet än utanför arbetet. Respondenterna har en relativt låg aktivitetsbalans. Det finns ett signifikant negativt samband mellan stress och aktivitetsbalans. Det finns ingen signifikant skillnad mellan respondenterna med hemmaboende barn och utan hemmaboende barn, på variablerna stress på arbetet, stress utanför arbetet eller aktivitetsbalans. Arbetsterapeuter skulle kunna ge hälsofrämjande och förebyggande insatser till lärare, för att minska deras stress och bibehålla och förbättra deras aktivitetsbalans. Resultatet kan inte generaliseras då det är få respondenter, men det kan ligga till grund för vidare studier.Mental illness increases in the society and those who works in contact professions have a high risk be exposed to stress. Three in ten preschool teachers, recreation instructors and compulsory school teachers have troubles related to the work, stress is a common cause. A person’s occupational balance influences health and well-being. The purpose was to describe self-rated stress and occupational balance among teachers and recreation instructors. A quantitative cross-sectional study which included demographic questions, questions about stress and the Occupational Balance Questionnaire (OBQ). There was 57 participants. The participants self-rated higher stress at work than outside work. The participants had a low occupational balanced. It was a negative correlation between stress and occupational balanced. It was no significant difference between those living with or without children, on the variables stress at work, outside work or occupational balanced. Occupational therapists can provide health promotional and prevention measures to teachers and recreation instructors to decrease their stress, maintain and improve their occupational balance. The results can not be generalize because of a low number of participants, but it can be used for future studies.
Books on the topic "Enkätundersökning"
1
centralbyrån, Sweden Statistiska, ed. Varför föds det så få barn?: Resultat av en enkätundersökning om vad som påverkar beslutet att få barn. [Stockholm]: Statistiska centralbyrån, 2001.
Find full text