Academic literature on the topic 'Entreprenadavtal'

Construction projects are generally designed as a general contract or a complete contract. In a general contract the commercial contract that is being used is AB 04 and related advice and instructions, AMA AF 07. In AB 04 there is an insurance requirement that stipulates that the contractor shall take all risks and liability insurance for the contract where the client must be co-insured. Construction law is almost exclusively regulated by the various standard contracts, one of those is AB 04. The Construction Contracts Committe is an organization that has published the standard contracts in this area of law and also the advice and instructions to help the parties to understand the agreements. The insurance requirement occurs in an area of law that is complex and the meaning of the concept is not entirely clear, nor which of the parties’ interests and responsibilities that are covered by the types of insurances that are provided by the insurance requirement. This can create problems for the contractor and his client because the possibility exists that neither party knows what protection, or the extent of that protection, that the insurance obligation provides for the contract. The essay investigates the meaning and consequence of the insurance obligation by discussing how the insurance obligation is portrayed by the literature that is published in this field of law. To investigate the meaning of the insurance obligation it is in my opinion important to also describe the meaning of the insured interest, some of the different types of liability that the parties may have and also the meaning of minimum coverage that are possible to have with the two types of insurance. Insurance terms from two different insurance companies, If and Zurich, is compared with the minimum of coverage possible in AMA AF 07 to determine wheter the insurance terms are compatible whit AMA AF 07 and the consequences that occur for the policyholder in the event that the insurance terms are not compatible.

Varje entreprenad är unik på så sätt att den i något eller i några avseenden skiljer sig från andra entreprenader. Det kan handla om att uppföra en byggnad snarlik en annan, det som skiljer entreprenaderna åt är att inblandade parter, avtal, utförande av arbetsuppdraget samt tillkommande ÄTA-arbeten kommer att, på ett eller annat sätt skilja sig åt mellan varandra. Då entreprenadrätten inte är lagstadgad i Sverige ges möjligheter att under ett kontrakterat arbete föreskriva förändringar i det ursprungliga avtalet, för att ett så tillfredsställande slutresultat som möjligt ska kunna uppnås. I nästan alla entreprenader uppkommer ÄTA-arbeten, som kan beskrivas som arbeten som utförs i anknytning till och är av samma natur som det ursprungliga kontrakterade arbetet. ÄTA-systematiken regleras i AB 04, som i allmänhet tolkas som branschpraxis och utges av byggandets kontraktskommitté. ÄTA-arbeten står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten och utgör således en för beställaren, ändringsbefogenhet där rätten att beställa nödvändiga tilläggsarbeten, eller avbeställa ännu inte utförda kontraktsarbeten föreligger. Entreprenören blir med hänsyn till detta, både bunden och berättigad att utföra de ÄTA-arbeten som uppfyller formaliteterna. För att ett beställt ÄTA-arbete ska föreligga krävs en skrivelse angående detta av beställaren, samt att arbetet är av samma natur som det kontrakterade arbetet. Likställda ÄTA-arbeten har inget skriftlighetskrav, men då svårigheter att bevisa muntliga avtal föreligger borde entreprenören för att säkra rätten till betalning, ändå vänta med att påbörja ett likställt ÄTA-arbete till dess att en skrivelse om arbetet finns att tillgå. Denna utredning har visat att ändringsbefogenheten är anledningen till att tvister uppstår i entreprenadförhållanden och att tvister kan undvikas genom att precisera kontraktshandlingarna. Ett ÄTA-arbete berättigar till betalning om kraven för vad som utgör ett ÄTA-arbete är uppfyllda samt om arbetet har ett direkt samband med och är av samma natur som kontraktsarbetena. Formaliteterna för ett ÄTA-arbete måste vara uppfyllda för att ersättning ska utgå. Undantag från formaliteterna kan dock göras gällande, dessa är oskälighetsbedömningen och dolusregeln, vilket innebär att ersättning kan utgå även om formaliteterna inte är uppfyllda. Entreprenören kan bli berättigad till ersättning för faktisk mängd och inte det som föreskrivits i mängdregleringen om det finns bevis att faktisk mängd föreligger. Det är alltid entreprenörens skyldighet att bevisa att ett ÄTA-arbete föreligger för att ersättning skall utgå.<br>Each contract is unique because each project is different from other projects. What distinguishes the contracts is that the parties involved, agreements, execution of the work assignment and additional work will differ between each other. Since the contract law is not constitutional in Sweden, opportunities are given during a contracted work to prescribe changes to the original agreement, in order to achieve the best result as possible. In almost all contracts, additional work will arise. Additional work can be described as a work that are carried out in connection with and are of the same nature as the original contracted work. The additional work-system is regulated in AB 04, which is generally accepted as industry practice and is issued by the contract's contract committee. Additional work stands for changes-, additional- and resigning work. This constitutes a power of change for the purchaser where the right to order necessary additional work, or cancellation of contract work not yet performed. With this in mind, the contractor becomes both bound and entitled to carry out the additional work that meets the formalities. For an ordered additional work to exist, a written order is required by the purchaser, and the additional work needs to be of the same nature as the contracted work. Equal additional work has no written requirement, but when difficulties in proving verbal agreements exist, the contractor should, in order to secure the right to payment, still wait to start an equal additional work until received order in writing. This investigation has shown that the power of amendment is the reason why disputes arise in contractual relations and that disputes can be avoided by specifying the contract documents. An additional work entitles to payment if the requirements for what constitutes an additional work are fulfilled and that the work is directly related to and is of the same nature as the contract work. The formalities for an additional work must also be fulfilled for compensation to be paid. Exceptions to the formalities can, however, be made valid, these are the innocence assessment and the dolus rule, which means that compensation can be paid even if the formalities are not fulfilled. The contractor may be entitled to compensation for the actual quantity and not the amount prescribed in the quantity regulation, if there is evidence that the actual quantity exists. It is always the contractor's obligation to prove that an additional work exists for compensation to be paid.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas. Entreprenadavtal skall i noterade bolag och koncerner intäktsredovisas i enlighet med International Accounting Standards 11, som säger att intäkter skall redovisas successivt i takt med projektets färdigställande. Standarden anses härstamma från den principbaserade redovisningen vilket innebär att tolkningen av densamma görs av dess användare. Begreppet tillförlitlighet är betydande i standarden och studien syftar dels på att undersöka hur företag uppnår de krav på tillförlitlighet som ställs i IAS 11. Då standarden är principbaserad kan företagens roll att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation i sina rapporter tolkas olika. Intervjuer har genomförts hos två stora noterade företag i bygg- och fastighetsbranschen för att studera deras uppfattning av tillförlitlighet och hur de går till väga för att uppfylla de krav som ställs på begreppet i IAS 11. För att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet finns revisorerna. Revisorerna tillför genom sin granskning trovärdighet till den ekonomiska information som publiceras. Revisorernas arbete övervakas i sin tur av Revisorsnämnden som ser till att revisionsverksamheten som bedrivs är av hög klass enligt de uppsatta kraven. Revisorsnämndens praxis är disciplinärenden där revisorn åsidosatt sig sina skyldigheter som kvalitetskontrollant av ekonomisk information. För att studera vad som krävs av revisorerna för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet vid entreprenadavtal har en studie av Revisorsnämndens praxis gjorts.Undersökningen visade att revisorernas arbete är av största vikt i båda perspektiven. Företagen uppnår tillförlitlighet genom att ha prognosgenomgångar, kompetent personal och redovisningssystem som fungerar väl. De undersökta företagen hade även interna revisioner som bidrog till att eventuella brister i den interna kontrollen kunde upptäckas och undvikas. Den externa revisorns roll innebar inte bara en roll som granskare utan även som informationsförmedlare avseende de poster som ansågs vara mest utsatta för risk och förslag gavs av densamme om eventuella åtgärder som behövdes vidtas för att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation. Det fanns inte några större tolkningsskillnader mellan de båda företagen angående begreppet tillförlitlighet eller hur det ska uppfyllas vid entreprenadavtal. Revisorernas arbete med att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet vid entreprenadavtal grundade sig i att dokumentera de utförda betryggandeåtgärder som genomförts på områden valda utifrån kriterierna väsentlighet och risk. Företagens projektredovisning och dess tillförlitlighet skall granskas. Likaså måste revisorerna granska entreprenadavtalen och den gjorda beräkningen av färdigställandegraden. Samtidigt måste en bedömning göras för eventuella förlustrisker av entreprenadavtalet och att det i årsredovisningen anges vilka principer som har använts vid intäktsredovisningen.<br>Program: Civilekonomprogrammet

Kommentaren till AB 04 kap 4 § 3 p. 1 hänvisar till den rättspraxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar. Fråga uppkommer hur AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar ska tillämpas i praktiken och om det är lämpligt att tillämpa kontrollansvaret som ansvarsgrund på avtal om entreprenad. Kommentaren infördes i samband med revideringen av AB 04 och utgjorde en nyhet, i jämförelse med regleringen i AB 92. Regleringen i AB 04 kap. 4 § 3 p. 1 ska läsas tillsammans med AB 04 kap. 5 § 4, för att utröna om en beställare kan tillerkännas ansvarsfrihet på grund av en omständighet som ligger utom beställarens kontroll. Begreppet kontrollansvar tycks, i den kommersiella entreprenadjuridiken, tillerkännas en skild innebörd, jämfört med köprätten. Kontrollansvaret har i den köprättsliga litteraturen jämförts med ett strikt ansvar med undantag för force majeure. Hänsyn till skillnaderna mellan avtal om köp och avtal om tjänst tycks ha lämnats utan avseende vid införandet av kommentaren till AB 04 kap. 4 § 3 p. 1. I ett nyligen publicerat avgörande från Svea Hovrätt belyses att ansvarskretsens omfång i AB 04 är snävare, jämfört med ansvarskretsens omfång i köprätten. Att tillämpa köprättens kontrollansvar på entreprenadavtal tycks således ej längre alltid vara lämpligt. De frågor som uppkommer med anledning av AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar behandlas i uppsatsen. Ansvarsfrågan har stor betydelse för entreprenadavtal, med anledning av att avtal om entreprenad inbegriper stora kontraktssummor och omfattande tjänstearbeten. Vår slutsats är att AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar bör revideras. En revidering av Allmänna Bestämmelser och utgivande av nya motiv till densamma har beslutats av Byggandets Kontaktkommitté, vilket torde utgöra tillfälle att antingen förtydliga hur kontrollansvaret ska tillämpas på entreprenadavtal eller helt enkelt eliminera hänvisningen till köprätten. Vår bedömning är att ansvarsgrunden kontrollansvar är för sträng för att tillämpas på entreprenadavtal.