Dissertations / Theses on the topic 'Entreprenadavtal'

Construction projects are generally designed as a general contract or a complete contract. In a general contract the commercial contract that is being used is AB 04 and related advice and instructions, AMA AF 07. In AB 04 there is an insurance requirement that stipulates that the contractor shall take all risks and liability insurance for the contract where the client must be co-insured. Construction law is almost exclusively regulated by the various standard contracts, one of those is AB 04. The Construction Contracts Committe is an organization that has published the standard contracts in this area of law and also the advice and instructions to help the parties to understand the agreements. The insurance requirement occurs in an area of law that is complex and the meaning of the concept is not entirely clear, nor which of the parties’ interests and responsibilities that are covered by the types of insurances that are provided by the insurance requirement. This can create problems for the contractor and his client because the possibility exists that neither party knows what protection, or the extent of that protection, that the insurance obligation provides for the contract. The essay investigates the meaning and consequence of the insurance obligation by discussing how the insurance obligation is portrayed by the literature that is published in this field of law. To investigate the meaning of the insurance obligation it is in my opinion important to also describe the meaning of the insured interest, some of the different types of liability that the parties may have and also the meaning of minimum coverage that are possible to have with the two types of insurance. Insurance terms from two different insurance companies, If and Zurich, is compared with the minimum of coverage possible in AMA AF 07 to determine wheter the insurance terms are compatible whit AMA AF 07 and the consequences that occur for the policyholder in the event that the insurance terms are not compatible.

Varje entreprenad är unik på så sätt att den i något eller i några avseenden skiljer sig från andra entreprenader. Det kan handla om att uppföra en byggnad snarlik en annan, det som skiljer entreprenaderna åt är att inblandade parter, avtal, utförande av arbetsuppdraget samt tillkommande ÄTA-arbeten kommer att, på ett eller annat sätt skilja sig åt mellan varandra. Då entreprenadrätten inte är lagstadgad i Sverige ges möjligheter att under ett kontrakterat arbete föreskriva förändringar i det ursprungliga avtalet, för att ett så tillfredsställande slutresultat som möjligt ska kunna uppnås. I nästan alla entreprenader uppkommer ÄTA-arbeten, som kan beskrivas som arbeten som utförs i anknytning till och är av samma natur som det ursprungliga kontrakterade arbetet. ÄTA-systematiken regleras i AB 04, som i allmänhet tolkas som branschpraxis och utges av byggandets kontraktskommitté. ÄTA-arbeten står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten och utgör således en för beställaren, ändringsbefogenhet där rätten att beställa nödvändiga tilläggsarbeten, eller avbeställa ännu inte utförda kontraktsarbeten föreligger. Entreprenören blir med hänsyn till detta, både bunden och berättigad att utföra de ÄTA-arbeten som uppfyller formaliteterna. För att ett beställt ÄTA-arbete ska föreligga krävs en skrivelse angående detta av beställaren, samt att arbetet är av samma natur som det kontrakterade arbetet. Likställda ÄTA-arbeten har inget skriftlighetskrav, men då svårigheter att bevisa muntliga avtal föreligger borde entreprenören för att säkra rätten till betalning, ändå vänta med att påbörja ett likställt ÄTA-arbete till dess att en skrivelse om arbetet finns att tillgå. Denna utredning har visat att ändringsbefogenheten är anledningen till att tvister uppstår i entreprenadförhållanden och att tvister kan undvikas genom att precisera kontraktshandlingarna. Ett ÄTA-arbete berättigar till betalning om kraven för vad som utgör ett ÄTA-arbete är uppfyllda samt om arbetet har ett direkt samband med och är av samma natur som kontraktsarbetena. Formaliteterna för ett ÄTA-arbete måste vara uppfyllda för att ersättning ska utgå. Undantag från formaliteterna kan dock göras gällande, dessa är oskälighetsbedömningen och dolusregeln, vilket innebär att ersättning kan utgå även om formaliteterna inte är uppfyllda. Entreprenören kan bli berättigad till ersättning för faktisk mängd och inte det som föreskrivits i mängdregleringen om det finns bevis att faktisk mängd föreligger. Det är alltid entreprenörens skyldighet att bevisa att ett ÄTA-arbete föreligger för att ersättning skall utgå.<br>Each contract is unique because each project is different from other projects. What distinguishes the contracts is that the parties involved, agreements, execution of the work assignment and additional work will differ between each other. Since the contract law is not constitutional in Sweden, opportunities are given during a contracted work to prescribe changes to the original agreement, in order to achieve the best result as possible. In almost all contracts, additional work will arise. Additional work can be described as a work that are carried out in connection with and are of the same nature as the original contracted work. The additional work-system is regulated in AB 04, which is generally accepted as industry practice and is issued by the contract's contract committee. Additional work stands for changes-, additional- and resigning work. This constitutes a power of change for the purchaser where the right to order necessary additional work, or cancellation of contract work not yet performed. With this in mind, the contractor becomes both bound and entitled to carry out the additional work that meets the formalities. For an ordered additional work to exist, a written order is required by the purchaser, and the additional work needs to be of the same nature as the contracted work. Equal additional work has no written requirement, but when difficulties in proving verbal agreements exist, the contractor should, in order to secure the right to payment, still wait to start an equal additional work until received order in writing. This investigation has shown that the power of amendment is the reason why disputes arise in contractual relations and that disputes can be avoided by specifying the contract documents. An additional work entitles to payment if the requirements for what constitutes an additional work are fulfilled and that the work is directly related to and is of the same nature as the contract work. The formalities for an additional work must also be fulfilled for compensation to be paid. Exceptions to the formalities can, however, be made valid, these are the innocence assessment and the dolus rule, which means that compensation can be paid even if the formalities are not fulfilled. The contractor may be entitled to compensation for the actual quantity and not the amount prescribed in the quantity regulation, if there is evidence that the actual quantity exists. It is always the contractor's obligation to prove that an additional work exists for compensation to be paid.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas. Entreprenadavtal skall i noterade bolag och koncerner intäktsredovisas i enlighet med International Accounting Standards 11, som säger att intäkter skall redovisas successivt i takt med projektets färdigställande. Standarden anses härstamma från den principbaserade redovisningen vilket innebär att tolkningen av densamma görs av dess användare. Begreppet tillförlitlighet är betydande i standarden och studien syftar dels på att undersöka hur företag uppnår de krav på tillförlitlighet som ställs i IAS 11. Då standarden är principbaserad kan företagens roll att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation i sina rapporter tolkas olika. Intervjuer har genomförts hos två stora noterade företag i bygg- och fastighetsbranschen för att studera deras uppfattning av tillförlitlighet och hur de går till väga för att uppfylla de krav som ställs på begreppet i IAS 11. För att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet finns revisorerna. Revisorerna tillför genom sin granskning trovärdighet till den ekonomiska information som publiceras. Revisorernas arbete övervakas i sin tur av Revisorsnämnden som ser till att revisionsverksamheten som bedrivs är av hög klass enligt de uppsatta kraven. Revisorsnämndens praxis är disciplinärenden där revisorn åsidosatt sig sina skyldigheter som kvalitetskontrollant av ekonomisk information. För att studera vad som krävs av revisorerna för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet vid entreprenadavtal har en studie av Revisorsnämndens praxis gjorts.Undersökningen visade att revisorernas arbete är av största vikt i båda perspektiven. Företagen uppnår tillförlitlighet genom att ha prognosgenomgångar, kompetent personal och redovisningssystem som fungerar väl. De undersökta företagen hade även interna revisioner som bidrog till att eventuella brister i den interna kontrollen kunde upptäckas och undvikas. Den externa revisorns roll innebar inte bara en roll som granskare utan även som informationsförmedlare avseende de poster som ansågs vara mest utsatta för risk och förslag gavs av densamme om eventuella åtgärder som behövdes vidtas för att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation. Det fanns inte några större tolkningsskillnader mellan de båda företagen angående begreppet tillförlitlighet eller hur det ska uppfyllas vid entreprenadavtal. Revisorernas arbete med att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet vid entreprenadavtal grundade sig i att dokumentera de utförda betryggandeåtgärder som genomförts på områden valda utifrån kriterierna väsentlighet och risk. Företagens projektredovisning och dess tillförlitlighet skall granskas. Likaså måste revisorerna granska entreprenadavtalen och den gjorda beräkningen av färdigställandegraden. Samtidigt måste en bedömning göras för eventuella förlustrisker av entreprenadavtalet och att det i årsredovisningen anges vilka principer som har använts vid intäktsredovisningen.<br>Program: Civilekonomprogrammet

Kommentaren till AB 04 kap 4 § 3 p. 1 hänvisar till den rättspraxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar. Fråga uppkommer hur AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar ska tillämpas i praktiken och om det är lämpligt att tillämpa kontrollansvaret som ansvarsgrund på avtal om entreprenad. Kommentaren infördes i samband med revideringen av AB 04 och utgjorde en nyhet, i jämförelse med regleringen i AB 92. Regleringen i AB 04 kap. 4 § 3 p. 1 ska läsas tillsammans med AB 04 kap. 5 § 4, för att utröna om en beställare kan tillerkännas ansvarsfrihet på grund av en omständighet som ligger utom beställarens kontroll. Begreppet kontrollansvar tycks, i den kommersiella entreprenadjuridiken, tillerkännas en skild innebörd, jämfört med köprätten. Kontrollansvaret har i den köprättsliga litteraturen jämförts med ett strikt ansvar med undantag för force majeure. Hänsyn till skillnaderna mellan avtal om köp och avtal om tjänst tycks ha lämnats utan avseende vid införandet av kommentaren till AB 04 kap. 4 § 3 p. 1. I ett nyligen publicerat avgörande från Svea Hovrätt belyses att ansvarskretsens omfång i AB 04 är snävare, jämfört med ansvarskretsens omfång i köprätten. Att tillämpa köprättens kontrollansvar på entreprenadavtal tycks således ej längre alltid vara lämpligt. De frågor som uppkommer med anledning av AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar behandlas i uppsatsen. Ansvarsfrågan har stor betydelse för entreprenadavtal, med anledning av att avtal om entreprenad inbegriper stora kontraktssummor och omfattande tjänstearbeten. Vår slutsats är att AB 04s hänvisning till köprättens kontrollansvar bör revideras. En revidering av Allmänna Bestämmelser och utgivande av nya motiv till densamma har beslutats av Byggandets Kontaktkommitté, vilket torde utgöra tillfälle att antingen förtydliga hur kontrollansvaret ska tillämpas på entreprenadavtal eller helt enkelt eliminera hänvisningen till köprätten. Vår bedömning är att ansvarsgrunden kontrollansvar är för sträng för att tillämpas på entreprenadavtal.

<p>Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM.</p><p>Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18.</p><p>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter.</p><p>Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund.</p><p>En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.</p>

En ständigt aktuell debatt inom redovisning är vilka kriterier som ska ligga till grund vid bedömningen av när recognition av intäkter skall ske. Diskussionen har sin grund i vilka rekvisit som ska uppfyllas för att recognition av intäkter skall ske. IASB och FASB kom år 2014, efter ett samarbete sedan år 2002 som en del i harmoniseringsprocessen, ut med IFRS 15 - Revenue from Contracts with Customers. IFRS 15, som är en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning, kommer bland annat att ersätta de nuvarande standarderna IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.   I denna studie tillämpas rekvisiten för recognition av intäkter i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att analysera effekter på bolagsskatt, informationsvärde och utdelningsmöjligheter. Med utgångspunkt i intressentmodellen och de finansiella rapporternas syfte till att lämna information till intressenter så analyseras effekterna. Analyserna sker utifrån sju konstruerade typfall som belyser effekterna till följd av att IFRS 15 respektive IAS 11 tillämpas. Studien är förutsägande och typfallens balansräkningar, resultaträkningar och avtal syftar till att visa vilka faktorer som blir avgörande när eventuella skillnader i intäktsredovisningen uppstår. Därefter analyseras vilken eller vilka intressenter som påverkas vid tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15.   Syftet med studien är att genom tillämpning av standarderna i typfallen, på ett pedagogiskt sätt analysera ekonomiska konsekvenser vid tillämpning av IFRS 15, för aktiebolagets intressenter avseende informationsvärde till intressenter, bolagsskattens påverkan och utdelningsmöjligheter. Studien visar att tillämpningen av den nya standarden IFRS 15 kan påverka intäktsredovisningen och då skapa skillnader i bolagsskatt, informationsvärde och utdelningsmöjligheter mellan standarderna IFRS 15 och IAS 11.   Resultaten av studien pekar på att skillnader kan uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med IAS 11 då införandet av kravet på överföring av kontroll för recognition av intäkter skiljer sig från att föra över de betydande risker och förmåner förknippade med en tillgång. Vidare kan skillnader uppstå om ett avtal delas upp på flera prestationsåtagande vid tillämpning av IFRS 15 medan avtalet har ett prestationsåtagande vid tillämpning av IAS 11. Skillnader kan även uppstå när kontroll inte kan överföras över tid enligt IFRS 15 medan successiv vinstavräkning kan tillämpas vid intäktsredovisning enligt IAS 11 och om flera avtal ska ses som ett enligt IAS 11 men delas upp på flera avtal enligt IFRS 15. De intressenter som gynnas eller missgynnas kan vara ägare, anställda, myndigheter samt kreditgivare. Det framkommer av analyserna att det är beroende på vilken typ av skillnad som uppstår som blir avgörande för om en intressent kan anses missgynnas eller gynnas.<br>A constant and current debate within accounting is what criteria’s should be the basis for assessing when the recognition of revenue should take place. The discussion is based on the conditions which must be met for the recognition of revenue to take place. IASB and FASB published in 2014, after collaboration since 2002 as part of the harmonization process, IFRS 15. IFRS 15 is a new accounting standard for revenue recognition which will replace the current standards IAS 18 Revenue and IAS 11 Construction Contracts.   In this study the conditions for recognition of income are applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to analyze the effects on income tax, information value and dividend potential. Based on the stakeholder model and the objective of financial statements, which are to provide information to stakeholders, the effects are analyzed. The analysis is based on seven constructed scenarios that illustrate the effects as a result of the application of IFRS 15 and IAS 11.   The purpose of the study is to through the application of standards in the scenarios in a educational way analyze the economic consequences for the companies stakeholders regarding information value, the effect on income tax and dividend potential. The study shows that the application of the new standard IFRS 15 may influence revenue recognition and as a result it could create differences between the two standards IFRS 15 and IAS 11 regarding income tax, information value and dividend potential.   The results of the study indicate that differences may arise from the introduction of the requirement for the transfer of control of the recognition of revenue, contracts are divided on several performance commitments in IFRS 15 while the contract has one performance commitment in application of IAS 11. Differences may also occur when the control cannot be transferred over time in accordance with IFRS 15 while the percentage-of-completion method can be applied to revenue recognition in accordance with IAS 11. The stakeholders that benefit or have an disadvantage could be the owners, employees, authorities and creditors. It emerges from the analyzes that it is dependent on the type of difference that will determine whether a stakeholder can be considered disadvantaged or favored.

Den Europeiska organisationen IASB och den Amerikanska organisationen FASB gav i maj 2014 ut IFRS 15-Intäkter från avtal med kunder vilket är den nya standarden med anvisningar om hur intäkter ska redovisas. Denna standard började gälla 1 januari 2018 och ersatte de äldre intäktsredovisningsstandarderna IAS 11 och IAS 18. Problemet med de äldre standarderna var att det fanns en svårighet med att hitta den kritiska tidpunkten för rekognition av intäkter. Med anledning av detta var den nya standardens yttersta syfte att klargöra för när intäkter ska tas upp i bolagens räkenskaper. Syftet med denna studie är att belysa de redovisningsskillnader som finns mellan IFRS 15 och IAS 11 samt undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader får för bolags intressenter och deras beslutsfattande. För att på bästa sätt kunna belysa dessa skillnader består empirin av egenkonstruerade typfall där de olika redovisningsstandarderna appliceras. Användandet av typfall grundar sig i att det när studien gjordes inte fanns några årsredovisningar som hade IFRS 15 som redovisningsgrund eftersom standarden är så ny. För att kunna bestämma när en intäkt ska tas upp i redovisningen blir matchnings och realisationsprincipen två centrala delar i analysen. Med hjälp av vetenskapliga källor och etablerade teorier analyseras dessa. Vid analys av empirin och vid slutsatserna är det främst intressentteorin som ligger till grund för analysen. Således är de slutsatser som dras baserade på intressentteorin. Studien kommer fram till att IFRS 15 betraktas som något mer försiktig än sin föregångare IAS 11.

Vid entreprenader förekommer ett begrepp som kallas ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete). Ett ÄTA-arbete uppstår när beställaren under entreprenadtidens gång föreskriver något som inte är angivet i kontraktshandlingarna. ÄTA är dessutom beställarens garanti för att dennes önskemål med investeringen blir som det är tänkt. Entreprenören är vid sådana tillfällen både berättigad och skyldig att utföra dessa ÄTA-arbeten mot ersättning. Detta står att läsa i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som entreprenadavtalen ofta grundas på.1 När det kommer till entreprenörens rätt att erhålla betalning för arbeten som denne anser inte ingår i kontraktsarbetena kallas det för ”arbeten likställda med ÄTA-arbeten” (vidare kallat likställda arbeten). Den bestämmelsen återfinns i 2:4 i standardavtalen.  Regleringen gällande likställda arbeten verkar till synes väldigt genomtänkt och belyst av upphovsmännen i föreningen Byggandets kontraktskommité (BKK). Det har dock visat sig att den bestämmelse som skapats för att råda bot på eventuella problem när verkligheten avviker från det förmodade, inte sällan vållar meningsskiljaktigheter mellan parterna. Samtidigt som entreprenören vill ha extra betalt för arbeten som inte står med i kontraktet, så ligger det i beställarens intresse att betala så lite som möjligt utöver kontraktssumman. En fråga som väckt min nyfikenhet är hur en tvist om betalning för likställda arbeten kan bli så omfattande och handla om ett belopp om 21 miljoner kronor som i NJA 2015 s. 3.2 Informerade entreprenören inte beställaren om att de ansåg att det förelåg ett likställt arbete? Inhämtade entreprenören beställarens synpunkter, som i sin tur förklarade att de var av en annan åsikt? I händelse av det senare, varför fortsatte entreprenören att utföra likställda arbeten vid äventyr av att inte erhålla betalning? Eller har entreprenören inhämtat beställarens synpunkter utan att erhålla ett positivt svar av beställaren men valt att fortsätta ändå för att senare tvista om saken?  Hade det inte varit en mindre riskabel lösning för entreprenören att häva kontraktet i stället för att riskera att arbeta utan att erhålla betalning? Det känns i sammanhanget som att entreprenören står för en större del av riskerna när det kommer till de likställda arbetena och kostnaderna som uppstår. Under den senaste 15-årsperioden då AB 04 och ABT 06 varit gällande har BKK genom de nu gällande standardavtalen, och Högsta domstolen (HD) med sina prejudicerande domar, fastställt hur de grundläggande begreppen och rekvisiten ska tolkas när det gäller regeln om likställda arbeten i 2:4 och framförallt frågor om hur de här aktuella bestämmelserna i kapitel 2 i standardavtalen ska tolkas.  Uppsatsen handlar således om likställda arbeten och problematiken kring det begreppet.