Relevant bibliographies by topics / Entreprenörskap

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Entreprenörskap'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 28 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Entreprenörskap.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Entreprenörskap"

1

Kupferberg, Feiwel. "Entreprenörskap som existentiell handling." Sociologisk Forskning 39, no. 2 (April 1, 2002): 68–103. http://dx.doi.org/10.37062/sf.39.19435.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Storck Christensen, Ditte. "Om bildandet av ”pedagogiskt entreprenörskap” – ett prekärt projekt?" Educare, no. 3 (September 1, 2016): 63–86. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2016.3.994.

Full text
Abstract:
In 2010, the Swedish government asked The Swedish National Agency for Education to make entrepreneurship into a “thread” in the primary school curriculum. I show that in this process, educational research came to function as a mediator, connecting the spheres of politics, economy and education, without threatening the autonomy of the respective fields. According to official documents, educational research was mobilized by the agency for the purpose of implementation. I argue, however, that the most important role of research was to perform an act of neutralization of disruptive differences between the fields by means of a creative reconceptualization of the concept of entrepreneurship. I suggest that this ability of pragmatic neutralization of differences, constitute an overseen “use” of research, the understanding of which is crucial for a proper assessment of its relationship to policy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olsson, Ann-Sofie Köping. "Fri och fattig men rik i anden? Om kulturellt entreprenörskap." Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 13, no. 01 (January 4, 2011): 130–32. http://dx.doi.org/10.18261/issn2000-8325-2010-01-11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Elo, Janne, and Hannah Kaihovirta. "Entreprenöriell bildkonst: En dialog om utbildning som mötesplats för entreprenörskap och bildkonst." Nordic Journal of Art and Research 6, no. 1 (March 8, 2017). http://dx.doi.org/10.7577/if.v6i1.1972.

Full text
Abstract:
I den samtida diskussionen kring skola och utbildning har entreprenörskap stigit fram som ett återkommande tema på såväl en Nordisk som en internationell nivå. Den grundläggande utbildningen förväntas utveckla elevers entreprenöriella kompetenser, vilket samtidigt innebär att lärarutbildningarna är tvungna att förhålla sig till och ta i beaktande entreprenörskap som fenomen. Kravet på att kunna förhålla sig till entreprenörskap gäller även skolans enskilda undervisningsämnen, och entreprenörskapets relation till dessa kan anses vara förhållandevis svagt utforskat. Mot denna bakgrund tar sig denna artikel an att utforska och uttala möjliga beröringspunkter mellan skolämnet bildkonst och entreprenörskap. Syftet är att belysa hur entreprenörskap som fenomen kan förstås på ett konstruktivt sätt i en kontext av bildkonstundervisning. Artikeln pekar på flera beröringspunkter på en grundläggande nivå och lägger en grund för en vidare diskussion kring entreprenörskap i bildkonst, och kan även fungera som stöd för att synliggöra sambanden i såväl lärarutbildning som grundläggande utbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sunnerfjell, Jon. "Från bruksmentalitet till anställningsbarhet – eller från ett flytande begrepp till ett annat?" Arbetsmarknad & Arbetsliv, September 8, 2023. http://dx.doi.org/10.58236/aa.25139.

Full text
Abstract:
I efterdyningarna av globalisering och automatisering tampas alltjämt många före detta industriorter i Sverige med att ställa om till en tjänste och serviceinriktad ekonomi. I denna artikel presenterar jag analyser av etnografiska observationer från två arbetsmarknadspolitiska åtgärder organiserade i en utpräglad bruksortsmiljö där begreppet bruksmentalitet förekom som förklaring till hög arbetslöshet och låg studiemotivation. Resultaten visar hur lokala värdesystem kan inverka på förståelsen och översättningen av den arbetsmarknadspolitik som förs inom ramen för det så kallade ”aktiva” samhället främjandes policybegrepp som anställningsbarhet och entreprenörskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kostenniemi, Peter. "Det är saligare att investera än att ge: Entreprenörskap i Sveriges Televisions julkalender." Barnboken 42 (2019). http://dx.doi.org/10.14811/clr.v42i0.399.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"Ylva Hasselberg & Tom Petersson (eds),‘Bäste broder!’ Nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv." Scandinavian Economic History Review 56, no. 2 (June 2008): 167–69. http://dx.doi.org/10.1080/03585520802069363.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Entreprenörskap"

1

Johanson, Eric, and Morgan Ovén. "Akademiskt entreprenörskap : Utbildningens betydelse för entreprenörskapet." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3731.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Azadi, Ardalan. "Artistens entreprenörskap." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2652.

Full text
Abstract:
Teknikens utveckling och kommersialiseringen av internet har förändrat musikindustrins spelplan. Numera är artister inte lika beroende av skivbolag som finanserar dyra studiotimmar med mera utan kan själva åstadkomma en hög inspelningskvalitet med billigare utrustning. De har också möjligheten att själva marknadsföra sig via internet och bygga upp sina varumärken. Syftet med undersökningarna som ligger till grund för detta arbete var att kartlägga de nya arbetsuppgifter artisterna fått till följd av digitaliseringen. Resultatet användes sedan för att belysa vilka områden som kan effektiviseras och förbättras. Undersökningen fokuserade på artister som var i ett tidigt skede av sina karriärer men hade som mål att livnära sig på sin livemusik. Arbetet mynnade ut i slutsatsen att de mindre etablerade artisterna har svårt att konkurrera med artister som backas upp av större musikbolag. Mycket på grund av att de inte klarar av eller hinner med allt administrativt arbete som krävs för att försörja sig på sin livemusik. Många artister verkar prioritera bort den administrativa delen till fördel för konstnärskapet. När de administrativa delarna av företagen inte sköts hamnar artisten i en ond spiral. När man väljer att inte betala skatt på sin lön, prioriterar bort marknadsföring och att skriva avtal så skadar det artistskapets varumärke på sikt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Albertsson, Peter. "Entreprenörskap och programutveckling." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-121532.

Full text
Abstract:
I slutet av år 2005 blev en ny applikation utvecklad. Applikationen hade en innovativ potential att marknadsföras internationellt vilket ledde till att en patentansökan lämnades in och företaget Mobisma AB grundades. Den tekniska lösningen uppfyllde kraven för en patentansökan och hade nyhet, uppfinningshöjd och en industriell användbarhet. Avsikten med den här uppfinningen var att styra användarens frånvarustatus i en telefonväxel från sin mobiltelefon. Vid den här tidpunkten årsskiftet 2005/2006 var det unikt med applikationer för en mobiltelefon. Många företag i telekombranschen visade intresse av lösningen i sina system. Företaget Mobisma är idag silverpartners med Panasonic World Wide. Denna rapport beskriver den genomförda utvecklingsprocessen med tonvikt på entreprenörskap och patent. Två områden som är viktiga att känna till för ingenjörer med denna typ av ambitioner. Den historia och erfarenhet som beskrivs kan vara värd att känna till.
At the end of 2005 a new application was developed. The new application had an innovational potential to be markets international, which later led to a patent application and the business Mobisma AB was invented. The technical solutions meet the requirements for a patent application and it got novelty, inventive and an industrial application. The intent of this invention was to guide the user from commodity status in to a telephone exchange from their cell phones. At the year end of 2005/2006 it was unique with this type of applications for a cell phone. There were plenty of telecommunications industry businesses that showed interest in the solution of their system. The business Mobisma is today silver partners with Panasonic World Wide. This report describes the completed development with an emphasis on entrepreneurship and patents. Two very important areas that are important for an engineer to know about of this sorts of ambitions. This history and its experiences that are described are very important to know about.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karlsson-Holm, Robin, and Linus Linder. "Entreprenörskap genom brädspel." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24831.

Full text
Abstract:
Sammanfattning ”Entreprenörskap genom brädspel” Nivå: Kandidatuppsats i Innovation - 15 HP Institution: Akademin för Innovation, Teknik och Design (IDT) Författare: Linus Linder & Robin Karlsson-Holm Titel: Entreprenörskap genom brädspel Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Entreprenörskap, Entreprenöriellt lärande, Spel, Simulation och Innovation Forskningsfrågor: Hur kan utformning av ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag se ut? Syfte: Syftet med studien är att utveckla ett entreprenörskapsspel som genererar kunskaper i entreprenörskap. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie som har haft parallella metoder för insamling av förstahandskällor. Dels i form av semi-strukturerade intervjuer med informanter och sedan i en mer experimentell metod, aktionsforskning. Genom att använda kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer skapar författarna en bättre helhetsbild av studien. Slutsats: Efter arbetets gång har författarna utvecklat ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag. Spelet har anpassats efter Ung företagsamhets processmodell för att ge elever kunskaper och erfarenheter som dem kommer ha användning för vid UF-företagande. I Unga Entreprenörer får eleverna starta ett företag och sedan driva det, på samma sätt som dem kommer driva sina framtida UF-företag. I uppstartsfasen fattar eleverna beslut samt bekantar sig med begrepp som affärsplan, marknadsanalys, marknadsetablering och budgetering. I den drivande fasen får eleverna i grupp fatta många beslut samt att dem bekantar sig med begrepp som marknadsföring, konkurrensfördelar, kundrelationer, resultaträkning samt balansräkning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lagnström, Gabriel. "Entreprenörskap inom restaurangbranschen." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52963.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Olsen, Hege, and Jenny Åman. "Att utbilda i entreprenörskap : En studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1260.

Full text
Abstract:

Titel

Att utbilda i entreprenörskap

– en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap

Frågeställning

Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?

Syfte

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.

Metod

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.

Teori

Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande.

Resultat

I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sunvén, Katarina, and Karin Andersson. "Entreprenörskap i skolan. Om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31087.

Full text
Abstract:
Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden.Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Samuelsson, Per, and Fredrik Karlsson. "Socialt entreprenörskap som varumärkesprofilering." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12707.

Full text
Abstract:
Abstract Interest in the subject appeared from real events. We seemed to discern a trend in society. We have noted that the amount of social enterprises to a greater extent is formed in Sweden. Companies like GodEl, Postkodslotteriet and DEM Collective are typical illustrations of companies included in the category of social enterprise. It seemed as socially profiled companies is the new generation companies. The purpose of this essay is to make an inventory of possible competitive advantages that arise from social branding. As a result of our study the approach is inductive. We drew attention to a phenomenon that we observed in reality. We have conducted a qualitative study consisting of three focus groups and three interviews. We compiled empirical material and connected it to the appropriate theories. Respondent’s perception of traditional funds for charity and the desire for smarter solutions indicates that there is a new trend in society, a trend that is humanitarian, attractive, and here to stay. We believe that consumers are more aware of their consumption choices. We want to maintain that this awareness is not based in rational consumer choices, but more ethically conscious consumer choices, which fosters social branding. The timeliness of the social branding creates a competitive advantage. By profiling the brand of social entrepreneurship, create competitive advantage by providing an image that we think consumers want. It is an image based on contemporary values that attract today's and tomorrow's consumers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Korsgren, Jon. "Entreprenörskap i skolan : Gymnasielärares attityd och inställning till begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5656.

Full text
Abstract:
Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlägger och systematiserar hur lärare beskriver innehållet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och fördjupar sig även i hur lärarna ser på upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör även en analys av möjliga entreprenöriella undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lärarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda på en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förståelseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kännetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats. I arbetets resultatdel slås bland annat fast att begreppet entreprenöriellt lärande av lärarna ses som ett verktyg för undervisning i entreprenörskap. Det framgår även som tydligt att entreprenörskap främst sätts i samband med företagande och/eller kreativitet. Begreppet entreprenöriellt lärande uppfattas i sin tur som mer diffust och mindre värdeladdat än begreppet entreprenörskap. De undervisningsmetoder som lärarna ansåg vara förknippade med entreprenörskap betonade främst antingen undervisningsstrategier/undervisningsinnehåll eller undervisningsstruktur/undervisningsform. Med utgångspunkt i intervjupersonernas svar var det möjligt att klargöra att entreprenörskap, utifrån ett skolperspektiv, inte bör ses som något nytt. Samtliga lärare i undersökning utgick från redan befintliga tillvägagångssätt när de beskrev metoder för entreprenöriell undervisning. I och med att lärarna uppfattade att svagare elever, som av olika anledningar ofta kan ha svårare att finna kreativitet och initiativförmåga, som de elever som har svårast med den typ av undervisning som lärarna sätter i samband med entreprenörskap, klargör uppsatsen även att det är svagare elever som får störst problem med entreprenörskapsundervisning. De problem som lärarna ansåg att entreprenöriell undervisning kan resultera i sträckte sig sammantaget från elevorienterade problem till lärar- och skolorienterade problem. Allt som allt uppfattar lärarna att det är partipolitiska beslut och en övergripande samhällsutveckling som legat till grund för lanserandet av entreprenörskap i den svenska skolan. Denna slutsats sätter uppsatsen i samband med övergripande samhällsteoretiska uppslag av Manuel Castells och Richard Florida.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Attefjord, Julia, and Irena Lalovic. "Kvinnors entreprenörskap : Politiska incitament och stödsystem för kvinnors entreprenörskap inom branschen vård och omsorg." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35439.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och generera en djupare förståelse för utvecklingen av politiken som inverkar på kvinnors entreprenörskap inom branschen vård och omsorg. Metod: För att besvara undersökningens forskningsfråga samt uppfylla dess syfte har studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ textanalys har genomförts. Detta i syfte att finna information samt analysera de lagändringar och andra incitament som införts för att främja kvinnors entreprenörskap. Empiri och analys: Det materialunderlag som grundar studien utgörs av Riksdags-/Regeringsdokument, dokument från Statens offentliga utredningar samt dokument från Tillväxtverket och andra myndigheter som alla har använts och noggrant studerats för att identifiera de mest framstående och relevanta teman utifrån studiens syfte och den tidigare presenterade teoretiska referensramen. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att politiken som har haft en inverkan på kvinnors entreprenörskap har varit varierande, med incitamentsatsningar som både hämmat och motiverat kvinnors entreprenörskap inom branschen. Vi har identifierat att de politiska satsningar som genomförts haft utgångspunkter i bland annat främjandet av regelverken som styr kvinnors entreprenörskap. Historiska laghinder lever kvar än idag och förklarar de skillnader som föreligger mellan män och kvinnors entreprenörskap varför det följaktligen krävs en revidering av regelverken. Utöver revidering av regelverk krävs en förbättrad kunskap men också satsningar på att bryta de normer och stereotypa bilder som finns om kvinnors företagande genom att jämna ut segregationen mellan kvinnors och mäns entreprenörskap. För att främja kvinnors entreprenörskap behöver de få samma rätt till extern finansiell hjälp för att starta, driva och utveckla företag som det motsatta könet, det vill säga mannen.
Purpose: The purpose of this study is to analyze and generate a deeper understanding of the development of the policies that affect women’s entrepreneurship within the health and social care. Method: In order to answer the research question and to fulfill its purpose, the study has been conducted with a qualitative approach where a qualitative text analysis has been conducted. This in order to find information as well as analyze the legislative changes and other incentives introduced to promote women’s entrepreneurship. Empiricism andAnalysis: The material underpinning the study consists of Government documents, documents from the State Public Investigations and documents from the Swedish Agency for Growth and other Authorities, all of which have been used and carefully studied to identify the most prominent and relevant themes based on the purpose of the study and the previously presented theoretical reference framework. Conclusions: The conclusion that can be drawn is that policies that have had an impact on women’s entrepreneurship have been varied, with incentive initiatives that both inhibited and motivated women’s entrepreneurship in the industry. We have identified that the policy initiatives undertaken had starting points including the promotion of regulations that govern women’s entrepreneurship. Historic law barriers still exist today, explaining the differences between men and women’s entrepreneurship, which means that it is therefore necessary to revise the regulations. In addition to revising regulatory frameworks, improved knowledge, but also efforts to break the norms and stereotypical images about women’s entrepreneurship, are required by evening segregation between women’s and men’s entrepreneurship. In order to promote women’s entrepreneurship, they need the same right to external financial assistance to start, run and develop companies like the opposite sex, that is, the man.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Entreprenörskap"

1

Rietz, Anita Du. Kvinnors entreprenörskap: Under 400 år. Stockholm: Dialogos, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ljungar, Erik. Levebröd eller entreprenörskap?: Om utlandsfödda personers företagande i Sverige. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Olin, Karl-Gustav. Egen lyckas smed--: Finlandssvenska emigrantöden i Oregon med tyngdpunkt på entreprenörskap. Jakobstad: Olimex, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Petersson, Tom. Pengamakarna: 350 år av entreprenörskap och innovation inom det svenska finansiella systemet. Stockholm: Atlantis, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sanandaji, Nima. Sverige vs Kanada: Välfärd, skatter, entreprenörskap, integration, jämställdhet, vad kan länderna lära av varandra? Stockholm]: Samhällsförlaget, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

1944-, O'Neill Ken, and Martin Frank, eds. Understanding enterprise: Entrepreneurship and small business. 3rd ed. New York: Palgrave Macmillan, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Roubert, Carl Johan. Småländsk världsindustri: En studie om entreprenörer och kluster 1950-2002. Ljungby: Carl Johan Roubert, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

service), ScienceDirect (Online, ed. Tourism and entrepreneurship: International perspectives. Amsterdam: Butterworth-Heinemann, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Branson, Richard. Business Stripped Bare. London: Random House Publishing Group, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

1944-, Welsch Harold P., ed. Entrepreneurship: The way ahead. New York: Routledge, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Entreprenörskap' for particular source types:
Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography