Dissertations / Theses on the topic 'Entreprenörskap'

Titel

Att utbilda i entreprenörskap

– en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap

Frågeställning

Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?

Syfte

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.

Metod

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.

Teori

Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande.

Resultat

I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön

Metod

För att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet.

Slutsatser

Denna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället. De slutsatser och tendenser som vi har kommit fram till presenterar vi i det avslutande kapitlet Slutsatser.

Entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige blir det en alltmer globaliserad ekonomi, som leder till strukturförändringar i näringslivet. För att Sverige ska klara av den framtida tillväxten behövs fler företag startas. Företag är bra för samhället. Med inspiration från Gartner´s resonemang om att intresset inom entreprenörskap skall fokuseras på hur organisationen uppstår och bildas, är vårt syfte med uppsatsen att studera och klargöra faktorer som påverkar framväxten av entreprenörskap. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserar på närhet till det man undersöker och vi har genomfört fem intervjuer med fem olika entreprenörer som på ett eller annat sätt har tagit hjälp av Drivhuset i Gävleborg i samband med deras verksamhetsetablering. Teorierna som finns i uppsatsen utgår ifrån ett processrelaterat perspektiv inom entreprenörskap, där vi har valt att behandla entreprenörens egenskaper och familjens påverkan, samt nätverket. Dessa tre teman har utvecklats från intervjuerna och utgör stommen i såväl empiri- som teori- och analysdelen. Vårt arbete indikerar att dessa tre faktorer; entreprenörens egenskaper, familjens påverkan och nätverket sammantaget framkallar intentionen om skapandet mot entreprenörskap. Vad som också framgår är att delarnas påverkan inte behöver vara av samma omfattning. Detta innebär att dessa faktorer har olika stor påverkan på individen och hos vissa entreprenörer finns inte ens alla faktorer representerade. Individen kan ändå bedriva framgångsrikt entreprenörskap.

Entrepreneurship creates new ideas, new products and new jobs and is thereby important for a country’s economic development. Sweden is shifting toward a more globalised economy, which in turn leads to structural changes in trade and industry. More companies must be created if Sweden is to handle growth in the future. Companies are good for the society. Inspired by Gartner’s discussion that interest in entrepreneurship should be focused upon how organisations arise, our purpose with this paper is to study and clarify the factors that influence entrepreneurial growth. We have chosen a qualitative approach in our study about the influencing factors, a method emphasising nearness to the object studied. We have performed five interviews with five different entrepreneurs who in one way or another received assistance with their business establishment from Drivhuset in Gävleborg. The theories in this paper have a process orientated perspective in entrepreneurship where we have chosen to discuss the entrepreneur’s characteristics, the influence of family, and the entrepreneur’s own network. These three themes have evolved from the interviews and they make up the framework in the empirical as well as the theoretical and analytical parts. Our study indicates that it is these factors—the entrepreneur’s characteristics, family influence and networking—which together lie behind the creative intention that precedes entrepreneurship. The results also show that each specific influencing component doesn’t necessarily occur to the same extent as the others. This means that the factors have different effects on the individual and that not all factors are influential with some entrepreneurs. These individuals can still become successful entrepreneurs.

Denna uppsats behandlar ämnet entreprenörskap, svårigheter med att starta eget och

vilken hjälp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs av

Drivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma vid

uppstart av ett företag och på vilket sätt Drivhuset kan hjälpa till i dessa situationer. Vi

har även undersökt universitetets eventuella inverkan på entreprenörerna.

Arbetets inriktning har delats upp på dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, där vi

skall stå för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annan

uppsatsgrupp på universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, där vi har haft

kontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjälp av Drivhuset. Intervjuerna

har varit relativt öppna och genomförts med hjälp av en delvis strukturerad intervjuguide.

De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanställts i vårt resultat.

I teoriavsnittet behandlar vi olika syner på vad som är entreprenörskap och dess roll i

samhället samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i närområdet som arbetar

för att främja nyföretagandet. Vi beskriver också kortfattat de vanligaste

företagsformerna samt svårigheter med att starta och driva eget företag.

De företag vi valt att intervjua är Attityd i Karlstad som är verksamma inom

marknadsundersökningsbranschen, Finanslab som arbetar med makro- och fondanalyser,

Wellcase som jobbar med produktutveckling samt tagit fram ett CD- och Dvd-fodral och

slutligen Propria som tidigare bedrev en internetbaserad bokhandel.

I det avslutande kapitlet har vi diskuterat resultatet av intervjuerna och bland annat

kommit fram till att antagligen alla kan starta eget företag men en viktig egenskap är att

kunna marknadsföra och sälja sin produkt. Det finns vissa förkunskaper som kan vara bra

att ha, men de flesta kunskaper kan förvärvas efterhand. Huvudanledningen till att starta

eget anses vara friheten att kunna planera sitt arbete på egen hand och ingen av

respondenterna menade att det var ett svårt beslut.

De mest uppskattade delarna i Drivhusets verksamhet är hjälp med praktiska problem och

att ha någon att diskutera sina idéer med. En annan viktig del är förmedlingen av

kontakter även om detta inte värdesätts riktigt lika högt. Ett antal idéer till förbättring har

även framkommit under intervjuerna. När vi ser till Karlstads Universitets roll kan det

konstateras att ingen av respondenterna har fått någon direkt hjälp av dem vid uppstarten

av företaget.

The present licentiate thesis deals with decision processes, entrepreneurship, and politics in a local context. The study focuses on the local project Björntanden in Östersund, an entrepreneurial idea aiming at regional development. The purpose of the thesis is to understand the decision processes that enable or hinder the realization of entrepreneurial ideas in a local context.

The background of the study is the notion that regional development often is considered a condition for economic growth. Concepts such as local and entrepreneurial processes are commonly used in this context. These processes are seldom run in isolation by single actors but normally in cooperation with others. It is not uncommon that actors such as politicians and other representatives of local government and state agencies play an important role in influencing the conditions for local entrepreneurship. As decision processes in the private and public sector are different, this creates coordination problems.

Cooperation between many actors also tends to create coordination problems when actors with different organisational principles and organisational cultures meet in a joint arena. This is further accentuated when business people, civil servants, politicians and others are to cooperate in decision-making on entrepreneurial ideas that often are inherently unclear.

I followed the project Björntanden for four years by observations, interviews and studies of published and unpublished documents. On the basis of the experiences of the actors involved I have interpreted the meaning of their actions, i.e., what they have said and what they have done, in order to form the concepts used in the study. Through an interactive process between received theory and the gradually evolving results of the empirical study I have attempted to reach an understanding of the decision processes by linking local conditions, i.e. points of departure for entrepreneurial ideas in a local context, with different types of decision processes. The analysis indicates aspects that may create possibilities and space as well as obstacles for successful decision-making when entrepreneurship and politics are to act in cooperation.

I den här licentiatuppsatsen behandlar jag beslutsprocesser, entreprenörskap och politik i en lokal kontext. Studien fokuserar på det lokala projektet Björntanden i Östersund, en entreprenöriell idé för regional utveckling. Syftet med uppsatsen är att förstå de beslutsprocesser som ger möjlighet eller hindrar att entreprenöriella idéer i en lokal kontext förverkligas.

Bakgrunden till studien är att regional utveckling ofta framhålls som en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Begrepp som lokala och entreprenöriella processer är vanligt förekommande i ett sådant sammanhang. Dessa processer bedrivs sällan isolerade hos någon enskild aktör utan ofta i samverkan med andra. Vidare är det inte ovanligt att aktörer såsom politiker, kommunala och statliga företrädare har en framträdande roll för de möjligheter och hinder som gäller för entreprenörskap i ett lokalt sammanhang. Då beslutsprocesser inom den privata sektorn skiljer sig från beslutsprocesser inom den offentliga innebär det koordinationsproblem.

Samverkan mellan många aktörer tenderar också att leda till koordinationsproblem när mötet mellan aktörer med olika organisationsprinciper och organisationskulturer skall hanteras på en gemensam arena. Detta blir än mer framträdande, när näringslivsföreträdare, offentliga tjänstemän, politiker och andra skall samverka kring beslut om entreprenöriella idéer, vars signum många gånger är det otydliga.

Under fyra år har jag följt projektet genom observationer, enskilda samtal och studier av publicerade och opublicerade handlingar. Jag har utgått från aktörernas egna upplevelser och erfarenheter av projektet Björntanden och tolkat möjliga innebörder i deras ageranden i form av vad de har sagt och vad de har gjort som underlag för begreppsbildningen i studien. Genom växelspel mellan teoretiska utgångspunkter och den empiriska undersökningens gradvis framväxande resultat har jag försökt uppnå förståelse av beslutsprocesserna genom att sammankoppla lokala förutsättningar, alltså aktuella points of departure för entreprenöriella idéer, i en lokal kontext, med olika slag av beslutsprocesser. Analysen visar på aspekter som kan skapa möjligheter och ge utrymme men också hinder för framgångsrikt beslutsfattande när entreprenörskap och politik samverkar.

Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.

Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring.

Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål.

Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant?

Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering.

Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter. Vissa tar snabba beslut och ger sig in i nya branscher, medan andra arbetar mer metodiskt och eftertänksamt. Dock visar det sig att den entreprenör som inte arbetat efter den modell som managementlitteratur beskriver, är den som tagit sin verksamhet längst.