Academic literature on the topic 'Entreprenörskapsutbildning'

Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av entreprenörskapsutbildningi skolan utifrån ett motivationsperspektiv. Flera forskare är eniga om attmotivation är en viktig förutsättning för att elever ska ta till sig utbildningen. I ochmed införandet av den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011 kom begreppenentreprenörskap och entreprenöriella förmågor att bli centralt förankrade i skolan.Det finns en hel del studier som belyser entreprenöriellt lärande i framföralltgrundskolan men betydligt färre som fokuserar på just entreprenörskapsutbildningpå gymnasienivå. Studien utgår ifrån ett elevperspektiv och undersöker elevernasegna uppfattningar kring deras motivationsutveckling efter genomfördentreprenörskapsutbildning. Utifrån en fenomenografisk analysmetod, och utifrånFords (1992) målteori som är en av flera motivationsteorier, har ett antal kategorierav upplevelser från elevernas erfarenheter tagits fram. Resultatet visar framföralltpå att entreprenörskapsutbildning bidrar till elevens mognad samt att denförstärker elevernas tro på sin egen förmåga vilket är en av grundförutsättningarnaför att motivation ska kunna uppstå.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning? Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna. Ett aktörssynsätt utifrån ett bottom-up perspektiv används för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Vidare används en multipel fallstudie där jag analyserar varje fall var för sig och avslutar sedan med en jämförande analys mellan fallen från vilken slutsatserna dras. Det teoretiska ramverket fungerar som teoretiska utgångspunkter och innehåller begrepp och modeller från teorier om entreprenörskap och lärande. Dessa teoretiska utgångspunkter har utvecklats utifrån studiens angreppssätt som är abduktion eller den gyllene medelvägen. Centrala teoretiska begrepp som används i studien är lärandesituation, lärandeprocesser och lärandenivåer vilka sammanfattar studiens teoretiska referensram. Det huvudsakliga syftet med studien är att baserat på det teoretiska ramverket bidra med djupare förståelse för hur elevers företagsamma förhållningssätt kan utvecklas genom entreprenörskapsutbildning. Slutsatserna för denna studie är att utvecklingen av ett företagsamt förhållningssätt bestäms av olika inre och yttre lärvillkor i lärandesituationen. Lärandeprocesserna för de olika aktörerna kategoriserades som kognitiva (kunskapsmässiga), psykodynamiska (emotionella) och sociala (samarbetsmässiga). Lärandenivåerna som berördes av eleverna kategoriserades som: know-me, know-what, know-when, know-how, know-who och know-why.

Titel

Att utbilda i entreprenörskap

– en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap

Frågeställning

Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?

Syfte

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.

Metod

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.

Teori

Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande.

Resultat

I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vadentreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och somundersökningen ska svara på är följande:· Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna attde lär sig entreprenörskap?· Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande?· Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande?· Har eleverna inflytande på undervisningen?· Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande?Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande ochmotivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som harvalts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäteroch intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjortsom undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i attkvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenserhos eleverna.Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finnsdet infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjatanvända sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blevinskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b).Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse.Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främjaentreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och attbetygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriellaförmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandetmellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område attutforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hurgapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Någraforskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

The primary goal of development organizations is poverty reduction, but their initiatives have in recent years also been recognized as a potential tool in empowering women and raising their status. Previous knowledge on the topic is largely based in an understanding of empowerment that seems to miss or overlook limitations and impacts of initiatives which authors with a more feminist view on empowerment address. Thus, this thesis aims to increase the understanding of women’s empowerment in relation to development initiatives. A case study focusing on women who had previously participated in the business training and microcredit program of an NGO in Nairobi, Kenya was conducted. The study shows that through development organizations’ various initiatives women can be empowered on a personal and a collective level. For instance, the women’s self-confidence has increased and they see themselves as entitled to do things on their own, such as running a business. Further, through coming together as a group they gain access to new spaces and agency to act on their collective interests. However, little evidence of women’s empowerment on a relational level is seen. The study also shows that there are economic and gender-related barriers constraining the empowerment process.
Utvecklingsorganisationers primära mål är att minska fattigdom, men deras initiativ har på senare tid också kommit att erkännas som ett potentiellt verktyg för att främja kvinnors egenmakt och höja deras status. Tidigare kunskap om kopplingen mellan egenmakt och organisationers initiativ utgår i stor utsträckning från en förståelse av begreppet egenmakt som verkar missa eller förbise vissa begränsningar och effekter av initiativen, som andra med en mer feministisk syn på egenmakt lyckas belysa. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för kvinnors egenmakt i förhållande till utvecklingsinitiativ och den har utförts som en fallstudie fokuserad på kvinnor som tidigare deltagit i ett entreprenörskaps- och mikrokreditprogram hos en ideell organisation i Nairobi, Kenya. Studien visar att genom organisationers olika initiativ kan kvinnors egenmakt stärkas på ett personligt och ett kollektivt plan. Bland annat har kvinnornas självförtroende ökat och de ser sin rätt att göra saker på egen hand, såsom att driva ett företag. Genom att samlas som grupp får kvinnorna dessutom tillgång till nya utrymmen och möjligheter att agera på sina kollektiva intressen. I studien ses emellertid svaga tecken på kvinnors egenmakt inom äktenskapet. Slutligen visar studien att det finns ekonomiska och könsrelaterade barriärer som begränsar utvecklingen av kvinnors egenmakt.

Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.