Dissertations / Theses on the topic 'Epidemiological study in Sweden'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Epidemiological study in Sweden.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Westman, Jeanette. "Aspects of mental and physical health in immigrants in Sweden : an epidemiological study /." Stockholm, 2006. http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-813-4/.
Full textUddenfeldt, Per. "Primary biliary cirrhosis : an epidemiological and clinical study based on patients from northern Sweden." Doctoral thesis, Umeå universitet, Medicin, 1990. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96911.
Full textHärtill 6 uppsatser
digitalisering@umu
Åman, Malin. "Acute sports injuries in Sweden and their possible prevention : an epidemiological study using insurance data." Doctoral thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5128.
Full textDamber, Lena. "Lung cancer in males : an epidemiological study in northern Sweden with special regard to smoking and occupation." Doctoral thesis, Umeå universitet, Onkologi, 1986. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101306.
Full textS. 1-40: sammanfattning, s. 41-136: 6 uppsatser
digitalisering@umu
Jin, Ya-Ping. "From optic neuritis to multiple sclerosis : a paraclinical, epidemiological, and etiological study in Stockholm County, Sweden /." Stockholm, 1999. http://diss.kib.ki.se/1999/91-628-3824-5/.
Full textRobertson, Eva. "Aspects of foreign-born women's health and childbirth-related outcomes : an epidemiological study of women of childbearing age in Sweden /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-727-4/.
Full textHållmarker, Ulf. "Epidemiological Studies on Long Distance Cross-Country Skiers : Participants in the Vasaloppet 1955-2010." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260994.
Full textLeijon, Margareta. "Integrating perspectives in social medicine : a study using epidemiological and clinical methods with special reference to sickness absence /." Linköping : Univ, 2002. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2002/med754s.pdf.
Full textFathalla, Laith Hassan. "Kariesprevalens i Irak och Sverige - en jämförelse och analys av faktorer." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19823.
Full textAs a dental hygienist it is relevant to study caries epidemiological studies on both national and international levels. The purpose of this literature study has been to describe and compare dental caries status (DMFT) of 12 years olds in Sweden and Iraq and the factors underlying the DMFT and DMFT components and facilitating role. To achieve the objective information from scientific literature and publications, and data from WHO database on these countries were used. Results showed that the DMFT for 12 year olds in Iraq and Sweden was 1.7(2003), 1.0 (2005) respectively. DT component was high among Iraqi children (untreated caries) while the FT component was high in Denmark, (no data was available for Sweden). DMFT mean, sugar consumption, economic resources for dental care, number of dental health professionals, and fluoride applications were very different in Sweden and Iraq, yet DMFT difference was not marked and serious.
Advani, Abdolreza. "Epidemiological characterisation of Bordatella pertussis in Sweden, 1970-2004 /." Stockholm, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-052-7/.
Full textHägg, David. "Psoriasis in Sweden : observational studies from an epidemiological perspective." Doctoral thesis, Umeå universitet, Dermatologi och venereologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-113894.
Full textNilsson, Lena Maria. "Sami lifestyle and health : epidemiological studies from northern Sweden." Doctoral thesis, Umeå universitet, Näringsforskning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51825.
Full textSyftet med denna avhandling var att beskriva livsstil och kostvanor hos samer. Det var också att undersöka hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna av eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. En majorietsbefolkning har alltså undersökts ur ett minoritetsperspektiv. Avhandlingen belyser framför allt kostvanor, fördelning av de näringsämnen som innehåller energi (kolhydrat, protein, fett) och konsumtion av kok- och bryggkaffe. Bakgrunden till undersökningarna var att samerna, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen. När det gäller hjärtkärlsjukdom finns inga stora etniska skillnader, men samiska män, särskilt renskötande, har lägre risk att drabbas av cancer än icke-samer. Det finns ingen entydig förklaring till samernas relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med kostvanor och livsstil. Delstudie I var en intervjustudie med äldre samer och fungerade som bakgrund för de andra delstudierna. Tjugo äldre samer intervjuades om sina föräldrars livsstil och kostvanor för 50-70 år sedan. Dessutom analyserades kostdata från 81 renskötande och 226 icke-renskötande samer och 1842 matchade icke-samer för att se vilka skillnader som fanns mellan grupperna. Intervjuerna visade överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under 1930-1950-talen. Fet fisk äts fortfarande i högre utsträckning av renskötande samer än av andra samer och icke-samer. Saker som har hög kulturell betydelse (i detta fall renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse ur ett objektivt, vetenskapligt perspektiv. Andra typiska särdrag hos den samiska kosten var en hög andel av fett, blod och kokkaffe och en låg andel av bröd, fibrer och odlade grönsaker. Det dagliga livet hos samerna på 1930-1950-talen präglades också mycket mer av fysisk aktivitet än vad det gör idag. De samiska männen arbetade oftast långt hemifrån, medan kvinnorna hade ansvaret hemmavid för fiske, jordbruk och trädgårdsskötsel (som introducerades under 1930-1950-talen). Kvinnorna tog även hand om hushållsarbetet och barnen. Delstudierna II-V handlade om olika aspekter av samisk kost i relation till dödlighet och sjuklighet. Till dessa användes huvudsakligen data från Västerbottens hälsoundersökningar, men i delstudie V även från MONICA-projektet, som är en del av ett multinationell forskningsprojekt om hjärt-/kärlsjukdom. Totalt ingick på så sätt data från mer än 80 000 unika individer från en allmän, till största delen icke-samisk, normalbefolkning. Delstudie II byggde på en modell liknande den som använts för att undersöka hälsoeffekter av så kallad Medelhavsdiet. En poängskala från 0-8 poäng, en så kallad ”Sami diet score”, skapades för att spegla likheter med ”traditionell samisk” kost. Den hälft av deltagarna som åt mest rött kött, fet fisk, fett, bär respektive kokkaffe, fick 1 poäng var, sammanlagt maximalt 5 poäng. Den hälft av deltagarna som åt minst grönsaker, bröd respektive fibrer fick också 1 poäng var, sammanlagt maximalt 3 poäng. Stora likheter med en ”traditionell samisk” kost, det vill säga höga ”Sami diet score” poäng, var förknippade med en svagt ökad dödlighet, särskilt hos männen. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten i sig förklarar den relativt goda hälsan hos samer. Denna fråga är dock mycket svår att undersöka, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel, jämfört med vad samerna gjorde förr i tiden. Det gäller till exempel fet fisk och bär. För sådana livsmedel kan det därför vara extra svårt att påvisa samband med dödlighet. Syftet med kostenkäten i Västerbottens hälsoundersökningar är inte heller att spegla en ”traditionell samisk” kost. Det finns till exempel inga frågor om renkött och vilt, utan sådant kött räknas som en del av övrigt rött kött. Det här är första gången som någon undersökt betydelsen av ett ”traditionellt samiskt” kostmönster för hälsan på detta sätt. Fler liknande undersökningar i material med mer detaljerade frågor, som bättre fångar en samisk kost, är önskvärda. Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionella samiska” kosten, är både populära och kontroversiella. Eventuella långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I delstudie III speglades förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten med hjälp av så kallade LCHP (låg-kolhydrat, hög-protein) poäng. Högsta LCHP poäng fick de deltagare som åt minst kolhydrater och mest protein. Höga LCHP poäng påverkade inte risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, efter att statistisk hänsyn tagits till intaget av mättat fett och de vanligaste riskfaktorerna. LCHP score användes i denna studie, istället för exempelvis en LCHF (low carbohydrate, high fat) variant. På så sätt kunde betydelsen av total fettmängd och av mättat fett också vägas in i analyserna. Dessutom innehåller kolhydrater och protein samma mängd energi per gram, vilket gör det lättare att byta ut dem mot varandra i en poängskala. Fett innehåller nästan dubbelt så mycket energi per gram som proteiner och kolhydrater. Inte bara olika sorters fett, utan även olika sorters protein och kolhydrater, kan spela roll för hälsan. Det är därför mycket svårt att skilja ut effekterna av mängd och kvalitet av kolhydrater, protein och fett i kosten. I delstudierna IV och V undersöktes risken att bli sjuk i cancer eller få en akut hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer respektive mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade varken ökad generell cancerrisk, eller ökad risk för prostata- eller tjocktarmscancer. Kvinnor som drack kokkaffe ≥ 4 ggr/dag hade minskad risk för bröstcancer jämfört med kvinnor som drack <1 gång/dag. Både totalt kaffeintag och intag av bryggkaffe var kopplade till ökad risk för bröstcancer hos yngre kvinnor och minskad risk hos äldre. Män som drack mycket kokkaffe hade ökad risk för cancer i luftvägarna. Dessa resultat visar att de som dricker olika sorters kaffe kan ha olika stor risk att drabbas av olika sorters cancer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande och cancer. Denna studie var den första att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika sorters kaffe. När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe. Tidigare studier har visat motstridiga resultat när det gäller kaffe och hjärt-/kärlsjukdom, även om kaffekonsumtion är vedertaget förknippat med en del faktorer som kan öka risken att drabbas av hjärtinfarkt, till exempel ökade halter av blodfetter. Betydelsen av kokkaffe har aldrig undersökts tidigare i en studie där uppgifter om kaffedrickande samlats in i förväg. Delstudierna II-V är alla så kallade observationsstudier. I sådana studier följer deltagarna ingen bestämd forskningsplan, utan lever sina normala liv och jämförs sedan med varandra. I observationsstudier är det mycket svårt att ta hänsyn till alla möjliga störande faktorer som kan finnas i omgivningen. Därför är det i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan i en observationsstudie. Delstudierna II-V hade emellertid den starkaste design som en observationsstudie kan ha. De byggde på en representativ normalbefolkning (= en befolkningsbaserad kohort), där data samlats in från ett stort antal personer (> 80 000 unika individer) medan de ännu var friska (= en prospektiv kohort). Resultaten av enstaka observationsstudier har störst betydelse som underlag för att planera nya liknande, eller andra typer av mer riktade undersökningar. De är med andra ord hypotesgrundande. Om däremot flera observationsstudier visar på liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna, eller åtminstone sannolika.
(Nordsamiska) Guorahallama ulbmil lea muitalit sámi biepmu ja eallinvuogi birra ja iskat got árbevirolaš sámi borranvierut, makrobiebmama juogustus ja gáffegolaheapmi váikkuhit jámolašvuođa ja riskka oažžut borasdávdda dehe váibmo-/ suotnadávdda dábálaš davvi-ruoŧŧelaš ássiid luhtte. Guoktelogi sámi vuorrasa ledje jearahallon daid vánhemiid eallinvuogi ja borramuša birra 50-70 jagi áigi (Oassedutkan 1). Dasa lassin 397 sámi ja 1842 ruoŧŧelačča biebmandata guorahallojuvvo eahpe-paramehtarlaš iskamiid ja partialalaš unnimus kvadráhta metoda (PLS) mielde. Dát golbma čuovvovaš oassedutkama, gait kohortdutkamat, isket jápminsiva dehe borasdávdabuohccivuođa oaseváldiid luhtte Västerbottenis dearvas-vuohŧaiskkademiid hárrái (64 603-77 319 iskama) ja riskkaluoitimat leat rehkenaston Cox regrešuvnna mielde. Oassedutkamis 2 árbevirolaš sámi biebman lea speadjalaston čuokkesskála vuostá 0 rájes gitta 8 čuoggá. Dát bealli oaseváldiin geat leat eanemus rukses bierggu, buoiddes guoli, buoiddi, murjiid ja vuoššangáfe borran, lea ožžon 1 čuoggá juohke áidna biebmanelemeanta ovddas, oktiibuot eanemus 5 čuoggá. Vel 3 čuoggá dát bealli oaseváldiin lea ožžon geat lea unnimus šattuid, láibbi ja fiberiid borran, eanemus oktiibuot 3 čuoggá. Oassedutkamis 3 speadjalastá oktavuođa kolhydráhtaid ja proteiinnaid gaskkas biebmamis LCHP (vuolit-kolhydráhta, alit-proteiidna) čuoggáid bokte. Alimus LHCP čuoggát (=20) dát oasseváldit leat ožžon geat leat borran unnimus kolhydráhtaid ja eanemus proteiinnaid ja vuolimus čuoggát (=2) dát oasseváldit leat ožžon geat leat borran eanemus kolhydráhtaid ja unnimus proteiinnaid. Oassedutkamis 4 riska borasdávdabuohccivuođa ektui guorahallojuvvo brygg- ja vuoššangáffejuhkkiid luhtte. Oassedutkan 5 lei goallostuvvon dárkkástus-dutkan, gos riska fáhkkatlaš healladávdda oažžut gáffejuhkkiid luhtte rehkenasto logistihkalaš eaktuduvvon regrešuvnna bokte. Sáhttá leahkit nu ahte buoiddes guolli lea rievtti mielde leamašan deaŧaleabbo sámiide go boazobiergu lulli Lapplánddas 1930-1950-logus ja badjeolbmot ain dávjábut borret dan go iežá sámiid ja ruoŧŧelaččat. Iežá sierra erenomášvuohta sámi biebmamis lei alit oassi buoiddis, mális ja vuoššangáfes ja vuolit oassi láibbis, fiberiin ja šaddaduvvon šattuin (Oassedutkan 1). Stuora seammaláganvuođat árbevirolaš sámi biebmamiin, rievtti mielde alit Sami diet score čuoggát, ledje čatnon veahá aliduvvon jámolašvuhtii dievdduid luhtte muhto ii fal nissoniid luhtte (Oassedutkan 2). Biebman mas vuolit oassi kolhydráhtaid ja alit oassi proteiinnat, rievtti mielde alit LHCP čuoggát, ii váikkuhan riskka jápmit, maŋŋel go lea statistihkalaččat jurddašan ahte buoiddi borrat ja mat dát leat dát sajáiduvvon riskafáktorat (Oassedutkan 3). Gáffejuhkan ii lean čatnon eaneduvvon borasdávdariskii, iige eaneduvvon riskii oažžut prostata- gassačoalleborasdávdda. Nissoniin mat juhke vuoššangáfe ≥ 4 geardde/beaivái lei geahpeduvvon riska oažžut čižžeborasdávdda go nissonat mat juhke <1 geardde/beaivái. Ollesgáffe ja brygg-gáffe ledje čatnon eaneduvvon riskii oažžut čižžeborasdávddá nuorat nissoniid luhtte ja geahpeduvvon riskii vuorrasiin luhtte. Dievdduin mat juhke ollu vuoššangáfe lei eaneduvvon riska oažžut borasdávdda (Oassedutkan 4). Dievdduin mat juhke olu brygg-gáfe lei eaneduvvon riska oažžut healladávdda (Oassedutkan 5). Vuorrasit sámiid muitalusat man olu guoli sin vánhemat leat borran boazobierggu ektui 1930-1950-logus, čujuhit ahte bealit main alit kultuvrralaš mearkkašupmi eai dárbbaš seamma nanu objektivalš mearkkašumi atnit. Oassedutkamiid 2-5 bohtosat čujuhit ahte guorahallon bealit árbevirolaš sámi biebmamis ja eallinvuogis eai váikkut gárrasit dearvvašvuođa ja buohccivuođa dábálaš davviruoŧŧelaš ássiid luhtte.
(Lulesamiska) Dán guoradallama ájggom lij sáme biebmov ja viessomvuogev tsuojgodit, ja åtsådit gåk árbbedábak sáme bårråmdábe, stuoräládusebna juohkem ja káffajuhkam nuorttalándak álmmugin, bájnná jábmemav ja bårredávddabalov ja tsåhke-/ varravárredávddabalov. Guoktalågev sáme gatjádaláduvvin sijá äjgádij viessomvuoge ja biebmo birra 50-70 jage dán åvddåla (Oasseåtsålvis 1). Biebbmodáhtá 397 sámes ja 1842 láttes guoradaláduvvin parametragahtes gähttjalimij ja muhtem miere unnemus kvadráhta vuoge (PLS) viehkijn. Gålmmå tjuovvo oasseåtsådime, gájkka kohorttaåtsådime, vuolggin Västerbottena varresvuohtaåtsådimj oassálasstij jábmemårijs jali bårredávddaskihpudagájs (64 603-77 319). Ballamoarremerustallamav dahkin Cox regressionijn. Oasseåtsådibme 2 spiedjildij avtaárvojt árbbedábak sáme biebmon tjuokkesmåhtajn nållå rájes gávtse tjuoggáj. Dat lahkke oassálasstijs gudi bårrin ienemus ruoppsis biergov, buojdes guolev, buojdev, muorjijt ja máleskáfav, oattjoj avtav tjuoggáv juohkka avta bårråmoases, aktan 5 tjuoggá ienemusát. Ájn 3 tjuoggá oattjoj dat lahkke oassálasstijs mij båråj binnemus ruonudisájt, lájbijt ja fiberijt, aktan ienemusát 3 tjuoggá. Oasseåtsådibme 3 spiedjilt vidjurijt kolhydráhtaj ja proteijnaj gaskan biebmon nåv gåhtjodum LCHP (vuolle-kolhydráhta, alla-proteijna) tjuoggáj viehkijn. Alemus LCHP tjuoggájt (=20) oadtjun oassálasste gudi binnemus kolhydráhtajt ja ienemus proteinajt bårrin ja vuolemus LCHP tjuoggájt (=2) oassálasste gudi ienemus kolhydráhtajt ja binnemus proteijnajt bårrin. Oasseåtsådimen 4 åtsådaláduváj bårredávddaballo brygga- ja máleskáffajuhkkijn. Oasseåtsådibme 5 lij aktijdum guoradim-åtsådibme, gånnå káffajuhkkij tsåhkedávddaballo merustaláduváj aktijdam vihkemáhtsadime baktu. Vuordedahtek lij buojdes guolle ájnnasabbo gå boatsojbierggo sámijda oarjje Lapplándan 1930-1950-lågojn ja ájn vilá ällosáme guolev ienebut bårri gå ietjá sáme ja látte. Ietjá sierra merka sáme biebmon lij alep oasse buojdes, máles ja máleskáfas ja unnep oasse lájbes, fiberis ja sáddjidum ruonudisájs (Oasseåtsådibme 1). Árbbedábak sáme biebmo muoduk biebbmo, alep Sami diet score tjuoggáj, aktijaneduváj lasse jábmemijn sierraláhkáj ålmmåj hárráj (Oasseåtsådibme 2). Biebbmo vuolep kolhydráhttaåsijn ja alep proteijnnaåsijn, alla LCHP tjuoggáj, ittjij jábmembalov bájne, maŋŋel gå statistijkalattjat gehtjadam buojddebårråmijt ja ieme ballovidjurijt (Oasseåtsådibme 3). Káffajuhkam lij tjanádum juogu de lasse gájkkásasj bårredávddaballuj, jali lasse prostáhta- bahtatjoallebårredávddaj. Kujnajn gudi máleskáfav juhkin ≥ niellji bäjvváj lij binnep njidtjebårredávddaballo gå buohtastahttá kujnaj gudi < akti bäjvváj juhkin. Ålleskáffa ja bryggakáffa tjanáduváj lasse njidtjebårredávddaballuj nuorap kujnaj hárráj ja binnep vuorrasappoj. Ålmmåjn gudi juhkin edna máleskáfav lij lasse bårredávddaballo vuojŋŋamorgánajn (Oasseåtsådibme 4). Ålmmåjn gudi juhkin edna bryggakáfav lij lasse tsåhkedávddaballo (Oasseåtsådibme 5). Vuorrasap sámij tsuojggoma äjgádij guollebårråmis gå buohtastahttá boatsojbierggobårråmijn 1930-1950-lågo, vuosedi biele alla kultuvrak sisanos e agev dárbaha sämmi nanos objektijvak sisanov adnet. Oasseåtsådimij 2-5 båhtusa vuosedi åtsådum biele árbbedábak sámebiebmos ja viessomvuoges e varresvuodav ja skihpudagáv nuorttalándak álmmuga hárráj heva bájne.
(Sydsamiska) Dan goerehtimmien ulmie lea saemien beapmoem jïh jielemevuekiem buerkiestidh jïh dotkedh guktie aerpievuekien saemien beapmoevuekieh, makrobïepmehtimmiej juekeme jïh prïhtjhjovhkeme jaemedem jïh riskem dijpieh vaajmoe-/ jïh soeneskïemtjelassen muhteste noerhtesvöörjen sïejhmi årroji luvnie. Lea göökteluhkie saemien voeresh goerehtamme daej eejtegi jielemevuekien jïh beapmoen dïehre 50-70 jaepiej juassah (Stuhtjedotkeme 1). Dïsse lissine lea beapmoedaatam goerehtamme 397 saemijste jïh 1842 laedtijste ov-parametrihken gïehtjedimmiej jïh partiellen unnemes kvadraaten vuekien mietie (PLS). Dah golme båetien stuhtjedotkemh, gaajhkh kohortdotkemh, leah dotkeme man gaavhtan jaameme jallh mïetskeåedtjieskïemtjelassh daej luvnie gïeh meatan Västerbottenen healsoedotkemi muhteste (64 603-77 319 dotkemh) jïh riskeryøknemh dorjeme Cox regresjovnen viehkine. Stuhtjedotkemisnie 2 lea mohtedamme guktie aerpievuekien saemien beapmoe vaestede låhkoeraajterasse 0 raejeste 8 raajan. Daate bielie daejstie gïeh meatan gïeh jeenemes rööpses bearkoem, buajtehks gueliem, buejtiem, muerjieh jïh voessjemeprïhtjegem byöpmedamme, leah aktem låhkoem åådtjeme fïere guhte beapmoeelementen åvteste, jeenemes 5 låhkoeh. Dïsse lissine 3 låhkoeh åådtje daate bielie daejstie gïeh meatan gïeh unnemes kruanesaath, laejpiem jïh fiberh byöpmedamme, jeenemes 3 låhkoeh. Stuhtjedotkemisnie 3 daelie mohtede kolhydraath jïh proteinh beapmosne LHCP (vuelehks-kolhydraath, jïlle-proteine) låhkoej viehkine. Jillemes LHCP låhkoem åådtjeme (=20) dah gïeh meatan gïeh vaenemes kolhydraath jïh jeenemes proteinh byöpmedamme jïh vueliehkommes LHCP låhkoem (=2) åådtjeme dah gïeh meatan gïeh jeenemes kolhydraath jïh vaenemes proteinh byöpmedamme. Stuhtjedotkemisnie 4 riskem goerehtamme mietskeåedtjieskïemtjelassem åadtjodh brygg- jïh voessjemeprïhtjegejovhkiji luvnie. Stuhjtedotkeme 5 lïj tjetskeme-dotkeme gusnie riskem ryöknoe logistihken regresjovnen baaktoe jis maahta faahketji vaajmoedåeriesmoerh åadtjodh prïhtjhjovhkiji luvnie. Buajtehks guelie meehti vihkielåbpoe årrodh båatsoesaemide goh bovtsebearkoe åarjel Lapplaantesne 1930-1950-låhkosne jïh daamhtah båatsoesaemieh daam byöpmedieh jeenebe goh jeatjah saemieh jïh laedtieh. Jeatjah sïejhmi sjïere vuekieh saemien beapmosne lea jïlle stuhtje buejteste, maeleste jïh voessjemeprïhtjegistie jïh vuelie stuhtje laejpeste, fiberistie jïh kruanesaatijste (Stuhtjedotkeme 1). Jeenh saemien aerpievuekien beapmoe, jïlle Sami diet score låhkoeh, provhki vuesiehtidh vaenie jeananamme jaemede ålmaj gaskemsh bene ij nyjsenæjjaj gaskemsh (Stuhtjedotkeme 2). Beapmoe man vuelehks stuhtje kolhydraath jïh stoerre stuhtje proteijnh, jeenh LCHP låhkoeh, ij leah dïjpeme riskem jaemedh, dan mænggan goh lea ussjedamme statistihken muhteste man jeene buejtiem byöpmedidh jïh sijjiedahteme riskefaktovrh ussjedamme. (Stuhtjedotkeme 3). Prïhtjhjovhkeme ij leah tjoelmesovveme jeananamme mïetskeåedtjieriskese, jallh jeananamme riskese prostaate-voeresbuejtiemïetskeåedtjiem åadtjodh. Nyjsenæjjah gïeh voessjemeprïhtjegem jovhkeme ≥ 4 aejkien/biejjesne unnemes riskem utnin njammamïetskeåedtjiem åadtjodh nyjsenæjjaj muhteste gïeh jovhkeme <1 aejkien/biejjesne. Ellies prïhtjege jïh bryggeprïhtjege lea tjoelmesovveme jeananamme riskese njammamïestkeåedtjiem åadtjodh noere nyjsenæjjah luvnie jïh unniedamme riskem voeresi luvnie. Ålmah gïeh jeenh voessjemeprïhtjegem juvhkieh jeananamme riskem utnieh mïetskeåedtjiem åadtjodh girsesne (Stuhtjedotkeme 4). Ålmah gïeh jeenh bryggeprïhtjegem jovhkeme jeananamme riskem utnieh vaajmoedåeriesmoerem åadjtodh (Stuhtjedotkeme 5). Dah saemien voeresi soptsestimmieh man jeeneh gueliem daej eejtegh leah byöpmedamme bovtsebearkoem muhteste 1930-1950-låhkosne, vuesehte ahte daate bielie man vihkeles kultuvren sisvege ij eejnegen seamma objektiven sisvegem utnieh. Illeldahkh stuhtjedotkemijstie 2-5 vuesiehtieh ahte dah bielieh mejtie lea goerehtamme saemien aerpienvuekien beapmoen jïh jielemevuekien muhteste eah healsoem jïh skïemtjelassem dïjph jeenebe goh sïejme noerhtesvöörjen årrojh.
(Umesamiska) Dahte guoreteme suptseste saamien beäpmoen jah jielemevuökien biire jah giehtjedie guktie aarpievuökien saamien beäpmoeh, oajviebeäpmoeh jah kaavoeh mietete jaameke vahkake jah cancerenne jah vajmoen/ virreveättennea nuorthen allmetjeih luunie. Guökteluhke saamieih boariesh gihtjedihke lie elltie eihtegeh jielemevuökien jah beäpmoen biire dann baelie 50-70 jaapieh (Oasie 1). Jieneh beäpmoe-dataede dahkedihke lie 397 saamieiheste jah 1842 ruotseiheste dennake viehketihenne ieh parmetriske giehtjedemeh jah partiellen unnemes kvadraten vuökien miete (PLS). Dah gullme oasieh boatien kohort- luhkemeh, allkemme lie jaamemeste jall canceremeste mieteih Västerbottenen varaasgiehtjemeih luunie (64603-77319 ollu) vahkake-tsiehkesjeme dahkedihke Cox-enne regressione. Oasienne 2 vuöjnedihke leh akte laakatjenne aarpievuökien saamien beäpmoeh vuösstede akte tsiehkesjerairoe 0 – 8. Dahte bielie deistie gieh jienemes ruöpses beärrkoede, buöjteks guöliede, buöjtiede borrein jah vuossjeme kaavoede juukein, akte tsiehkie fierte beäpmoih outeste otjoin, jienemes 5 tsiehkieh.Vielie 3 tsiehkieh dahte bielie otjoin gieh unnemes jaamoede jah urhtsede, laipiede jah fiberede borrein, jienemes 3 tsiehkeh. Oasienne 3 vuöjnedihke aktevuotta gasske kolhydrateh jah proteieneh beäpmoenne LCHP-esne (vuöleke kolhydrateh, jylloeke-proteineh) tsiehkie. Jyllemes LCHP tsiehkieh (=20) dainie mietenne unnemes kolhydrateh jah ollomes proteineh borrein jah unnemes LCHP tsiehkieh (2) dainie mietenne ollomes kolhydrateh jah unnemes proteineh borrein. Oasienne 4 giehtjedihke vahkake cancerede brygg- jah vuossjeme kaavoe juukejenne. Oasie 5 tjohkenne lin kontrolle- giehtjedeme vahkake hiehke vaajmoe-narrenne kaavoe-juukejenne tsiehkiesjdihke logistiske regressionenne. Buöjteke guölieh borretdihke mahtein vieliebe buutsebeärrkoeste saamieihesne oarrjel saamien eätname 1930-1950 jaapienne jah vieliebe borretdihke buutsesaamieiheste guh jeätja saamieh jah ruotse-allmetjeh. Jeätja siejhme sierreme saamien beäpmoesne lin akte jylloeke oasie buöjtie-, viire-, jah vuossjeme kaavoeste jah akte vuöleke oasie laipie-, fibere-, joamoe jah urhtseste (Oasie 1). Ollu aktelaaka aarpievuökien saamien beäpmoeh, ollu Sami diet score tsiehkieh tjohkan lin vieliebe jaameme ollmaihenne sierrelaaka (oasie 2). Beäpmoihenne unne kolhydrateh jah ollu proteineh, ollu LCHP tsiehkie, ieh vahkake lasste jaamet, dann mingjelen guh statistiske ussjede valltedihke leh borremmiean gallane buöjtieste jah vihties vahkake faktoreiheste (oasie 3). Kaavoejuukeminne lin ieh vielebe aarpievuökien cancer-vahkake tjohkenne, jall vielebe vahkake prostate-kolorektale-cancere. Nyesenejah guh vuossjeme kaavoe juukein ≥4 aikieh/biejvie unnebe vahkake nitje-cancereb lin muhteste nyesenejanneh gieh <1 aikie/biejvie juukein. Gaihkekaavoe jah brygg-kaavoe lie tjoahkan vielebe nitje cancereb nyesenejanne jah unnebe vahkake boariesh nyesenejaihenne. Ollma guh ollu vuossjeme kaavoeb juukein cancereste gonkelmesenne vieliebe vahkake otjoin (oasie 4). Ollma guh ollu brygg-kaavoe vajmoe-narreme vieleb vahkake otjoin (oasie 5). Dah boariesh saamieh suptsestemeh man jingje guöliede elltie eihtegeh buutsebeärrkoeh borrein 1930-1950-aikie, vuösiete dahte bielie veäksekes kulture miele ieh gaihke aikie darpesjedennake veäksekes objektive miele leh. Oasie 2-5 vuösiete dah giehtjedemes dahte bielie aarpievuökien saamien beäpmoen jah jielemen vuökien ieh varaas jah skieptjeme mietete ieh nuorthen almetejeh ollu.
Kvarnström, Gun. "Visual screening of children in Sweden : epidemiological and methodological aspects /." Linköping : Univ, 2004. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2004/med852s.pdf.
Full textHedberg, Mats. "Pancreatic carcinoma in Malmö, Sweden clinical, epidemiological and biochemical aspects /." Lund : Depts. of Surgery and Surgical Pathophysiology and the Dept. of Community Medicine, Malmö University Hospital, Lund University, 1998. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/40178303.html.
Full textCheng, Qi. "Epidemiological and public health studies on Guillain-Barré syndrome in Sweden /." Stockholm, 1999. http://diss.kib.ki.se/1999/91-628-3908-X/.
Full textBergman, Louise. "Uveal melanoma : epidemiological and clinical aspects /." Stockholm, 2005. http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-413-9/.
Full textCedergren, Marie. "Epidemiological studies of congenital heart defects in the southeast region of Sweden /." Linköping : Univ, 2002. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2002/med733s.pdf.
Full textHedlund, Ebba. "International migration and coronary heart disease : epidemiological studies of immigrants in Sweden /." Stockholm : Karolinska institutet, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-329-0/.
Full textSurkan, Pamela J. "Predictors and consequences of loss of a child : nationalwide epidemiological studies from Sweden /." Stockholm, 2006. http://diss.kib.ki.se/2006/91-7357-018-4/.
Full textGunnarsdóttir, Steingerður Anna /. "Liver cirrhosis : epidemiological and clinical aspects /." Göteborg : Section of Gastroenterology and Hepatology, Department of Internal Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg University, 2008. http://hdl.handle.net/2077/10132.
Full textBoström, Inger. "Epidemiological Studies of Multiple Sclerosis in Sweden with focus on the County of Värmland." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Neurologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-74177.
Full textAndersson, Björn. "Sexual reproduction in Phytophthora infestans : epidemiological consequences /." Uppsala : Dept. of Forest Mycology and Pathology, Swedish University of Agricultural Sciences, 2007. http://epsilon.slu.se/200777.pdf.
Full textHjalmars, Ulf. "Epidemiological studies including new methods for cluster analysis of acute childhood leukaemia and brain tumours in Sweden /." Stockholm, 1998. http://diss.kib.ki.se/1998/91-628-3264-6/.
Full textÅström, Siv. "Long-term follow-up of pseudoexfoliation, intraocular pressure and glaucoma : epidemiological studies in northern Sweden." Doctoral thesis, Umeå universitet, Oftalmiatrik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64301.
Full textElfving, Karin. "Epidemiological and Bacteriological Aspects of Spotted Fever Rickettsioses in Humans, Vectors and Mammals in Sweden." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Klinisk mikrobiologi och infektionsmedicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-197277.
Full textRickettsia är en liten, strikt intracellulär, gramnegativ bakterie som sprids med vektorer som fästingar, löss och loppor. Bakterien kan orsaka Rickettsios hos människa, en sjukdom där de vanligaste symtomen är hög feber, huvudvärk, muskelvärk och i vissa fall ett bettmärke (eschar). I Sverige är Rickettsia helvetica, som tillhör spotted fever gruppen (SFG), den enda fästingöverförda rickettsia bakterien som hittats allmänt i naturen. Patogeniciteten för R. helvetica är ofullständigt utredd, men ”aneruptive fever” och hjärtmuskelinflammation har rapporterats. Avhandlingen beskriver delar av smittkedjan för SFG rickettsia i Sverige. Bakteriernas förekomst i fästingar plockade från fåglar har studerats, likaså det ekologiska tryck som flyttfåglars bärarskap av infekterade fästingar bidrar med när de korsar olika världsdelar. Mer än var tionde fästing var infekterad med rickettsia bakterier, i huvudsak R. helvetica. Det visade sig att flyttfåglar bidrar inte bara till långväga spridning av bakterier utan även till införsel av nya potentiellt patogena rickettsiaarter, i detta fall identifierades R. monacensis och en R. sp strain Davousti liknande art. Vidare analyserades seroreaktivitet mot Rickettsia helvetica hos både tamdjur och vilda djur, vilket visade på antikroppsutveckling, som uttryck för smittexposition, i mer än vart femte djur. Djurens roll som reservoar för bakterien är inte klarlagd, men oavsett är djuren indirekt involverade i spridningen av bakterien till människa via infekterade fästingar som suger blod. Seroreaktivitet hos människa har också studerats. Patienter, provtagna på grund av misstanke om borreliainfektion, samt blodgivare hade detekterbara antikroppar mot Rickettsiae, med högst prevalens i gruppen med misstänkt borreliainfektion. Fynden visar att människor i Sverige är exponerade för och utvecklar en immunreaktion mot rickettsia. Att R. helvetica skulle kunna ge allvarlig sjukdom verifieras av ett patientfall med subakut meningit där bakterien för första gången visats ge invasiv infektion med påverkan på nervsystemet (CNS engagemang) och där bakterien isolerats från patientens ryggmärgsvätska. Morfologi och tillväxtegenskaper för R. helvetica undersöktes för att bättre förstå bakteriens invasivitet och virulens. Fynden indikerar att invasiviteten är jämförbar med andra rickettsiaarter men R. helvetica verkar ha en stabil men något långsammare tillväxt. Rickettsia helvetica är endemisk i Sverige och måste tas i beaktande vid sjukdomsutredning efter ett fästingbett.
Ferry, Sven. "Urinary tract infections in primary health care in northern Sweden : epidemiological, bacteriological and clinical aspects." Doctoral thesis, Umeå universitet, Klinisk bakteriologi, 1988. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99337.
Full textDiss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 1988, härtill 6 uppsatser.
digitalisering@umu
Eggert, Jan. "Epidemiological and clinical aspects of fertility and diseases associated with infertility among Swedish-born and foreign-born women /." Stockholm, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7140-814-3/.
Full textNyman, Ann-Kristin. "Epidemiological studies of risk factors for bovine mastitis /." Uppsala : Dept. of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, 2007. http://epsilon.slu.se/200780.pdf.
Full textPugh, Carys. "Epidemiological study of Labrador Retrievers." Thesis, University of Edinburgh, 2016. http://hdl.handle.net/1842/25517.
Full textHöglund, Berit. "Pregnancy, Childbirth and Midwifery Care among Women with Intellectual Disability in Sweden : Epidemiological and Descriptive Studies." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183388.
Full textHultén, Agnes. "Suicidal behaviour in children and adolescents in Sweden and some European countries : epidemiological and clinical aspects /." Stockholm, 2000. http://diss.kib.ki.se/2000/91-628-4254-4/.
Full textKrom, Marcus Cornelis Thomas Franciscus Maria de. "Carpal tunnel syndrome an epidemiological study /." [Maastricht : Maastricht : Rijksuniversiteit Limburg] ; University Library, Maastricht University [Host], 1989. http://arno.unimaas.nl/show.cgi?fid=5459.
Full textLemos, Carolina Luísa Cardoso. "Genetic and epidemiological study of Migraine." Tese, Instituto de Ciências Biomédicas Abel Salazar, 2008. http://hdl.handle.net/10216/19974.
Full textLemos, Carolina Luísa Cardoso. "Genetic and epidemiological study of Migraine." Doctoral thesis, Instituto de Ciências Biomédicas Abel Salazar, 2008. http://hdl.handle.net/10216/19974.
Full textFeng, Bingjian. "A genetic epidemiological study of nasopharyngeal carcinoma." [S.l.] : Rotterdam : [The Author] ; Erasmus University [Host], 2007. http://hdl.handle.net/1765/10700.
Full textMohammed, Ashraf, F. R. Prinsloo, and P. R. Donald. "Epidemiological study of tuberculosis in Macassar Camp." Thesis, Stellenbosch : University of Stellenbosch, 1995. http://hdl.handle.net/10019.1/5480.
Full textWalsh, Kevin John. "An epidemiological study of low back pain." Thesis, University of Southampton, 1992. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.385367.
Full textDarby, Anthony. "Occupational COPD in Sheffield : an epidemiological study." Thesis, University of Sheffield, 2014. http://etheses.whiterose.ac.uk/12548/.
Full textHannula, S. (Samuli). "Hearing among older adults–an epidemiological study." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2011. http://urn.fi/urn:isbn:9789514296321.
Full textTiivistelmä Ikäkuulo on yleisin aikuisten kuulovian aiheuttaja, ja aikuisiän kuulovika on merkittävä terveydellinen haittatekijä. Kehittyneiden maiden ikäjakauman painottuessa vanhempiin ikäluokkiin aikuisten kuulovioista tulee merkittävä sosioekonominen rasite yhteiskunnille. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää aikuisten kuulovikojen epidemiologiaa ja kuulovikoihin liittyviä tekijöitä. Myös kuulovian vallitsevuus määriteltynä kuulokäyrän tai tutkittavan oman ilmoituksen perusteella selvitettiin. Samoin tutkittiin muita kuulemiseen liittyviä ongelmia, kuten tinnitusta ja ääniyliherkkyyttä. Edelleen arvioitiin erilaisten kuuloon vaikuttavien tekijöiden, kuten korvasairauksien, muiden kuulovian riskitekijöiden ja melulle altistumisen, vallitsevuutta väestössä sekä niiden assosiaatiota kuulemiseen. Näiden lisäksi tutkittiin kuulokäyrien muotoja ja niiden yhteyttä tutkittavan ilmoittamaan kuulo-ongelmaan. Tutkittavat valittiin satunnaisesti väestörekisteristä. He täyttivät laajan kyselylomakkeen, heidän korvansa tutkittiin lääkärin vastaanotolla ja lisäksi heille tehtiin kuulotutkimukset. Tutkimukseen osallistui 850 55–66-vuotiasta henkilöä. Tutkimus osoitti, että kuulovika on tässä ikäryhmässä hyvin yleinen löydös ja miehillä yleisempi kuin naisilla. Tutkittavan ilmoittama kuulovika ennusti mitattujen kuulokynnysten heikkenemistä korkeilla taajuuksilla (4–8 kHz). Samoin korkeille taajuuksille laskeva kuulokäyrän muoto oli yleisin. Erilaisia kuulovian riskitekijöitä raportoi 18.4 % tutkittavista. Tämän lisäksi 46 % kertoi merkittävästä altistumisesta melulle, miehet naisia useammin. Yllättäen melualtistumisella ei näyttänyt olevan yhteyttä kuulokynnyksiin siinä ryhmässä tutkittavia, joilla ei ollut korvaperäisiä riskitekijöitä kuulovialle. Tutkimustulokset osoittavat, että kuulovika on hyvin yleinen löydös tämän ikäisillä aikuisilla. Vanhenevat ikäluokat ovat merkittävä haaste kuulonhuollolle, ja tämä olisi otettava huomioon päätettäessä kuulonhuollon rahoituksesta. Useat niistä aikuisista, jotka kokivat kuulo-ongelmia, eivät kuulokäyrälöydöksensä mukaan täyttäneet Suomessa käytössä olevia kriteereitä kuulokojesovitukselle. Tämän tutkimuksen perusteella näyttääkin siltä, että kuntoutustarvetta arvioitaessa kuulovian kriteereitä tulisi kansallisesti tarkistaa ottamalla huomioon myös huonomman korvan kuulokynnykset sekä kuulon alenema korkeilla taajuuksilla
Mattila, M. L. (Marja-Leena). "Autism spectrum disorders:an epidemiological and clinical study." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2014. http://urn.fi/urn:isbn:9789526203386.
Full textTiivistelmä Lähtökohdat: Autismikirjon häiriöt, ICD-10:ssä ja DSM-IV:ssä nimellä laaja-alaiset kehityshäiriöt, ilmenevät lapsuudessa. Niihin luetaan autismi, Aspergerin oireyhtymä (AS) ja tarkemmin määrittelemätön laaja-alainen kehityshäiriö/epätyypillinen autismi. Gillberg sekä Szatmari työtovereineen ovat myös määritelleet AS:n kriteerit. Useat diagnostiset kriteerit, päällekkäisyydet, epätarkkuudet ja monien psykiatristen liitännäishäiriöiden poissulkeminen laaja-alaisissa kehityshäiriöissä ovat aiheuttaneet sekaannuksia. DSM-5:ssä laaja-alaiset kehityshäiriöt korvattiin yhdellä diagnoosilla: autismikirjon häiriö. Menelmät ja tavoitteet: Väitöstyö muodostui 8-vuotiaita lapsia koskeneesta epidemiologisesta tutkimuksesta sekä 9–16-vuotiaita AS- ja autistisia (HFA) lapsia ja nuoria koskeneesta kliinisestä tutkimuksesta. Vanhemmat ja/tai opettajat täyttivät epidemiologisen kohderyhmän lapsista (n = 4 422) suomennetun autismikirjon seulontalomakkeen (ASSQ), ja seuloutuneille tehtiin diagnostiset tutkimukset. Tämän jälkeen määritettiin autismikirjon esiintyvyys, kartoitettiin diagnostisten kriteerien puutteita, arvioitiin DSM-5-luonnoskriteerit autismikirjon häiriölle ja määritettiin ASSQ:n seulontarajat. Psykiatrinen komorbiditeetti ja sen merkitys toiminnalliseen tasoon tutkittiin AS-/HFA-lapsilla ja -nuorilla (n = 50). Tulokset: AS:n esiintyvyys oli 2,5/1000 DSM-IV:n, 2,9/1000 ICD-10:n, 2,7/1000 Gillbergin ja 1,6/1000 Szatmarin mukaan. Autismin esiintyvyys oli 4,1/1000 ja koko autismikirjon 8,4/1000 (DSM-IV). DSM-5-luonnoskriteerit olivat epäherkät tunnistamaan AS:ää ja HFA:ta. Parhaiten soveltuviksi ASSQ:n seulontarajoiksi alakouluikäisille (ÄO ≥ 50) osoittautuivat 30 kliinisiä tilanteita ja 28 väestöseulontoja varten laskemalla yhteen vanhempien arvioinnin ja opettajan arvioinnin pisteet. Psykiatrisia liitännäishäiriöitä oli 74 %:lla, ja monilla oli useita. Käytöshäiriöitä oli 44 %:lla, ahdistuneisuushäiriöitä 42 %:lla ja tic-häiriöitä 26 %:lla. Uhmakkuus- ja masennushäiriö sekä ahdistuneisuushäiriöt alensivat merkitsevästi toiminnallista tasoa. Päätelmät: Tulokset osoittivat diagnostisten kriteereiden yhtenäistämistarpeen. ICD-11:een on syytä laatia yhdenmukaiset kriteerit DSM-5:n kanssa. Autismikirjon seulontalomakkeille on tarpeen määrittää eri kieliin ja kulttuureihin soveltuvat pisterajat. Psykiatrisen komorbiditeetin selvittäminen autismikirjon häiriöissä on tärkeää, jotta hoito ja kuntoutus voidaan kohdentaa oikein
Mohammed, Ashraf. "Epidemiological study of Tuberculosis in Macassar camp." University of the Western Cape, 1995. http://hdl.handle.net/11394/8436.
Full textThe aim of this study was to determine and evaluate the prevalence of TB infection, active TB cases and the risk factors associated with TB infection in Macassar Camp in Macassar (about 40 km from Cape Town on the False Bay coast, with a population of 369). The study design of this epidemiological study was a cross sectional study with a descriptive and an analytic component A comparison between the Mantoux, TB ELISA and X-ray screening tests was performed first. A description of the origin, discovery, characteristics and pathology associated with Mycobacterium tuberculosis as well as the development of the TB epidemic on a global, national and local level, is given. TB was first described to give a South African perspective of the TB epidemic and both the "Virgin Soil" and "Non-Virgin Soil" theory of TB was reviewed. Secondly, ~he TB infection rate in Macassar Camp and the risk factors as well as the determinants of TB infection with regards to overcrowding, ventilation, primary food subsistence level rating (PFSL), social class and employment status were evaluated The third aspect of the study compares prevalence/incidence rates of TB to clinical diagnosis with regards to the symptomatology, radiographs, sputum microscopy, bacteriology and Mantoux test. Lastly the Mantoux test was compared with the TB ELISA test with regards to diagnosis of infection, in new and past confirmed TB cases. The first part of the survey involved the measurement of openable window area and the floor area of each Camp dwelling (to determine if ventilation was within required limits), during the administration of a household questionnaire which was designed to determine the number of occupants, rooms, income, food expenditure per household in the Camp. A personal questionnaire was administered to all Macassar Camp residents to elicit information on demography, knowledge and attitudes to TB, history of past TB, TB contacts, alcohol intake and smoking habits, occupation and BCG status. The Mantoux test were performed on consenting Camp residents in addition to the collection of 5 ml of blood for the TB ELISA tests. The Camp residents heights and weights were recorded prior to the miniature mass chest radiographs being taken. The 'TB suspects' sputa were collected for the microscopy and bacteriological examination. A review of the clinical records of TB patients in the Macassar/Stellenbosch area was also undertaken. The response rate to the household questionnaire was 60 from 63 (95,2%) dwelling units. Whereas the response rate to the personal questionnaire was 296 (80,2%). As for the Mantoux and TB ELISA tests the response rate was 209 (56,6%). Of the 60 dwelling units, 43 (71,7%) were calculated (according to . Batsons Index) to be crowded and 16 (26,7%) dwelling units had an overall ventilation of less than 5% (below the required regulation). There were significantly (p<0,005) more male than female smokers and only 78 (34,2%) of the residents regarded themselves as non-smokers. A similar trend was noted with regards to the alcohol intake of the residents, where only 86 (37,7%) regarded themselves as teetotallers, with significantly more (p=0,003) male than female alcohol consumers. Females sc6red significantly (p=0,002) better than the males with regards to TB knowledge and awareness. Only 199 (67,2%), residents indicated that they had had BeG vaccination. Of the 296 residents responding to the survey, there were 83 children aged 14 years or less. And only 74 of these children were confirmed to have been vaccinated with BeG, resulting in a 89,2% BeG coverage. Two (4,7%) of the 43 children aged 14 years or less were determined to be malnourished on the basis of Z-scores (below -2SD) taking into account height for age as well as weight for height.
Hansson, Ingrid. "Bacteriological and epidemiological studies of campylobacter spp. in Swedish broilers /." Uppsala : Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health, Swedish University of Agricultural Sciences, 2007. http://epsilon.slu.se/200763.pdf.
Full textSmedman, Gustaf, and Timo Kervinen. "Spectrum auctions in Sweden : A theoretical study of spectrum auctions in Sweden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48728.
Full textMyrdal, Gunnar. "Lung Cancer : Epidemiological and Clinical Studies with Special Reference to Surgical Treatment." Doctoral thesis, Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3377.
Full textSantosa, Ailiana. "Where are the world’s disease patterns heading? : The challenges of epidemiological transition." Doctoral thesis, Umeå universitet, Epidemiologi och global hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103281.
Full textUustal, Fornell Eva. "Pelvic floor dysfunction : a clinical and epidemiological study /." Linköping : Univ, 2003. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2003/med822s.pdf.
Full textTabor, Joseph Anthony. "Epidemiological Study of Coccidioidomycosis in Greater Tucson, Arizona." Diss., The University of Arizona, 2009. http://hdl.handle.net/10150/194922.
Full textSohlberg, Sara. "Placental Function : An Epidemiological and Magnetic Resonance Study." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239294.
Full textMacDonald, Alison Mary. "An epidemiological and quantitative genetic study of obsessionality." Thesis, King's College London (University of London), 1996. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.243602.
Full textShearer, David Hendry. "Canine staphylococcal pyoderma : an epidemiological and immunological study." Thesis, University of Bristol, 1994. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.281834.
Full text