Dissertations / Theses on the topic 'Episodiska minnet'

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen.
During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test. Totalt ingick 2367 deltagare från Betulaprojektet i studien. Resultaten visade inte på någon skillnad i prestation mellan arbetslösa, långtidsarbetslösa och övriga. Inte heller någon skillnad mellan grupperna i de psykosociala variablerna återfanns, vilket inte ligger i linje med tidigare forskning men här kan förklara de uteblivna prestationsskillnaderna på kognitionstesten.

Förekomsten av stressrelaterad ohälsa har ökat de senaste åren. Långvarig stress utan möjligheter till behandling och rehabilitering kan få allvarliga konsekvenser med kognitiva symtom som försämrad minnesfunktion som följd. Episodisk minnesprestation vid stressrelaterad ohälsa har undersökts i en handfull studie och syftet i föreliggande uppsats har varit att undersöka verbal episodisk minnesprestation hos patienter med utmattningssyndrom (UMS). Genom att använda Buschkes selektiva påminnelseprocedur jämfördes en patientgrupp (n = 121) med en frisk kontrollgrupp (n = 60) för att undersöka mått på fri återgivning (RC), långtidsminne (LTR, LL) samt korttidsminne (STR). Resultatet analyserades med mixad ANOVA och visade att patientgruppen presterade marginellt signifikant sämre på ett av måtten för långtidsminne (LTR). På de övriga måtten återfanns inga signifikanta skillnader. Resultatet går i linje med tidigare forskning som också indikerar små eller inga skillnader på verbal episodisk minnesprestation hos patienter med UMS. För klinisk praktik innebär det att de minnesnedsättningar som patienter med UMS upplever inte alltid speglas i kognitiva test.
The incidence of stress-related illness has increased in recent years. Prolonged stress without opportunities for treatment and rehabilitation can result in serious consequences with cognitive symtoms such as impaired memory. Episodic memory performance in stress-related illness has been examined in a handful studies and the aim of the present thesis was to study verbal episodic memory performance in patients with exhaustion disorder (ED). By using Buschke selective reminding procedure a patient group (n = 121) was compared with a healthy control group (n = 60) to examine measures for free recall (RC), long-term memory (LTR, LL) and short-term memory (STR). The result was analyzed with mixed ANOVA and showed that the patient group performed marginally significantly worse in one of the measures for long-term memory (LTR). In the remaining measures no significant differences were found. The result is in line with previous research that also indicates small or no differences in verbal episodic memory performance for patients with ED. In clinical practice this implies that the memory impairments that patients with ED experience not always are reflected in cognitive tests.

I samband med åldrandet ses ofta en försämring av människors kognitiva förmågor, däribland det episodiska minnet, vilket är avgörande för vardagligt fungerande och livskvalitén för äldre. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet (FA) och övervikt har tidigare kopplats till hälsosamt åldrande och visat sig påverka graden av försämring. Hur FA och övervikt interagerar på lång sikt för att påverka det episodiska minnet för äldre behöver dock fortfarande utredas. Denna studie undersökte både de enskilda effekterna av FA och övervikt på det episodiska minnet, samt hur dessa faktorer interagerar på lång sikt. Därtill undersöktes skillnader mellan sjuka och friska äldre deltagare. Data från deltagare (n = 5 287) i the English Longitudinal Study on Aging i åldrarna 50 och äldre användes i ett longitudinellt upplägg. Självskattade mått på FA och viktstatus från en tidpunkt användes för att predicera poäng på ett minnestest vid en tidpunkt fyra år senare, med och utan kontrollvariabler. Statistiskt signifikanta effekter av FA på minne kunde ses både med och utan kontrollvariabler, men tydliga effekter av övervikt kunde inte ses. Interaktioner mellan övervikt och FA kunde endast upptäckas i modeller utan kontrollvariabler, och inte alls i modeller med enbart sjuka deltagare. Slutsatser om överviktens påverkan på det episodiska minnet kunde inte dras, men resultatet ger vidare stöd till att FA hjälper till att bevara minnet i åldrandet. Sammantaget förklarades dock mer av variansen i episodiskt minne av kontrollvariabler som ålder och utbildningsnivå.
With aging often comes declining cognitive function, with episodic memory being one of the declining factors crucial for everyday functioning and quality of life among the elderly. Lifestyle factors such as physical activity (PA) and overweight have been associated with healthy aging and the trajectory of the decline. How PA and overweight interact in affecting episodic memory over time among the elderly is, however, still in need of further investigation. The present thesis investigated both the direct effects of PA and overweight on episodic memory, and how the interaction between these factors affect episodic memory. Furthermore, differences in the effects between participants with or without illnesses were examined. Data from participants (n = 5 287) in the English Longitudinal Study on Aging aged 50 and older were used in a longitudinal design. Self-reported measures of PA as well as measures of weight- status from time point 1 was used to predict scores on a memory test at a second time point, four years later, with and without control variables. Statistically significant effects of PA on memory score were detected, both with and without control variables. No statistically significant effects of overweight were detected. Interactions between overweight and PA could only be detected in models without control variables, and not at all among participants with illnesses. Conclusions on the effect of overweight on episodic memory could not be reached, but further support is lent to PA’s role in preserving memory function in aging. In closing more of the variance in episodic memory was attributed to other factors such as increasing age and higher education levels.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

Aktuell studie syftar till att undersöka relationen mellan stress och episodiskt minne, processhastighet, hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur. Därtill undersöktes huruvida hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur medierar sambandet mellan stress och kognitiv funktion. Data inhämtades från Betula-projektet från två separata mättillfällen med fem års mellanrum. Data analyserade för 153 deltagare, vilka grupperades baserat på nivå av självskattad stress. Mellangruppsanalys visade att den stressade gruppen hade signifikant mindre hippocampusvolym än den ostressade gruppen, men att grupperna inte skilde sig avseende förändring av hippocampusvolym över fem år. Inomgruppsanalys visade att det inom den ostressade gruppen fanns en signifikant negativ korrelation mellan stressnivå och processhastighet, och att det inom den stressade gruppen förekom en signifikant positiv korrelation mellan stressnivå och integritet av vitsubstansbanor. Mediationsanalyser visade inte några signifikanta resultat. Diskussion förs kring samband mellan stress och hippocampus samt begränsningar i aktuell studie. Därtill diskuteras huruvida ett potentiellt dos-responssamband kan föreligga mellan stressnivå och utfall, baserat på resultat från inomgruppsanalys. Framtida forskning bör undersöka om stress är relaterat till specifika områden av hippocampus samt specifika vitsubstansbanor. Därtill bör framtida forskning överväga att undersöka kliniskt stressade populationer.

Alzheimers sjukdom är en sjukdom där tidiga tecken är försämrat episodiskt minne, närminne och inlärningsförmåga, även exekutiva förmågor, förmåga att planera och utföra, påverkas. Dagens behandling är symptomatisk. Det finns ingen bot eller bromsande behandling. Det finns kunskapsluckor om hur fysisk aktivitet påverkar episodiskt minne och exekutiva förmågor hos personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att beskriva hur episodiska minnet och exekutiva funktioner påverkas av fysisk aktivitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En pilotstudie med en kvantitativ design utfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien (n=20), med Alzheimers sjukdom, slumpades till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. En intervention med fysisk aktivitet, cykla i 15 minuter, utfördes med för och eftertest. Episodiskt minne och exekutiva förmågor mättes med specifika test. Inget samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiv förmåga kunde påvisas i denna pilotstudie. Även om studien inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiva funktioner i det korta perspektivet bör sjuksköterskor inte avstå från att ge råd om fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom. Detta är ett område där mer forskning behövs och flera studier pågår.

Avhandlingen handlar om prospektivt minne (PM) hos personer med utvecklingsstörning. PM syftar på att formulera intentioner och genomföra dessa någon gång i framtiden, antingen inom en definierad tidsram eller i samband med en specifik händelse. Frågeställningar: 1. Finns det en kvalitativ och kvantitativ skillnad mellan prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning och en kontrollgrupp? (Artikel I – II) 2. Hur ser sambandet mellan prospektivt minne, arbetsminne och episodiskt minne ut hos personer med utvecklingsstörning och, skiljer sig detta åt jämfört med kontrollgruppen? (Artikel II) 3. Vilka förutsättningar vid inkodning och hågkomst är kompatibla? (Artikel III) 4. På vilket sätt kan svag association mellan olika delar av information bidra till prospektiva minnesfel? (Artikel IV) 5. Går det att särskilja en hög- respektive lågpresterande grupp personer med utvecklingsstörning med avseende på prospektiv minnesprestation? (Artikel II) Personer med utvecklingsstörning begår fler prospektiva minnesfel än personer i kontrollgruppen. Motsvarande gruppskillnad finns inte för självskattat minne. Prospektiv minnesprestation är bättre med bilder jämfört med ord som prospektiva ledtrådar, mest tydligt för personer med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapacitet visade ett samband med både prospektivt minne och antalet falska minnen i kognitivt krävande situationer, till exempel, situationer med flera parallella prospektiva minnesuppgifter. Falska minnen och prospektivt minne hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Att felaktigt känna igen bilder med bara delvis bekanta delar och att känna igen prospektiva ledtrådar utan att komma ihåg själva intentionen hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning var också sämre än kontrollgruppen på att upprepa tidsintervall. Detta kan till exempel bero på bristande episodiskt minne och begränsade strategier för att lösa den här typen av uppgifter. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel.
This thesis deals with prospective memory (PM) in individuals with intellectual disability. The term refers to planning and executing actions that cannot be performed immediately and have to be stored in memory and retrieved either within a specified timeframe or to be associated with a specific event. Following research questions were explored: 1. Does prospective memory performance in the intellectual disability group differ quantitatively and qualitatively compared to a control group of individuals without intellectual disability? (Paper I – II) 2. What are the relations between prospective memory, working memory and episodic memory in individuals with intellectual disability, and how are these relations different from the relations found in individuals without intellectual disability? (Paper II) 3. What conditions constitute compatibility between encoding and retrieval of prospective memory tasks? (Paper III) 4. In what way might weak binding contribute to PM failure? (Paper IV) 5. Is it possible to identify high and low PM-performing groups of individuals with intellectual disability? (Paper II) The results of the studies demonstrated that individuals with intellectual disability commit more PM errors than individuals in the control group, despite similarities in self-rated memory. Pictures as PM cues improved PM performance in comparison to words in both groups. This may be important primarily for recognition of the PM cue, particularly in the intellectual disability group. As to working memory capacity, it also shows a relation to both PM performance and binding performance in cognitively demanding situations (e.g., tasks with multiple parallel PM tasks). Furthermore, it was found that binding is related to PM performance in the intellectual disability group as there is a relationship between feature errors and recognition of cues, though not retrieving the correct intention. Finally, time reproduction was found to be weak in the intellectual disability group compared to the control group. This may be due to, for example, weak episodic memory and limited strategies for solving this type of task. These findings are discussed in relation to PM training and PM aids.

Self-awareness is a complex of abilities where empathy, theory of mind (ToM) and episodic memory are attributed to a higher level. Developed for demonstrating mirror self-recognition (MSR) in chimpanzees, mirror mark test has later been commonly used to demonstrate self-awareness in animals. Self-awareness is vital in issues about animal welfare, therefore examining methods of measurement for self-awareness is relevant for improving our understanding of this welfare. Pigs make suitable candidates by representing a species of great economic importance and because knowledge about how animals experience their life and their welfare has great ethical relevance. Consequently, the aim of this study is to illustrate self-awareness in animals and methods of measurement for this, using pigs as an illustrative example. To accomplish this research was conducted using Web of Science. When mirror mark test was applied on cleaner wrasse it was concluded that it passed the test but its relation to self-awareness and ToM was denied. In Pigs knowledge about the MSR is lacking, however they have showed more complex abilities like episodic-like memory and tactical deception, the latter being related to ToM. Cleaner wrasse here represents a species possessing a morphological disability in the mirror mark test, contributing to interpretation difficulties of its demonstrated behavior. Consequently, using the test as a standardized test for self-awareness is being questioned. A gradual perspective on self-awareness can entail better knowledge about which cognitive abilities are shared among species and possibly contribute to more justifiable assessments concerning the welfare of pigs and other farm animals.

Quick work out sessions has been shown to improve students’ academic performance. Furthermore, certain cognitive functions have also been shown to improve academic performance. The aim of this study was therefore to investigate if quick work out sessions can improve certain cognitive functions and whether these functions could act as mediator variables between exercise and academic performance. Thirty participants were randomly assigned to a control group that was shown a music video (n=15) and an experiment group that was asked to use a step up exercise device (n=15). Cognitive shifting, episodic memory and perceptual speed were tested in both groups, before and after the intervention. The result didn’t show a significant effect on any cognitive function. This might be explained by the low amount of participants, considering that similar studies often have small effects.Key words: acute exercise, cognitive shifting, episodic memory, perceptual speed.
Korta träningspass har visat sig förbättra elevers skolprestation. Vidare har också vissa kognitiva förmågor visat sig förbättra skolprestation. Denna studies syfte var därför att se om korta träningspass kan förbättra vissa kognitiva förmågor och huruvida dessa förmågor då skulle fungera som mediatorvariablermellan träning och skolprestation. Trettio deltagare delades slumpmässigt in i en kontrollgrupp som fick se en musikvideo (n=15) och en experimentgrupp som fick gå upp och ner för en step up-bräda (n=15). Kognitiv skiftning, episodiskt minne och mentalt tempo testades i båda grupper, före och efter interventionen. Resultatet visade inte på någon signifikant effekt på någon kognitiv förmåga. Detta kan bero på det låga antalet deltagare, då effekter av liknande studier ofta är små.

This thesis employed an integrated approach and investigated intra- and inter-individual differences relevant for normally hearing (NH) and hearing-impaired (HI) adults in native (Swedish) and non-native (English) languages in adverse listening conditions. The integrated approach encompassed the role of cognition as a focal point of interest as well as perceptualauditory and linguistic factors. Paper I examined the extent to which proficiency in a non-native language influenced native and non-native speech perception performance for NH listeners in noise maskers compared to native and non-native speech maskers. Working memory capacity in native and non-native languages and non-verbal intelligence were also assessed. The design of paper II was identical to that of paper I, however the participants in paper II had a hearingimpairment. The purpose of paper III was to assess how NH and HI listeners subjectively evaluated the perceived disturbance from the speech- and noise maskers in the native and nonnative languages. Paper IV examined how well native and non-native stories that were presented unmasked and masked with native and non-native speech were recalled by NH listeners. Paper IV further investigated the role of working memory capacity in the episodic long-term memory of story contents as well as proficiency in native and non-native languages. The results showed that generally, the speech maskers affected performance and perceived disturbance more than the noise maskers did. Regarding the non-native target language, interference from speech maskers in the dominant native language is taxing for speech perception performance, perceived disturbance and memory processes. However, large inter- individual variability between the listeners was observed. Part of this variability relates to non-native language proficiency. Perceptual and cognitive effort may hinder efficient long-term memory encoding, even when stimuli are appropriately identified at a perceptual level. A large working memory capacity (WMC) provides a better ability to suppress distractions and allocate processing resources to meet assigned objectives. The relatively large inter-individual differences in this thesis, require an individualized approach in clinical or educational settings when non-native persons or people with hearing impairment need to perceive and remember potentially vital information. Individua  differences in the very complex process of speech understanding and recall need to be further addressed by future studies. The relevance of cognitive factors and language proficiency provides opportunities for individuals who face difficulties to compensate using other abilities.
Avhandlingens övergripande syfte var att genom ett integrerat tillvägagångssätt undersöka mellan- och inom-individuella skillnader relevanta för normalhörande och hörselskadade vuxna i svenska och engelska språket under ogynnsamma lyssningsförhållanden. Med kognitiva faktorer i fokus, omfattade det integrerade tillvägagångssättet också perceptuella-auditiva och lingvistiska faktorer. Studie I undersökte i vilken utsträckning färdigheter i engelska inverkade på taluppfattning av ett modersmål och ett andra språk som var maskerat med brus jämfört med störande tal på svenska och engelska. Normalhörande vuxna deltog. Arbetsminneskapacitet på svenska och engelska liksom icke-verbal intelligens bedömdes också i studien. Designen i studie II var identisk med designen i studie I, förutom att personer med hörselnedsättning ingick som deltagare. Syftet med studie III var att bedöma hur normalhörande personer och personer med hörselnedsättning subjektivt utvärderade den upplevda störningen från tal- och brus på ett modersmål och ett andra språk. Studie IV undersökte hur väl normalhörande deltagare kom ihåg berättelser på svenska och engelska som presenterades omaskerade eller med störande tal på svenska eller engelska. Studie IV undersökte vidare  arbetsminneskapacitet och episodiskt långtidsminne av berättelsernas innehåll liksom också färdighet i svenska och engelska språket. Resultaten visade att generellt var maskeringseffekten större vid störande tal jämfört med andra bruskällor både vad avser taluppfattning såväl som upplevd störning. Vad det gäller det engelska språket som talsignal, är störning från det svenska modersmålet påfrestande för taluppfattning, upplevd störning såväl som för minnesprocesser. Dock har stor inter- och intra-individuell variation mellan deltagarna observerats. En del av denna variation avser engelska språkfärdigheter. Perceptuell och kognitiv påfrestning kan minska möjligheten till att säkra långsiktiga minnesprocesser även om ett stimuli var korrekt identifierat på en perceptuell nivå. En god arbetsminneskapacitet kan ge en bättre förmåga att undertrycka en distraktion och därmed fördela processresurserna för att nå de uppställda målen. De relativt stora inter-individuella skillnaderna i denna avhandling gör det angeläget med en individualiserad  tillämpning, kliniskt eller inom utbildningsmässiga områden när personer med hörselnedsättning eller personer med ett annat modersmål behöver uppfatta eller minnas potentiellt viktig information. De individuella skillnader som ligger bakom taluppfattning och minnesförmåga behöver utforskas vidare. Goda kognitiva förmågor och språkfärdigheter ger möjligheter för individer som möter svårigheter till att kompensera genom att använda dessa förmågor.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.