Academic literature on the topic 'Episodiskt minne'

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen.
During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test. Totalt ingick 2367 deltagare från Betulaprojektet i studien. Resultaten visade inte på någon skillnad i prestation mellan arbetslösa, långtidsarbetslösa och övriga. Inte heller någon skillnad mellan grupperna i de psykosociala variablerna återfanns, vilket inte ligger i linje med tidigare forskning men här kan förklara de uteblivna prestationsskillnaderna på kognitionstesten.

I samband med åldrandet ses ofta en försämring av människors kognitiva förmågor, däribland det episodiska minnet, vilket är avgörande för vardagligt fungerande och livskvalitén för äldre. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet (FA) och övervikt har tidigare kopplats till hälsosamt åldrande och visat sig påverka graden av försämring. Hur FA och övervikt interagerar på lång sikt för att påverka det episodiska minnet för äldre behöver dock fortfarande utredas. Denna studie undersökte både de enskilda effekterna av FA och övervikt på det episodiska minnet, samt hur dessa faktorer interagerar på lång sikt. Därtill undersöktes skillnader mellan sjuka och friska äldre deltagare. Data från deltagare (n = 5 287) i the English Longitudinal Study on Aging i åldrarna 50 och äldre användes i ett longitudinellt upplägg. Självskattade mått på FA och viktstatus från en tidpunkt användes för att predicera poäng på ett minnestest vid en tidpunkt fyra år senare, med och utan kontrollvariabler. Statistiskt signifikanta effekter av FA på minne kunde ses både med och utan kontrollvariabler, men tydliga effekter av övervikt kunde inte ses. Interaktioner mellan övervikt och FA kunde endast upptäckas i modeller utan kontrollvariabler, och inte alls i modeller med enbart sjuka deltagare. Slutsatser om överviktens påverkan på det episodiska minnet kunde inte dras, men resultatet ger vidare stöd till att FA hjälper till att bevara minnet i åldrandet. Sammantaget förklarades dock mer av variansen i episodiskt minne av kontrollvariabler som ålder och utbildningsnivå.
With aging often comes declining cognitive function, with episodic memory being one of the declining factors crucial for everyday functioning and quality of life among the elderly. Lifestyle factors such as physical activity (PA) and overweight have been associated with healthy aging and the trajectory of the decline. How PA and overweight interact in affecting episodic memory over time among the elderly is, however, still in need of further investigation. The present thesis investigated both the direct effects of PA and overweight on episodic memory, and how the interaction between these factors affect episodic memory. Furthermore, differences in the effects between participants with or without illnesses were examined. Data from participants (n = 5 287) in the English Longitudinal Study on Aging aged 50 and older were used in a longitudinal design. Self-reported measures of PA as well as measures of weight- status from time point 1 was used to predict scores on a memory test at a second time point, four years later, with and without control variables. Statistically significant effects of PA on memory score were detected, both with and without control variables. No statistically significant effects of overweight were detected. Interactions between overweight and PA could only be detected in models without control variables, and not at all among participants with illnesses. Conclusions on the effect of overweight on episodic memory could not be reached, but further support is lent to PA’s role in preserving memory function in aging. In closing more of the variance in episodic memory was attributed to other factors such as increasing age and higher education levels.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.

Förekomsten av stressrelaterad ohälsa har ökat de senaste åren. Långvarig stress utan möjligheter till behandling och rehabilitering kan få allvarliga konsekvenser med kognitiva symtom som försämrad minnesfunktion som följd. Episodisk minnesprestation vid stressrelaterad ohälsa har undersökts i en handfull studie och syftet i föreliggande uppsats har varit att undersöka verbal episodisk minnesprestation hos patienter med utmattningssyndrom (UMS). Genom att använda Buschkes selektiva påminnelseprocedur jämfördes en patientgrupp (n = 121) med en frisk kontrollgrupp (n = 60) för att undersöka mått på fri återgivning (RC), långtidsminne (LTR, LL) samt korttidsminne (STR). Resultatet analyserades med mixad ANOVA och visade att patientgruppen presterade marginellt signifikant sämre på ett av måtten för långtidsminne (LTR). På de övriga måtten återfanns inga signifikanta skillnader. Resultatet går i linje med tidigare forskning som också indikerar små eller inga skillnader på verbal episodisk minnesprestation hos patienter med UMS. För klinisk praktik innebär det att de minnesnedsättningar som patienter med UMS upplever inte alltid speglas i kognitiva test.
The incidence of stress-related illness has increased in recent years. Prolonged stress without opportunities for treatment and rehabilitation can result in serious consequences with cognitive symtoms such as impaired memory. Episodic memory performance in stress-related illness has been examined in a handful studies and the aim of the present thesis was to study verbal episodic memory performance in patients with exhaustion disorder (ED). By using Buschke selective reminding procedure a patient group (n = 121) was compared with a healthy control group (n = 60) to examine measures for free recall (RC), long-term memory (LTR, LL) and short-term memory (STR). The result was analyzed with mixed ANOVA and showed that the patient group performed marginally significantly worse in one of the measures for long-term memory (LTR). In the remaining measures no significant differences were found. The result is in line with previous research that also indicates small or no differences in verbal episodic memory performance for patients with ED. In clinical practice this implies that the memory impairments that patients with ED experience not always are reflected in cognitive tests.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

Aktuell studie syftar till att undersöka relationen mellan stress och episodiskt minne, processhastighet, hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur. Därtill undersöktes huruvida hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur medierar sambandet mellan stress och kognitiv funktion. Data inhämtades från Betula-projektet från två separata mättillfällen med fem års mellanrum. Data analyserade för 153 deltagare, vilka grupperades baserat på nivå av självskattad stress. Mellangruppsanalys visade att den stressade gruppen hade signifikant mindre hippocampusvolym än den ostressade gruppen, men att grupperna inte skilde sig avseende förändring av hippocampusvolym över fem år. Inomgruppsanalys visade att det inom den ostressade gruppen fanns en signifikant negativ korrelation mellan stressnivå och processhastighet, och att det inom den stressade gruppen förekom en signifikant positiv korrelation mellan stressnivå och integritet av vitsubstansbanor. Mediationsanalyser visade inte några signifikanta resultat. Diskussion förs kring samband mellan stress och hippocampus samt begränsningar i aktuell studie. Därtill diskuteras huruvida ett potentiellt dos-responssamband kan föreligga mellan stressnivå och utfall, baserat på resultat från inomgruppsanalys. Framtida forskning bör undersöka om stress är relaterat till specifika områden av hippocampus samt specifika vitsubstansbanor. Därtill bör framtida forskning överväga att undersöka kliniskt stressade populationer.