Academic literature on the topic 'Epitet för tyst kunskap'

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.

Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.

This thesis looks at two sides of the same coin: how to support the production and future development at a specialist medical technology department at Danderyd Hospital. The two sides are; a pilot study of a product management system (PDM) and an interview based study on the characteristics of the silent knowledge of the technicians. The department (National respiratory centre, NRC) is facing retirement of several key employees.

The technical study shows that the success of an implementation is largely dependent on the users’ prior knowledge and use of a 3D Computer aided design system (CAD).The system itself is shown to fulfill the Lifecycle requirement of tracking the products (mostly tracheostomy tubes) but without a CAD centered workflow, some substantial education and preferably some new recruits, an implementation of the PDM system will fail. The author recommends development of the current “low-tech” system of MS Excel and Access rather than redistribute the dependency from technician towards a complex, commercial software and its vendor.

The analysis of the technicians’ silent knowledge with the newly developed method, epithet for silent knowledge (ETK), shows that the longer employment time:

• the more differentiated technicians become in describing their work,
• practical knowledge are regarded higher and
• the social and collective problem solving factors of the work becomes more important.

Typically, it is shown that a new employee should preferably enjoy problem solving, being pragmatic and social as well as having some prior education or work experience in a CAD and/or a PDM system.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.

Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).

Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin. Finns det en utbildningsform som hjälper en industriarbetare, i denna undersökning handlade det om montörerna vid Volvo Östra i Skövde, att så snabbt som möjligt komma in i arbetsuppgifterna och den gällande produktionstakten?

Det andra syftet var att försöka få fram vilken betydelse tyst kunskap har för inlärningen inom industrin. Spelar tyst kunskap inom ett område någon roll för att lättare lära sig arbetsuppgifter inom samma område? I denna undersökning bestod den tysta kunskapen av motorkunskaper och arbetsuppgifterna av motormontering.

De personer som medverkade i undersökningen i detta examensarbete arbetar vid yttre monteringen på Volvo PV Östra fabriken i Skövde. Östra fabriken utvecklar och tillverkar långt över hundra varianter av 4-, 5- och 6-cylindriga bensinmotorer för Volvo S70/V70, C70, S90/V90 och S40/V40. Motorerna transporteras sedan till Volvos fabrik i Göteborg som är basen för Volvos verksamhet. I Göteborg färdigställs hela bilen. Totalt anställda inom hela Volvokoncernen i Skövde är 3.300 personer, av dessa finns ca 1.600 personer på Östra fabriken.

Resultatet från undersökningen gällande inlärning inom industrin gav att den ideala utbildningen vore en blandning av teori och praktik som varvades i någon form av grundutbildning på ungefär 1-2 månader. En inlärningsprocess fungerar effektivare för den enskilde industriarbetaren när onödig kognitiv belastning undviks, så att arbetaren slipper stressas av att ha produktionsansvar samtidigt som en inlärningsprocess pågår.

När det gäller resultatet från undersökningen om tyst kunskap, gav den att tyst kunskap inte spelar någon roll för att kunna utföra arbetsuppgifterna rent mekaniskt, men att det är roligare att lära sig arbetsuppgifterna, om tidigare bakgrundskunskap inom området finns. Begreppet tyst kunskap är svårtolkat eftersom det är en omedveten kunskap som människor besitter inom olika områden.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen. Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder. Detta indikerar att företagen använder sig av sina kunders tysta kunskap i innovationsprocessen. Kännedom om den tysta kunskapen är dock generellt svag.

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här.

Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför.

Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö.

Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..

I dagens upphandlingar av projekt konkurrerar byggföretag både om att bygga billigt men också om att bygga snabbt. Därför är god byggbarhet viktigt för en effektiv planering. För att utföra ett byggprojekt gäller det att alla delar i ett projekt samverkar. Alla människor i ett projekt sitter på erfarenheter som kan hjälpa för att undvika att misstag upprepas. Erfarenheter och kunskap är informationhållare som bör spridas mellan alla aktörer i ett projekt för en god byggbarhet och planering. Att utvärdera vad som går bra men också mindre bra är viktigt för förbättringsarbete av arbetsmoment och processer. Arbetets studie är att granska följande delar på några projekt hos Skanska Sverige Hus Stockholm. • Granska hur erfarenhetsåterföring används för att förbättra byggbarhet och planering inom kommersiell byggproduktion. • Granska hur organisatoriskt lärande och erfarenhetsåterföring sker mellan strategisk nivå till operationell nivå. • Granska hur olika former för organisatoriskt lärande mellan projekt kan utvecklas för god byggbarhet och planering. Fokus ligger på yrkesarbetarna, grunden i ett byggföretaget, som ofta inte sitter i beslutsfattande positioner. Studien lyfter i vilka faktorer som främjas av organisatoriskt lärande och vad det innebär med kunskap både som individ och som en organisation. Med hjälp av erfarenheter kan en organisation växa. En organisation är uppbyggt av sina anställda och deras erfarenheter bör ses som en resurs. Byggbarhet beskrivs vara det element som kan effektiviserar projekt och kan förändras i tidigt skede genom att få in erfarenheter om fungerande eller inte fungerande arbetsmoment eller byggnadsmaterial. De personer som sitter på denna kunskap är dem som praktiskt arbetar med det varje dag, det vill säga yrkesarbetarna. I dagsläget är det ofta projektledningens olika medlemmar som tar beslut på egen hand, utan en praktisk kunskap. Detta framkommer i både observationerna och intervjuerna. Projektledningen har en begränsad praktisk kunskap och yrkesarbetarna känner ett utanförskap. Yrkesarbetarna har åsikter men de vet inte vem de ska vända sig till. I vissa fall antar yrkesarbetarna att ingen bryr sig om deras åsikter ändå. Det är en tråkig inställning som tyder att det organisatoriska lärandet inte märks av i organisationens grund. Däremot säger organisationens mål och visioner att arbete för att dela erfarenheter är viktigt. Detta arbete mot organisationens mål sker till största del bara på strategisk nivå och har inte nått till yrkesarbetarna på operationell nivå. Resultates grundstenar i detta arbete är att börja prata och lyssna på varandra. För att förstå varandra behövs information och erfarenheter spridas mellan alla anställda i organisationen. Studien visar att det behövs strukturella medel för spridning av information, dokumentation och implementering. Det måste visas från organisationens strategiska sida att all kunskap är lika värd och alla bör känna att deras erfarenhet är viktig. I dagsläget har den operationella nivån svårt att veta hur den kan påverka och resultaten visar tydligt att YA har liten påverkan i beslut för bättre byggbarhet och planering

Begreppet tyst kunskap är centralt i uppsatsen och utgår från Polanyis förståelse att vi kan veta mer än vi kan säga. Syftet med uppsatsen är att utforska begreppet tyst kunskap med utgångspunkt i Polanyis teori om tyst kunskap. I relation till socialt arbete är det värdefullt att få syn på och fördjupa förståelsen för tyst kunskap. Med hänsyn till transparens i professionens kunskapsutövande är det särskilt viktigt att vara medveten om hur tyst kunskap kan yttra sig i yrkesutövandet och inverka på det sociala arbetet. Studiens övergripande forskningsfråga är på vilka sätt det går att förstå innebörden av ett begrepp som tyst kunskap och dess implikationer för kunskapsutövande i socialt arbete. I uppsatsen som har formen av en filosofisk studie, utforskar jag olika tänkares tankar och teorier om tyst kunskap utifrån min tes att tyst kunskap existerar och att det är viktigt att förstå och vara medveten om hur förståelsen av tyst kunskap påverkar det sociala arbetet som kunskapsfält. Bengt Molander, Bertil Rolf och Donald A. Schön är några av de tänkare som förekommer i arbetet.  Uppsatsens slutsatser visar att vi sannolikt inte kan sätta ord på all den kunskap vi använder oss av i socialt arbete. Tyst kunskap beskrivs som nära förbunden med våra sinnen och färdigheter och kan därför vara svår att beskriva med ord. Det kan handla om undermedveten kunskap, eller kunskap som inte fullt ut ryms i språket eller vårt logiska tänkande. Följaktligen kan Polanyis konstaterande att vi kan mer än vi kan säga betraktas som en förutsättning för att förstå socionomens kunskapsutövande.  Uppsatsen indikerar att det behövs en transparent levande dialog om kunskapsutövande för att dra nytta av tyst kunskap i socialt arbete. Tyst kunskap förutsätter därför ett engagemang, ansvar och vilja som håller kunskapen livskraftig. I uppsatsen förs ett resonemang som mynnar ut i vikten av att låta personliga erfarenheter och handlingar få stå i rampljuset för att, med stöd av teoretiska perspektiv, synliggöra olika aspekter av tyst kunskap och dess betydelse för professionellt socialt arbete. Hur tyst tyst kunskap behöver vara och hur nära vi kan komma en förståelse för den tysta kunskapens innebörd för kunskapsutövande i socialt arbete, beror sannolikt på de arbetssätt och metoder vi använder oss av.
The main aim of this thesis is to explore the impact of tacit knowledge in everyday life of professional social workers. The findings of this philosophical study is that it is necessary to understand the impact of tacit knowledge, in order to understand the very heart of social work practice and the ways of the reflective practitioner. Theories of philosophers like Michael Polanyi and Donald A. Schön are at focus in the study.

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad.   Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare.   För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data.   De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess.   Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper. Överföring, skapande och inlärning sker främst via problemhantering och gynnas via skiftmöten, produktionsmöten, zonmöten och skiftöverlämningar. Idag tas kunskaper endast tillvaras genom att lära andra.   Utifrån analysen framgår det att tyst kunskap inte är ett känt begrepp i verksamheten samt att det inte finns någon plan över hur den bevaras eller överförs till andra. Att kodifiera produktionsledarnas kunskaper inte existerar idag, vilket gör att det inte finns någon standardisering över deras arbetsflöde. Överföringen av kunskaper sker oftast i relation till problemhantering eller via olika typer av möten och mentors-lärlingsskap är överhängande den mest användbara metod för att sprida tyst kunskap.

Abstract Rönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.     Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast. I fokussamtalet framkom också resonemang om förutsättningar för lek och förutsättningar för en god lärandesituation – för att kunna leka och för att kunna lära beskrivs till exempel delaktighet och prestationsfrihet som två premisser.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs.