Dissertations / Theses on the topic 'Erfarenhetsbaserad kunskap'

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det är möjligt för organisationer att hjälpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel på verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas känslor inför detta. Respondenterna valdes på grund av deras långa verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg på arbetsplatsen och i sig själv. Respondenterna kunde inte sätta ord på sina kunskaper då de värderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvårade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder. Råd till organisationen är att fortsätta arbetet med att synliggöra implicit kunskap samt kompetensöverföring men med individanpassade metoder. Detta för att minimera de problem som kan uppstå samt för att tillgodose respondenternas uttryckta behov.

En del av slöjdämnets långsiktiga mål är att eleven ska välja och motivera handlingsalternativ som leder arbetet framåt samt analysera och värdera arbetsprocessen. I många ämnen i skolan arbetar eleverna med färdiga uppgifter där arbetsprocessen på väg mot det färdiga målet är bestämd, det finns ett rätt sätt att lösa arbetet på. I slöjd ska eleverna under arbetet själv göra överväganden och välja handlingsalternativ som leder arbetet framåt, vilket leder tankarna mot elevers förmåga till problemlösning, att de gör överväganden, lär sig tolka information och lösa problem i olika sammanhang. Vilka handlingsalternativ eleverna väljer och varför de väljer att lösa sina problem de stöter på i slöjd på det sättet är frågorna jag har undersökt i detta examensarbete. Genom observationer och intervjuer med elever i årskurs 7 har jag undersökt vilka handlingsalternativ elever väljer för att lösa olika problem i arbetet. Hur läraren agerar mot eleverna har betydelse för i vilken omfattning eleverna agerar problemlösningsorienterade. En alltför instruerande lärare skapar lärarberoende elever. Eleverna anser att hjälplista där de kan skriva upp sig på tur för att få hjälp, är ett bra och rättvist sätt för att få hjälp. Mitt resultat visar även att eleverna anser att de lär sig mest om de själva försöker lösa de problem de stöter på och själva tar initiativ i arbetet vilket även tidigare forskning visar på.

Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet.

2019-06-04

En stor andel av förskolans personal saknar en formell pedagogiskt utbildning. Eftersom deras handlingar och interaktion med barnen är utifrån deras pedagogiska kapital, skulle detta kunnaanvändas som en kompensation i förskolans praktik?Studien avsåg undersöka interaktionen mellan personalgruppen utan en formell pedagogiskt utbildning och barnen. Utifrån teorin om pedagogisk kapital av Henningsson – Yousif och Viggosson (2008) söktes svar på frågeställningarna.- Vilka egenskaper eller förmågor framträder hos förskolepersonalens avseende pedagogiskt kapital? - Vilka livserfarenheter visar sig ha påverkat förskolepersonalens pedagogiska kapital? - På vilket sätt anknyter förskolepersonalens pedagogiska kapital till någon form av pedagogisk kunskap?Empirin består av tre intervjuer och en skriftlig reflektion från fyra pedagoger. Resultatet visar på att livserfarenheterna från barndom, kulturmöten och föräldraskap har bidragit till att forma deraspedagogiska kapital som också omfattar olika egenskaper. Livserfarenheterna har därtill tillfört en pedagogiska kunskap som kan definieras vara erfarenhetsbaserad och pendlar mellan techne och fronesis.

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget.

The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att utveckla kunskap om hur elevers tidigare erfarenheter och upplevelser kan ha betydelse för hur de förstår vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster. För att uppfylla syftet har frågeställningarna: vilka kunskapsdimensioner kommer till uttryck i elevers samtal om vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster och vad grundar sig kunskapen i besvarats. Deltagarna i studien var 16 elever i årskurs fem och sex på en sameskola och två kommunala grundskolor i norra Sverige. Genomförandet av studien skedde i form av gruppintervjuer, som spelades in, med två till fyra elever i varje grupp. Resultatet visade att eleverna uttryckte fyra olika dimensioner av kunskap: förmågan att benämna, förmågan att förklara, förmågan att analysera, kritisera och tillämpa samt proceduriell kunskap. Kunskaperna som eleverna uttryckte grundade sig i: egna erfarenheter och upplevelser, återberättande och skolan. Sammanfattningsvis visade studien att förmågan att förklara och förmågan att analysera, kritisera och tillämpa ofta grundade sig i elevernas egna erfarenheter och det som de hade fått återberättat för sig och att kunskaper ska analyseras som en helhet.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

The aim of the present study is to examine a self-help group on facebook for people with social phobia as to organization and content, but also to analyze how its function is related to the characteristics of traditional self-help groups. The study is based on a qualitative case study design in the context of internet research and it consists of two parts: a document analysis and an interview study. The empirical material is based on documents about how the group is presented online and the interviews are conducted with people active in a closed support group on facebook for people with social phobia. By means of analytical concepts from previous research on traditional self-help groups it seems likely that self-help online also can be characterized by mutual aid and experiential knowledge. However, as self-help online is not limited as to geographical or cultural aspects, it opens up a chance to receive help and support for people who experience social phobia in countries where social phobia is not an acknowledged phenomen. It is interesting to note that the findings seem to suggest that the size of the group does not play a particular role in the participants' sense of trust and experience of intimacy. The study overall suggests that self-help online can have a function of both compensation and complement to the ordinary health care system as well as to traditional self-help groups. Key concepts: self-help, mutual aid, experiential knowledge, social phobia
Syftet med studien är att undersöka självhjälp på facebook för personer med social fobi med avseende på organisation och innehåll samt analysera hur fenomenet förhåller sig till traditionell självhjälp.  Det är en kvalitativ studie som består av två delar, en dokumentanalys och intervjuanalys. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie i kontexten e-forskning. Det empiriska materialet består av en textanalys av hur gruppen presenteras online samt av intervjuer med personer som är aktiva i en sluten stödgrupp på facebook för personer med social fobi. Med hjälp av analytiska begrepp som tidigare forskning om traditionella självhjälpsgrupper genererat så kan konstateras att självhjälp på facebook också kännetecknas av ömsesidig hjälp och erfarenhetsbaserad kunskap. Det framkommer dock till skillnad från självhjälp face to face att självhjälp online inte är begränsad utifrån geografiska eller kulturella aspekter. Det innebär att personer som upplever social fobi trots att social fobi inte är ett accepterat fenomen/tillstånd i det land där personen bor kan finna både stöd och hjälp genom självhjälpsgruppen på facebook. Anmärkningsvärt är att storleken på gruppen inte verkar spela någon roll när det gäller deltagarnas känsla av tillit och upplevelse av intimitet. Självhjälp på nätet som studien visar har funktionen av både ersättning och komplement till hälso- och sjukvårdssystemet samt till traditionella självhjälpsgrupper.   Nyckelbegrepp: självhjälpsgrupp, ömsesidig hjälp, erfarenhetsbaserad kunskap, social fobi, facebook.

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfräsen. Maskinen försvann från verkstäderna för mer än 30 år sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den användes finns hos före detta verkmästare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer på verkstäder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte går att finna i litteraturen. Jag kommer sedan själv göra praktiska tester på maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men också för att undersöka om maskinen har några användingsområden i det moderna snickeriet.
My thesis explores the overhead router, a formerly common but now rarely used and largely forgotten milling machine. My methods will be both practical and theoretical, and I will linger on three main questions; (1) How is the overhead router used? (2) Why did workers and foremen stop using the overhead router? And (3) what are the potential advantages of the overhead router? The theoretical side of my work will be based on interviews and field research from various workshops and woodwork organizations. The practical aspect of my thesis is an attempt to learn to use the overhead router personally, and in doing so, find out if the overhead router has a place in the contemporary woodworking shop.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?

 

Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.

 

Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.

 

Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet.
The aim of the study was to investigate how social workers, within the social child care, work with parents with intellectual disability. Two questions were investigated: how the social workers experienced meeting the parents and what was their knowledge base. A focus group interview was conducted with six participants. The results of the study showed that social workers experienced uncertainty in meeting and assessment the families with intellectual disability. Further, the study showed that there were weaknesses and uncertainty in cooperation between authorities, and that the knowledge used by the professionals was mainly experience based. The conclusion is that there is a lack of evidence based methods and the field is characterised by uncertainty.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en analysmodell. Utifrånanalysmodellen formulerades en hypotes: om samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringenhög och därigenom kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt i hanteringen av komplexa ärenden.Resultatet visar att trots att samarbetsklimatet är bra är kunskapsöverföringen låg. Den lågakunskapsöverföringen kan i sin tur förklara de brister som finns i det gemensamma synsättet ibehandlingen av komplexa ärenden.
The purpose of this thesis is to identify how experience-based knowledge is transferred withinCSN (the National Board of Student Aid) and how the collaborative climate affects theknowledge transfer. It is a qualitative case study that is focused on the handling of such studentaid applications that need to be individually judged. These are called complex applications. Bytransferring the experience-based knowledge that is acquired by handling complex applications,CSN can reach a common viewpoint to secure that similar applications is being judged in asimilar way. A total of five semi-structured interviews have been conducted with individuals ofdifferent positions within CSN. The interviews have been analyzed with the help of an analyzemodel. With the model as a base a hypothesis was formulated: if the collaborative climate is good,the level of knowledge transfer is high and as a follow, CSN can reach a common viewpoint in thehandling of complex student aid applications. The results show that even though the collaborativeclimate is good, the knowledge transfer is low. This could explain the shortcomings of thecommon viewpoint that exists when it comes to handling complex student aid applications.

Socialarbetare använder sig av flera typer av kunskap för att hantera komplexiteten av deras arbete, en del får man via utbildning men en del behöver förkroppsligas utifrån ett eget utforskande. Syftet med denna studie var att undersöka hur fronesis kommer till uttryck bland socialarbetare som jobbar med ungdomar med missbruksproblematik. Med inspiration från hermeneutik har i denna studie utforskat hur socialarbetare översätter deras tidigare erfarenheter till praxis. Empirin består av sex intervjuer med praktiserande socialarbetare som har flera års erfarenhet i behandlande arbete med ungdomar. Datat analyserades utifrån fronesis teori vilket är uppbyggd ur tre subkategorier: praktisk handling, moralen och personlig utveckling. Fronesis i denna studie är förmågan att anpassa sig till sammanhanget hos en situation och förmågan att handla i enlighet med en målsättning. Resultatet visar att subkategorierna gick att identifiera hos informanternas utsagor samt hade påverkan på varandra. Analysen visar att behandlarens målsättning kunde påverka både arbete samt möjligheter till vidare utveckling.
Social workers use several types of knowledge to get about in their complex work, some of which is given through education but some you have to embody on your own. The aim of this study is to use phronesis as a theory and see if this theory can explain some of the nature behind social workers experience-based knowledge. Using an approach inspired by hermeneutics this study aimed to explore how social workers translate their experience into praxis. The data consists of six interviews with practicing social workers with several years of experience in caring work with adolescents. The material was analyzed with phronesis theory which is built up by three subcategories¨: practical action, morals and personal development. Phronesis in this study is the ability to adapt to the context of the situation and the ability work towards a goal. The results show that the subcategories were identifiable in the data and had an influence on one another. Analysis shows that one’s goals could have effect on work and possibilities for further growth.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.

Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer.

I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång.

Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice. The graduates also felt that knowledge about the law and dialogue methodology were two useful courses for use in practical work. The results and conclusions can be seen as a reinforcement and extension of previous research in the subject.

The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don’t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers. My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children. The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag.   I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde. Det är många gånger envägskommunikation eller förmedling av information. I en tidsanda som ställer höga krav på rationaliseringar och effektivseringar har det dessvärre också blivit så, att tiden för samtal och genuina dialoger succesivt har reducerats till förmån för ökad kommunikation i olika digitala kanaler, inte misnt e-mail och sociala medier. Jag vill hävda att vi människor behöver träffas och samtala för att nå en gemensam och fördjupad förståelse för varandra och våra olika sakfrågor. Vad händer på sikt om vi inte ges möjlighet till gemensam reflektion? Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte lär känna varandra och de förutsättningar som råder?   I inledningen redogör jag även för delar av den kunskapsteori som finns kopplat till ämnesområdet yrkeskunnande och teknologi, men också för min mission – att återerövra samtalet som en viktig arbetsmetod. Uppsatsen är skriven i essäistisk stil och det empiriska materialet kommer från de texter jag själv har författat under masterutbildnignens två år då dialogseminariemetoden tillämpats, men också från den dialogseminarieserie som jag själv har genomfört med sex andra facilitatorskollegor. Tillsammans har vi börjat utforska vår gemensamma profession och det yrkeskunnande som vi representerar.   Facilitatorns yrkeskunnande är mångfacetterat och svårfångat, men handlar i mångt och mycket om att vara öppen för människors olikheter. Se dem som berikande. Vara krockfrämjande. Bejaka olika perspektiv och infallsvinklar på saker och ting. Inte vara rädd för att konfrontera. Facilitatorn jobbar med olika tempoväxlingar och har en mängd olika metoder och tekniker till sitt förfogande för att möta olika problemställningar. Planerat eller improviserat. Det finns tydliga analogier med teatern, men också med läkar- och läraryrket. Det handlar om att skapa spänningar och väcka känslor hos deltagarna. Och sedan ta hand om och förvalta de känslor som väckts. Som facilitator blir man aldrig fullärd. Alla grupper är olika och varje ny mötessituation bjuder på nya utmaningar.   För mig känns det som att resan mot bättre vetande precis har börjat. I mina texter kan jag skönja en utveckling över tid, men det finns otaliga gator kvar att utforska. Jag är fortsatt nyfiken och jag vet bestämt att jag vil fortsätta att fördjupa mina kunskaper om facilitatorns yrkeskunnande och gärna då med dialogseminariet som fortsatt forskningsmetod.
This thesis explores the role and skills of a professional facilitator. A facilitator is hired to facilitate meetings and other group processes trough dialogue, conversations and active participation, with the purpose of makig reflection and collaboration within and between organisations possible.

Syfte – Studien ämnar utveckla en större förståelse för små- och medelstora företags internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgång och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna.   Design och metod – Studien är designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förståelse från tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktäriseras av en ambition att utveckla och använda olika teorier inom det aktuella forskningsområdet, där studiens empiri är styrande.   Resultat – Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna växer olika på internationella marknader och har olika behov, beroende på cleantech-sektor. Cleantech-företagen kan inte beskrivas eller förstås som en homogen grupp företag. Internationalisering bland svenska företag kan över tid beskrivas som en förändring från industrisamhället och dess neoklassiska synsätt till ett kunskapssamhälle, där kunden fungerar som medproducent i den dynamiska värdeskapande processen. I en ständigt föränderlig omvärld kan förståelse för förändring vara en entreprenörs viktigaste förmåga och egenskap. Två viktiga insikter är; (1) entreprenörens förståelse för vad som är ett företags kärnkompetens, och hur kärnkompetensen tillvaratas på bästa sätt; (2) entreprenörens förmåga att våga förändra sin verksamhet och att lyckas göra det på rätt sätt, det vill säga förmågan att åstadkomma effectuation.                                                                                                                                                                                        Studien betonar även hur de tolv cleantech-entreprenörerna kan åstadkomma konkurrenskraft och framgång i sina internationaliseringsprocesser genom att uppnå innanförskap i relevanta nätverk. Ett innanförskap i relevanta nätverk är avhängigt entreprenörernas kunskaper, erfarenheter, förmågor och egenskaper att skapa förtroende och värde i bilaterala relationer. Förmågan att som entreprenör se, förstå och utveckla möjligheter kan vara en nyckelfaktor för att uppnå framgång och konkurrenskraft på utländska marknader. Den främsta kunskapen i dagens föränderliga omvärld är erfarenhetsbaserad och tyst kunskap, eftersom objektiv kunskap endast ger en stillbild av den situationsbundna verkligheten. Studien framhäver några insiktsfulla skillnader mellan solenergiföretagen och bioenergiföretagen, samt transportföretaget, och skapar en större förståelse för fenomenet cleantech.   Originalitet – Studiens forskningsområden, SME:s internationalisering och entreprenörskap, sammanflätas med psykologiska (kognitiva) och filosofiska (kunskapsmässiga) element, vilket leder fram till nya perspektiv inom internationell företagsekonomi.
Purpose – The study aims to develop a greater understanding of small- and medium sized enterprises internationalization processes and entrepreneurship over time, as well as the entrepreneurial elements that can form the basis for a global success and competitiveness. The study examines Swedish companies in the cleantech sectors solar energy, bioenergy, and transportation in order to find insightful differences.   Design and methodology – The study is designed as a qualitative survey, in order to take advantage of the rich and insightful understanding from twelve Swedish cleantech entrepreneurs, with interview data gathered in a previous research project. The qualitative approach is characterized by a desire to develop and use different theories in the research field, where the empirical data is conductive.   Findings – The study results emphasize that the twelve cleantech entrepreneurs grows differently within international markets and has different needs, depending on the cleantech sector. The cleantech companies cannot be described nor understood as a homogeneous group of companies. Internationalization of Swedish companies can over time be described as a change from an industrial society and its neo-classical approach into a knowledge society, where the customer serves as co-producer of the dynamic value creation process. In a constantly changing world, understanding change can be the most important entrepreneurial ability and capability. Two important insights are; (1) the entrepreneurs’ understanding of the company’s core competencies, and how the core competencies can serve as an advantage best; (2) the entrepreneurs’ ability to dare make change in their business and being successful doing so correctly, i.e. the ability to achieve effectuation.   The study also emphasizes how the twelve cleantech entrepreneurs can achieve competitiveness and success in their internationalization processes by achieve insidership in relevant networks. Insidership in relevant networks depends on entrepreneurs’ knowledge, experience, abilities and capabilities to create trust and value in bilateral relationships. The ability of the entrepreneur to see, understand and develop opportunities can be a key factor for success and competitiveness in foreign markets. The main knowledge in today's changing business environment is experiential and tacit knowledge as objective knowledge provides only a snapshot of the situation-bound reality. The study highlights some insightful differences between solar companies and bioenergy companies, as well as the transportation company, and create a greater understanding of the phenomenon of cleantech.   Originality – The study's research field, SME's internationalization and entrepreneurship, intertwines with psychological (cognitive) and philosophical (in terms of knowledge) elements, which leads to new perspectives in international business and administration.

I denna uppsats står egenföretagare i fokus. Med hjälp av David A. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande riktas särskild uppmärksamhet mot de kompetenser, erfarenheter och informella kunnande som ett urval egenföretagare uppfattar som viktiga för en framgångsrik verksamhet. Därtill riktas intresset också mot dessa egenföretagares gemensamma personlighetsdrag och lärstilar. Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om entreprenörskap. Mer specifikt är syftet att öka förståelsen för vilka erfarenheter och former av kunskap som används av egenföretagare i deras verksamhet och organisation. Utifrån syftet konstruerades följande forskningsfrågor: Vilka lärstilar använder sig entreprenören av för att lära sig den nödvändiga kunskapen för att driva sin organisation? Vilka faktorer påverkar lärandets utveckling inom entreprenörskapet? Vilka former av kunskap använder entreprenörerna i arbetet med sina olika arbetsområden?   Undersökningen består av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att småföretagarnas erfarenheter, kompetenser och kunnande har sina hemvister i vardagen snarare än formella utbildningssituationer, samt att egenföretagarnas lärstilar och personlighetsdrag i mångt och mycket verkar spegla varandra där social kompetens och att vara orädd för misslyckanden var några av de mer framträdande.

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.

Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning.

För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen.

The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning.

The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings.

For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge.

QC 20100707