Dissertations / Theses: 'Erfarenhetsbaserat lärande'

1

Eriksson, Lina, and Emma Ek. "Lustfyllt och erfarenhetsbaserat lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29900.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Jonsson, Mikaela. "Erfarenhetsbaserat lärande : En intervjustudie utifrån sociokulturella perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14348.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don’t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers. My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children. The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Larsson, Linda. "Erfarenhetsbaserat lärande i skolan : Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11584.

Full text

Abstract:

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen. Denna upplevelse har varit utgångspunkten för min studie. För att kunna genomföra undersökningen har jag genomfört öppna intervjuer. Jag har intervjuat rektorn, två pedagoger en manlig och en kvinnlig samt att jag valt att intervjua sex elever från olika år och klasser jag har även där haft en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Jag har sedan kopplat samman min undersökning med John Deweys teorier om erfarenheter och lärande. Min undersökning visar att samtliga av informanterna är positivt inställda till erfarenhetsbaserat lärande i skolan. I resultatet av undersökningen jämförs de svar jag får av pedagogerna med de svar jag får av eleverna. Det som framkommer är att såväl lärare som elever är väldigt positivt inställda till denna form av undervisning. Båda parter tycker att kunskapen når fram till fler elever samt att den befästs djupare liksom Dewey skrivit om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jovanovic, Ana-Marija, and Carrasco Cindy Caceres. "Lärande på arbetsplatsen : Visstidsanställdas upplevelser av det egna lärandet på förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-147348.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativ fallstudie som undersöker visstidsanställdas (vikariers) förutsättningar för lärande på förskolor i en Stockholmsförort i Sverige. Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur visstidsanställda på förskolor beskriver sina egna upplevelser av arbetsrelaterat lärande. Studiens underlag utgörs av åtta semi-strukturerade intervjuer och kommer att analyseras med hjälp av bland annat teorin om erfarenhetsbaserat lärande och begreppen kompetens, dialog, normer och organisationskultur. Vikarierna beskrev att de upplevde deras förutsättningar för lärande på arbetsplatsen befintliga men främst som negativt då de ofta upplevde känslor som stress och oro exempelvis. Då vikarierna upplevde avsaknad av stöd från de ordinarie kollegorna skedde lärande ofta genom observation och genom utmaningar i arbetet. Det framkom även att organisationskulturen var hindrande för vikariernas lärande i en bemärkelse då de på grund av den håller tillbaka i arbetet och går miste om lärandetillfällen. När den bristfälliga kommunikationen väl fungerade sågs den som en möjliggörande aspekt för lärande. Genom att medarbetarna övar på kommunikation så kan de påverka och förändra sina förutsättningar för lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bergdahl, Anna. "Team och lärande : En intervjustudie om team i vården." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177365.

Full text

Abstract:

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården. De teorier som tillämpas är Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande, Dixons teori om dialog samt Schöns teori om reflektion. Teamarbetet skapar möjlighet att tillsammans med hjälp av olika kompetenser ge patienterna en bättre vård vilket också är teamets mål. Arbetsuppgifterna bygger på teamets gemensamma behandling av patienten vilket gör att teamet har stor betydelse för respondenternas arbete. Problem med teamarbetet är när det uppstår samarbetsvårigheter eller slitningar i teamet. I teamet lär de sig tillsammans av varandras kompetenser och skapar gemensamma kunskaper. Tillfällen till diskussion och reflektion leder till ett erfarenhetsutbyte som i sin tur leder till ett kollektivt lärande i teamet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Jennie, and Sara Mazurs. "Hantera din stress - få tid att arbeta : En kvalitativ studie om universitetslärares hantering av stress på arbetsplatsen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26544.

Full text

Abstract:

Stressrelaterade sjukdomar är ett problem som ökar i samhället. Universitetslärare upplever ofta känslan av att inte räcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslärare lär sig att hantera stressorer på arbetsplatsen. Vi utgick ifrån teorierna erfarenhetsbaserat lärande och KASAM (känsla av sammanhang), vi valde dessa två eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses känslan av sammanhang och copingstrategier som hälsoresurser på arbetsplatsen. Vid problemlösning på arbetsplatsen kan individen genom att lösa problem få en ny erfarenhet, det är vad erfarenhetsbaserat lärande handlar om. I vår studie använde vi oss utav kvalitativ metod, då vi genomförde intervjuer av lärarna på ett högre lärosäte i Sverige. I vår studie deltog sex universitetslärare. I vårt resultat framkom det generella motståndsresurser (GMR) som exempel ta hand om sig själv, ha en egen copingstrategi, goda relationer med kollegor och gränssättning mot för mycket arbete. Vi ser i vår studie att individer utvecklar olika copingstrategier. Exempel på copingstrategier som resultatet i vår studie visar var att tänka positivt och bryta ner saker till mindre delar. Alla hade olika sätt att hantera stress och det handlar om vilka erfarenheter de har skapat sig längs vägen. I diskussionen väljer vi att bland annat diskutera likheter och skillnader mellan copingstrategier mellan vår studie och tidigare forskning. Vi ser även närmare på likheter och skillnader på våra teorier som vi valt för studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Garnier, Julie. "Entreprenörers lärande : Förutsättningar för entreprenörers informella lärande i inkubatorer." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181897.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande iinkubatorer och att öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med entreprenörer som är med i inkubatorer och fyra med anställda i inkubatorer. Resultaten visade olika individuella och kollektiva faktorer som i inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare visar studien att inkubatorn bör planera tillfällen för att möten och informellt lärande ska ske. Inkubatorn bör också skapa strukturella och kulturella förutsättningar som till exempel en positiv stämning för att den dialog som bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande ska kunna skapas. En av de viktigaste slutsatserna är att den diskussion entreprenörerna har med andra entreprenörer starkt bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande genom utmaning till reflektion, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte och återkopplingar. Det är därför väsentligt för inkubatorn att skapa förutsättningar och tillfällen för att möten som bidrar till informellt lärande ska ske. En annan slutsats är att det är viktigt att det stöd entreprenörerna får är anpassat till deras behov. Slutligen bidrar den stödperson (coach eller mentor) de regelbundet träffar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande.
The study’s purpose is to investigate the conditions that exist for entrepreneurs' informal learning in incubators and increase the understanding of how informal learning can be promoted in incubators. The survey has a qualitative approach and the data collection was carried out with the help of semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with entrepreneurs who are part of incubators and four with employees in incubators. The results showed various individual and collective factors that in the incubator contribute to reflection and experience-based learning. Furthermore, the study shows that the incubator needs to plan opportunities for meetings and informal learning to take place. The incubator also needs to create structural and cultural conditions such as a positive atmosphere for the dialogue that contributes to informal learning to be created in incubators. One of the most important conclusions is that the dialog entrepreneurs have with other entrepreneurs strongly contributes to reflection and experience-based learning through collective intelligence, exchange of experience and feedback. It is therefore essential for the incubator to create conditions and opportunities for meetings that contribute to informal learning to take place. Another conclusion is that it is important that the support the entrepreneurs receive is adapted to their needs. Finally, the coach or mentor they regularly meet strongly contributes to their reflection and experiential learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Böröczki, Bea. "Praktik inom högre utbildning : En kvantitativ studie om praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44030.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik.
This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Behrenfeldt, Lisa. "Möjliggöra och ta tillvara lärosituationer : en studie om vägledarens roll i förmedlandet av naturligt friluftsliv under två vinterfärder." Thesis, Linköpings universitet, Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100994.

Full text

Abstract:

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna. Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen. De beskriver också betydelsen av den upplevda enkelheten, den fysiska aktiviteten och hur ökade kunskaper i friluftsliv förstärker den positiva upplevelsen. Inför de båda färderna har vägledarna olika förutsättningar att förhålla sig till. Hur väl vägledarna känner gruppen sedan innan och hur lång tid de har på sig totalt tillsammans med gruppen är faktorer som har betydelse för hur de agerar under färden. I min analys beskriver jag två olika typer av lärosituationer. Den första är de som direkt bygger på vägledarnas planering av färden och som de i förväg har kunnat räkna med att de ska inträffa. Här har valet av tid och plats en grundläggande betydelse. Den andra typen av lärosituationer är tillfällen när något oförutsett händer och deltagarna eller vägledarna behöver ändra på ursprungsplanen och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. I de oförutsedda situationerna finns, förutom erfarenheter kring den konkreta situationen, också lärdomen att vistelse i den oförutsägbara naturen innebär att behöva vara flexibel och beredd att anpassa sig efter de förhållanden som råder. En förutsättning för lärandet i alla de olika situationerna är ett förhållningssätt gentemot gruppen där vägledarna strävar efter att alla ska bli delaktiga och ta eget ansvar. Jag har i min studie kunnat se flera exempel på hur vägledarna på olika sätt arbetar för att främja gruppens delaktighet och medansvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Törsleff, Bubicic Anna, and Christina Sjöberg. "Att arbeta med case, att lära för livet?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32910.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11.Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete.I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll. Genom det erfarenhetsbaserade och konstruktivistiska arbetssättet ges eleverna möjlighet att själva föra processen för sin kunskapsutveckling framåt. De fem pedagogerna säger att de har sin utgångspunkt i Lgr 11 och tolkar casemetodens undervisningssätt i förhållande till den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Ahlbäck, Herou Ellinor. "Med tillgång till elevers livsvärld? : Tre dramapedagogers uppfattningar av konflikthantering i skolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15005.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen: Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan? Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv. Där ställs frågan: Kan uppfattningarna tolkas med inspiration av hermeneutik enligt Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv? Tre av de fyra perspektiven återfinns i informanternas utsagor, det holistiskt lärande perspektivet, det kritiskt frigörande perspektivet samt det personlighetsutvecklande perspektivet. Svårigheter som dramapedagogerna uppfattar sig möta i sammanhanget handlar om att vara inlyssnande, tidsaspekten samt att komma in utifrån på en skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Törnsten, Daniel. "Kollektivt lärande i förskolans arbetslag : Bekräftande och kritisk reflektion i projektplanering och utvärdering." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156512.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kollektivt lärande sker under förskolepersonalens arbetslagsreflektion. Studien tog ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande antas ske i kommunikation mellan medlemmar i arbetslaget. Tre arbetslag spelades in under deras utvärderingar av verksamheten samt under praktiknära reflektioner över projektarbetet med barnen. Resultatet visade att personalen gjorde två olika kategorier av reflektioner. Den första kategorin av reflektioner var bekräftande reflektioner över såväl konkreta som abstrakta förutsättningar och processer. De bekräftande reflektionerna innehöll beskrivningar av vad som fungerade bra och reflektioner över varför och fungerade på så vis mer koordinerande än kritiskt ifrågasättande och lärandet kunde anses vara reproduktivt. Dessa reflektioner var vanligast i utvärderingssamtalen. Den andra kategorin av reflektioner var kritiska reflektioner med beskrivningar av problem eller en upplevd dissonans mellan målsättningar och verklighet. Detta ledde till skapande av nya gemensamma förhållningssätt och nya pedagogiska artefakter. Eftersom reflektionerna var kritiska kunde lärandet förmodas vara utvecklingsinriktat. Men eftersom reflektionerna främst riktades mot eget handlande på en konkret nivå och inte mer abstrakta förutsättningar och premisser ledde inte lärandet till nya meningshorisonter. Dessa kritiska reflektioner förekom främst i de praktiknära reflektionerna över projektarbetet med barnen, trots den konkreta nivån på reflektionerna kunde det kollektiva lärandet antas vara störst under denna form av arbetslagsreflektion Dessutom undersöktes samarbetsklimatet med hjälp av enkätfrågor från socialpsykologisk forskning. Enkätsvaren visade att samarbetsklimatet var gott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Johansson, Ulrika. "Kollegialt lärande : En studie av lärare som arbetar utifrån en modell för att utveckla sin undervisning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119925.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Rankic, Slavica. "Lärande på arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32974.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Elfman, Eva-Britt. "Pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34977.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Kollind, Anna. "Specialpedagogen - som en synkroniseringsring i växellådan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35398.

Full text

Abstract:

Abstra Abstra ctInom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform. Målsättningen har varit att skapa en större förståelse för dessa lärares situation i det dagliga arbetet så att specialpedagogen utrustas med rätt verktyg för att utveckla samarbetet. Resultatet visar också hur dessa yrkeslärare ser på lärande och hur ett utvecklat samarbete mellan dem och specialpedagogen kan se ut. Slutsatsen blir att den pedagogiska behörigheten inte är utslagsgivande för att utveckla detta samarbete.Nyckelord:

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Feltsen, Pernilla. "Lärande medarbetare : En studie om att medvetandegöra medarbetares kunskaper." Thesis, KTH, Skills and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-12351.

Full text

Abstract:

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.

Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning.

För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen.

The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning.

The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings.

For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge.

QC 20100707

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Rask, Mikael. "Projektledning - Kompetens i utveckling : En kompetensutvecklingsmodell för projektledare." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-31787.

Full text

Abstract:

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lundström, Nilsson Belinda. "Vanligaste utflykten för fritidshemmet? - faktorerna bakom valen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34581.

Full text

Abstract:

Utflykter är tillfällen då elever kan få uppleva olika miljöer och sammanhang. Denna studie vill undersöka vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan påverka när fritidshem väljer att göra olika utflykter. Syftet är även att undersöka om där finns utflyktskategorier som är mer eller mindre vanliga än andra och ifall det finns faktorer som kan förklara varför dessa utflykter i så fall inte förekommer lika ofta. De utflyktskategorier som berörs i studien är natur- och friluftsmiljöer, närmiljöer, idrottsaktiviteter utöver vanliga skolan, museibesök, föreningsliv, kulturliv, samarbeten med olika föreningar och organisationer, samt samhällsfunktioner. För undersökningen används dels en kvantitativ metod med en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod genom intervjuer med olika fritidshemslärare. Som teori avhänds det erfarenhetsbaserade- och upplevelsebaserade lärandet, samt teorier om formellt-, informellt- och ickeformellt lärande.Resultatet visar att där finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet av utflykt: ekonomi, tid, avstånd, fritidshemmets placering, antal elever, antal personal, utbud, transport och olika anpassningar till eleverna. Studien visar också att där är stor skillnad mellan hur ofta de olika utflyktskategorierna besöks. Natur- och friluftsmiljöer och närmiljön är oftast förekommande, medan samhällsfunktioner är minst besökta. Däremot är det inte enkelt att säga vilka specifika faktorer som påverkar de enskilda utflyktskategorierna. Detta eftersom varje fritidhem har sin unika situation och att de avgörande faktorerna för de mest tillgängliga utflyktskategorierna kommer att variera från fall till fall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Rågstad, Pernilla, and Maria Agirman. "Nätverks betydelse för ledarskapsutveckling : En studie av projektet Ta Steget." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2195.

Full text

Abstract:

Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ’uppe på toppen’. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera. Frågeställningarna lyder: Vad får ledaren ut av att delta i nätverk?, Hur kan deltagande i nätverk hjälpa ledaren att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap?, Vad behövs för att ett nätverk ska fungera och fortleva? Det empiriska resultatet består av data som samlats in genom enkätutskick till samtliga deltagare i projektet. Resultatet ifrån enkäterna har strukturerats utifrån frågeställningarna och även analyserats i liknande struktur.

Det vi kommer fram till är bl.a. att individerna känner att nätverket fungerat som ett stöd, då de kunnat diskutera och reflektera med människor i liknande situationer. Nätverksdeltagarna anser att nätverk är ett bra sätt att utvecklas på, då de fått mycket nya tips och idéer vilket bidragit till nya perspektiv. För nätverkets funktion och fortlevnad är det viktigt att det prioriteras samt att deltagarna är engagerade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Larsson, Sabina. "Erfarenheter av aktivitetsbaserade arbetssätt - En intervjustudie med fokus på medarbetarnas lärande i en arbetsuppgiftsförändring. : En kvalitativ studie baserad på medarbetares uppfattningar av hur och vad dem lärt sig i en arbetsuppgiftsförändring till en aktivitetsbaserad arbetsplats." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39615.

Full text

Abstract:

En kvalitativ studie om medarbetares erfarenheter i en arbetsuppgiftsförändring. Syftet med studien var att öka förståelsen för medarbetarnas egna uppfattningar om lärandet i en arbetsuppgiftsförändring, som har utvecklats i förhållande till en organisationsförändring till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Studien använde en fenomenografisk metodansats för att studera variation i människors olika beteenden i en lärandeprocess. Det empiriska underlaget samlades utifrån fyra semistrukturerade intervjuer från medarbetare på ett aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar variation i inlärningsstrategier, emotionell-, handlings-, kunskaps- och reflekterandebaserad inlärning. Förmågorna var intern rörlighet, professionell autonomi, ökat samarbete och strukturella förbättringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Brusquini, Jakob. "Bokföringsprogram som digital lärresurs : En studie om möjligheter och utmaningar för lärare." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27099.

Full text

Abstract:

En utgångspunkt för det här examensarbetet har varit Skolverkets krav på ökad digitalisering i skolan. I studien undersöktes hur lärare uppfattar eventuella möjligheter och utmaningar med att använda bokföringsprogram som digital lärresurs, inom ämnet Företagsekonomi. Syftet med studien var att få mer kunskap om bokföringsprogram som digital lärresurs. Studiens resultat består av uppfattningar ifrån fyra olika lärare och har samlats in genom samtalsintervjuer. Olika möjligheter och utmaningar identifierades och kategoriserades. Studien visar att lärare uppfattar följande möjligheter med bokföringsprogram som digital lärresurs; verklighetsanknytning, helhetsförståelse för redovisning, variationsrik undervisning, digital kompetens samt aktivitet och engagemang bland eleverna. En slutsats är att bokföringsprogram som digital lärresurs möjliggör två delmoment för ett erfarenhetsbaserat-lärande, nämligen ett aktivt experimenterande och konkret erfarenhet. Studien visar att lärare uppfattar följande utmaningar med bokföringsprogram som digital lärresurs; uppstartsprocessen, att undvika förvirring, att hantera automatiska funktioner samt att ha tillräckliga kunskaper. En slutsats är att lärarens roll är viktig för att nämnda möjligheter ska uppnås. Lärarna i studien anser att innan bokföringsprogram används som digital lärresurs, bör elever få erfarenhet och kunskap inom bokföring, med hjälp av andra lärresurser. En slutsats är att bokföringsprogram möjliggör en förlängd lärandeprocess för eleverna, men att det kräver tid och utrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sjörén, Daniel, and Patrick Tyrrell. "Betydelsen av att synliggöra elevers erfarenheter i undervisningen : En experimentell fältobservation i ämnet bild." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41306.

Full text

Abstract:

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Artursson, Cecilia. "”Man upplever mer på två veckor än man gör i skolan på kanske ett år” : En studie om gymnasieelevers erfarenheter av internationella utbyten." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8178.

Full text

Abstract:

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra.

Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer.

Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande.

Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Virdeborn, John, and Patrick Samuelsson. "Kunskapens former inom entreprenörskap : En kvalitativ studie om entreprenörers självlärande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374711.

Full text

Abstract:

I denna uppsats står egenföretagare i fokus. Med hjälp av David A. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande riktas särskild uppmärksamhet mot de kompetenser, erfarenheter och informella kunnande som ett urval egenföretagare uppfattar som viktiga för en framgångsrik verksamhet. Därtill riktas intresset också mot dessa egenföretagares gemensamma personlighetsdrag och lärstilar. Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om entreprenörskap. Mer specifikt är syftet att öka förståelsen för vilka erfarenheter och former av kunskap som används av egenföretagare i deras verksamhet och organisation. Utifrån syftet konstruerades följande forskningsfrågor: Vilka lärstilar använder sig entreprenören av för att lära sig den nödvändiga kunskapen för att driva sin organisation? Vilka faktorer påverkar lärandets utveckling inom entreprenörskapet? Vilka former av kunskap använder entreprenörerna i arbetet med sina olika arbetsområden? Undersökningen består av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att småföretagarnas erfarenheter, kompetenser och kunnande har sina hemvister i vardagen snarare än formella utbildningssituationer, samt att egenföretagarnas lärstilar och personlighetsdrag i mångt och mycket verkar spegla varandra där social kompetens och att vara orädd för misslyckanden var några av de mer framträdande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Dahlberg, Isabelle, and Emma Månsson. "Bin i undervisningen, varför då?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32515.

Full text

Abstract:

Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur undervisning om bin och biodling kan möjliggöra lärsituationer inom no-undervisningen med hållbarhetsfokus, genom att undersöka erfarenheter hos pedagoger kring arbetet med bin med fokus på relationer mellan lärare-elev-innehåll. Detta har vi besvarat med följande frågeställning: Vilka relationer utifrån den didaktiska triangeln framkommer då pedagoger resonerar kring undervisning med bin som utgångspunkt? För att kunna formulera vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser. De källor vi ansåg var av relevans för vår frågeställning har därefter studerats, analyserats och sammanställts i förhållande till vårt syfte. I studien intervjuas fyra pedagoger som alla använder bin och bisamhället som en del i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna analyseras sedan med hjälp av den didaktiska triangeln med fokus på relationerna lärare-elev-innehåll. Under analysprocessen utkristalliseras tre beskrivande kategorier för lärsituationer där bin utgör utgångspunkten för undervisningen: Natur, Engagemang och Ämnesintegrering. Utifrån kategorierna gjordes sedan en didaktisk analys av dessa kategorier. Intervjuerna som används i studien är av en semistrukturerad karaktär. Resultatet presenteras utifrån tre frågeställningar: Hur uttrycks framställning, Hur uttrycks erfarenhet? samt Hur uttrycks interaktion? Resultatet visar att naturen som undervisningsmiljö är en viktig del i framställningen när det kommer till undervisning med bin. Genom ett innehåll med bin kan eleverna erfara en medvetenhet om miljöfrågor och hållbar utveckling. Slutligen visar resultaten att lärarna genom interaktion med eleverna, i ett innehåll med bin kan utgå från elevernas behov av lärande och ge det en pedagogisk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bjerre, Britt-Marie. "Pedagogiska perspektiv på hästunderstödd terapi som tilläggsterapi till dialektisk beteendeterapi : en kvalitativ enkätstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24443.

Full text

Abstract:

Abstract Natur och djur påverkar människans välbefinnande positivt. Vilket ibland används för att göra en behandling mer effektiv och förkorta behandlingstiden. Studiens syfte är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur hästunderstödd terapi som tilläggsterapi kan medverka i lärandeprocesser vid dialektisk beteendeterapi. För att undersöka detta användes kvalitativ metod och datainsamling av enkäter med öppna frågor som besvarades av 13 coacher och terapeuter. Enkätsvaren bearbetades med hjälp av en tematisk analys. I studien används sociokulturellt perspektiv på inlärning, upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande och faktorer som påverkar lärande. Resultatet visar att deltagarna i hästunderstödd terapi upplevde positiva känslor och välbefinnande i samvaro med hästarna. En gynnsam miljö och praktiska övningar med hästar främjade lärande och utvecklig. Coacher och terapeuter ansåg att hästunderstödd terapi var betydelsefull i lärande, träning och generalisering av färdigheter. Slutsatser: Studien bekräftar att hästunderstödd terapi kan medverka i lärandeprocesser för personer som går i dialektisk beteendeterapi. Studiens resultat anknyter till den teori och forskning som finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Brorsson, Ellinor, and Michaela Bartoletti. "Kontinuerligt lärande förhållbara förbättringar : En fallstudie i hur miljöförbättringsarbete kanbelysa det lärande som sker hoselinstallatörsföretag som arbetar efter konceptetständiga förbättringar." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-219069.

Full text

Abstract:

Förväntan på att företag arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan växer sig större för var dag. Med en miljöcertifiering kan företag visa sig ansvarsfulla inför sina intressenter och chanserna för en säkrad plats på framtidens marknad kan öka. Miljöcertifikat såsom ISO 14001-standarden inkluderar behovet av ständiga förbättringar av en organisations processer och miljöstrategiskt arbete. Begreppet ständiga förbättringar har sitt ursprung i Toyota Motors framgångsrika arbetssätt - kaizen - och innebär att allt kan göras lite bättre än i nuläget. På så sätt klingar det väl med miljöförbäattringsarbete eftersom vi fortfarande är på en resa mot det mest miljövänliga sättet att leva på. Två företag inom elinstallatörsbranchen har genom den webbaserade applikationen System C2 TM utmärkt sig i sitt arbete med ständiga förbättringar inom miljö. Eftersom en framgångsfaktor för ständiga förbättringar är utbildning kan det antas att dessa två företag har genomgått ett lärande som har lett till denna framgång, men vad som kännetecknat detta lärande är inte specificerat. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka vad en sådan utbildning bör innehålla för att inte bara leda till fler miljöförbättringar, utan även för att skapa förutsättningar för ett lärande inom ekologisk hållbar utveckling. För att generera kunskap kring detta genomfördes kvalitativa fokussamtal i två omgångar, med två olika företag. Samtalen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att en utbildningsinsats som ämnar leda till ett aktivt miljöförbättringsarbete och ett kontinuerligt lärande ska sträcka sig över flera utbildningstillfällen. Tillfällena i insatsen bör ta vara på verksamhetens kunskap genom inklusion av medarbetare, knyta miljöfrågan till verksamheten, drivas av en engagerad ledning och ta vara på medarbetarnas personliga engagemang. Dessutom ställs krav på företagets kultur i form av att den ska vara öppen för ifrågasättande av rutiner samt drivas av en vilja att utvecklas. Resultaten visar även på likheter mellan konceptet ständiga förbättringar och lärande, och vidare föreslås djupare studier kring dessa likheter. Vidare forskning föreslås även i form av att testa de faktorer som detta examensarbete har resulterat i.
The expectations for a company to actively work on reducing their environmental impact are higher today than ever before. With an environmental certification, companies can show their responsibilities towards the environment to their stakeholders, and improve the chances to securing a position on the future market. An environmental certification, such as the standard ISO 14001, includes the need for continuous improvements to an organization’s processes and strategic environmental work. The term continuous improvements origins from Toyota Motors successful way of working - kaizen. It implies that everything can be madea little better than it is right now. This interpretation of continuous improvements goeswell together with environmental improvements in business since we are still on a journeytowards the most sustainable way of living. Two electrical contracting companies have through the web-based application System C2TM excelled in their work with continuous environmental improvements. Since a success factor to continuous improvements has proven to be education, one can assume that the two studied companies have a learning culture in their workplace that has led to this success. However, this learning culture is not specified. The purpose of this study is to examine what a training session in ecologically sustainable development should involve, not only lead to continuous improvements, but also to continuous learning. To generate knowledge about this, a qualitative study has been made. Two focus group conversations with each of the studied companies were made to gather data about their work with continuous environmental improvements. The data from the focus group conversations were analyzed through a thematic analysis. The results show that a training session that aims to lead to continuous improvements and learning within the organization consists of several sessions. The training sessions should make use of the knowledge within the organization, connect the environmental issue to the organization, involve an engaged leadership, and make use of the personal engagement amongst the coworkers. Apart from this, demands on the company culture are being made in order to create a learning organization. The culture should be open to challenge the existing routines and strive to develop the company to the better. The results from this study show that there are similarities between continuous improvements and learning. Suggested as further research is to examine the similarities between learning and continuous improvements. Another example for further research is to test the factors presented in this study, in a training session about ecologically sustainable development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nyman, Ingemar. "Klassrum och andra lärmiljöer : Om lärares arbete med informationsteknologi på olika platser." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-126770.

Full text

Abstract:

Place-based learning can be facilitated via mobile digital devices. This is relevant both from the perspective of the educational objectives of schools and the aim of creating a greater range of differentiated learning environments. This study is part of a larger project that explores more focused study of the use of digital devices within the context of outdoor learning. The study was carried out using mainly an abductive approach, leading to results of four categories and a graphic model. Thus new insights have been gained into the ways that modern information and communication technology can facilitate the interface between student and place. The research results are discussed in relation to experiential learning, affordance, learning object, context and place. The study demonstrates that digital tools can bring new qualities to place-based learning. The interface between humans and natural/urban environments can be developed both cognitively and affectively. There is potential here to both strengthen and transform experiences in the space where virtual and authentic learning environments meet. The conclusion to the study examines the need for further development of both technology and teaching. A holistic perspective that takes into consideration both collaboration and the contexts of different places is necessary when using digital media.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hirvelä, Linnea, and Helena Magnusson. "Vilken utbyteskunskap leder en utbytesperiod till för en revisionsmedarbetare? : En studie rörande utbytet från Sverige till USA." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-85800.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige. Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består i privata--‐, kulturella--‐ och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället.
Background: Considering the globalization of society, the possibility for audit associates to be internationally mobile increases. Today, a Swedish audit associate has the opportunity to leave for an exchange period to acquire new knowledge, both professionally and personally, where the approach differs. Audit associates are exposed to the societal, individual, and work--‐related cultural clashes, which arise from an international exchange. It would be useful for an audit associate to experience such clashes to be able to acquire new knowledge, develop pre--‐existing knowledge, as well as to share it. Aim: The aim with this research is to study the exchange knowledge a Swedish audit associate experiences from a period in the U.S., how this knowledge is acquired, and if it is implementable in to further work in Sweden. Definitions: Exchange knowledge is in this research defined as the type of knowledge that is acquired due to an exchange. Knowledge refers to a kind that could be used within the audit profession, which includes knowledge regarding work--‐methods, procedures, social conditions and the structure of the regulations. Results and conclusion: The result of the research is that the benefit lies in individual-, cultural- and work‐related areas which are acquired through experiential learning and also by involvement in society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Nilsson, Patrik. "Samhällskunskap bortom skolans väggar : - En litteraturstudie om fältstudiemetoders aktualitet i samhällskunskapssammanhang." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-145724.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en konsumtion av forskning som behandlar fältstudier. Artiklarna har valts efter relevans till samhällskunskapsämnet på gymnasial nivå för att undersöka motiv till tillämpningar, utmaningar och fördelar till denna typ av undervisning. I bakgrunden belyses behov av både mer erfarenhetsbaserad och problembaserad undervisning inom samhällskunskapsämnet vilket senare diskuteras i relation till uppsatsens resultat. I bakgrunden förklaras även denna uppsats tolkning av pragmatikernas kunskapsutveckling samt teoretisk utgångspunkt. Artiklarna som utgör materialet undersöks för att finna mönster och tendenser huruvida fältstudier kan bidra till att fylla behovet av mer erfarenhetsbaserad undervisning. Resultatet bearbetas genom en kvalitativ analys med teoretisk utgångspunkt i utveckling av kunskapsförmågor, men även andra aspekter såsom affektivt och erfarenhetsbaserat lärande. Beroende på hur fältstudier var uppstrukturerade tränades olika förmågor. Genom stort elevansvar stimulerades deltagarna till att utveckla procedurförmågor och analysförmågor. Medan ett uttryckt fokus på affektion och erfarenheter genom upplevelser tränades metakognitiva förmågor. Mer lärarstyrda fältstudier visade potentiellt effektiv begreppsundervisning genom linjära fältstudier. Däremot riskerade dessa fältstudiestrukturer orsaka bristande motivationpå grund av litet friutrymme. Skillnaderna är enfingervisning om effektiviteten i olika variationer av fältstudier men även för att utvinna särdrag och framgångsfaktorer samt utmaningar vid tillämpning. Framstående utmaningar såsom resurskrav och risk för avhopp framkom av materialet och redovisas i resultatet. I diskussionen problematiseras resultatet men även dess relevans och uppmuntrande av potentiell tillämpning och framtid inom samhällskunskapsundervisning. Avslutningsvis påvisas behov av ytterligare forskning inom både området fältstudier inom samhällskunskap men även erfarenhetsbaserad samhällskunskap för att fylla en existerande forskningslucka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bengtsson, Filippa, Angelica Fagerström, and Sandra Lundahl. "Förutsättningar för kompetensutveckling ur ett medarbetarperspektiv : En kvalitativ studie på en kommunal kostenhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35244.

Full text

Abstract:

Studien handlar om att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv studera arbetsplatslärande på en kommunal kostenhet i Sverige. Syfte: Syftet var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka anställdas upplevelser av arbetsplatslärande på individ- och gruppnivå. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Totalt medverkade nio personer från den kommunala kostenheten. Studiens resultat har analyserats abduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundade sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande och friskfaktorer. Den pedagogiska ansatsen innefattade erfarenhetsbaserat lärande. Studien berör friskfaktorer som begrepp och tillvägagångssätt, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. Slutsats: Studiens resultat visar betydelsen av sociala samspel och att ta del av varandras erfarenheter för lärande på arbetsplatsen. Grupperna indikerar på att arbetsplatslärande upplevs ske i det dagliga arbetet på en gruppnivå, dock upplevs ingen större satsning gällande detta. Skapas förutsättningar för detta skulle utveckling på både grupp- och individnivå främjas. Ur ett hälsofrämjande perspektiv kan samtliga ovan nämnda lärande faktorer gynna personalens välmående och kontinuerliga utveckling.
The study is based on a health promotion perspective and involves studying workplace learning on a communal dietary unit in Sweden. The Aim: The aim of this study was from a health promotion perspective examine employees experiences of workplace learning at individual- and group level. Method: The study has been made on a qualitative approach and results have been collected through three focus group interviews. In total, nine people participated from the communal dietary unit. The study's results have been analyzed abductive through a health promotion perspective. Theoretical Framework: The theoretical framework of this essay had its foundation in educational and health promotion areas with focus on workplace learning and wellness factors. The educational approach is based on experiential learning. The study relates to health factors as concepts and approaches, for example through social relationships and participation. Conclusion: The study shows the importance of social interactions and to share each other's experience for workplace learning. The groups indicate that workplace learning is experienced in daily work situations at a group level, but no major effort and investment is experienced in this regard. Creating conditions for this would promote development at both group- and individual level. From a health promotion perspective, all learning factors mentioned above can benefit the well-being and continuous development of employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Swahn, Rahnhild. "Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6439.

Full text

Abstract:

Ett övergripande mål för gymnasieskolan har länge varit att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Därför gäller numera att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetssätt skall vara viktiga principer i undervisningen. Syftet med studien är att studera elevernas inflytande i centrala undervisningsfrågor. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Hur sker val av innehåll och arbetssätt och vilket utrymme ges åt elevernas inflytande? Förekommer det någon skillnad mellan olika ämnen? - Vilka kunskaper och vilket lärande lyfts fram och efterfrågas av elever respektive lärare i situationer då respektive grupp har inflytande över innehållet? - Hur uppfattar eleverna möjligheten till inflytande i olika arbetssätt? - Vilka faktorer uppfattar elever och lärare har betydelse för elevernas inflytande över val av innehåll och arbetssätt? Resultaten visar att kursplanerna har stor betydelse för innehållet i undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande kommer till uttryck bl. a. genom att påkalla handledning, avgöra svårighetsgrad på arbetsuppgifter och konstruera instuderingsfrågor. Förutsättningarna för att påverka kvaliteten på kunskaper och lärande varierar med ämnets legitimitet, elevernas studiekompetens och möjlighet till interaktion med läraren. Elevernas utrymme för eget ansvar, deras möjlighet till handledning och en variation avseende gruppsammansättning, arbetssätt och beslutsfattande är viktiga faktorer för att eleverna skall känna sig motiverade och intresserade av arbetet i skolan. Det visar sig finnas flera faktorer som inverkar negativt på elevernas möjlighet till inflytande exempelvis stoffträngsel och otillräckliga baskunskaper. Eleverna påtalar behovet av undervisning och handledning för att komma vidare i sina studier och kunna utöva inflytande. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till John Deweys utbildningsfilosofiska tankar och relateras till läroplanen som styrfaktor, erfarenheten som grunden för undervisningens innehåll, frihet och möjlighet till växande och handledning som en nödvändig interaktion.
One of the overarching goals of Swedish upper secondary education is to foster students to become citizens in a democratic society. It is, therefore, essential that the students learn to take responsibility for planning and carrying through their studies. The aim of this study is to investigate whether students have any influence on central teaching matters such as the choice of subject matter and working methods and what types of knowledge and learning students and teachers, respectively, request in situations where either of these groups is in charge of the contents. The study is based on field work, interviews and document analysis and it is carried out in one upper secondary vocational class. The results demonstrate that the syllabi are very important for the contents of teaching. The students‘ opportunities to influence the choice are expressed, for instance, in asking for tutoring, in deciding the level of task difficulty, and in constructing advance questions. The conditions for influencing the quality of knowledge and learning vary with the legitimacy of the subject, the study competence of the students, and their possibilities to interact with the teacher. The students‘ possibilities to take responsibility and to be supervised by the teacher, as well as a variation as regards group composition, working methods, and decision making are important factors for the students to be motivated for and interested in schoolwork. There seems to be several factors that are important for the students‘ possibilities to influence, e.g., crowding of contents, and insufficient basic knowledge, and the students also comment on the need of teaching and tutoring in order for them to get further in their studies. In conclusion, the results of the study are discussed in relation to John Dewey’s educational philosophy, i. e. the national curriculum, experiences - the point of departure of the contents of teaching, freedom and opportunities to grow, and tutoring - the necessary interaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Andersson, Robin, and Julia Castlin. "Arbetslöshet, vad gör det med oss? : - Om arbetssökandes upplevelser kring arbetslöshet och hälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31790.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Författare: Julia Castlin och Robin Andersson Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss? Handledare: Jan Karlsson Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM.
Abstract Author: Julia Castlin and Robin Andersson Title: The impact of unemployment - About job seekers perceptions and experiences of unemployment and health Supervisor: Jan Karlsson The aim of this study was to examine how unemployed experience their everyday life and how their health is affected by being unemployed. Another purpose of this study was toexamine which challenges the unemployed are experiencing and how they are handled. Furthermore, this study aspired to see how unemployed can learn about its health during unemployment by experiences from themselves and others. Method: This study included six semi-structured interviews with unemployed, which lasted for 30-40 minutes each. The unemployed, participating in this study had been without work for at least two months and were registered on, or in the process of registration with Arbetsförmedlingen (Employment Service, the largest agency providing jobs in Sweden). Theory: The theories that are addressing both health and pedagogy are: sense of coherence (SOC), experiential learning and communities of practice. All of these three theories have formed the core of an analyzing table, which facilitates findings of correlation between empirical data and theory, in order to enable answers regarding the purpose of this study. Results: The results that emerged from this study indicated that the health of unemployed is affected by the self-efficacy of achieving their individual goals. Expectations from the social environment also seem to be a factor to the health of the unemployed. Resources in terms of financial security and social support also showed indications of contributing to a better subjective well-being. The majority of the unemployed in this study perceived that receiving employment was the greatest challenge. However, the causes of the perceived difficulties were varying and the obstacles were individual, such as lack of resources, lack of experience/education and competition on the labor market. The interviews also revealed that several of the participants had developed new “ideas/theories” that can facilitate the management of similar situations in the future. These new ideas may have emerged either through own experience or through exchange with other people. Conclusion: The health status during unemployment seems to be dependent of the individual’s manageability of the situation, as in accordance with the theories of experiential learning and self-efficacy, depends on the individual’s previous experience and self-efficacy.Thus the likelihood of receiving employment seems to increase if the individual has a strong SOC.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sorselius, Christine, and Kristina Westfeldt. "Hur utvecklar enmansföretagare sin kompetens utifrån den uppfattade lärmiljön?" Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8119.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Odmyr, Emma, and Wictoria Gustavsson. "En undersökning om implicit erfarenhetsbaserad kunskap inom en verkstadsindustri." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3475.

Full text

Abstract:

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det är möjligt för organisationer att hjälpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel på verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas känslor inför detta. Respondenterna valdes på grund av deras långa verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg på arbetsplatsen och i sig själv. Respondenterna kunde inte sätta ord på sina kunskaper då de värderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvårade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder. Råd till organisationen är att fortsätta arbetet med att synliggöra implicit kunskap samt kompetensöverföring men med individanpassade metoder. Detta för att minimera de problem som kan uppstå samt för att tillgodose respondenternas uttryckta behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Westerlund, Stina. "Lust och olust : elevers erfarenheter i textilslöjd." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100171.

Full text

Abstract:

The aim of the thesis is to investigate and analyse students’ expressions of pleasure and displeasure and how these are manifested in actions in the teaching of textile sloyd in lower secondary education. The study’s focus is on students’ expressions of pleasure and displeasure in social action in the working processes of textile sloyd and on how these expressions can be related to learning. The empirical material consists of observations, video and audio recordings, individual interviews and focus group interviews, where video and audio recordings were used as stimulated recall. In all, 32 lessons in textile sloyd and 49 students aged 14-15 years were observed at four different schools. Theoretically, the thesis is based on Mead’s practical intersubjectivity and on Dewey’s theory of experience-based learning and dependence on emotions and actions. Pleasure and displeasure constitute valuating partial aspects of emotions. Based on a socio-cultural perspective, emotions are regarded as practices which arise from different predispositions’ dependence on the social context. The study’s analytical approach is hermeneutical. Critical incidents regarding students’ expressions of pleasure and displeasure in social action found in observations and video and audio recordings were analysed in terms of Mead’s concept of gestures. The events were combined with what the students describe as critical incidents of pleasure and displeasure in the interviews and focus group talks. The material was then thematised. Several situations were then subjected to deeper analysis based on sociality and a change in perspective and related to different concepts of learning. The result of the thesis shows a tripartite semantic structure where students’ pleasure and displeasure in textile sloyd are mainly based on textile sloyd’s specific educational community, students’ relationship to the sloyd object and their experience of the working process. Social interaction, humour and mutual acknowledgement proved to be of importance for the function of pleasure and displeasure in the students’ working processes. The students’ experience of pleasure and displeasure depended on their control of the work, the characteristics of different craft techniques and their awareness of time. Pleasure and displeasure in textile sloyd found an expression in four overarching emotional practices with decisive importance for the students’ opportunities for learning: the repudiating, insecure, accepting and incorporating emotional practice. The study also provides an insight into how different cultural factors enable a certain scope for pleasure and displeasure. In this connection, social changes in relation to objects are discussed, as are changes in sociality and emotionality. Based on the pair of concepts of authenticity and ephemerality and closeness and intensity, cultural changes are visualised that are conceivably important for the students’ experiences of pleasure and displeasure in textile sloyd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Andersson, Ida. ""Du får barn som älskar det ni gör" : den tematiska undervisningens konsekvenser för elevers lärande — en kvalitativ undersökning." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för speldesign, teknik och lärande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-541.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Rabar, Anna. "Flygsimulatorer av typen BITD (Basic Instrument Training Device – Grundläggande instrumentträningsstation) som hjälpmedel i utbildning av piloter." Thesis, Försvarshögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-9129.

Full text

Abstract:

The Swedish Armed Forces’ Flying School has been training future pilots for a long time. For almost 60 years, the SK 60 aircraft (SAAB 105) has been used to train fixed-wing pilots. The Flying School has a flight simulator of type BITD (Basic Instrument Training Device), named FlightBook, as a tool to help students practise their flying and to learn through experience. Experiential learning is used in various kinds of education, one of which is flying training. David A. Kolb has developed a learning cycle that explains the process of experiential learning. The learning cycle starts with concrete experience followed by reflective observation, abstract conceptualization and active experimentation. This study analyses FlightBook using Kolb’s learning cycle to see if it is appropriate for use in flying training. The results of this study show that FlightBook is an effective tool for practising some elements of flying training. FlightBook is necessary for emergency training because of the high risk and it being impossible to conduct some of the training during actual flying. For landing an aircraft, FlightBook is not as suitable as it is for emergency training but is still an effective tool for the initial steps, prior to the final stage. For the final stage, when the aircraft is getting close to the runway, FlightBook does not have the credibility that flying instructors and students wish it had. In real flying, pilots use feel and balance to get things right before landing, which is not possible with FlightBook. Experience gained when practising with FlightBook is essential for future pilots so that the training can continue to be as effective as possible. Otherwise the training may be even more delayed and that will cause problems for the Swedish Armed Forces.
Försvarsmaktens flygskola har under en lång tid utbildat blivande piloter. I nästan 60 år har skolflygplanet SK 60 (SAAB 105) använts för utbildning av transport- och stridspiloter. Flygskolan har en flygsimulator av typen BITD (Basic Instrument Training Device - Grundläggande instrumentträningsstation), vid namn FlightBook, som hjälpmedel i flygutbildningen. I FlightBook lär sig flygeleverna genom erfarenhetsbaserat lärande. Erfarenhetsbaserat lärande används i flera utbildningar. Flygutbildningen är en av dem. David A. Kolb har skapat en modell som förklarar processen som sker under erfarenhetsbaserat lärande med hjälp av en lärcykel. Lärcykeln inleds med att konkreta erfarenheter samlas in och följs därefter av reflekterande observationer, abstrakta konceptualiseringar och aktivt experimenterande. Arbetet analyserar FlightBook med Kolbs lärcykel och resultatet visar att FlightBook är ett bra hjälpmedel för att öva vissa moment i flygträning. Vid övning av nödträning är FlightBook väsentlig, framförallt för flygsäkerheten, eftersom de flesta momenten inte är lämpliga att öva i verkligheten. Vid övning av landning är FlightBook inte lika lämplig som vid nödträning eftersom de sista momenten under landning skiljer sig från verkligheten. Trovärdigheten som lärare och elever önskar under de sista momenten saknas. I verkligheten använder sig piloterna av känsla och balans för att komma rätt inför landning vilket inte är möjligt i övning med FlightBook. Momenten inför landning är dock lämpliga att öva. Erfarenheterna som erhålls när eleverna övar i FlightBook är nödvändiga för att flygutbildningen ska fortsätta vara så effektiv som möjligt. Förseningar i flygutbildningen kan genom fortsatt effektivisering förhindras och därmed undvika problem för Försvarsmakten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Erfarenhetsbaserat lärande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles