Academic literature on the topic 'ESG-faktorer'

Syftet med detta arbete är att öka förståelsen hur hållbarhetsrapportering bidrar med värde ur investerares perspektiv samt studera vilken dimension av ESG som bidrar till högst värde. I studien tillämpas en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Detta tillsammans med intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien har visat på att ESG-dimensionerna ger upphov till värde, dock föreligger det varierande värderelevans mellan dem. Dimensionerna visar på olika nyckeltal som är av värde för investerare.

Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer.                                                          Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?”   Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar.   En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser.   Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning. Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor. Det instrument vi använt oss av för denna undersökning är en kodningsmanual uppbyggd för att avkoda riskkapitalbolagens hemsidor. Med hjälp av denna har vi kunnat poängsätta samtliga riskkapitalbolag och sedan genom olika klassifikationer jämföra olika riskkapitalgruppers ESG-poäng med varandra för att se vilka grupper som arbetar mer eller mindre med hållbar utveckling och etiska investeringar. Datainsamlingsprocessen inleddes med att alla riskkapitalbolags hemsidor gjordes om till PDF-filer för att lättare kunna söka efter nyckelord som har med ESG-frågor att göra. Sedan poängsattes alla riskkapitalbolag i kategorierna Miljöansvar, Socialt ansvar, Bolagsstyrningsfrågor, Transparens, Kön och Negativ screening. Detta sattes sedan in i ett Excel-dokument vilket gjorde det lätt att jämföra och analysera bolagen. Några exempel på olika grupper vi jämfört är Offentliga Vs. Privata bolag och Buyout Vs. VC bolag. I vår analysdel redovisar vi tydliga skillnader mellan olika typer av riskkapitalbolag genom diagram och tabeller, samt återkopplar dessa till teori och presenterar vidare analyser. Resultaten pekar på en generellt sett låg ESG- hänsyn i många av dem riskkapitalbolagen vi tittat på även om det finns ett antal som avviker, speciellt inom vissa typer av riskkapitalbolag. Vi har till exempel kunnat konstatera att riskkapitalbolag som investerar på den internationella marknaden har i genomsnitt ett högre poängsnitt än de som investerar på den nationella eller regionala marknaden. Vi har också sett att riskkapitalbolag som investerar i portföljbolagens senare faser arbetar mer med ESG- frågor än riskkapitalbolag som investerar i tidigare faser. Denna uppsats presenterar på ett tydligt sätt hur svenska riskkapitalbolag arbetar med frågor om hållbar utveckling och etiskt ansvarsfulla investeringar och vilka skillnader som finns mellan olika typer av riskkapitalbolag. Eftersom vi gått igenom och analyserat alla Sveriges riskkapitalbolag är detta en väldigt omfattande studie med extremt tydliga resultat som på ett stort sätt bidrar till forskningen inom området. Vi kan också enkelt konstatera att mer forskning inom området behövs och vi ger även i denna uppsats förslag på hur detta skulle kunna gå till och redovisar också de begränsningar som finns inom just denna studie.

With the increased relevance of sustainability in society these last years, initiatives have been made to create tools for reporting and measuring sustainability in companies. Recently the EU chose to favour the ESG system, which stands for Environmental, Social and Governance, to create more homogeneity in this sector. Being a relatively recent field, some aspects of the metrics, as well as its interaction with other economic metrics, has not been thoroughly studied. Therefore, this study investigates the relationship between R&D investment and ESG metrics, to see if there is some correlation between the two. In this study a linear regression model with data from listed companies from Sweden, Denmark and Norway, is conducted to analyse the relationship. The results were inconclusive, but seem to indicate that there might be a relationship between the E variables and R&D intensity.
Med den ökade relevansen av hållbarhet i samhället de senaste åren har fler initiativ tagits för att skapa metoder för att rapportera och mäta detta. EU har för att skapa enhetlighet inom frågan nyligen tagit initiativ att börja införandet av ett av dessa system, ESG, som står för Environmental, Social och Governance. Då det är ett relativt nytt ramverk är inte alla variabler och dess interaktioner med andra mer etablerade ekonomiska mätdata fullkomligt kartlagda. Denna studie fokuserar därför på att undersöka förhållandet mellan ESG faktorer och investeringar i forskning och utveckling. Studien gör detta genom att göra en linjär regressionsmodell av data från börsnoterade företag från Sverige, Norge och Danmark. Resultatet av studien kunde inte uppvisa ett signifikant samband, men om kunde delvis peka på en samband vissa E variabler och FoU intensitet.

With the increased relevance of sustainability in society these last years, initiatives have been made to create tools for reporting and measuring sustainability in companies. Recently the EU chose to favour the ESG system, which stands for Environmental, Social and Governance, to create more homogeneity in this sector. Being a relatively recent field, some aspects of the metrics, as well as its interaction with other economic metrics, has not been thoroughly studied. Therefore, this study investigates the relationship between R&D investment and ESG metrics, to see if there is some correlation between the two. In this study a linear regression model with data from listed companies from Sweden, Denmark and Norway, is conducted to analyse the relationship. The results were inconclusive, but seem to indicate that there might be ar elationship between the E variables and R&D intensity.
Med den ökade relevansen av hållbarhet i samhället de senaste åren har fler initiativ tagits för att skapa metoder för att rapportera och mäta detta. EU har för att skapa enhetlighet inom frågan nyligen tagit initiativ att börja införandet av ett av dessa system, ESG, som står för Environmental, Social och Governance. Då det är ett relativt nytt ramverk är inte alla variabler och dess interaktioner med andra mer etablerade ekonomiska mätdata fullkomligt kartlagda. Denna studie fokuserar därför på att undersöka förhållandet mellan ESG faktorer och investeringar i forskning och utveckling. Studien gör detta genom att göra en linjär regressionsmodell av data från börsnoterade företag från Sverige, Norge och Danmark. Resultatet av studien kunde inte uppvisa ett signifikant samband, men om kunde delvis peka på en samband vissa E variabler och FoU intensitet.

Bakgrund: Under de senaste åren har intressent för hållbarhet ökat bland företag men för investerare är intresset för hållbarhet tudelad. Flera källor visar att investerare har ett ökat intresse för hållbarhet medan andra visar det motsatta och inte rekommenderar att flytta gynnsamma investeringar från företag med negativa miljöpåverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur mycket investmentbolagen tar hänsyn till hållbarhet vid investering och hur investmentbolag bidrar till att deras företag ska arbeta mer hållbart.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod med tre semistrukturerade intervjuer över telefon.Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga investmentbolag anser att hållbarhet har en avgörande roll om de vill investera i företag eller inte. Anledningen är för att hållbarhet är en förutsättning för att företag ska överleva på långsikt och samtliga investmentbolag vill hitta företag som kan generera ett långsiktigt värde. Alla tre investmentbolag skrivit under riktlinjer och ramverk som ska hjälpa bolagen att verksamma mot en hållbar miljö och arbetsklimat samt påverka bolagen till ansvarsfull investering. Om något företag som investmentbolagen äger bryter mot de uppsatta riktlinjerna kan investmentbolagen välja att avsluta sitt ägande av företaget.
Background: In recent years, the interest in sustainability has increased among companies, but for investors, the interest in sustainability is divided. Several sources show that investors have an increased interest in sustainability, while others show the opposite and do not recommend moving favorable investments from companies with negative environmental impacts.Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how much investment companies take sustainability into account when investing and how investment companies contribute to increasing sustainable work in their companies.Method: The essay uses a qualitative research method with three semi-structured interviews over the telephone.Conclusion: The results of the study show that all investment companies believe that sustainability plays a decisive role whether they want to invest in companies or not. The reason is that sustainability is a prerequisite for companies to survive in the long term and all investment companies want to find companies that can generate long-term value. All three investment companies have signed guidelines and frameworks that will help the companies to operate towards a sustainable environment and work climate and influence the companies to responsible investment. If any company owned by the investment companies violates the established guidelines, the investment companies may choose to terminate their ownership of the company.

The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men.
Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan.  Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer.  Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

Samhällsfastigheter har seglat upp som ett av de mest attraktiva segmenten i fastighetsbranschen under desenaste åren. Att många fastighetsrådgivare som Newsec och Svefa tror att detta bara är början på entrend med allt större transaktionsvolymer gör det vidare intressant att analysera detta närmare. Den ökade skuldsättningen för fastighetsbolag rent generellt medför en tilltagande kreditrisk och innebärsamtidigt ett ökat tryck på att denna typ av bolag vårdar sin skuld. Detta för att kunna belönas med lägreupplåningskostnader och lägga grunden för en ökad finansiell stabilitet. Kreditvärdering är en viktigdimension i denna process, och att få en hög kreditrating är en central del och rekommenderas numera iallt större utsträckning. Begreppet samhällsfastigheter behandlas frekvent i media men det finns en otydlighet och okunskap kringvad begreppet står för. Samhällsfastigheter innefattar bland annat en länk till offentlig sektor, lågvakansgrad, stabila kassaflöden och stabila hyresgäster övertid. I sin tur kan oklarhet kring begreppet ledatill osäkerhet kring graden av stabilitet och trygghet som ett fastighetsbestånd avspeglar eller bör avspegla. Ambitionen med uppsatsen är därför att genom en deskriptiv redogörelse bidra med ökad kunskap försegmentet samt hur kreditvärderingen av samhällsfastigheter skiljer sig från ett mer klassisktfastighetsbestånd. Uppsatsen är baserad på intervjuer med aktörer verksamma på den svenskakreditbedömnings marknaden som kan lyfta olika perspektiv av processen kring kreditvärdering avfastigheter generellt och samhällsfastigheter mer specifikt. Resultatet av uppsatsen sammanfattas i arbetets slutsats där frågeställningarna arbetet grundar sig ibesvaras. De frågeställningar som besvaras är följande: Vilka faktorer är centrala vid kreditbedömning avett fastighetsbolag respektive samhällsfastighetsbolag? Vilka faktorer skiljer sig i kreditbedömning avsamhällsfastigheter från andra typer av fastighetsinvesteringar?
Commercial properties have emerged as one of the most attractive segments in the real estate industry inrecent years. The fact that many real estate advisers such as Newsec and Svefa believe that this is only thebeginning of a trend with increasing transaction volumes makes it interesting to analyze this segmentmore thoroughly. The increased indebtedness for real estate companies, in general, entails increasing credit risk and at thesame time leads to increased pressure on this type of company to take care of its debt. This is to beableto be rewarded with lower financial costs and lay the foundation for increased financial stability. Creditrating is an important dimension in this process and getting a credit rating can be a central factor as statedin the thesis and is now increasingly recommended. The concept of community properties is frequently covered in the media, but there is sometimes a lack ofclarity and ignorance about the concept of what it stands for. These include, among other things,a link to the public sector, low vacancy rates, stable cash flows, and stable tenants over time. In turn, thisambiguity around the concept can lead to uncertainty about the degree of stability and security that aproperty portfolio reflects or should reflect. The ambition of the thesis is therefore to contribute through a descriptive statement with increasedknowledge for the segment and how the credit rating of community properties differs from a more classicproperty portfolio. The thesis is based on interviews with different types of actors active in the Swedishcredit assessment market that can highlight different perspectives on the process around credit valuationof properties in general and community properties more specifically. The result is summarized in the work's conclusion where the questions the work is based on areanswered. The questions that are answered are the following: What factors are central in the creditassessment of a real estate company and a public real estate company, respectively? What factors differ inthe credit rating of public properties from other types of real estate investments?

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk.
Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.