Dissertations / Theses: 'ESG-investeringar'

1

Vaarala, Eric, and Zsofia Varga. "ESG, investeringar och transparens : En kvantitativ studie på 387 europeiska företag." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36020.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Aspe, Niklas, and Marcus Björk. "Risken i hållbara investeringar : En kvantitativ studie om sambandet mellan ESG och risk." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177552.

Full text

Abstract:

Sustainable investments are here to stay and the more capital that is invested, the greater interest is aroused in understanding why. One term that has received increasing attention with this development is ESG, which stands for environmental, social and governance. Several studies have previously examined ESG linked to financial return and performance. This study differs from previous ones and instead it examines the relationship between Sustainalytics' ESG Risk Rating, and three key figures linked to a company's risk for three different sectors. These key figures are beta, unlevered beta, and P/E-ratios. By looking at the three individual sectors, the automotive industry, the clothing industry and software & services, the differences between these are examined. The relationship will be investigated through regression models and look at how the variables correlate with each other. In conclusion, only clear correlations between ESG Risk Rating and beta as well as P/E ratios for software & services were discovered, while for the automotive industry and the clothing industry, the results were insignificant. When all sectors were included in the same model with control variables, the result showed a positively significant relationship between the ESG Risk Rating and the beta value. This shows that a higher focus on issues related to ESG within companies leads to reduced market risk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Uysal, Eda, and Matilda Lundgren. "Föredrar du avkastning eller avkastning med ansvar? : En kvantitativ studie om privata aktieägares attityder till ansvarsfulla investeringar." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124429.

Full text

Abstract:

Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer. Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?” Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar. En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser. Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ridne, Ahlqvist Martin, and Timmy Fredriksson. "Investerare, hållbarhet & ESG : En fråga om legitimitet och autopoiesis?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30652.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Månsson, Johanna, and Astrid Tingström. "Hållbara investeringar : En analys av svenska SR-investerare En studie om hur svenska aktiesparares ESG-snitt påverkas av demografiska och socioekonomiska aspekter." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158226.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning.
Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Mattsson, Petter. "Hållbarhet i fondförvaltningen : Hur passar hållbarhetsperspektivet in i fondregleringen?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-356728.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Prior, Kristian, and Mikaela Örtenblad. "Kan hållbara investeringar slå marknaden? : En studie av sambandet mellan hållbara investeringar och avvikelseavkastning på den svenska aktiemarknaden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415904.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

STRAND, LUDVIG, and MAJA SVENSSON. "Att integrera ekologisk hållbarhet vid produktutveckling av fonder." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279774.

Full text

Abstract:

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering.
Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Goldkuhl, Linnea, and Maria Lindahl. "Miljökontroversers effekt på ESG-betygets miljödimension : En kvantitativ studie på 1752 företag." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34826.

Full text

Abstract:

Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart. Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension. Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg.
Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers. Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating. Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made. Result & Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy. Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating. For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating. Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lemón, Elin. "Lönar det sig att spara hållbart? : Svenska fonders samband mellan ESG och finansiell prestation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448132.

Full text

Abstract:

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hadgi, Gulistan, and Keziah Petersson. "Faktorer som påverkar integrering av kriterierna för miljö-, socialt och styrning inom Private Banking." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45039.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Bergman, Elias, and Johan Nyemad. "Hållbar stiftelseförvaltning : Jakten efter en lösning på målkonflikten mellan avkastning, risk och hållbara investeringar." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138794.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås.
Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kristina, Pejcic, and Eriksson Marcus. "Hållbarhet som strategi : En kvalitativ studie om hur fondbolag utnyttjar sitt inflytande som investerare." Thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135169.

Full text

Abstract:

Socialt ansvarstagande investeringar har upplevt en substantiell ökning i popularitet de senaste åren i såväl den akademiska som den finansiella världen. Fondbolag har i sin position som investerare både möjlighet och incitament att förändra ett bolag inifrån och de kan välja att påverka detta bolag till en hållbar eller icke-hållbar riktning. Det saknas ett utomstående perspektiv som analyserar de strategier som fondbolagen tillämpar för att påverka som investerare, samt vilka incitament som ligger bakom arbetet för hållbarhet, det är detta som denna studie syftar till att undersöka. Detta arbete tar teoretisk utgångspunkt i forskning inom socialt ansvarstagande, hållbara investeringar, normers påverkan på institutioner samt management av fonder. Studien är kvalitativ och empiri har insamlats via semi-strukturerade intervjuer med representanter från tio svenska fondbolag. Intervjuer bedömdes vara ett adekvat tillvägagångssätt för att på djupet utforska hur fondbolagen utnyttjar sitt inflytande som investerare.I studien konkluderas att institutioner underkastas sociala normer och värdesätter att deras kapital placeras i hållbara investeringar. Institutioner är fondbolagens primära målgrupp och deras efterfrågan på hållbara investeringar är den primära drivkraften för fondbolagens arbete med hållbarhet. Studien visar att exkludering av oetiska bolag ur fondbolagens portfölj samt aktiv dialog med bolagen är de mest använda strategierna, minst förekommande är den inkluderande strategin. Studien konkluderar slutligen att fondbolagens arbete med hållbarhet är ett strategiskt val för att attrahera investerare.
Socially responsible investments have experienced a substantial increase in popularity in recent years in both the academic and the financial world. A fund company has, in its position as an investor, both the possibility and incentives to transform a company from the inside. They can influence the company to choose a sustainable or a non-sustainable direction. There is a lack of an outside perspective that analyzes the strategies that fund companies apply to influence as investors, and what incentives they have to work with sustainable investing, which is what this study seeks to explore. This thesis takes its theoretical foundation from research in social responsibility, the effect of social norms on institutions and management of funds. The study is qualitative and the empirical data was collected from semi-structured interviews with representatives from ten Swedish fund companies. Interviews were considered to be an adequate approach to deeply explore how fund companies utilize their influence as investors.In this thesis, we conclude that institutions are subjected to social norms and value that their capital is invested in a way that is socially responsible. Institutions are the fund companies’ primary target group and their demand for socially responsible investment is the primary driver for the fund companies’ work with sustainability. This study shows that the exclusion of unethical companies from the fund managers portfolio, together with an active dialogue with the companies are the most widely used strategies. The least common is the inclusive strategy. The study finally concludes that the fund companies’ work with socially responsible investing is a strategic choice in order to attract investors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bahri, Adam, and Eddie Tallberg. "Socialt ansvarsfulla fonder under olika marknadsstadier: positivt eller negativt?" Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41154.

Full text

Abstract:

Research has shown that the selection criteria, so-called screens, of socially responsible funds (SRF) affect their financial performance. The difference is particularly distinguishable during market crisis, where the exclusion of unethical industries (negative screening) has proven to be an inferior strategy compared to selecting companies with good social performance (positive screening). Few academic papers compare SRF with different screens to each other under market turmoil, instead comparing them to conventional funds. We examined the Swedish fund market during crisis and non-crisis by dividing SRF according to their screens. The results indicated that the financial performance between SRF with positive and negative screening was not significantly different during neither the crisis nor non-crisis period. In contrast to previous literature, SRF did not exhibit any risk reducing characteristics during market crisis.
Forskning som utvärderat socialt ansvarsfulla fonder (SRF) har sett indikationer på att deras investeringsstrategier som berör sociala och miljömässiga aspekter, så kallade screens, påverkar deras finansiella prestanda. Skillnaden mellan SRF med olika screeningstrategier har visat sig extra tydligt under marknadskriser, där exkluderingen av oetiska branscher (negativ screening) har visat sig vara en sämre strategi än att välja in företag med god social prestanda (positiv screening). Studier som undersöker SRF under olika marknadsstadier jämför sällan screeningstrategierna mot varandra, utan drar istället paralleller mot konventionella fonder. För att belysa hur olika screeningstrategier påverkar den finansiella prestationen undersöktes den svenska fondmarknaden under kris samt icke-kris genom att dela in svenskförvaltade SRF efter vilken typ av screening de tillämpade. Fonderna utvärderades genom regressionsanalyser för att kalkylera alpha. Resultatet indikerade att den finansiella prestationen mellan SRF med positiv och negativ screening inte var signifikant skild under varken kris eller icke-kris. I kontrast till tidigare studier uppvisade SRF inte riskreducerande egenskaper under dåliga ekonomiska tider.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Julia, and Emma Backberg. "Hållbar och ansvarsfull fondförvaltning : En studie av en föränderlig marknad." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434253.

Full text

Abstract:

Intresset för hållbara investeringar, som en del av hur CSR integreras i fondförvaltningen, har under decennier engagerat både forskare och praktiker. Tidigare forskning har delvis präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning. Analysmodellen för det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier för CSR, hållbara och ansvarsfulla investeringar, tillhörande metoder och strategier, regelverkets övergripande betydelse för fondmarknaden samt investeringsmarknadens faser. Genom en kvalitativ studie har studiens syfte, att undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltning samt att på ett övergripande plan redogöra för hur synen på hållbara investeringar med tillhörande strategier har förändrats under tidsperioden mellan åren 2010– 2020, uppfyllts. Studien visade att respondenterna tillämpar metoderna: välja in, välja bort och påverka, med tillhörande strategier. Under årtiondet har synen på området inom hållbara investeringar gått från att vara restriktiv till att visa på en bred acceptans. Samtidigt bekräftar studien avsaknandet av en enhetlig definition av vad ‘hållbarhet’ innebär och hur det integreras inom ramen för fondförvaltning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Gylling, Annie, and Emil Larsson. "Hållbara fonder och fondbolagens legitimitet : En studie om sambandet mellan ekonomistudenters preferenser och hållbart fondsparande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25738.

Full text

Abstract:

Områdesbeskrivning: Hållbara fonder har med tiden blivit ett alltmer populärt investeringsalternativ för fondsparare. Tillsammans med en högre hållbarhetsmedvetenhet bland konsumenter, har företag behövt anpassa sina strategier för att nå upp till samhällets förväntningar kring hållbarhet. Den högre efterfrågan på hållbara alternativ, har bidragit till att antalet hållbara fonder har ökat med tiden. Fondbolagens implementering av mer hållbara strategier, medför en positiv marknadsföring för de bolagen och därigenom även en större lönsamhet. Samtidigt som hållbarhetsaspekten har blivit ett alltmer populärt fokuseringsområde för fondbolagen, har populariteten bidragit till striktare förordningar, för huruvida fondbolagen ska kunna marknadsföra sina fonder som hållbara. Bland annat innebär de nya förordningarna att fondbolagen har större upplysningsplikt gentemot investerarna, som ska få möjligheten att granska om fondbolagens ageranden, når upp till deras preferenser eller inte. Unga personer har genom tidigare undersökningar, visat på högt hållbarhetsmedvetande. Därav anses det intressant att studera hur unga vuxnas preferenser är och hur det påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder. Syfte: Undersökningen syftar till att undersöka huruvida ekonomistudenter värdesätter hållbara fonder idag och om de anser det som troligt att de kommer att investera i hållbara fonder i framtiden. Studenternas preferenser om hållbara fonder, kan ge en indikation på hur fondbolagen kan skapa legitimitet gällande investeringar i hållbara fonder, gentemot studiens målgrupp. Metod: En kvantitativ metodundersökning har gjorts för att studera ekonomistudenters inställning till hållbara investeringar. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av en enkät online, vilken skickades ut till hela populationen. Hypoteser har framställts gällande huruvida studenters preferenser om hållbarhet och fonder, påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder.Resultat: Studiens resultat framhäver att studenternas preferenser om hållbarhet och fonder, har en positiv påverkan på hur deras inställning är kring investeringar i hållbara fonder. Resultatet från studien bekräftas av tidigare forskning, att privata investerare efterfrågar fonder som uppfyller deras etiska värderingar. Studien visar att unga vuxna, trots att de är i början av sitt livssparande, eftersträvar hållbara alternativ. Exempelvis anser de flesta studenterna, att de är villiga att få en lägre avkastning, om deras investeringar överensstämmer med deras etiska ställningstaganden. För fondbolagens sida visar det att hållbara strategier gynnar deras legitimitetssökande. Samtidigt visar resultatet att om hållbara fonders förvaltningar inte anses vara hållbara, kan det bidra till ett legitimitetsgap gentemot studiens population. Begränsningar: Studien är avgränsad till att studera preferenserna hos ekonomistudenter på Högskolan i Borås, vilka hör till gruppen unga vuxna. Avgränsningen gjordes, eftersom en studie där alla unga vuxna hade inkluderats, hade blivit alltför omfattande. Samma tanke låg till grund för valet att endast inkludera ekonomistudenter på en högskola, istället för alla högskolor i Sverige. Anledningen till att ekonomistudenter valdes till populationen, var framförallt för att de studenterna ansågs ha ett större intresse i studiens ämnesområde.
Area description: With time, sustainable funds have become a more popular investment alternative for fund savers. Together with a higher sustainable awareness among consumers, companies have had to adapt their strategies to reach up to the sustainable expectations from the society. The higher demand on sustainable alternatives, have contributed to that the number of sustainable funds have increased with time. The fund companies implementation of more sustainable alternatives, results in a positive marketing for those companies and thereby even a larger profitability. In the same time as the sustainability aspect has become a more popular focus area for the fund companies, the popularity have contributed to more strict regulations. These regulations include that the fund companies have a duty of disclosure towards the investors, who will get the possibility to examine if the fund companies actions, reach up to the investors preferences or not. Young adults have in previous studies, showed to have high sustainable awareness. With that in mind, it seems interesting to study how young adults preferences are and how these affect their attitude to invest in sustainable funds. Purpose: The purpose of this research is to study how students of economics, value sustainable funds today and if they see it likely that they will invest in sustainable funds in the future. The students preferences about sustainable funds, can give an indication on how fund companies can create legitimacy concerning investments in sustainable funds, towards the population in this research. Method: A quantitative research method have been used to study the students of economics, attitudes about investments in sustainable funds. The empirical material have been collected with an online survey, which was sent to the entire population in this study. Hypotheses have been made about how students preferences about sustainability and funds, affects their attitudes on investing in sustainable funds. Result: The results of this study highlights that the students preferences about sustainability and funds, have a positive effect on how their attitudes are about investments in sustainable funds. The result from this study confirms from previous research, that many private investors request funds which fulfill their ethical values. The study shows that young adults, even if they are in the beginning of their life savings, seek after sustainable alternatives. For example, most students consider that they are willing to get a lower return on their savings, if their investments corresponds with their ethical values. Regarding the fund companies, this study shows that sustainable strategies benefits their legitimacy seeking. At the same time, the results from this study shows that if the investments from the sustainable funds are not sustainable, a legitimacy gap can arise towards the population of this study.Limitations: This research is limited to study the preferences of economics students at Högskolan i Borås, which belong to the group of young adults. The limitation was made because a study with all young adults included, would have become to comprehensive. The same thought was behind the decision to only include economics students on one university, instead of including all universities in Sweden. The reason that economics students was choicen to the population, was mainly because these students seems to have more interests in the subject matter of this research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Nyberg, Malin, and Linn Ragneby. "Hållbar avkastning : En studie av hur finansiella institutioner engagerar sig i företags arbete med CSR." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20104.

Full text

Abstract:

Purpose: The purpose of this paper is to describe the perception of value and risk in CSR as well as analyzing how financial institutions influence responsible behavior in business in order to create sustainable economic growth. Methodology: The study has a qualitative research method used by an abductive process. Data has been collected through semi-structured interviews with respondents from three venture capital companies and three banks. The sample of respondents was done through a convenience sample with respect to access and expertise in the research area. Conclusion: The most important meanings of the research results have shown that CSR holds an intrinsic value concerning contributing value as its conceptual meaning in terms of sustainable development. CSR can also be regarded as a dimension of risk management to reduce the risk of negative externalities on corporate activities. Investors and financiers contribute to sustainable companies through active ownership and improvements in the CSR dimensions. Finally, research results demonstrated that the responsible behavior of companies contributing to profitability, which in turn is part of sustainable development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ingre, Gustav, and Carl Victor Passburg. "The impact of the EU Taxonomy : A Qualitative Study Exploring the Impact of the EU Taxonomy on Actively Managed Sustainable Funds in the Swedish Market." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278865.

Full text

Abstract:

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy.
Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Emma, and Angelica Lundkvist. "Institutionella investerares syn på hållbarhetsredovisningar : Hållbarhetsredovisningens betydelse i en analys." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66277.

Full text

Abstract:

Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

AHLKLO, YRR, and CARIN LIND. "E, S or G? A study of ESG scoreand financial performance." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-244222.

Full text

Abstract:

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks.
Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Johansson, Mathias, and William Clark. "EU taxonomin ur intressenternas perspektiv : En holistisk redogörelse för hur EU:s taxonomiförordning kan mottagas med den svenska skogsnäringen som belysande exempel." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-453249.

Full text

Abstract:

Uppsatsen studerar svenska aktörers mottagande och perspektiv på den kommande EU taxonomin. Dessa perspektiv har framlagts för att åskådliggöra en outforskad bild av hur svenska aktörer förhåller sig till, och förväntas påverkas, utav taxonomin. Utifrån en empirisk litteraturstudie sammankopplat med intressenternas perspektiv har också ett reglerteoretiskt perspektiv presenterats. Detta för att skapa en teoretisk förhållningsram till de utsagor som samlats in av intressenterna och på sätt skänka förståelse till dess orsak. Uppsatsen följer den svenska skogsnäringen som belysande exempel för en bransch som i synnerhet påverkas av utformningen av taxonomin, och samtidigt inkorporerar de intressentgrenar som valts; finans- näringslivs och forskningsintressenter. Sammantaget så har en delad skeptisism kring, men inte utseslutet till, rapportering, branschspecifik utformning och EU Kommissionens tillika tekniska expertgruppens expertis, identifierats. Skeptisismen har emellertid inte varit enhetlig, men dominerande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ahlklo, Yrr, and Carin Lind. "E, S or G? A study of ESG score and financial performance." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-246008.

Full text

Abstract:

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks.
Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Pettersson, Matilda. "Påverkar inklusion i hållbarhetsindex aktiekurser? : En eventstudie om Dow Jones Sustainability Index North America." Thesis, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-417083.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen har undersökt hur offentliggörandet av en inkludering eller exkludering ur Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) har påverkat bolagets aktiekurs. Detta för att studera relationen mellan hur bolag presterar ur hållbarhetssynpunkt mot hur de presterar finansiellt. DJSI NA har använts som riktmärke för hur bolag presterar ur ett samhällsperspektiv. En eventstudie har använts som metod, för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning till följd av den årliga annonseringen av indexets komponentlista under åren 2017–2019. Studien finner flera signifikanta resultat där nollhypotesen angående att inkludering eller exkludering från DJSI NA inte påverkar en akties avkastning kan förkastas. Resultatet ger dessutom en konkret insikt i hur avkastning för inkluderade bolag utvecklats från 2017 till 2019. Ett starkt positivt signifikant resultat för 2019 kan möjligen visa på att DJSI NA stärker bolagens hållbara identitet och därmed blir av intresse för kapitalförvaltare.
This thesis has explored how the announcement of an inclusion or exclusion from the Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) affect stock price. This was done to further investigate the relation between sustainability performance and corporate financial performance. DJSI NA has been used as a benchmark on companies’ sustainability performance. An event study methodology has been conducted to examine the occurrence of abnormal returns due to the annual announcement of DJSI members, during the years 2017- 2019. The findings reveal several significant results where it is possible to reject the null hypothesis that inclusion or exclusion from DJSI NA does not affect stock price. The results also give a substantial insight on the development of abnormal returns from 2017-2019. A strong significant result for 2019, could possibly show that DJSI NA enhances companies’ sustainable identity and is therefore of interest to asset managers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Mayer, Caroline, and Emelie Bergström. "Transition through Transparency : Assessing ESG Reporting and the EU Taxonomy for Sustainable Finance." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-296649.

Full text

Abstract:

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place.
Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Malmgren, Erik, and Annie Zhang. "Risk Modeling of Sustainable Mutual Funds Using GARCH Time Series." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273578.

Full text

Abstract:

The demand for sustainable investments has seen an increase in recent years. There is considerable literature covering backtesting of the performance and risk of socially responsible investments (SRI) compared to conventional investments. However, literature that models and examines the risk characteristics of SRI compared to conventional investments is limited. This thesis seeks to model and compare the risk of mutual funds scoring in the top 10% in terms of sustainability, based on Morningstar Portfolio Sustainability Score, to those scoring in the bottom 10%. We create one portfolio consisting of the top 10% funds and one portfolio consisting of the bottom 10%, for European and global mutual funds separately, thus in total creating 4 portfolios. The analysis is based on data of the funds' returns and Morningstar Portfolio Sustainability Scores during December 2015 to August 2019. Investigating several GARCH models, we find an ARMA-GARCH model with skewed Student's t-distribution as innovation distribution to give the best fit to the daily log-returns of each portfolio. Based on the fitted ARMA-GARCH models with skewed Student's t-distribution, we use a parametric bootstrap method to compute 95% confidence intervals for the difference in long-run volatility and value at risk (VaR) between the portfolios with high and low Morningstar Portfolio Sustainability Scores. This is performed on the portfolios of European and global funds separately. We conclude that, for global and European funds respectively, no significant difference in terms of long-run volatility and VaR is found between the funds in each of the 10% ends of the Morningstar Portfolio Sustainability Score.
Efterfrågan av hållbara investeringar har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns många studier som genomför backtesting av hållbara investeringars avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Färre studier har däremot gjorts för att modellera och jämföra investeringarnas riskegenskaper. Denna uppsats syftar till att modellera risken av hållbara investeringar genom att jämföra de 10% fonder med högst Morningstar Portfolio Sustainability Score mot de 10% fonder med lägst score. Jämförelsen görs separat för globala fonder och europeiska fonder, vilket resulterar i totalt 4 portföljer. Analysen baseras på data på fondernas avkasting och Morningstar Portfolio Sustainability Score under tidsperioden december 2015 till augusti 2019. Genom att undersöka flera olika GARCH-modeller, kommer vi fram till att en ARMA-GARCH-modell med skev t-fördelning bäst beskriver den dagliga logaritmerade avkastningen för varje portfölj. Baserat på de anpassade ARMA-GARCH-modellerna, används en "parametric bootstrap"-metod för att beräkna 95%-iga konfidensintervall för skillnaden i långsiktig volatilitet och value at risk (VaR) mellan portföljerna med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score. Detta görs separat för de europeiska och globala fonderna. Vår slutsats är att det, för globala och europeiska fonder, inte råder en signifikant skillnad i långsiktig volatilitet eller VaR mellan fonder med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Erikmats, John, and Johan Sjösten. "Sustainable Investment Strategies : A Quantitative Evaluation of Sustainable Investment Strategies For Index Funds." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160941.

Full text

Abstract:

Modern society is faced with the complex and intractable challenge of global warming, along with other environmental issues that could potentially alter our way of life if not managed properly. Is it possible that financial markets and equity investors could have a huge part to play in the transformation towards a greener and more sustainable world? Previous studies about investment strategies regarding sustainability have for the most part been centered around possibly less objective ESG-scores or around carbon and GHG-emissions only, with little or no consideration for water usage and waste management. This thesis aims to amend to the previous work on carbon reducing strategies and ESG-investing with the addition of water usage and waste management, especically using raw data of these measures instead of ESG-ratings. Index replicating portfolios have become more and more popular as it proves harder and harder to beat the index, offering good returns along with cheap and uncomplicated portfolio construction and management. In a trending market, the fear of missing out and the demand for market return can make an index replicating strategy a way for investors to have market exposure but still remain diversied and without confusion about which horses to bet on. This thesis studies the relationship between tracking-error and the increase of sustainability in a portfolio through reduction of the intensity of carbon emissions, water usages and poor waste management. To be able to make a fair comparison, these measures are normalized by dividing each measure by the reported annual revenue. These three obtained intensities are then implemented individually, as well as all together into index replicating portfolios in order to study the effect from decreasing them. First and foremost we study the effect on the tracking-error, but also the effects on returns and volatility. We also study the effect on liquidity and turnover in the portfolios to show that it is possible to implement extensive sustainability increasing methods into an index replication equity portfolio. We follow the UCITS-directory to avoid overweightin specic companies and only allow the portfolios to overweight a sector with maximum 2%, in order to avoid an unwanted exposure to sectors with naturally lower intensities. The portfolios are obtained by using a multi-factor risk model to predict the expected statistical behaviour in relation to the chosen factors. Followed by applying Markowitz Modern Portfolio Theory through a convex optimization problem with the objective function to minimize tracking-error. All displayed portfolios had stable and convex optimization and were compliant with the UCITS-directory. We limited our study to only North American stocks and chose the index "MCSI NA" to replicate. Only stocks that were a part of the index were allowed to invest in and we did not allow negative weights for any stocks. The portfolios were constructed and backtested for the period 2014-12-01 until 2019-03-01 with rebalancing quarterly at the same points in time that the index is rebalanced by MCSI. We found that it was possible to implement extensive sustainability considerations into the portfolios and still keep a high correlation with the index whilst keeping low tracking-errors. We believe that most index replicating investors should be able to implement reductions of above mentioned intensities of about 40-60% without compromising tracking-errors,returns and volatility too much. We found evidence that during this time and in this market our low-intensities portfolios would have overperformed the index. We also found that returns increased and volatility decreased as we increased the reduction of each individual measure and all three collectively. Reducing carbon intensity seemed to drive positive returns and lower volatility the most, but we also observed apositive effect from reduction of all intensities. Our belief before conducting this study was that sustainability should have a negative effect on returns due to the limitation of the feasible area of investing. This motivated us to build portfolios with intent to makeup for these lesser returns and hopefully "beat the index". This failed in almost all cases and the only way we were able to beat the index were through implementing sustainability in our portfolios.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Johannesson, Gustav, and Martin Westport. "Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk : - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75421.

Full text

Abstract:

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk.
Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jonsson, Kim, and Jacob Larsson. "Investerares riskexponering i hållbara investeringar : En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26883.

Full text

Abstract:

Titel: Investerares riskexponering i hållbara investeringar - En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Kim Jonsson & Jacob Larsson Handledare: Peter Lindberg Datum: Maj, 2018 Syfte: “Undersöka huruvida en portföljs negativa asymmetriska risk, ur ett investerarperspektiv påverkas av positivt urval utifrån dynamisk SRI, baserad på ESG-faktorer”. Metod: Konstruktion av en hypotetisk portfölj bestående av aktier, utifrån dynamisk SRI och positivt urval. Med finansiell backtracking mäts hur portföljen presterat avseende asymmetriskt betavärde förutsatt att den varit implementerade under en historisk tidsperiod. Portföljen reallokeras efter förutbestämda kriterier vid ingången av varje år under den historiska tidsperioden. Resultat: Den konstruerade portföljen uppvisar konsekvent lägre betavärde än marknaden, både traditionellt och asymmetriskt. Det asymmetriska betavärdet är, för den tidsperiod som inkluderar finanskrisen 2008, högre vid utfall under medelvärdet för att sedan avta vid negativa utfall. Då studien justeras för finanskrisen förändras resultatet till att visa successivt avtagande betavärden för utfall under medelvärdet och vidare, negativa utfall. Slutsats: Studiens resultat indikerar att urvalskriterier baserade på ESG-faktorer och positiv urvalsmetod, under vissa premisser har påverkan på portföljens asymmetriska riskexponering. Denna slutsats tyder också på att företag genom aktivt hållbarhetsarbete har möjlighet att minska sin kapitalkostnad, då investerares avkastningskrav på företaget sjunker. Forskningsbidrag: Utvecklad insikt i praktisk tillämpning av asymmetrisk riskanalys och avseende att en portfölj med begränsat antal tillgångar kan prestera lägre systematisk riskexponering än marknaden. Samt att urvalsmetod och urvalskriterier kan påverka asymmetrisk riskexponering. Vidare forskning: Framförallt avseende om någon av hållbarhetsfaktorerna har större betydelse för den asymmetriska systematiska riskexponeringen än övriga. Ytterligare forskning inom AMH och dess paradigm är också nödvändigt då random walk är ifrågasatt. Nyckelord: Asymmetrisk risk, hållbarhet, ESG, betavärde, dynamisk SRI, positivt urval, urvalskriterier, portföljallokering och RobecoSAM.
Title: Investors risk exposure for sustainable investments – A study of asymmetrical risk and how it is affected by positive screening and dynamic SRI Level: Bachelor thesis in Business Administration Author: Kim Jonsson & Jacob Larsson Supervisor: Peter Lindberg Date: May, 2018 Aim: “Investigate whether a portfolios negative asymmetric risk, from an investors perspective, is influenced by positive screening based on dynamic SRI, based on ESG-factors”. Method: Construction of a hypothetical portfolio consisting of stocks, based on dynamic SRI and positive screening. Financial backtracking measures how the portfolio performed regarding asymmetric beta values, provided it was implemented during a historical period of time. The portfolio is reallocated according to predefined criteria in the beginning of each year during the historical period. Results: The constructed portfolio consistently demonstrates lower beta values than the market, both traditionally and asymmetrically. The asymmetric beta value, is for the period of time including the 2008 financial crisis, higher than traditional beta value at outcomes below the mean value, then decreases in negative outcomes. As the study is adjusted for the financial crisis, the result changes to show gradually decreasing beta values for outcomes below average and further negative outcomes. Conclusions: The study results indicate that selection criteria based on ESG factors and positive selection screening, under certain conditions, affect the asymmetric risk exposure of the portfolio. This conclusion also indicates that companies through active sustainability awareness have the opportunity to reduce their cost of capital, as investors' required rate of return declines. Contribution of the thesis: Practical insight regarding asymmetric risk analysis, and the fact that a portfolio composed of a limited amount of assets potentially demonstrates lower systematic risk exposure than the market. Furthermore, selection methods and selection criteria can affect asymmetric risk exposure. Suggestion for future research: If any of the sustainability factors are of greater significance regarding the asymmetric risk exposure. Further research within AMH and its paradigms is also necessary as random walk is questioned. Key words: Asymmetric risk, sustainability, ESG, beta value, dynamic SRI, positive screening, selection criteria, portfolio allocation and RobecoSAM

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Berglund, Josefin, and Anna Carlsson. "Lönar det sig att göra gröna investeringar? : En kvantitativ undersökning på 570 miljöinnovativa företag för att undersöka sambandet mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32851.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet är att undersöka om ökad miljöprestanda leder till finansiell lönsamhet inom miljöinnovativa företag samt om det råder någon skillnad utifrån olika branscher. Jordens resurser överkonsumeras och klimatförändringarna blir ett allt mer omdiskuterat ämne hos såväl organisationer som dess intressenter. Det är därför av betydelse att förhållandet mellan miljöprestanda och finansiella resultat vidare undersöks. Metod: Studien bygger på en positivistisk kvantitativ metod med en deduktiv ansats utifrån ställda hypoteser. Sekundärdata från 570 miljöinnovativa företag har hämtats från Thomson Reuters Datastream. För att avgränsa studien till företag som är miljöinnovativa har enbart företag med A- och B-betyg utifrån Thomson Reuters innovationsskala inkluderats. Datamaterialet har analyserats med hjälp av IBM SPSS. Tidsperioden utgörs av åren 2015–2019.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett positivt samband mellan miljöprestanda och finansiell lönsamhet för samtliga branscher. Resultatet för respektive bransch visar hur sambandet skiljer sig åt mellan olika branscher. Slutsatsen för denna studie är att det utifrån samtliga branscher lönar sig för företag att göra gröna investeringar. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger även stöd för att branschspecifika egenskaper och förutsättningar påverkar vilka effekter på lönsamheten som företag kan förvänta sig av gröna investeringar.Examensarbetets bidrag: Studien har för avsikt att bidra till det företagsekonomiska ämnet och det forskningsgap som finns beträffande sambandet mellan ökad miljöprestanda och finansiell lönsamhet. Ytterligare ett bidrag till litteraturen är avgränsningen mot miljöinnovativa företag. Studien ämnar även att klargöra om det råder skillnad i sambandet mellan olika branscher. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att djupare studera sambandet inom miljöinnovativa företag i de olika branscherna för att komma fram till specifika egenskaper som leder till lönsamhet. Det vore även intressant att genomföra en liknande studie i framtiden då intressenternas påtryckningar ökar för att undersöka om kopplingen till lönsamhet blir starkare. En djupare analys av skillnader mellan länder skulle kunna visa om landspecifika faktorer påverkar sambandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'ESG-investeringar'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles