Academic literature on the topic 'Estetik och estetiska uttrycksformer'

Enligt den svenska förskolans undervisande uppdrag ska alla barn få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga. Forskning visar dock att förskollärare ofta känner sig osäkra på estetiska uttrycksformer, särskilt musik, och som följd undviker de att sjunga och spela med barn. Musik har samtidigt fått ett allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen. I studien adresseras frågan vad ett musikundervisande arbete i förskolan innebär och vilka utmaningar förskollärare talar om i relation till arbetet med målstyrd undervisning i musik med förskolans yngsta barn. Studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samverkan med tre förskolor med 1–2-åriga barn. I projektet har fokusgruppssamtal med förskollärarna genomförts och detta har analyserats utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Två tolkningsrepertoarer framträder i materialet: musik som känsla och musik som ämne, där förskollärarrollerna skiljer sig åt. En slutsats är att ett ämnesadekvat språk är viktigt för möjliggörandet av undervisningsuppdraget. Här befinns lärarutbildningen spela en central roll.

Studiens syfte är att diskutera lärares uppfattningar om estetiska uttrycksformer i svenskämnet. De sätt på vilka svenskämnet konstrueras och rekonstrueras genom styrdokument, ämnestraditioner, lärarutbildning, skolkontext och lärares uppfattningar påverkar vilket svenskämne barn möter i skolan. Associationsintervjuer med utgångspunkt i åtta nyckelord genomfördes med sex lärare som undervisar elever som är 7-9 år gamla, i årskurs ett till tre. Intervjuerna analyserades med kritisk diskursanalys. Studien visar en variation av undervisningspraktiker där några informanter framställer svenskämnet som ett färdighetsämne. Andra lärare beskriver ett erfarenhetsbaserat multimodalt svenskämne där estetiska uttrycksformer har legitimitet som didaktiska verktyg. Estetiska uttrycksformer ses av dessa lärare som vägar in i skriftspråket, de kompenserar för olikheter och skapar gemenskap. I studien framkommer hur estetiska uttrycksformer tilldelas både intrinsikala och instrumentella värden.

Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht

Studiens syfte är att undersöka hur och varför sex lärare i den svenska grundskolan integrerar estetiska uttrycksformer i sin svensk- och engelskundervisning. Begreppen estetik och estetiska uttrycksformer som används i studien definieras i avsnitt 3.2. Studien genomförs med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande samt den svenska läroplanen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer, som har transkriberats och analyserats tematiskt. Resultaten av studien visar att de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning för att skapa en lustfylld och varierad undervisning, samt för att innehållet ska förstärkas och befästas. Vidare visar resultaten att estetiska uttrycksformer används i högre utsträckning i engelskämnet än i svenskämnet. Bild och skapande som estetiska uttrycksformer är vanligare i svenskämnet medan i engelskämnet är de vanligaste estetiska uttrycksformerna musik och dans. Studien presenterar även en mängd konkreta exempel på hur de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Det personliga intresset har även ofta varit avgörande när pedagogerna arbetat med de estetiska uttrycksformerna. Nästan alla pedagoger har uttryckt att ett av deras syften med arbetet med dessa uttrycksformer är att barnen ska ha roligt.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama. Jag har intervjuat eleverna och analyserat materialet efter faktorer som lärande, lust att lära och estetiska läroprocesser. Mitt arbete visar att genom att använda sig av estetiska uttrycksformer i matematik förstår eleverna matematik lättare genom att de får arbeta med matematik konkret och får en bakgrund till det som står i matematikböckerna. Det visade även på att estetiska uttrycksformer bidrar till en mer varierad, annorlunda och intressant undervisning. Eleverna menade att om det är roligt så får de mer lust att lära. Eleverna kunde också upptäcka att matematik fanns i vardagslivet genom egna upptäckter efter de båda undervisningsförsöken. Mitt arbete visade också att man som pedagog bör gå varsamt fram med estetiska uttrycksformer eftersom det inte är självklart att alla elever känner sig trygga med ett sådant arbetssätt. En viktig förutsättning är att eleverna känner sig trygga i sina grupper så att det kan uppstå diskussioner. Undersökningen visade även på att tiden är viktig för att eleverna ska hinna diskutera, reflektera och genomföra.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Vi har delat in pedagogerna i två grupper, klasslärare och ämneslärare, för att kunna finna likheter och olikheter dem emellan. I resultatet visar det sig att lärarna anser att grundtanken med kommunikation är möten mellan människor och detta strävar både ämneslärarna och klasslärarna efter att skapa i skolan. I studien kommer vi fram till att en god självkänsla och en trygghet i sig själv är viktig hos både elever och pedagoger i arbetet med estetiska uttryck i skolan.
The aim of this essay is to examine how active educators work with communication through aesthetic expressions. We have examined how work with different expressions can promote children's learning and development in school. We have asked the question whether radical and modest aesthetic can be assembled and have found it to be successful but the modest aesthetic is more dominant in school. We have used qualitative interviews and which we have interviewed five different teachers, two class teachers and three teachers with a main subject in aesthetic. Each teacher has told us about their work with students in school in these three areas: communication, multimodality and aesthetic expressions. We have also compared the class teachers and teachers with a main subject in aesthetic to be able to find similarities and differences between them. The result of the study shows that basic idea of communication is meetings between people and these are both the subject teachers and the class room teachers trying to create in school. In our study, we found out that a good self-esteem and a safety in their selves are important for both pupils and teachers in the process of aesthetic expressions in school.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om ämnesintegrering mellan estetiska och teoretiska ämnen i grundskolan. Forskningsfrågan är: På vilka sätt använder lärarna estetiska lärprocesser i ämnesövergripande undervisning? med delfrågeställningen: Vad har lärarna för uppfattning om vad estetiska lärprocesser är? Datamaterialet utgörs av intervjuer med sex stycken lärare som undervisar i årskurs 4–6 om deras syn på innebörden av estetiska lärprocesser samt erfarenheter och arbetssätt i deras undervisning. I resultatet presenteras lärarnas syn på ämnesintegrering, möjligheter och hinder samt vad arbetet med estetiska ämnen utvecklar för viktiga kunskaper och färdigheter hos eleverna. Arbetets slutsatser är att estetiska lärprocesser inte används tillräckligt i undervisningen och att när det görs sker det oreflekterat. Lärarna saknar även stöd i form av till exempel fortbildning i området och från verksamheten för att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science.
Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.

Under höstterminen 2013 följde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pågick på Kulturskolan, och gick ut på att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B på Grundskolan, inför redovisningar som eleverna skulle hålla senare under terminen, inom ämnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog. Klassernas redovisningar skulle sedan jämföras.Vi följde detta ovan nämnda arbete och har genom intervjuer med elever, enkäter med pedagoger samt observationer av lektionspass, samlat in material som sedan legat till grund för en diskursanalytisk studie av begreppen estetik, lärande och kunskap. Vi ville titta på vilka diskurser som fanns inom de två olika institutionerna, samt vilken eller vilka diskurser som konstruerades i samarbetet dem emellan.I slutskedet av vårt arbete kunde vi se att pedagogerna överlag hade en mer samlad diskurs, medan eleverna lånade in diskursiva objekt från en mängd olika och ibland motsägelsefulla diskurser. Vi kunde också urskilja att diskursen i samarbetet till stor del dominerades av den rådande diskursen på Grundskolan.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skolafå kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa iskolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter harom att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musikför dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedangå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorierkommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man intebehärskar eller är van vid. Detta kan förklara att det finns en tydlig gräns mellan de pedagogersom väljer att arbeta estetiskt och de som lämnar detta ansvar till andra. Vår slutsats är att detfinns en strävan hos de flesta av våra informanter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sinverksamhet med syftet att barnen/eleverna ska få ett vidgat synsätt på lärandet. Trots dennasträvan om att arbeta med estetiska uttrycksformer känner många pedagoger att det inte finns tidoch utrymme för att förverkliga sina drömmar om ett mer estetiskt lärande.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig. Samtliga lärare ser positivt på estetiken och ser den som ett bra redskap för utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika och varierande arbetssätt för hur man använder estetiken i verksamheten men att det finns vilja och ambition att arbeta med estetiska uttrycksformer hos samtliga informanter. Något som framgår i studien är att lärarnas personliga inställning och kunskaper påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten men att det till största delen är barnens intresse som man utgår från. Slutsatsen vi kan dra är att estetiska uttrycksformer så som musik, drama och bild är ett lustfyllt sätt att lära som används flitigt av lärare och barn/elever i förskola och skola.

I artikeln diskuteras hur kultur- och konstvetenskapliga metoder kan användas för att undersöka estetiska perspektiv på inredningskulturen i Hälsingland. En stor del av inredningarna och föremålen i studien har i museipraktiker och i tidigare forskning betecknats som folkkonst. I artikeln diskuteras bland annat folkkonst, estetik och konnässörskapsanalys.