Dissertations / Theses: 'Estetism'

1

Näslund, Åsa. "Bildskapande i förskolan : En studie om förskollärares syn på kompetenser för att främja barns lärande i bild." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61925.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Marklund, Malin. "Estetisk plattform : estetiska läroprocesser ur ett elevperspektiv." Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-20404.

Full text

Abstract:

Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Anna. "Estetisk integrering : En studie av gymnasielärares syn på estetik och estetisk integrering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274381.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ahlstrand, Pernilla. "Vad är estetiskt lärande? Från empiri till teori." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9023.

Full text

Abstract:

Den här studien undersöker ett estetiskt lärande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En undersökning, baserad på triangulering är gjord. Syftet är att vaska fram elever och lärares tankar om estetiskt lärande och därigenom skapa kategorier. Enkät, intervju och loggböcker har analyserats för att ringa in hur en estetisk läroprocess kan definieras. Data har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod för att på så sätt synliggöra människors olika uppfattningar. Utifrån kategorierna har framkommit sexbegrepp: kunskap, personlig utveckling, praktisk kunskap, samarbete, motivation och scenisk närvaro. Med hjälp av begreppen analyseras forskning och litteratur med syfte att förankra begreppen teoretiskt. Den praktiska kunskapen speglas i ett teoretiskt språk för att visa på kopplingen mellan teori och praktik.Studien landar i ett sociokulturellt förhållningssätt där likheter dras mellan ett sociokulturellt lärande och en estetisk läroprocess.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Krantz, Emma. "Estetik som kunskapande : -en intervjustudie på förskolan Äpplet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5966.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Anita. "Estetik på klinik : den estetiska kirurgins legitimerande retorik /." Stockholm : Carlsson, 2005. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2005/arts317s.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hultqvist, Sanna. "Estetiska uttrycksformer i förskolan : Förskollärares arbete med estetik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71214.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med estetiska uttrycksformer i förskolan. Jag har valt att använda semistruktuerad intervju som metod och jag intervjuade fem stycken förskollärare. Studien utgår ifrån fenomenografi och har riktningen mot variationsteorin. I mitt resultat fick jag fram att de intervjuade förskollärare anser alla att estetiska uttrycksformer är en viktig del i verksamheten och för barnens utveckling och lärande. Förskollärarna menade på att få något sätt kunde man alltid möta alla olika barn och barnens behov. The purpose of this study is to provide knowledge about the descriptions of the preschool teacher's work with aesthetic forms of expression in pre-school. I have chosen to use semi structured interviews as a method and I interviewed five pre-school teachers. The study is based on phenomenography and has the direction of the variation theory. In my result, I found out that all the interviewed preschool teachers believe that aesthetic forms of expression are an important part of the business and for the children development and teaching. The preschool teachers meant in someway, you could always meet all different children and children’s needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergström, Isak. "JUST A KID GROWING UP : Estetiska lärprocesser & estetisk identitet genomgraffiti." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7983.

Full text

Abstract:

Ironiskt är det att Skolverket skriver om hur kunskap kommer till uttryck i olika formersamtidigt som skolelevers kunskaper måste sorteras enligt Skolverkets utsatta kunskapskrav. Idenna undersökning är det fyra graffitimålares kunskaper som kommer till uttryck genom sinvisuella- och sociala praktik. För att få syn på deras kunskaper har jag observerat dessagraffitimålare då de utövar sin praktik, både det visuella (vad de skapar och visar) och detsociala (hur de samtalar). I samtal har jag fått höra hur de själva uttrycker sina kunskaper ocherfarenheter. Med ett sociokulturellt synsätt på lärande och med en redogörelse för begreppetestetiska lärprocesser har jag kommit fram till att en graffitimålares kunskaper når långtutöver det visuella. I ett ständigt identitetsskapande utvecklar graffitimålare sin estetiskaidentitet genom att alltjämt utveckla sin stil: estetiska lärprocesser är således integrerad igraffitimålarens praktiker. Graffiti är även en social praktik där graffitimålaren praktiserarmed andra graffitimålare samtidigt som de delar erfarenheter med och genom varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Svensson, Sandra. "Estetiskt kunskapande : en studie om vilken plats estetisk verksamhet har i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år." Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23477.

Full text

Abstract:

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Klewefjord, Evelina. "Estetiskt lärande i grundskolans tidigare år : En studie om pedagogers syn på estetik." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4931.

Full text

Abstract:

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan. Nyckelord:Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover why it is important with aesthetic learning, how an aesthetic way of education is treated, and finally if the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions.The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hodzic, Ena. "Estetiska krav på en hyreslägenhet? : – Estetisk brist som självständig grund för åtgärdsföreläggande." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-136498.

Full text

Abstract:

JB 12 kap. 15 och 16 §§ låter sig tolkas på så sätt att eftersatt underhåll självständigt kan ligga till grund för åtgärdsföreläggande. Samtidigt framgår det av rättspraxis att åtgärdsföreläggande endast meddelas för brister som utgör hinder eller men i nyttjanderätten. Med anledning av detta råder oklarheter om hur reglerna för eftersatt underhåll i hyreslägenheter ska tolkas. I uppsatsen utreds om estetiska brister omfattas av det sedvanliga underhållet och om de så- ledes kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande enligt JB 12 kap. 16 § 1 st. 2 p. Motsvarigheten till detta återfinns i JB 12 kap. 24 a §, där hyresvärden kan erhålla ersättning för estetiskt avvikande brister som kan försvåra hyresvärdens framtida uthyrning. Med estetisk brist avses inte en tapet som inte faller den enskilde hyresgästen i smaken utan vad hyresgäster i allmänhet anser vara en estetisk brist. Genom en utförlig utredning av befintliga rättskällor prövas om utrymme finns för en tolkning som innebär att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Förhoppningen är att resultatet ska kunna ge vägledning i liknande spörsmål för på området verksamma jurister. En del argument stödjs på andra källor än rättskällor, eftersom uppsatsen skrivs utifrån en topisk metod. I uppsatsens analyserande del framförs argument som främst talar för att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Resultatet lämnar således utrymme för en alternativ tolkning från den idag rådande tolkningen av JB 12 kap. 15 § 2 st. och 16 § 1 st. 2 p.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Rahman, Bonna. "Estetik och estetiska uttryckformer i förskolebarns lärande och utveckling : Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201473.

Full text

Abstract:

Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bergqvist, Ida, and Anita Paul. "Estetiska lärprocesser : en studie om lärarnas attityder till estetik iundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239296.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen. Resultatet visar också att lärarna även använder lära OM, I och GENOM estetik. Lärarna anser också att estetik är nödvändig för att det befäster den abstrakta kunskapen bättre eftersom lärandet blir konkret med hjälp av de estetiska ämnena bild, musik, drama och skapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Linder, cecilia, and Sandra Thulin. "Estetik som mål och medel- estetiskt verksamhet i en förskoleklass." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35699.

Full text

Abstract:

AbstractEstetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin.Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet. Det framgick att när pedagogerna har verksamheter där det estetiska är målet, utgår de från att barnen ska få prova på olika saker inom det estetiska ämnet. I andra ämnen (t.ex. svenska eller matematik) använder pedagogerna istället estetiska uttryck som ett medel eller verktyg. Pedagogerna anser att leken finns med i det estetiska arbetet, men de ser även att det estetiska finns med i barnens lek. I observationerna synliggjordes hur pedagogernas förhållningssätt grundades i deras barn – och kunskapssyn. I sitt arbete med de estetiska uttrycken ser pedagogerna tydliga kopplingar till kunskapsmålen i läroplanen, men också som ett medel för att uppnå målen för normer och värden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bladin, Sandra, and Larsson Maria Danielzon. "Estetik i förskolan : En jämförelse mellan två förskolor och deras estetiska verksamhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16176.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Elin, Bengtsson, and Runberg Ida. "Att dansa som vinden : En studie om förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser och hur de kan uppnås." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34027.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. . Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär. Förskollärarna använder frekvent mer eller mindre omedvetet arbetssätt som på olika vis kan skapa förutsättningar för estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser kretsar främst kring de sinnliga upplevelserna och de erfarenheter som bildas i olika sammanhang. Förskollärarnas fokus ligger på barns erfarenhets- och kunskapsbildning samt deras möjlighet att utforska sin omvärld. Detta blir möjligt främst när förskollärarna erbjuder aktiviteter med bild, musik och drama i sin verksamhet (som används av samtliga intervjuade förskollärare) men resultatet visar även att estetiska lärprocesser inte nödvändigtvis är direkt kopplat till konstnärliga ämnen utan kan nås genom exempelvis experiment. De intervjuade förskollärarna uppmärksammar även hur de arbetar utifrån tema eller projekt, gärna i samarbete med kontakter som möjliggör att arbetet går vidare, till exempel teaterbesök. Förskollärarna ser också det viktigt att ta bort barnens prestationsångest och höja deras självkänsla. Avslutningsvis visar analysen att huruvida man når de estetiska lärprocesser handlar mycket om förskollärarnas roll och hur de väljer att forma verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Roxelius, Stefan. "Leva, lära och undervisa med estetik : Den estetiska arbetsformens roll vid två grundskolor." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-634.

Full text

Abstract:

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid. Vidare ser man att skolorna planerar och förbereder estetiska arbetsformer mindre än 30 minuter i veckan eller inte alls samt undervisar generellt sett mindre än 60 minuter i veckan i dessa arbetsformer. Dessutom framgår det att pedagogerna anser sig ha endast viss eller mycket liten nytta av central och lokala styrdokument när de skall planera lektioner inom de estetiska arbetsformerna. The aim of this composition is to enlighten the role and status of the artistic work forms in two compulsory schools in an average town in the western part of Sweden. I would also like to see to what degree the artistic work forms practises in the average school day. For this object, my method has become a questionnaire investigation where the educating staff from each school has answered questions connected to these four artistic work forms; art, drama, music and dance. The results is presented thru three categories; School, age and work category. A part that has been presented from the investigation is that the art form is the one that takes up most of the time and dance the one that takes least of the time. Furthermore can one see that the schools plans and prepare less then 30 minutes a week or no time at all and educate generally seen less then 60 minutes a week in artistic work forms. It also shows that the educators only have some or little use of the steering documents when they plan the lessons within the artistic work forms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bjarnestad, Elin, and Amanda Lidell. "Estetik i förskolan : sex förskollärares syn på estetiskt arbete i den pedagogiska verksamheten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19195.

Full text

Abstract:

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollärares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet från våra intervjuer visar att samtliga förskollärare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lärande. Alla intervjuade förskollärare har också ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer. Resultatet visar att det estetiska arbetet enligt flera av våra informanter begränsas på grund av olika förutsättningar vad gäller tid, material och miljö. Slutsatsen från studien är att förskollärarnas personliga intressen påverkar vilka estetiska uttrycksformer som barnen får ta del av i verksamheten samt vilka möjligheter barnen ges till inflytande. Slutsatsen är också att ambitionen och viljan att arbeta med estetik är hög hos samtliga förskollärare, men att begränsningarna i vissa fall hindrar det estetiska arbetet i hög grad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Petersen, Johanna, and Sofia Ellingsen. "Estetiska lärprocesser i förskolan : En kvalitativ studie av hur förskollärare arbetar med estetik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25098.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie fokuserar på ämnet estetik och hur ämnet används i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollärare på olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollärarna såg positiva fördelar med att använda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för ämnet. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar medvetet med estetiken och att möjligheterna inte sitter i resurserna utan i vad förskollärarna anser är möjligt att genomföra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Isberg, Rozijn Anette. "Ett estetiskt hus - Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28275.

Full text

Abstract:

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av deolika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a commonlocation?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå. De fyra nationella inriktningarna av estetiska programmet är idag geografiskt splittrade i vår stad.Kan man påvisa positiva aspekter av att samlokalisera alla de fyra inriktningarna på estetiska programmet? Är det viktigt att erbjuda blivande gymnasieelever programmet bild och formgivning?På teoretisk nivå ger arbetet en översikt av tidigare forskning om vikten av de estetiskaämnena för dagens och morgondagens samhälle. Litteraturdiskussionen ger även en inblick idet intrikata förhållandet mellan estetiska ämne, flerstämmighet, kreativitet och demokrati ur ett sociokulturellt perspektiv. Med hjälp av intervjuer med lärare från respektive inriktningar och skolor ville jag se om det fanns stöd och underlag för en samlokalisering av de fyra nationella inriktningarna på estetiska programmet.Kort sammanfattat skulle en samlokalisering förvaltad på rätt sätt, i rätt lokaler och med rätt geografisk placering vara till stor fördel för alla blivande elever på en sådan skola. De pedagogiska vinsterna och förutsättningarna skulle öka till fördel för både elever och lärare.Ett multi- och intermodalt skolklimat, med alla dess positiva aspekter, skulle ha bättreförutsättningar. Ett estetiskt hus som tillåter sig bli en produktions- och presentationsplats för kultur kan också bli en bas för utåtriktad aktivitet och på så sätt minska klyftan mellan skola och samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Adolfsson, Johannes, and Linda Lindström. "Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation : En undersökning av förhållningssätt till Skolverkets direktiv bland lärare på Estetiska programmet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92608.

Full text

Abstract:

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hougaard, Hansen Anne, and Sara Khaytan. "Estetiskt skapande främjar människan : En undersökning om några estetiska arbetmetoders effekter på kvinnor med invandrarbakgrund." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-813.

Full text

Abstract:

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt. Gemensamt för dem är att de använder sig av någon form av estetiska arbetsmetoder.Vi har kommit fram till att estetiska arbetsmetoder kan vara ett sätt att arbeta med identitet och självkänsla, eftersom man genom att använda dem samtidigt som elev arbetar med sig själv. Genom olika projekt vi har studerat har vi också sett att estetiska arbetsmetoder kan vara en hjälp vid integrering av människor, tillsammans med andra arbetssätt. Dessutom har vi på ett mer indirekt sätt tyckt oss finna stöd för att estetiska arbetsmetoder kan främja socialisationen av människor. Vi har också i diskussionsdelen kommit med en del frågeställningar och förslag på förbättringar, både för projekt vi läst om eller på annat sätt tagit del av och vår egen studiecirkel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Blomén, Amanda, and Rebecka Anderberg. "Läsförståelse och estetiska uttrycksformer : En litteraturstudie om sambandet mellan läsförståelse och multimodalt eller estetiskt textarbete." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39207.

Full text

Abstract:

Många elever uppvisar svårigheter i utvecklingen av sin läsförståelse, vilket är oroande då denna förmåga kan ses som avgörande för det fortsatta lärandet och ett fungerande samhällsliv. Både styrdokument och tidigare forskning belyser vikten av att erbjuda elever en variation av uttrycksformer att visa sin förståelse på, inklusive estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik. Utifrån detta är syftet med denna studie att kartlägga eventuella samband mellan multimodala gestaltningar eller estetiska uttrycksformer och läsförståelse, genom att presentera och analysera tidigare forskning inom det didaktiska området. Följande frågeställning har formulerats för att uppnå syftet: <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan multimodalt eller estetiskt textarbete relateras till läsförståelse enligt didaktisk forskning? <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ges multimodalt eller estetiskt textarbete utrymme i läsförståelseundervisningen? Litteraturstudien utgår från nationell och internationell forskning bestående av vetenskapliga artiklar, bokkapitel och en doktorsavhandling. Resultatet visar att multimodalt eller estetiskt textarbete kan utveckla elevers läsförståelse genom att bland annat främja ökat engagemang, inkluderande undervisning samt elevers meningsskapande och föreställningsförmåga. Det framgår också att lärare ser fördelar med estetiska uttrycksformer i undervisningen, men att de trots det har en underordnad roll i jämförelse med skriften. Detta tycks bero på att de estetiska uttrycksformerna upplevs som svårbedömda, vilket leder till en osäkerhet bland lärarna och ett minskat utrymme för estetiska uttrycksformer i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Salahiya, Sema, Blerina Latifaj, and Natalia Freudenberg. ""Estetiskt tillfredställande" : En kvalitativ studie av kvinnliga micro-influencers estetiska strategier för deras Instagram-flöde." Thesis, Jönköping University, Tekniska Högskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53891.

Full text

Abstract:

Purpose – This study aims to explore the relationships between aesthetics and micro- influencers’ Instagram feed along with its effects on follower engagement. Based on the assumption that there is a common practice for micro-influencers who are familiar with aesthetics. Although micro-influencer content has attracted increased interest on Instagram, relatively little is known about influencers’ aesthetic strategy. Method – The present study addresses this gap by examining how feed aesthetics are associated with micro-influencers aesthetic strategy and what elements contribute to feed aesthetics. The study leverages a dataset of Instagram micro-influencers compiled by scraping an online survey and online interview to test its hypotheses with a qualitative approach. Findings – It has been indicated that feed aesthetics were positively associated with color, more specifically color harmony as well as a boost in follow engagement. However, these factors are modified by influencers’ domains of interest when creating content. The findings contribute to the literature by illuminating how principles related to aesthetics in micro- influencers’ images contribute to their aesthetic strategy and follower’s engagement on Instagram. Implications – The result of this study contributes with significant data that an Instagram client would carry out to make a feed that reflects feed style and grabs the eye of different groups. The significance of executing a thoroughly considered technique to an Instagram feed to make a tastefully satisfying look is demonstrated. In addition to that, getting a deep understanding of influencers feelings and emotions about their feeds and feed aesthetics, introducing the idea of color harmony when it comes to planning feed aesthetics. By the end of this paper a further research has been suggested which relates to the relation of aesthetics in different group genders and ages, with a different platform for instance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Bryggegård, Marie. ""Estetisk lärprocess är ju allt" : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73025.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Jonsson, Karin, and Emely Lennander. "Estetisk verksamhet - nytta eller nöje? : En studie om sju grundskollärares arbete och förhållningssätt." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3483.

Full text

Abstract:

Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur sju grundskollärare arbetar med de estetiska verksamheterna bild, musik, drama och rörelse i undervisningen och hur de förhåller sig till denna verksamhet. I litteraturgenomgången framkommer det att forskare menar att estetisk verksamhet innehar en forskningsbrist, att lärares syn på verksamheten skiljer sig bland annat när det gäller deras avsikt och förhållningssätt. Vidare innehåller denna del hur estetiska projekt som anordnas kan ha bristande sammanhang och uppföljning, vilket utrymme den kan ha och huruvida lärares utbildning kan vara av betydelse för verksamheten. Studien är kvalitativ och baserad på semi-strukturerade intervjuer. Urvalet består av sju grundskollärare. Intervjumaterialet har kodats i syfte att finna skillnader och likheter, därefter har innehållet tematiserats. Ett viktigt resultat som framkommit är att estetisk verksamhet har för avsikt att fungera som komplement för att göra övrig undervisning lustfylld och ge elever möjlighet att utvecklas på olika sätt. Resultatet visar att informanternas intresse avspeglas i deras förhållningssätt till verksamheten och är betydande för hur stort utrymme den får och hur undervisningen utformas. En gemensam riktning för den estetiska verksamheten finns inte hos de informanter som deltagit i vår undersökning och begreppet tolkas på olika sätt. Undersökningen visar vidare att informanterna finner verksamheten som något viktigt, men den övervägande delen har ingen tydlig motivering till varför. En slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att estetisk verksamhet framhålls som något positivt och viktigt, men trots detta får verksamheten inte det utrymme och den status som den borde med tanke på entusiasmen kring den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ronkainen, Marie-Louise. "Slöjd och estetik : Slöjdlärares uppfattningar om, och upplägg av kunskapsområdet estetiska uttryck i sin undervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151841.

Full text

Abstract:

Vår samtid har ett större fokus på att kommunicera estetiska uttryck vilket även visar sig i slöjdämnet i grundskolan. Att tolka estetiska uttryck är en av fyra förmågor i slöjd som eleverna enligt kursplanen ska arbeta med. Syftet med studien har varit att undersöka slöjdlärares uppfattningar om och upplägg av kunskapsområdet estetiska uttryck i sin undervisning. Studien belyser hur slöjdlärarna beskrivit ämnesinnehållet i kunskapsområdet, hur de didaktiskt organiserat sin undervisning och vilka utmaningar de upplevt i sin undervisning samt hur de kan förstås. Studiens empiri har utgjorts av kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare med lång erfarenhet. Slöjdlärarna har beskrivit att de har olika utgångspunkter i arbetet med estetiska uttryck men även hur de på olika sätt arbetat med området utifrån styrdokumentets centrala innehåll. Utmaningarna som slöjdlärarna upplevt har de bemött främst genom att de aktivt använt sig av styrdokument, stödmaterial, kollegialt lärande samt reflekterat över sin didaktiska process. Fyra av sex av de intervjuade slöjdlärarna har uttryckt ett behov av kompetensutveckling inom området, vilket även finns med som önskemål enligt Skolverkets nationella utvärdering 2015, där åtta av tio slöjdlärare uttryckt samma behov. Utöver de formalestetiska begrepp som ingår i respektive arbetsområde, har eleverna även använt sig av känslouttryck och kopplat till egna intressen när de tolkat estetiska uttryck. Slöjdlärarna har sett elevers känslor och intressen som en ingång i arbetet men även som ett sätt att motivera elever som visat svårigheter inom kunskapsområdet. Även slöjdlärarna har pratat om känslor när de relaterat till lyckade slöjdprojekt inom kunskapsområdet estetiska uttryck.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Eklund, Therese, and Erik Moberg. "ESTETLÄRAREN - EN "GUBBE I LÅDAN"? : En studie av ämnesintegrerat arbete med estetik i en skola med estetisk profil." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10244.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Sofie, and Helena Sävhage. "Förskolan och estetiken : hur pedagoger i förskolan resonerar kring estetisk verksamhet." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1205.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Berglund, Caroline. "Estetämnens transfereffekter i mellanstadiets verksamhet : Estetiska lärprocesser och dess förekomst i undervisningen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152202.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om ämnesintegrering mellan estetiska och teoretiska ämnen i grundskolan. Forskningsfrågan är: På vilka sätt använder lärarna estetiska lärprocesser i ämnesövergripande undervisning? med delfrågeställningen: Vad har lärarna för uppfattning om vad estetiska lärprocesser är? Datamaterialet utgörs av intervjuer med sex stycken lärare som undervisar i årskurs 4–6 om deras syn på innebörden av estetiska lärprocesser samt erfarenheter och arbetssätt i deras undervisning. I resultatet presenteras lärarnas syn på ämnesintegrering, möjligheter och hinder samt vad arbetet med estetiska ämnen utvecklar för viktiga kunskaper och färdigheter hos eleverna. Arbetets slutsatser är att estetiska lärprocesser inte används tillräckligt i undervisningen och att när det görs sker det oreflekterat. Lärarna saknar även stöd i form av till exempel fortbildning i området och från verksamheten för att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Västerö, Anna, and Ann-Sofie Aho. "“Man föds med ett behov av att uttrycka sig estetiskt” : En studie om estetiska lärprocesser i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74881.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur och i vilket syfte förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser i förhållande till läroplanens intentioner och hur de ser på det föränderliga lärandeuppdraget gentemot estetik i den nya reviderade läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och grundar sig i den kvalitativa ansatsen där kvalitativa intervjuer med förskollärare användes som metod. Analysen visade att förskollärare är medvetna om läroplanens intentioner i förhållande till estetiska lärprocesser samt hur och i vilket syfte de kan användas. I resultatet framkom en osäkerhet hos förskollärare i hur undervisningsbegreppet kommer att påverka deras arbete med estetiska lärprocesser. Det framkom även att majoriteten förskollärare menade att de estetiska lärprocesserna kan användas som en helhet i verksamheten och integreras med alla mål i förskolans läroplan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de estetiska uttryckssätten är viktiga för barns utveckling och lärande och att undervisningsbegreppet inte borde påverka förskollärarnas arbete med de estetiska lärprocesserna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Jardeskog, Ricky, and Linus Söderling. "”Allting är ju subjektivt i det sammanhanget” : några lärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20664.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Hanna, and Emma Danielsson. "Pedagogers tankar och användning av estetiska lärprocesser i skolverksamheten." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27587.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten. Vi har valt att lyfta fram tre övergripande områden i vårt resultat och de är: läroplanen, estetik i klassrummet och estetiska arbetsmetoder. Dessa övergripande områden har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning och teori. Det sociokulturella perspektivet, att man lär sig i sociala sammanhang ligger som grund i detta arbete. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att pedagogerna är positivt inställda till att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Pedagogerna ser mer än gärna att estetik är en del av undervisningen. Det finns dock faktorer som bidrar till att estetiken väljs bort. Dessa faktorer är: tid för planering, brist på lokaler och större utrymmen samt brist på kompetens inom de estetiska arbetsmetoderna. Vi anser att om det kan avsättas tid för planering där lärare får möjlighet att hjälpa varandra så är något som borde prioriteras. I verksamheten borde det även göras en översikt på vilka estetiska kompetenser de olika lärarna besitter. På så sätt kan pedagogerna utnyttja varandras kunskaper vilket kan bidra till att mer estetik integreras i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Al-shakarchi, Zahra, and Maria Erlandsson. "Estetiska uttrycksformer i förskola och förskoleklass : Pedagogers uppfattningar om bild, drama, musik och rörelse." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155378.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Det personliga intresset har även ofta varit avgörande när pedagogerna arbetat med de estetiska uttrycksformerna. Nästan alla pedagoger har uttryckt att ett av deras syften med arbetet med dessa uttrycksformer är att barnen ska ha roligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Landin, Erik, and Jonas Ericsson. "Estetiska Lärprocesser : -och övergångar mellan förskola, förskoleklass och grundskola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32110.

Full text

Abstract:

Arbetets syfte är attjämföra ochsynliggöra om något sker i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som påverkar estetiska lärprocesser. Det innebär att arbetet går in på hur och vilken sorts information de olika stadierna lämnar vidare samt om detta främjar ett estetiskt lärande. Arbetets syfte är också att ta reda på hur pedagogerna i de olika stadierna förhåller sig till estetiska lärprocesser. För att få den empiriska informationen hartvå metoder använts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebär intervjuer och en webbenkät. I den kvalitativa metoden har vi besvarat frågeställningarna genom att undersöka hur sex pedagogerna ser/förhåller sig till estetiska lärprocesser samt hur övergångarna ser ut mellan stadierna. I den kvantitativa metoden har vi fått in svar från226 deltagande utav 1208 förskolepedagoger och grundskolepedagoger inomVäxjö kommun. I analysen tolkas det empiriska resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv där vi försöker förstå hur skolan och pedagogerna tänker angående våra frågeställningar. I Intervjuerna kan vi kortfattat förklara hur pedagogerna förhåller sig till estetiska lärprocesser samt hur pedagogerna arbetar med övergångar. I enkäten får vi reda på resultatet hur pedagoger förhåller sig till estetiska lärprocesser. Med detta visar vår forskning på att det finns vissa skillnader på hur pedagoger förhåller sig till estetiska lärprocesser och att brist på information om barnen vid stadieövergångar kan påverka lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nyström, Felicia, and Madeleine Johdet. "Estetik i klassrummet : En studie om lärares syn på och arbete med estetik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85363.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena. Vidare förklarar resultatet att informanterna även kan se väldigt många hinder med att använda estetik i klassrummet, som bland annat tidsbrist och sin egen bristandekompetens. En slutsats är att estetisk verksamhet i klassrummet framkommer, utvecklas och möjliggörs till största del baserat på intresset. Det kan vara lärarens egna personliga intresse, verksamhetens intresse och även samhällets intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Eggimann, Mikaela, and Emilie Sandberg. "Estetikens utrymme i förskolans verksamhet : – En studie om estetikens betydelse i förskolan samt pedagogernas kompetens inom de estetiska uttrycksformerna.Författare:." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33471.

Full text

Abstract:

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten. I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns. I observationerna synliggjordes många tillfällen där barnen begränsades i sittskapande då pedagogerna handlade omedvetet. Med denna studie vill vi uppmärksammahur pedagoger genom sitt agerande kan stimulera barns utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Larsson, Annika, and Elin Sjöstedt. "Estetiska lärprocesser i förskolan : ”Lite stamp, lite klamp och lite rörelse, blir också någonting”." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10487.

Full text

Abstract:

BakgrundDetta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter och tankar om estetiska lärprocesser i den pedagogiska verksamheten. Av litteratur, forskning och teorier framkommer det att estetiska lärprocesser är av stor vikt i barnets utveckling. Det är inte bara det sinnliga och lustfyllda som tas upp, utan även läran om sig själv, empati, demokrati och delaktighet. Estetiska lärprocesser anses vara ett bra verktyg för att få kunskap om andra ämnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka och beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter av att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan.MetodUtifrån undersökningens syfte och frågeställningar användes kvalitativ metod och intervjuer med förskollärare. Det var för att ta del av förskollärarnas erfarenheter och hur de resonerar kring estetiska lärprocesser. Intervjufrågor sammanställdes innan intervjuprocesserna. Åtta stycken intervjuer gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatUndersökningen visar att förskollärarna anser att estetiska lärprocesser är något positivt och ett bra verktyg i verksamheten. Genom estetiska lärprocesser framhäver de att alla barn får möjlighet att utrycka sig på sitt eget sätt. Barnet får uppleva glädje i ett utvecklande och lustfyllt lärande. Förskollärarna belyser att processen är viktigare än resultatet och att utforskandet är en stor del av estetiska lärprocesser. Mer kunskap inom olika områden som berör estetik önskar förskollärarna, då de känner att de kan få en möjlighet att utveckla verksamheten. Förskollärarna uppger tydligt att stora barngrupper och få förskollärare utgör ett hinder att utföra estetiska lärprocesser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Malmgren, Jill, and Elin Rennstam. "Estetiken i matematiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33763.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning. Detta visar vilken viktig roll lärarhandledningen har och att man som lärare bör använda sig av den om man arbetar utifrån läroboken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Grothén, Debbie, and Caroline Lindberg. "Kommunikation och estetiska uttryck i undervisningen - Fem olika lärare berättar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33766.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Vi har delat in pedagogerna i två grupper, klasslärare och ämneslärare, för att kunna finna likheter och olikheter dem emellan. I resultatet visar det sig att lärarna anser att grundtanken med kommunikation är möten mellan människor och detta strävar både ämneslärarna och klasslärarna efter att skapa i skolan. I studien kommer vi fram till att en god självkänsla och en trygghet i sig själv är viktig hos både elever och pedagoger i arbetet med estetiska uttryck i skolan. The aim of this essay is to examine how active educators work with communication through aesthetic expressions. We have examined how work with different expressions can promote children's learning and development in school. We have asked the question whether radical and modest aesthetic can be assembled and have found it to be successful but the modest aesthetic is more dominant in school. We have used qualitative interviews and which we have interviewed five different teachers, two class teachers and three teachers with a main subject in aesthetic. Each teacher has told us about their work with students in school in these three areas: communication, multimodality and aesthetic expressions. We have also compared the class teachers and teachers with a main subject in aesthetic to be able to find similarities and differences between them. The result of the study shows that basic idea of communication is meetings between people and these are both the subject teachers and the class room teachers trying to create in school. In our study, we found out that a good self-esteem and a safety in their selves are important for both pupils and teachers in the process of aesthetic expressions in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Marianini, Madeleine. "Estetiska aktiviteter i NO-undervisningen : En studie av estetiska erfarenheter för elever i grundskolans lägre åldrar." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-13779.

Full text

Abstract:

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Göransson, Lisa. "teaterlärare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27989.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiskaläroprocesser och schemaläggning.Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning iskolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre medgymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapiteldär litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har entraditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och deteoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet menäven andra faktorer spelar in.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Holm, Oskar Joakim Wilmer, and Linette Natalie Oddbratt. "Estetiska materialiseringar i förskolans ateljéer : En studie av förskoleavdelningars organisering av ateljéer och pedagogers erfarenhet av estetisk verksamhet för yngre barn." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152453.

Full text

Abstract:

Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Lizon, Margareta. ""Det är sjukt kul" : En kvalitativ studie gällande 8 gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33384.

Full text

Abstract:

I uppsatsen, undersöktes gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk. Studien grundas på 8 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från två skilda gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Deras utsagor tolkades och organiserades utifrån Monica Lindgrens fem diskurser; estetisk verksamhet som (1) kompensation, (2) balans, (3) lustfylld aktivitet, (4) fostran, och (5) förstärkning. Resultatet visade att respondenterna resonerade kring estetiska uttrycksmedlens roll i teoretisk undervisning utifrån dessa fem diskurser. Enligt dem, ansåg de att elever i särskilda behov är i större behov av lärande genom estetiska uttrycksmedel utifrån lärandebehov. Fortsättningsvis, pratade de om att den estetiska verksamheten bidrar till variation i skoldagen samt till en mer balanserad utbildning. De ansåg även att lärande genom estetiska uttrycksformer var mer lustfyllt, mer avslappnande, mer lekfullt och mindre ansträngande än de uttrycksmedel som används i teoretiskt lärande. Att våga tala inför andra människor, utveckla förståelse för människors olikheter samt situationer (empati) och träna på att samarbeta var de tre fostran- faktorerna gymnasieeleverna lyfte fram. Slutligen, har deltagarna resonerat kring estetiska uttrycksmedel som medel att förstärka lärandet i övriga skolämnen. Identitet eller personlig preferens lyftes fram som en del av estetisk verksamhet som kompensation. Förslag för framtida forskning bland annat identitet eller personlig preferens har presenterats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Nylén, Thérése. "Naturvetenskapens inneboende estetik : En kvalitativ intervjustudie om lärares tolkningar av estetik i naturvetenskaplig undervisning i åk 1 – 3 i förhållande till styrdokumenten." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34526.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare tolkar estetik i förhållande till undervisning i naturvetenskap i åk 1 – 3. Estetik nämns i mycket korta ordalag i värdegrunden och kursplanerna i Lgr 11, men mer utförligt i Skolverkets kommentarmaterial i biologi, fysik och kemi, där begreppet ”estetiska dimensioner” används. Studiens frågeställningar handlade om estetiska dimensioner, estetiska erfarenheter, känslor och estetik i relation till naturvetenskaplig undervisning. Frågeställningarna undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare. Studiens resultat visade att lärarna som deltog i studien inte var insatta i kommentarmaterialen, men att lektionsmomenten de beskrev och deras reflektioner både om naturvetenskap i allmänhet och om undervisning i naturvetenskap stod i nära relation till de estetiska dimensioner som beskrivs i kommentarmaterialen och som forskare ringar in som viktiga för barns inlärningsprocesser. Vilka ämnesinnehåll i NO som lärarna betecknade som estetiska differentierade mellan olika individer, men att naturvetenskapen har en inneboende estetik var samtliga på olika sätt, mer eller mindre uttalat, överens om. Studiens slutsats är att en ökad medvetenhet om vad estetik i naturvetenskaplig undervisning kan innebära skulle hjälpa lärare att på ett mer självklart sätt inkludera och utveckla den här sidan av undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Åhl, Maria, and Linda Tång. ""Barn som producenter inte konsumenter" : Ateljeristors design av estetisk undervisning med digitala verktyg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53066.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur digitala verktyg används i estetisk undervisning i förskolan idag. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av ateljeristor verksamma i förskolan. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv. I studien visar det sig att de digitala verktygen ska väljas ut på ett ändamålsenligt vis utifrån den valda aktiviteten. En utmaning är att kunna följa med den digitala utvecklingen kunskapsmässigt och i att föra in verktygen i undervisningen på ett genomtänkt sätt. Den didaktiska potentialen i digitala verktyg visar sig genom att estetiska uttrycksformer kan undersökas på olika sätt för att stimulera barnens olika sinnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Kjellberg, Henrik, and Aida Lazarian. "Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen : En litteraturstudie om hur estetiska lärprocesser kan bidra till elevers motivation och stödja kunskapsutvecklingen i matematik." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-127720.

Full text

Abstract:

Syftet med den här litteraturstudien är att analysera forskning om samband mellan matematik och estetiska ämnen, närmare bestämt hur estetiska ämnen kan integreras i matematikundervisningen och hur det påverkar elevers kunskap och motivation i matematik. Examensarbetet som riktar sig mot lärare och blivande lärare är en forskningskonsumtion som enbart innefattar internationell forskning hittad via databaser så som ERIC. Internationella undersökningar till exempel PISA som genomförs bland 15-åringar var tredje år visar att svenska elevers matematikkunskap försämrats. Det ger anledning till att fundera över hur undervisningen kan förbättras. Litteraturstudien undersöker huruvida estetiska lärprocesser kan hjälpa elevers matematikinlärning. Resultatet visar att estetiska lärprocesser integrerat i matematikundervisningen motiverar och ökar elevernas kunskapsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hilmér-Eira, Malin, and Stjernqvist Cathrin Ifver. "Precis som alla människor skall lära sig skriva och räkna, skall man lära sig sjunga och måla : en studie om Waldorfpedagogers åsikter och arbete kring estetik." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1223.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Eriksson, Anne-Li. "Elevers uppfattningar om teater/drama i skolan : en fallstudie i ett dramaprojekt i de tidigare åren i skolan." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1080.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet. Kontentan var att ta reda på hur de hade upplevt att använda sig av teater/drama. Klassföreståndaren blev också intervjuad om vad hon tyckte om teater/drama. Det författaren kom fram till var att momentet var populärt hos eleverna samt att genom detta övade sig eleverna bland annat att samarbeta och våga stå inför andra och agera. Slutsatsen blev att lärare bör ge teater/drama en chans, då det kan tillföra mycket i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Strömbro, Lars, and Daniel Yvede. "Undervisning i teckning i gymnasieskolan : med eller utan digital verktyg." Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22123.

Full text

Abstract:

Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Estetism'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles