Academic literature on the topic 'Etablerade företag'

1994 års assistansreform innebar ett tydligt brott med tidigare etablerade välfärdslösningar. Inte minst innebar den att marknadsbeslut gavs ett betydande utrymme över tjänstens organisering. Dels gavs privata företag, kooperativ och andra producenter rätt att etablera sig på assistansmarknaden. Dels gavs personer med funktionshinder rätt att på egen hand upphandla personlig assistans bland existerande producenter. Idag syns på nytt tecken på en politisk omorientering i det statliga utredningsväsendet. Tilltron till marknaden förefaller ha minskat och byråkratiska och professionella lösningar efterfrågas åter.

Abstract Titel: How do established companies communicate with their existing customers? Level: C-level in the Business Administration Author: Jessica Axelsson and Trang Nguyen Thi Thu Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2012-05 Aim: Our aim with this essay is to describe how an established company communicates with its existing customers. We want to explore which communication strategy the company applies to reach their customers. We also want to see what kind of communication the company applies to get to market more effectively and remain on the market longer. Method: The study is a qualitative case study where we have conducted a personal interview with the company president. Result and conclusions: Hamrånge Inrednings AB is a small company that manages to communicate with their customers by using methods like word of mouth and Google-search, in a manner that is efficient and reaches out to the customers. The company is also managing relationship marketing, which involves meeting with clients properly and put them first, trying to understand and finding out what the customer wants to buy from the company. This is a strategy that is going to benefit Hamrånge Inrednings AB in the future, because the strategy that HI uses fulfills the new market demands. Suggestions for future research: It would be interesting to examine and compare the differences between the approaches of the old marketing theories Kotler, Wrong, Saunders and Amstrong (1994) writes in their book "Principles of Marketing". To the new theories that emerged in the marketing approach that is written by Kotler, Jain and Maesincee (2002) in the book "Marketing Moves." Another interesting area is to find out what kind of company that uses the new marketing and how they succeeded. Contribution of the thesis: We hope that our study may help increase the understanding of how important it is for companies with communication and customer relationships to remain on the market today. 4 Key words: Communication strategy, Customer relationships, Relationship marketing, word of mouth.

I tider av snabb teknisk utveckling, ändrade marknadsbehov, och allt starkare konkurrens är förmågan till innovation och förnyelse central, inte bara för det enskilda företaget utan för samhället i stort. För små företag är innovation särskilt viktigt eftersom begränsade resurser gör det svårt att konkurrera med andra medel. Specifikt gäller detta för gruppen små etablerade företag som, till skillnad från de startup-företag som ofta lyfts fram i forskning och media, inte har samma tillgång till kontakter eller intresse av riskkapital särskilt avsett att stödja innovation och snabb tillväxt. Syftet med uppsatsen, som omfattar en kappa och tre separata artiklar, är att undersöka innovation i små etablerade företag. Genom en översikt av befintlig forskning om innovation och förnyelse i små etablerade företag och användning av kvalitativa data från två separata, longitudinella studier med sammanlagt 14 fallföretag bidrar uppsatsen till ökad kunskap om vad som kännetecknar innovation i små etablerade företag med utgångspunkt i den kontext som omger innovationsaktiviteterna.  Frågan om hur förmåga till innovation i företag kan förstärkas röner stort intresse i forskningen. Av de två litteratursströmmar som har identifierats i uppsatsen föreslår den ena formalisering av processer och rutiner som förutsättning för framgång, medan den andra är inriktad på vilka kännetecken hos ledning och organisation som främjar innovationsaktivitet och/eller innovationsprestanda.  Båda litteraturströmmarna, både den som förespråkar formalisering och den som fokuserar på kännetecken hos ledning och organisation, betonar vikten av att vara uppmärksam på kontextuella faktorer för förståelse av innovation men också för dessa faktorers effekter på prestandan. Dock klargörs inte i dessa litteraturströmmar vilka kontextuella faktorer, eller hur samspelet mellan dessa, specifikt påverkar innovationsaktiviteterna i små etablerade företag. Detta gap försvårar bedömningen av innovation i den relativt understuderade grupp, som små etablerade företag utgör, och därmed även insikten om hur innovation kan förstärkas. I uppsatsen förklaras hur och varför innovation i små etablerade företag kan ses som en integrerad och agil process, präglad av den helhetssyn som speglar ledningens mål, visioner och förhållningssätt och det lärande som sker i relationen till kund, men också av beslutsfattandets informella karaktär. Diskussionen omfattar nyckelaspekter i kontexten och hur samspelet mellan dessa kan förstås och förstärkas i olika sammanhang. Sammanfattningsvis föreslås att innovation i små etablerade företag består av aktiviteter integrerade i det samspel som ständigt pågår mellan företagets externa kontext, främst kunder och marknad, och interna förutsättningar, i huvudsak resurstillgång och ledningens förhållningssätt. Om än outtalade så utgör ledningens mål det ramverk som skapar ett helhetsperspektiv på aktiviteterna, och guidar beslutsfattandet som vanligen sker informellt och som ett resultat av det ofta kontinuerliga lärande som sker i relationen till kund.
In times of rapid technological development, changing market demands, and increasing competition, the ability to innovate and renew is crucial not only for the individual firm, but also for the society as a whole. Innovation is considered to be of particular importance for small firms where limited resources hinder competing by other means. In particular, this is of relevance for small etablished firms which, unlike the start-ups receiving attention in media and research, often do not have access to or interest of contacts and venture capital aimed at innovation and fast growth. This thesis, consisting of a cover story and three separate articles, investigates innovation in small established firms. By reviewing extant research on innovation and strategic renewal in small firms and using qualitative data from 14 case companies studied in two separate longitudinal studies the thesis contributes to increased understanding of what characterizes innovation in small established firms from the perspective of contextual factors surrounding the innovation activities. The question of how to enhance a firm´s ability to innovate attracts a lot of attention in research. This thesis has identified two streams of literature, one suggests formalized processes and routines as a prerequisite for success, while the other focuses on which characteristics of management and organization that support innovation activities and innovation performance.  Both streams of literature, both the one promoting formalized processes and the one focusing on characteristics of management and organization, emphasize the importance of paying attention to not only contextual factors to understand innovation, but also the potential effects of these factors on performance. However, it is not made clear in these literature streams which contextual factors, or how the interplay between these, in particular influence innovation activities in small established firms. This gap makes it difficult to assess innovation in the relatively little studied group which small established firms constitute and thereby also the insights of how innovation can be enhanced. The thesis suggests how and why innovation in small established firms can be understood as an integrated and agile process, characterized by a holistic view mirroring vision, goals and approach of the management, and the ongoing process of learning in the relations with customers, but also the informal characteristics of the decision-making, The discussion captures key aspects in the context but also how the interplay between these can be understood and enhanced in various contexts. In sum, this thesis suggests that innovation in small established firms consists of activities integrated in the continous interplay of the external context of the firm, in particular customer and market, and the internal conditions mainly available resources and the approach of the management. Although not explicit, the vision and goals of the management constitute a framework creating a holistic view of the activities, and also guide the ususally informal decision-making, resulting from the often continuous process of learning in relation to customers.

En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller.Raportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag .För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess.Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws.The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them.The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process.The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Raportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision-making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision-making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. Having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, performed the interviews, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller.Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.

Multinationella företag och utländska direktinvesteringar blev ett nytt fenomen efter slutet på andra världskriget. En revolutionerande globalisering började ta form där företag ökade sina marknadsandelar genom investering och flytt till nya marknader. Denna globalisering kom inte att ske på Irland förrän på mitten av 1960-talet. Innan dess var landet slutet och nästan varken någon export eller import skedde. Idag har Irland blivit ett av de mest framgångsrika länderna i världen med att locka till sig utländska direktinvesteringar och multinationella företag. Ett land som har investerat mer än något annat land i Irland är USA som har investerat miljarder av dollar. Irlands framgångssaga har blivit positivt omtalat världen över och den största anledningen är den främjande strategi som Irlands regering satsade på för utländska direktinvesteringar och multinationella företag under 1960-talet. Med denna uppsats vill vi, författarna, undersöka och förstå vad som gjorde Irland så berömt, och vad det var som bidrog till Irlands framgångsrika strategi med att locka till sig utländska företag. Vi har fokuserat på Michael Porters berömda Diamantmodell för att kunna granska Irlands konkurrensfördelar. Den Irländska modellen som är erkänd världen över omfattas av fem faktorer; dessa är låg bolagsskatt, utbildad och erfaren arbetskraft, språk och kultur, geografiskt läge och statliga bidrag. Vi bestämde oss för att tillämpa dessa fem faktorer på fyra amerikanska multinationella företag i Galway, Irland. Syftet med vår uppsats är att se om det finns en av dessa fem faktorer som är mer betydelsefull än de andra, och har betydelsen av faktorerna ändrats under de år som företagen varit verksamma på Irland. Genom att använda oss av en kvalitativ studie med en abduktiv ansats svarar vi på vår fråga: ”Har den irländska modellens faktorer samma betydelse idag som när företagen flyttade till Galway, Irland?” Vi kom fram till att utbildad och erfaren arbetskraft var den faktor som var mest betydelsefull för alla företagen både när de etablerades i Galway och idag. Men vi kan se en förändring där den låga bolagsskatten har kommit att bli väsentligt mycket mer betydligare än när företagen flyttade hit, och att just denna faktor i framtiden kommer antagligen att vara den mest betydelsefulla.