Dissertations / Theses on the topic 'Etablerade företag'

Abstract Titel: How do established companies communicate with their existing customers? Level: C-level in the Business Administration Author: Jessica Axelsson and Trang Nguyen Thi Thu Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2012-05 Aim: Our aim with this essay is to describe how an established company communicates with its existing customers. We want to explore which communication strategy the company applies to reach their customers. We also want to see what kind of communication the company applies to get to market more effectively and remain on the market longer. Method: The study is a qualitative case study where we have conducted a personal interview with the company president. Result and conclusions: Hamrånge Inrednings AB is a small company that manages to communicate with their customers by using methods like word of mouth and Google-search, in a manner that is efficient and reaches out to the customers. The company is also managing relationship marketing, which involves meeting with clients properly and put them first, trying to understand and finding out what the customer wants to buy from the company. This is a strategy that is going to benefit Hamrånge Inrednings AB in the future, because the strategy that HI uses fulfills the new market demands. Suggestions for future research: It would be interesting to examine and compare the differences between the approaches of the old marketing theories Kotler, Wrong, Saunders and Amstrong (1994) writes in their book "Principles of Marketing". To the new theories that emerged in the marketing approach that is written by Kotler, Jain and Maesincee (2002) in the book "Marketing Moves." Another interesting area is to find out what kind of company that uses the new marketing and how they succeeded. Contribution of the thesis: We hope that our study may help increase the understanding of how important it is for companies with communication and customer relationships to remain on the market today. 4 Key words: Communication strategy, Customer relationships, Relationship marketing, word of mouth.

I tider av snabb teknisk utveckling, ändrade marknadsbehov, och allt starkare konkurrens är förmågan till innovation och förnyelse central, inte bara för det enskilda företaget utan för samhället i stort. För små företag är innovation särskilt viktigt eftersom begränsade resurser gör det svårt att konkurrera med andra medel. Specifikt gäller detta för gruppen små etablerade företag som, till skillnad från de startup-företag som ofta lyfts fram i forskning och media, inte har samma tillgång till kontakter eller intresse av riskkapital särskilt avsett att stödja innovation och snabb tillväxt. Syftet med uppsatsen, som omfattar en kappa och tre separata artiklar, är att undersöka innovation i små etablerade företag. Genom en översikt av befintlig forskning om innovation och förnyelse i små etablerade företag och användning av kvalitativa data från två separata, longitudinella studier med sammanlagt 14 fallföretag bidrar uppsatsen till ökad kunskap om vad som kännetecknar innovation i små etablerade företag med utgångspunkt i den kontext som omger innovationsaktiviteterna.  Frågan om hur förmåga till innovation i företag kan förstärkas röner stort intresse i forskningen. Av de två litteratursströmmar som har identifierats i uppsatsen föreslår den ena formalisering av processer och rutiner som förutsättning för framgång, medan den andra är inriktad på vilka kännetecken hos ledning och organisation som främjar innovationsaktivitet och/eller innovationsprestanda.  Båda litteraturströmmarna, både den som förespråkar formalisering och den som fokuserar på kännetecken hos ledning och organisation, betonar vikten av att vara uppmärksam på kontextuella faktorer för förståelse av innovation men också för dessa faktorers effekter på prestandan. Dock klargörs inte i dessa litteraturströmmar vilka kontextuella faktorer, eller hur samspelet mellan dessa, specifikt påverkar innovationsaktiviteterna i små etablerade företag. Detta gap försvårar bedömningen av innovation i den relativt understuderade grupp, som små etablerade företag utgör, och därmed även insikten om hur innovation kan förstärkas. I uppsatsen förklaras hur och varför innovation i små etablerade företag kan ses som en integrerad och agil process, präglad av den helhetssyn som speglar ledningens mål, visioner och förhållningssätt och det lärande som sker i relationen till kund, men också av beslutsfattandets informella karaktär. Diskussionen omfattar nyckelaspekter i kontexten och hur samspelet mellan dessa kan förstås och förstärkas i olika sammanhang. Sammanfattningsvis föreslås att innovation i små etablerade företag består av aktiviteter integrerade i det samspel som ständigt pågår mellan företagets externa kontext, främst kunder och marknad, och interna förutsättningar, i huvudsak resurstillgång och ledningens förhållningssätt. Om än outtalade så utgör ledningens mål det ramverk som skapar ett helhetsperspektiv på aktiviteterna, och guidar beslutsfattandet som vanligen sker informellt och som ett resultat av det ofta kontinuerliga lärande som sker i relationen till kund.
In times of rapid technological development, changing market demands, and increasing competition, the ability to innovate and renew is crucial not only for the individual firm, but also for the society as a whole. Innovation is considered to be of particular importance for small firms where limited resources hinder competing by other means. In particular, this is of relevance for small etablished firms which, unlike the start-ups receiving attention in media and research, often do not have access to or interest of contacts and venture capital aimed at innovation and fast growth. This thesis, consisting of a cover story and three separate articles, investigates innovation in small established firms. By reviewing extant research on innovation and strategic renewal in small firms and using qualitative data from 14 case companies studied in two separate longitudinal studies the thesis contributes to increased understanding of what characterizes innovation in small established firms from the perspective of contextual factors surrounding the innovation activities. The question of how to enhance a firm´s ability to innovate attracts a lot of attention in research. This thesis has identified two streams of literature, one suggests formalized processes and routines as a prerequisite for success, while the other focuses on which characteristics of management and organization that support innovation activities and innovation performance.  Both streams of literature, both the one promoting formalized processes and the one focusing on characteristics of management and organization, emphasize the importance of paying attention to not only contextual factors to understand innovation, but also the potential effects of these factors on performance. However, it is not made clear in these literature streams which contextual factors, or how the interplay between these, in particular influence innovation activities in small established firms. This gap makes it difficult to assess innovation in the relatively little studied group which small established firms constitute and thereby also the insights of how innovation can be enhanced. The thesis suggests how and why innovation in small established firms can be understood as an integrated and agile process, characterized by a holistic view mirroring vision, goals and approach of the management, and the ongoing process of learning in the relations with customers, but also the informal characteristics of the decision-making, The discussion captures key aspects in the context but also how the interplay between these can be understood and enhanced in various contexts. In sum, this thesis suggests that innovation in small established firms consists of activities integrated in the continous interplay of the external context of the firm, in particular customer and market, and the internal conditions mainly available resources and the approach of the management. Although not explicit, the vision and goals of the management constitute a framework creating a holistic view of the activities, and also guide the ususally informal decision-making, resulting from the often continuous process of learning in relation to customers.

En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller.Raportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag .För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess.Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws.The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them.The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process.The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Raportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision-making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision-making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. Having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, performed the interviews, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller.Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.
During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.

Multinationella företag och utländska direktinvesteringar blev ett nytt fenomen efter slutet på andra världskriget. En revolutionerande globalisering började ta form där företag ökade sina marknadsandelar genom investering och flytt till nya marknader. Denna globalisering kom inte att ske på Irland förrän på mitten av 1960-talet. Innan dess var landet slutet och nästan varken någon export eller import skedde. Idag har Irland blivit ett av de mest framgångsrika länderna i världen med att locka till sig utländska direktinvesteringar och multinationella företag. Ett land som har investerat mer än något annat land i Irland är USA som har investerat miljarder av dollar. Irlands framgångssaga har blivit positivt omtalat världen över och den största anledningen är den främjande strategi som Irlands regering satsade på för utländska direktinvesteringar och multinationella företag under 1960-talet. Med denna uppsats vill vi, författarna, undersöka och förstå vad som gjorde Irland så berömt, och vad det var som bidrog till Irlands framgångsrika strategi med att locka till sig utländska företag. Vi har fokuserat på Michael Porters berömda Diamantmodell för att kunna granska Irlands konkurrensfördelar. Den Irländska modellen som är erkänd världen över omfattas av fem faktorer; dessa är låg bolagsskatt, utbildad och erfaren arbetskraft, språk och kultur, geografiskt läge och statliga bidrag. Vi bestämde oss för att tillämpa dessa fem faktorer på fyra amerikanska multinationella företag i Galway, Irland. Syftet med vår uppsats är att se om det finns en av dessa fem faktorer som är mer betydelsefull än de andra, och har betydelsen av faktorerna ändrats under de år som företagen varit verksamma på Irland. Genom att använda oss av en kvalitativ studie med en abduktiv ansats svarar vi på vår fråga: ”Har den irländska modellens faktorer samma betydelse idag som när företagen flyttade till Galway, Irland?” Vi kom fram till att utbildad och erfaren arbetskraft var den faktor som var mest betydelsefull för alla företagen både när de etablerades i Galway och idag. Men vi kan se en förändring där den låga bolagsskatten har kommit att bli väsentligt mycket mer betydligare än när företagen flyttade hit, och att just denna faktor i framtiden kommer antagligen att vara den mest betydelsefulla.

Dagens textilindustri präglas av en linjär värdekedja och har visat sig orsaka en av världens största negativa miljöpåverkan. I en alltmer växande befolkning och mellanklass ökar efterfrågan på klädprodukter, vilket sätter stor press på utbudet inom textilindustrin som i sin tur exploaterar mer råvaror och material samt orsakar föroreningar i naturen. Cirka 80 procent av miljöavtrycken sker inom produktionsledet inom värdekedjan och resterande 20 procent sker inom konsumtionsledet. Klädkonsumtionen har fördubblats mellan åren 2000 och 2015 i ett allt mer ”slit och släng” kultur. Huvudproblemen är resursexploatering och förorening av råvaror, vatten och kemikalieanvändning på stor global skala som orsakar natur och miljöproblem. Hoppet för dessa utmaningar kan vara en framtid med textila startup företag som drivs av cirkulära affärsmodeller och påbörjar omställningen till cirkulär ekonomi. På senare år har samhället belyst hållbarhetsproblem med en global omfattning. Det är avgörande för alla intressenter att balansera ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som även kallas för Triple Bottom Line. Detta om vi ska undvika natur och miljömässiga katastrofer världen över. Studien syftar till att studera förutsättningar för ett samarbete med nya startup företag för att påbörja omställningen mot en cirkulär ekonomi i textilindustrin. Ekonomier för många företag och organisationer riskerar att välta om inte omställningen mot cirkulär ekonomi påbörjas snarast. Därför är det viktigt att etablerade företag inom linjära värdekedjan och startup företag med cirkulär affärsmodell samarbetar med varandra. Med de etablerade företagens ekonomiska hållbarhet får de ett socialt ansvar att stötta startup företag som bär på ekologisk hållbarhet och på så sätt skapar de social hållbarhet när ett framgångsrikt integrations samarbete uppfylls. Kunskapsbidraget med studien är våra framförda utvecklingsförslag och krav på hur ett samarbete kan se ut, i kontrast till dagens linjära värdekedja. På så sätt hoppas vi att våra slutresultat ska vara användbara för nuvarande och framtida företag inom textilindustrin.
Today’s textile industry is characterized by a linear value chain and one of the world's largest negative environmental impacts. In a growing population and middle-class economy, demand for clothing products is increasing. This puts a great deal of pressure on supply in the textile industry, which in turn exploits more raw materials and causes pollution in nature. About 80 percent of the environmental imprints occur in production within the value chain and the remaining 20 percent occur within the consumption. Clothing consumption has doubled between 2000 and 2015 in an increasingly "wear and tear" culture. The main problems are resource exploitation and pollution of raw materials, water and chemical use on a large global scale that causes nature and environmental problems. The hope for these challenges may be a future with textile startup companies that are driven by circular business models and begin the shift to circular economy. In recent years, society has highlighted sustainability problems with a global scale. It is crucial for all stakeholders to balance economic, ecological and social sustainability, also known as the Triple Bottom Line. This is to avoid nature and environmental disasters all over the world. The thesis aims to study the prerequisites for a collaboration with new startup companies to begin the shift towards a circular economy in the textile industry. Economies for many companies and organizations risk to fall if the shift towards circular economy doesn’t initiate as soon as possible. Therefore, it is important that established companies within the linear value chain and startup companies with circular business models cooperate with each other. The economical sustainability of the established companies gives them the role with social responsibility to support startup companies that carry ecological sustainability and thus create social sustainability when a successful cooperation is fulfilled. The contribution with the thesis is our developed proposals and requirements for how a collaboration could look like, in contrast to todays linear value chain. This way, we hope our results can be useful for current and future companies in the textile industry.

Konkurrensen i klädbranschen växer och blir allt intensivare. Det krävs idag mer från ett företag för att kunna skilja sig från mängden. En rad olika faktorer påverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumärken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tänkta målgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumärken integrerar bakåt och producerar egna märkesvaror. Lager 157 är ett företag som på senare tid har följt denna trend. Vår studie undersöker kombinationen av etablerade och egna varumärken och fokuserar på vilken påverkan Lager 157:s varumärken har på konsumenters attityder och beteenden. Vi har även undersökt vilka positiva och negativa effekter som kan uppstå genom varumärkeskombinationen och hur sortimentets inriktning, djup och bredd styr konsumenters efterfrågan.Studiens innehåll är baserat på primärdata i form av en marknadsundersökning och en intervju och sekundärdata i form av litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Marknadsundersökningen har utförts i enkätform med 13 frågor i Lager 157:s butik i Gällstad och intervjun har genomförts med butikens chef Maja Brolin. För att kunna analysera och tolka aktuell information har vi använt oss av tre teoretiska modeller, ”Kommunikationsprocessen”, ”Varumärkesprocessen i en tjänsteverksamhet” och ”Faktorer som påverkar konsumenters köpbeteende”, i kombination med teoretiska begrepp.Det vi har kommit fram till är att företagets varumärken har en stor påverkan på konsumenters åsikter, attityder och beteenden sett från både ett personligt och ett socialt perspektiv där identifikation med företagets koncept är en viktig del. Genom Lager 157:s kombination av etablerade och egna varumärken kan företaget nå en större målgrupp, locka fler besökare och skilja sig från mängden, men också förlora försäljning på grund av konkurrerande varumärken som också kan dra ned helhetsintrycket. Ju bredare och djupare sortiment ett företag som Lager 157 erbjuder, desto större chans är det att en konsument kan hitta det den eftersöker och få sitt behov tillfredsställt, vilket leder till en ökad efterfrågan.The competition in the clothing industry is growing and becoming more intense. It currently requires more from a company to stand out. A variety of factors influence a consumer's behavior and attitude toward a company and a store's selection of brands and range selection plays a significant role in order to communicate a message that attracts the intended audience.It is becoming increasingly common for retail businesses that offer established brands to integrate backwards and produce private label products. Lager 157 is a company that has recently followed this trend. Our study investigates the combination of own and established brands and focus on the impact that Lager 157's brands have on consumers' attitudes and behaviors. We examined the positive and negative effects that may occur through brand combination and how the assortments focus, depth and width controls the consumer demand.The study is based on primary data in the form of a market survey and an interview and secondary data in the form of literature, scientific papers and electronic sources. The market investigation has been conducted in the form of a questionnaire with 13 questions in Lager 157's store in Gällstad and the interview was carried out with the store manager Maja Brolin. In order to analyze and interpret current information, we used three theoretical models, "Communication Process", "Brand process" and "Factors affecting consumers' purchasing behavior", in combination with theoretical concepts.What we have found is that the company's brands have a major impact on consumers' opinions, attitudes and behaviors as seen from both a personal and a social perspective. Identification with the company's concept is an important part. With Lager 157's combination of established and own brands, the company can reach a larger audience, attracting more visitors and stand out, but also losing sales because of competing brands that can also reduce the overall appearance. The wider and deeper range of a company like Lager 157 offers, the more likely it is that a consumer can find what they are looking for and get their needs satisfied, leading to increased demand.
Program: Butikschefsutbildningen

Marketing is a broad subject with many different areas. Part of the marketing that has been of great importance is the 4P:s also known as the marketing mix. Marketing mix is included in one of the traditional marketing approaches. In recent years there have been some changes and have begun looking at new ways of looking at marketing. One of the ways is entrepreneurial marketing to the effect that the company tries to use its resources optimally. For example, usage of network marketing and creative resource-commercial, which is useful for small and resource-poor firms. The purpose of this study is to investigate and understand how entrepreneurial companies market and establish themselves. The survey methodology in the study is a qualitative case study. A study of four interviews with innovative companies. The companies included in the study are Creality, Avtal24, FlexGrip and Brottsportalen.se. The interviews were recorded with a dictaphone and has since become the basis of empirical data in the work.From data collected in the empirical data was then carried out an analysis in which empirical evidence and theories were contrasted and analyzed. The findings showed that companies in the study were innovation-oriented and was based on themselves and their ideas when they created businesses, something that came naturally to an entrepreneurial companies and individuals have created. They also showed that companies had deliberately positioned itself but that it was a process that evolved. Advertising was also something that was a low priority because of lack of resources meant that the companies used the methods that are affordable and natural resources, such as joint-ventures with other companies. Instead of the traditional methods for collecting information, companies have used the personal network and contacts with potential customers to obtain information on the market. The companies in this study has shown signs of making use of an entrepreneurial marketing, while also using techniques that may belong to a traditional way of marketing themselves.
Marknadsföring är ett brett ämne med många olika områden. En del av marknadsföringen som har haft stor betydelse är de 4P:na även kallat marknadsmixen. Marknadsmixen ingår i ett av de traditionella marknadsföringssynsätten. Under senare år har det skett en del förändringar och man har börjat titta på nya sätt att se på marknadsföring. Ett av de sätten är entreprenöriell marknadsföring som går ut på att företaget försöker utnyttja sina tillgångar optimalt. Exempelvis användande av nätverket i marknadsföring och kreativ resurssnål marknadskommunikation, vilket kan vara användbart för mindre och resursfattiga företag.Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur entreprenöriella företag marknadsför och etablerar sig på nya marknader.Undersökningsmetoden i studien är en kvalitativ fallstudie. En studie med fyra intervjuer med innovativa företag. Företagen som ingår i studien är Creality, Avtal24, FlexNgrip och Brottsportalen.se. Intervjuerna spelades in med diktafon och har sedan blivit grunden för empirin i arbetet.Från data som samlades in till empirin gjordes sedan en analys där empiri och teorierna ställdes mot varandra och analyserades.Slutsatserna visade att företagen i studien var innovationsorienterade och utgick från sig själva och sina idéer när de skapade företagen, något som kom naturligt för ett entreprenöriellt företag som privatpersoner har skapat. De visade även på att företagen inte medvetet hade positionerat sig utan att det var en process som växte fram. Reklam var även något som var nedprioriterat då bristen på resurser medförde att företagen använde sig av metoder som är överkomliga och resurssnåla till exempel samarbeten med andra företag. Istället för traditionella marknadsundersökningar för inhämtning av information har företagen använt av sitt personliga nätverk och genom kontakter med potentiella kunder för att få information om marknaden. Företagen i studien har i sin marknadsföring visat tecken på att använda sig av en entreprenöriell marknadsföring, samtidigt som de även använder tekniker som kan tillhöra ett traditionellt sätt att marknadsföra sig.

Scanias busschassimontering i Södertälje har en vision att kraftigt öka kapaciteten på produktionslinan från dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. För att möjliggöra kapacitetsökningen behöver takttiden på produktionslinan reduceras avsevärt. Målet med examensarbetet var att utveckla ett koncept för det nya kapacitetsmålet med syfte att ge förslag på en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout. Examensarbetet begränsades till stationerna där axlar och motor monteras på chassiet. En informationssamling genomfördes i syfte att utveckla konceptförslaget samt för att besvara frågeställningen presenterad i examensarbetets inledning. I samband med informationsinsamlingen kartlades nuläget för att skapa en förståelse för processen. En tidsstudie över arbetsmomenten på stationerna utfördes och slöseri identifierades i syfte att hitta förbättringsområden. För att erhålla nya idéer och kunskap om dagens befintliga metoder genomfördes en benchmarking mot företag inom branschen. Informationen analyserades vidare och ett konceptförslag började ta form. Konceptförslaget presenteras i rapporten tillsammans med förväntat resultat och frågeställningen besvaras utifrån teorin som lagt grunden för examensarbetet samt den erfarenhet som erhållits. Konceptförslaget består av nya positionsstandarder, nya balanseringsscheman för montörerna, ny teknik för påfyllnad och hantering av material samt ny utrustning och layout som effektiviserar arbetet. Slutsatsen från examensarbetet är att monteringsprocesser kan effektiviseras avsevärt genom många små förbättringar. Dock bör etablerade lean-företag vid större kapacitetsökningar även överväga radikala förändringar, kaikaku.

Varumärket, som fenomen, har utvecklats över tid och tagit olika former. Tidigare har varumärken främst varit förknippade med företag men det har nu förändrats. Utvecklingen av kommunikationskanaler, främst sociala medier, har medfört att varje individ och varje företag har en möjlighet att ständigt hålla sig synliga. Utvecklingen har bidragit till att varumärket tagit en ny form: det personliga varumärket. Många individer arbetar på ett företag med ett redan etablerat varumärke men likt en egenföretagare behöver individerna själva differentiera sig från både extern och intern konkurrens för att få kunder att komma till just dem personligen. Den här kategorin hittar vi främst inom tjänstesektorn där bland annat frisörer, personliga tränare, massörer och fastighetsmäklare är inräknade. Individerna måste utveckla ett starkt personligt varumärke för att attrahera kunder annars riskerar de att kunderna väljer kollegan eller en extern konkurrent, och individen står då utan kunder och kanske till och med helt utan inkomst. Den här studien avser därför att skapa förståelse för hur individer i företag med etablerade varumärken utvecklar sin professionella yrkesidentitet genom varumärkesbyggande samt genom val av kommunikationskanaler. För att undersöka just individer inom kategorin som beskrivs ovan används fastighetsmäklare som ett exempel på fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med ett urval från sex olika fastighetsmäklare i Stockholm vilka arbetar under tre större varumärken. Metoden som används i den här studien är semistrukturerade intervjuer som består av fyra huvudfrågor med fler underfrågor som är baserade på teorikapitlet. Studiens slutsats visar att fastighetsmäklare skapar sin professionella yrkesidentitet genom att arbeta med sitt personliga varumärke och kommunicera det genom rätt kanaler. Studien visar även att de bäst lämpade kanalerna för att kommunicera det personliga varumärket är sociala medier samt utskick genom direktreklam. Det är även viktigt att göra sig igenkänd och skapa en relation till kunderna i det område som fastighetsmäklaren är verksam i. Det personliga varumärkesbyggandet för fastighetsmäklaren behöver dock ske i enlighet med företagets varumärke för att inte skapa förvirring för kunderna.
The brand, as a phenomenon, has developed over time and has taken different forms. Previously, brands have mainly been associated with companies, but that has now changed. The development of the communications channels, mainly social media, has resulted in that every individual and every company have the opportunity to constantly stay visible. The development has contributed to the brand taking a new form: the personal brand. Many individuals are working in a company with an already established brand, but similar to a self-employed person the individuals need to differentiate themselves from both external and internal competition to get the customers to come to them personally. We mainly find this category in the service sector where hairdressers, personal trainers, masseuses and real estate brokers are included. Individuals need to develop a strong personal brand to attract customers, or it might be a risk that the customers choose the co-workers or an external competitor, and the individual will be left without customers and might even completely be without emolument. This study therefore seeks to examine how individuals in companies, with already established brands, develop their professional identity through branding and through a selection of communications channels. In order to examine the category of individuals described above, we use real estate brokers as an example of this phenomenon. This study is based on a qualitative research approach with a selection from six different real estate brokers in Stockholm who work in three bigger companies with well-known brands. The method used in this study is semi-structured interviews consisting of five main questions with additional sub questions based on the theory chapter. The conclusion shows that real estate brokers develop their professional identity by working with their personal brand and communicate the brand through the right channels. This study also shows that the best suited channels to communicate the personal brand is social media and direct advertising. It is also important to make yourself recognized and create relationships to the customers in the neighborhood where the real estate brokers are working. However, the personal branding for the individual real estate broker need to align with the corporate brand in order not to confuse the customers.

The aim of this thesis is to map important strategies and factors that a firm, in this case Gunnebo Lifting AB can use when establishing themselves at the Russian market. The Russian market is today considered to be an emerging market. Within this study several areas of theory connected to entering new markets have been touched upon. These areas are market analysis, relationships and networking, internationalization processes, distribution chains, export issues and finally cultural distances. The empirical data for this thesis were collected through qualitative interviews.

The results that arose when analyzing the theories combined with the empirical data pointed towards five strategies and factors of importance. According to this study a firm needs to have a good knowledge of the market in mind. The firm also needs to have awareness and knowledge about the country or region and the specific cultures within it. A third factor is that the firm needs to be aware of and possess ability to handle different distances between the firm and the new market. A fourth factor identified points to the importance of having the ability to develop good relationships and to be able to position the firm within a network. The last factor identified within this thesis is the importance for the firm to have clear visions and achievable goals for the firm on a new market.

Tidigare studier visar att Afrika är en växande marknad med möjligheter för svenska företag, men det är en marknad som innebär risker. De svenska företagen har idag en stark närvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgångar och ekonomisk tillväxt råder en ojämn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska ländernas egna företagare är en viktig del i deras ekonomiska tillväxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften. Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig på den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig åt för de utvalda företagen. Studien ville även försöka ta reda på vilka ekonomiska och kulturella problem och framgångar etableringen inneburit och om ett socialt engagemang är viktigt för företagen. Huvudfrågorna var: Vilka marknadsföringsstrategier använder företagen, hur handskas de med kulturpåverkan och är socialt engagemang en möjlighet? Genom bland annat djupgående intervjuer med svenska företag har information samlats in om deras etableringar i Afrika. De marknadsföringsstrategier som huvudsakligen används är att anlita en lokalt etablerad återförsäljare, etablera ett dotterbolag eller ett tillfälligt projektkontor. Företagen är medvetna om kulturskillnaderna och det är viktigt för dem med en politisk stabilitet samt de ser ett stort värde i en lokal branschkompetens hos partnern och lokalbefolkningen. Idag blir det allt vanligare för företagen att delta i biståndsfinansierade projekt där lokala yrkesutbildningar startas i de afrikanska länderna.
Previous studies show that Africa is an emerging market with opportunities for Swedish companies, but it is a market that involves risks. Swedish companies have a strong presence with a good reputation and contribute with their knowledge and quality. Despite vast natural resources and economic growth there is an uneven distribution of income, with continued widespread poverty and underdeveloped infrastructure. The local domestic companies in African countries are an important part of their economic growth. To create further development the African leaders should take more responsibility for the young workforce. The study's purpose was to study how, where and why Swedish companies have established themselves in the African market and see if and how the establishment is different for the companies in this study. The study would also try to find out the economic and cultural problems and successes the establishment brought and if a social responsibility is important for companies. The main questions were: What marketing strategies the companies use, how do they deal with cultural influences and is social responsibility an opportunity? By including in-depth interviews with Swedish companies information has been collected about their establishments in Africa. The marketing strategies which are mainly used are to hire a locally established dealer, establish a subsidiary or a temporary project office. The companies are aware of cultural differences and it is important for them with political stability, and they see a great value in a local industry expertise of the partner and locals. Today it is increasingly common for companies to participate in aid-financed projects where local vocational education is started in the African countries.

In recent years, the necessity and opportunity for transforming pulp and paper mills into integrative units for large-scale output of biochemicals, biomaterials, and biofuels have come up in discussions of industrial renewal in the Northern hemisphere (mainly in Canada, Sweden and Finland). This transformation is related to technology shifts as well as changing business models based on new bioproducts due to profoundly new market conditions. The aim of this dissertation is to analyse how wood-based biomass industries – with an emphasis on incumbent pulp and paper industries (PPIs) – are managing this industrial and technological transformation that is taking place beyond the papermaking paradigm. Innovation theories on mature industries, their incumbents, and their propensity for technological lock-in and inertia are well-known. How new entrants and incumbents manage these large shifts is seen as central in understanding the dynamics of new, large-scale sustainable technologies on the one hand and the renewal of large, mature process industries on the other. Three research questions are addressed. First, where are the knowledge and technology frontiers developing in this transformation? Second, how are incumbents of PPIs are managing large market and technology shifts based on existing capabilities and knowledge bases? Third, what are the key mechanisms behind the transformation of PPIs from a process-industry perspective? The hermeneutical insights into the system of biomass technologies in general and the PPI industries in particular were gained by using a qualitative case-study approach, which formed the basis for four research articles and for outlining the empirical context and key words search of the quantitative bibliometric methods in a fifth research article. The research findings and main contributions address an identification of the, analytical, “formal”, science-based technology frontiers from a knowledge base perspective.  Old industrialised forest/PPI nations tended to specialize in rather slow growing, forest-based frontiers. They seem to have stayed close to the research trajectories of their woody raw material and knowledge base with the exception of North America. However, this not the entire explanation of transformation and technology development. Chemical pulp mills, in several cases developed into biorefineries, are the nexus of the emerging development block. They are contributing with products in a bioeconomy that is actively moving away from fossils and polluting materials (such as cement, cotton, plastics). In addition, demo plants (potentially nurturing hundreds of bioproducts) that are present at mill sites and involve different stakeholders, can act as the interface between analytical and synthetic knowledge bases that otherwise are difficult to combine in the upscaling phases of process industries. The response of PPI organizations to shifts in both technology and business models is also explained by the concept of diverging innovations of non-assembled products. These are part of a diversification of an industry from a forest industry perspective, and also of a diversification that may enter trajectories of several by-products and side-streams of the pulp “biorefinery” mill, and have analogies to a product-tree and to the material transformation flow of its production systems. But it is also a phenomenon of synergies in a broader multi-sectorial perspective, i.e. new sets of related products/processes that are able to replace industries of non-assembled products under the above-mentioned, new market conditions. The phenomenon of diverging innovations can be regarded as both an empirical contribution – the breaking up of a closed integrated process industry into something new with several emerging and integrative industries as a response to the large shifts in papermaking and sustainable needs in society – and as a theoretical remark on the model for non-assembled products presented by Utterback (1994).
Under de senaste åren har nödvändigheten och möjligheten att omvandla massa- och pappersbruk till integrerade produktionsenheter för storskalig produktion av biokemikalier, biomaterial och biobränslen uppkommit i diskussioner om industriell förnyelse på norra halvklotet - främst i Kanada, Sverige och Finland. Denna omvandling är relaterad till teknikskiften samt förändrade affärsmodeller baserade på nya bioprodukter och kraftigt ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med avhandlingen är att analysera hur vedbaserade industrier – med betoning på befintliga massa- och pappersindustrin - hanterar denna industriella och tekniska omvandling utanför det traditionella papperstillverkningsparadigmet. Innovationsteorier om mogna branscher, deras benägenhet för teknisk inlåsning och tröghet är välkända. Hur nya och etablerade aktörer hanterar dessa stora förändringar ses som central för att förstå dynamiken i ny, storskalig, hållbar teknik å ena sidan och förnyelse av mogna processindustrier å andra sidan. Tre forskningsfrågor behandlas. Först, var utvecklas kunskaps- och teknikfronter i denna omvandling? För det andra, hur hanterar etablerade aktörer i massa- och pappersindustrin  stora marknads- och teknologiskiften baserade på befintliga kunskapsbaser? För det tredje, vilka är de huvudmekanismerna bakom omvandlingen av massa- och pappersindustrin ur ett processindustriellt perspektiv? Förståelsen för det biomasseteknologiska systemet i allmänhet och massa- och pappersindustrin i synnerhet erhölls genom att använda kvalitativa fallstudier och metoder. De låg till grund för fyra forskningsartiklar och utmejslade den empiriska kontexten för kvantitativa, bibliometriska metoder i en femte forskningsartikel. Forskningsresultaten utgörs bl a av en identifiering av analytiska, "formella", vetenskapligt baserade teknikfronter. Äldre skogsindustriländer tenderar att specialisera sig i långsamväxande, skogsbaserade teknikfronter. De följer forskningsbanor närmare deras vedråvaru- och kunskapsbaser (med undantag av Nordamerika). Men det är inte hela förklaringen till teknikutvecklingen och dess omställningspotential. Kemiska massabruk, i flera fall utvecklade till bioraffinaderier, kan utgöra hävstången för ett framväxande utvecklingsblock. De bidrar med produkter i en bioekonomi som aktivt rör sig bort från fossila och resursineffektiva material och processer (såsom cement, bomull, plast). Dessutom kan demonstrationsanläggningar härbärgera en storskalig testmiljö för hundratals bioprodukter som är placerade i närheten av massafabriker och som involverar forsknings-, industri- och samhällsintressenter. De kan ävenfungera som gränssnitt mellan analytiska och syntetiska kunskapsbaser som annars är svåra att kombinera i uppskalningsfaser. Massa- och pappersindustrins omvandling förklaras också av begreppet divergerande innovationer av icke-sammansatta produkter. Dessa är delvis en diversifiering av en bransch ur ett skogsindustriellt perspektiv, delvis en diversifiering som kan generera i biprodukter och sidoströmmar, som har analogier med produktträd och påminner om det materiella transformationsflödet i det egna produktionssystemet. Divergerande innovationer kan ge ett synergifenomen ur ett bredare sektoriellt perspektiv, dvs nya uppsättningar av produkter och processer som kan ersätta industrier med icke-sammansatta produkter under de nya marknadsförhållandena som ovan beskrivits. Fenomenet med divergerande innovationer kan betraktas som både ett empiriskt bidrag - att bryta upp en sluten, integrerad processindustri till något nytt med flera framväxande och integrerande näringar som ett svar på de stora förändringarna i industrin och i samhället – och också som en kritik av modellen för icke-sammansatta produkter som tidigare presenterats av Utterback (1994).

QC 20160829

Utifrån denna studie går det att dra slutsatsen att företagets differentieringsstrategier har utgått från marknadsföringsmixen, STP-processen, värdeskapande, differentiering, relationsmarknadsföring & word of mouth, upplevelsebaserad marknadsföring och datadriven        marknadsföring. Förutom dessa faktorer har även företagets kultur och affärsidé varit en bidragande faktor till framgång. De lyckades undvika den “röda oceanen” och skapade en oupptäckt marknad i en “blå ocean”. Det finns inte några one-size-fits-all teorier men mycket går att anpassa och använda vid utformning av marknadsföringsstrategier. Det handlar om att se ett behov, revolutionera branschen och att våga vara unik.

Through this thesis I aim to bring forth how IT (information technology) could be used in different ways to create a better collaboration between students and companies. My intentions are to explore and observe what the demands are from both parties and find out, if it is the lack of an up to date platform that causes discrepancy in establishing relationships. Due to the limited time accorded for this research, I will focus on evaluating the platform, LinkedStudent and elaborate a design suggestion in attempt to enable a better collaboration. The research question is “How would it be possible to create a close relationship in between students and companies with the help of IT?” This paper endeavors to shed light on issues like usability, user experience and web 2.0 both theoretically and empirically. With the amount of knowledge I have gathered during my study years I opt for a deductive approach of the problem, which on the course of the research through induction will be proven. The core assumption being that an innovative and warm environment can be created on a platform by interacting on the Web through organized communities with dynamic capabilities. A platform can be the optimal solution to establish relationships based on common interest.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har ställt högre krav på svenska företag. Företagen måste ständigt utvecklas för att kunna behålla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hårda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling på hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbättrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemsländerna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska länderna. Många svenska företag väljer att flytta till Estland på grund av den geografiska närheten, tillgång till nya marknader och strävan efter kostnadsreducering.

Problem: Är etablering i låglöneländer ett lyckat alternativ för svenska småföretag?

Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland. Utifrån dessa skillnader undersöka hur produktiviteten varierar beroende på var företaget bedriver sin verksamhet.

Metod: Undersökningen baserades på intervjuer av fem företag. För att kunna utföra en jämförelse mellan verksamheterna har vi intervjuat företag som bedriver verksamhet i respektive land.

Teori: I uppsatsen presenteras Prestationsfaktorer och Total Process Management, vilka beskriver olika faktorer som leder till bättre produktivitet. Även Ricardo Modellen om komparativa fördelar används för att kunna studera skillnader på komparativa fördelar mellan Sverige och Estland.

Resultat: I undersökningen visade det sig att motivet till utflyttning inte enbart beror på komparativa fördelar mellan länder, utan hänsyn tas också till företagets bransch. Företagen i vår undersökning flyttade pg a. kostnadsreducering och kundnärhet, och det har lett till olika effekter,. De undersökta företagen som bedriver verksamhet i Sverige har påverkats dels av låg efterfrågan och dels av den asiatiska konkurrensen. Det framkom också att ett företag kunde effektivisera produktionen genom automatisering. Dessa företag har också påverkats av höga kostnader, t ex personal-, el- och energikostnader. Medan verksamheterna i Estland har gynnats av låg personalkostnad.

Background: Globalization has caused an increased competition, which has increased the demands on Swedish companies. Companies require constant development to be able to retain their competitiveness. Furthermore companies can defend their position by moving operations abroad or by developing their domestic markets. The EU-enlargement has brought an increased communication between European countries; it has caused increased interest in the Eastern European countries. Many Swedish companies chose to move to Estonia because of the geographic proximity, for the access to new markets and the ambition in companies to reduce expenses.

Purpose: To study differences between Swedish companies producing in Sweden and in Estonia. From the differences examine how productivity varies depending on the location of operations of the companies.

Method: The examination is based on interviews with representatives from five companies. We have interviewed managers of companies having activities in each country, so that we were able to perform a comparison between the productivity of the companies located in Sweden and Estonia.

Theory: Performance indicators and the Total Process Management tool are introduced in the thesis, describing factors that lead to better productivity. Ricardo’s model of Comparative Advantages was used. This model helped us to study the differences between Sweden and Estonia by comparing the comparative advantages each country is offering.

Results: In the examination it was confirmed that the companies are moving their activities not only based on comparative advantages between countries, but also on the companies’ trade. The companies in our examination had moved because of reduction in expenses and to become closer to customers. The examined companies having activity in Sweden had been affected by low demand and by competition from Asia. It was also confirmed that a company was able to make production more effective by automation. These companies had also been affected by high expenses, for example personal related costs, electricity- and energy expenses. Whereas other activities had been privileged by low salaries expenses which the Estonian labour market can offer.

Idag brukas internet av majoriteten människor i Sverige och företag har upptäckt möjligheten att använda internet i sin marknadskommunikation. Det har öppnat upp nya dörrar för företag att annonsera ut sitt budskap på internet istället för i de traditionella kommunikationskanalerna, såsom tv, radio och tidningar. Utvecklingen gör det möjligt för företag att nå en bredare målgrupp och även enklare att målgruppsanpassa sitt budskap. Vid produktlanseringar gäller det att synas i de medier som företagets målgrupp befinner sig och placera marknadsföringsbudgeten rätt. Sociala medier ett modernt sätt att nå ut med sin marknadskommunikation och detta har ändrat synen på de gamla kommunikations rutinerna. På sociala medier finns det så kallade influencers som företag kan använda som en kommunikationskanal där influencern blir budbäraren av budskapet.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur företag marknadskommunikation vid produktlanseringar har förändrats allt eftersom influencer marketing etableras som kommunikationskanal utifrån ett företagsperspektiv. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in i form av 7 intervjuer. Respondenterna arbetade antingen som marknadschef eller marknadsansvarig på respektive avdelning. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att svenska detaljhandelsföretag inte längre använder sig av traditionella kommunikationskanaler vid produktlanseringar i samma utsträckning. Företag tenderar idag att välja kanaler och verktyg efter vart konsumenten befinner sig, vilket till största del är på nätet.