Contents
Academic literature on the topic 'Etisk stress'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Etisk stress.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Etisk stress"
1
Cao, Mengbing, Chao Zong, Xiaoshuai Wang, Guanghui Teng, Yanrong Zhuang, and Kaidong Lei. "Modeling of Heat Stress in Sows—Part 1: Establishment of the Prediction Model for the Equivalent Temperature Index of the Sows." Animals 11, no. 5 (May 20, 2021): 1472. http://dx.doi.org/10.3390/ani11051472.
Full textAbstract:
Heat stress affects the estrus time and conception rate of sows. Compared with other life stages of pigs, sows are more susceptible to heat stress because of their increased heat production. Various indicators can be found in the literature assessing the level of heat stress in pigs. However, none of them is specific to assess the sows’ thermal condition. Moreover, thermal indices are mainly developed by considering partial environment parameters, and there is no interaction between the index and the animal’s physiological response. Therefore, this study aims to develop a thermal index specified for sows, called equivalent temperature index for sows (ETIS), which includes parameters of air temperature, relative humidity and air velocity. Based on the heat transfer characteristics of sows, multiple regression analysis is used to combine air temperature, relative humidity and air velocity. Environmental data are used as independent variables, and physiological parameters are used as dependent variables. In 1029 sets of data, 70% of the data is used as the training set, and 30% of the data is used as the test set to create and develop a new thermal index. According to the correlation equation between ETIS and temperature-humidity index (THI), combined with the threshold of THI, ETIS was divided into thresholds. The results show that the ETIS heat stress threshold is classified as follows: suitable temperature ETIS < 33.1 °C, mild temperature 33.1 °C ≤ ETIS < 34.5 °C, moderate stress temperature 34.5 °C ≤ ETIS < 35.9 °C, and severe temperature ETIS ≥ 35.9 °C. The ETIS model can predict the sows’ physiological response in a good manner. The correlation coefficients R of skin temperature was 0.82. Compared to early developed thermal indices, ETIS has the best predictive effect on skin temperature. This index could be a useful tool for assessing the thermal environment to ensure thermal comfort for sows.
2
Napitupulu, Bonar Bangun Jeppri, Gusti Nyoman Budiadnyana, Muhammad Johan, Admiral Admiral, and Dewiana Novitasari. "Kepemimpinan Etis: Rahasia Menurunkan Stres Kerja dan Turnover Intention." Jurnal Manajemen dan Kewirausahaan 9, no. 1 (June 29, 2021): 76. http://dx.doi.org/10.26905/jmdk.v9i1.5794.
Full textAbstract:
This study aims to examine the effect of ethical leadership on turnover intention and to investigate the mediating effect of job stress on the employee of a garment industry in Indonesia. Data was collected from 184 returned questionnaires of samples taken by random sampling. The data were analysed using an SEM method with SmartPLS 3.0 software. The results of this study show that ethical leadership has a negative significant effect of job stress and employee turnover intention, job stress has a positive significant effect on turnover intention. This new research proposed a model for managing job stress and turnover intention among the employee of the garment industry in Indonesia through developing ethical leadership practice. This research could pave the way to improve employee readiness in facing the era of industrial revolution 4.0.
3
Cao, Mengbing, Chao Zong, Yanrong Zhuang, Guanghui Teng, Shengnan Zhou, and Ting Yang. "Modeling of Heat Stress in Sows Part 2: Comparison of Various Thermal Comfort Indices." Animals 11, no. 6 (May 21, 2021): 1498. http://dx.doi.org/10.3390/ani11061498.
Full textAbstract:
Heat stress has an adverse effect on the production performance of sows, and causes a large economic loss every year. The thermal environment index is an important indicator for evaluating the level of heat stress in animals. Many thermal indices have been used to analyze the environment of the pig house, including temperature and humidity index (THI), effective temperature (ET), equivalent temperature index of sows (ETIS), and enthalpy (H), among others. Different heat indices have different characteristics, and it is necessary to analyze and compare the characteristics of heat indices to select a relatively suitable heat index for specific application. This article reviews the thermal environment indices used in the process of sow breeding, and compares various heat indices in four ways: (1) Holding the value of the thermal index constant and analyzing the equivalent temperature changes caused by the relative humidity. (2) Analyzing the variations of ET and ETIS caused by changes in air velocity. (3) Conducting a comparative analysis of a variety of isothermal lines fitted to the psychrometric chart. (4) Analyzing the distributions of various heat index values inside the sow barn and the correlation between various heat indices and sow heat dissipation with the use of computational fluid dynamics (CFD) technology. The results show that the ETIS performs better than other thermal indices in the analysis of sows’ thermal environment, followed by THI2, THI4, and THI7. Different pigs have different heat transfer characteristics and different adaptability to the environment. Therefore, based on the above results, the following suggestions have been given: The thermal index thresholds need to be divided based on the adaptability of pigs to the environment at different growth stages and the different climates in different regions. An appropriate threshold for a thermal index can provide a theoretical basis for the environmental control of the pig house.
4
Pardamean, Engelberta, and Michaella Janet Lazuardi. "THE RELATIONSHIP BETWEEN GENDER AND PSYCHOLOGICAL STRESS IN GRADE 11 SCIENCE STUDENTS AT A HIGH SCHOOL IN TANGERANG [HUBUNGAN JENIS KELAMIN DENGAN STRES PSIKOLOGIS PADA SISWA-SISWI KELAS XI JURUSAN IPA DI SMA X TANGERANG]." Nursing Current Jurnal Keperawatan 7, no. 1 (December 19, 2019): 68. http://dx.doi.org/10.19166/nc.v7i1.2226.
Full textAbstract:
<p>Stress is a psychological disorder which may cause psychological pressure and heavy feeling. A study of college students in India (2012), showed prevalence of stress in male is higher than female students (57.2% vs 25.2%). This research to identify a correlation between gender and psychological stress in high school students. The method is an unpaired categorical comparative analytic study and conducted with a cross sectional study design. The sample of the study amounted 72 respondents with a purposive sampling method at SMA X Tangerang which consist of grade XI science major students. GHQ-12 (General Health Questionnaire 12) was a questionnaire given to the respondents in order to reveal about psychological stress experienced that will be rated with bimodal scale. The data was collected on February 2019 and analysed using Chi Square. Ethics of this research was approved by the ethical committee, Faculty of Medicine Universitas Pelita Harapan. Results: Result showed a total 72 respondents consist of 37 (51.5%) of male students and 35 (48.6%) of female students. The result also showed 33 respondents (45.8%) experiencing psychological stress disorder consist of 10 (27.03%) of male students and 23 (65.7%) of female students. There is an association between psychological stress with gender in population of high school student grade 11 from science major in SMA X Tangerang with significant p-value 0.002. Conclusions: There is an association between psychological stress with gender in population of high school student grade 11 from science major in SMA X Tangerang.</p><p><strong>BAHASA INDONESIA </strong>Stres adalah kondisi medis psikologis yang dialami dalam kehidupan manusia, yakni merupakan perasaan mengalami ketegangan dan tekanan. Penelitian pada tahun 2012 di Universitas di India menunjukkan prevalensi stres pada mahasiswa laki-laki (57,2%) lebih tinggi daripada mahasiswi perempuan (25,2%). Tujuan penelitian untuk mengidentifikasi hubungan antara jenis kelamin dan stres psikologis pada siswa-siswi SMA jurusan IPA. Penelitian ini adalah analitik komparatif kategorik tidak berpasangan yang dilaksanakan dengan desain penelitian potong lintang. Sampel penelitian ini berjumlah 72 responden dengan menggunakan metode purposive sampling yang terdiri dari siswa-siswi kelas XI jurusan IPA di SMAK X Tangerang. GHQ-12 (General Health Questionnaire-12) diberikan untuk mengukur bila responden mengalami stres psikologis yang akan dinilai menggunakan skala bimodal. Pengambilan data dilaksanakan pada bulan Februari 2019 dan dianalisa dengan Chi Square. Etika persetujuan penelitian ini disetujui oleh Komite Etik Fakultas Kedokteran Universitas Pelita Harapan. Hasil penelitian menunjukkan dari 72 responden, 37 (51,4%) di antaranya berjenis kelamin laki-laki dan 35 (48,6%) lainnya berjenis kelamin perempuan. Dari data penelitian ini juga ditemukan bahwa terdapat 33 (45,8%) yang mengalami gangguan stres psikologis dimana 10 (27,03%) berjenis kelamin laki-laki dan 23 (65,7%) berjenis kelamin perempuan. Hasil penelitian menunjukkan bahwa jenis kelamin berhubungan dengan stres psikologis pada siswa-siswi kelas XI jurusan IPA di SMA X Tangerang (p-value 0,002). Terdapat hubungan antara jenis kelamin dengan stres psikologis pada siswa-siswi kelas XI jurusan IPA di SMA X Tangerang.</p>
5
Sü, Serpil, Bilgen Özlük, and Nesime Demirören. "Effects of mentoring in reducing clinical stress levels of nursing students during experiences in their first clinical practiceHemşirelik öğrencilerinin ilk klinik uygulamada deneyimledikleri stres düzeylerini azaltmada mentorlük uygulamasının etkisi." Journal of Human Sciences 15, no. 1 (March 4, 2018): 280. http://dx.doi.org/10.14687/jhs.v15i1.4873.
Full textAbstract:
Clinic based learning, which forms the basis of the nursing education program, is one of the most stressful situations in nursing students. One of the ways of guiding the students at the clinic is mentoring, which is one of the methods to reduce the stress of the student nurses in the clinical learning environment. This study aims to determine the effect of mentoring on the clinical stress levels of nursing students who have been practicing for the first time. This study, designed as quasi-experimental, was conducted with a total of 124 nursing students who were studying in the first grade (n: 105) and third grade (n: 19) nursing departments of a university. The data of the study were collected using the "Personal Information Form" and "Clinical Stress Questionnaire" (CSQ). Ethical committee approval for the research and written permission from the university where the research was conducted were taken. Number, percentage, mean, t test and t test for dependent groups were used in the analysis of the study. It was determined that the students who participated in the research had a mean age of 19.0 ± 0.83, 81% of them were female students, 64.8% were willing to nursing department and 29.5% were working with mentor. The mean total clinical stress score of students was 37.84±8.48 before clinical application and 34.61±9.42 after clinical application. it was found that the post-implementation clinical stress average score ( post test = 34.14) was lower than the pre-test clinical stress average score ( pre test = 38.14). The clinical stress level total score (31.06 ± 11.36) of the students working with mentor was found to be statistically significantly (p<0.05) lower than the clinical stress level total score (35.90 ± 10.58) of students working without mentor. 87.1% of the students stated that they are satisfied with the mentoring.It was determined that working with the mentor was effective in reducing the clinical stress levels of the nursing students who were for the first time in clinical practice. It is suggested that use the mentoring application to reduce the clinical application stress of the nursing first grader students.Extended English summary is in the end of Full Text PDF (TURKISH) file. ÖzetHemşirelik eğitim programının temelini oluşturan kliniğe dayalı öğrenme hemşirelik öğrencilerinde en çok stres yaratan durumlar arasında yer almaktadır. Öğrencilere klinikte rehber olma yollarında biri olan mentorlük uygulaması, klinik öğrenme ortamında öğrenci hemşirelerin stresini azaltan yöntemler arasındadır. Bu çalışma, ilk defa klinik uygulama deneyimi yaşayan hemşirelik birinci sınıf öğrencilerinin klinik stres düzeyleri üzerinde mentörlük uygulamasının etkisini belirlenmeyi amaçlamaktadır. Yarı deneysel olarak tasarlanan bu çalışma, bir üniversitenin hemşirelik bölümü birinci (n:105) ve üçüncü (n:19) sınıfta öğrenim gören toplam 124 öğrenci hemşire ile gerçekleştirildi. Araştırmanın verileri “Kişisel Bilgi Formu” ve “Klinik Stres Anketi” (KSA) kullanılarak toplandı. Çalışma için etik kurul onamı ve araştırmanın yapıldığı kurumdan yazılı izin alındı. Araştırmanın analizinde sayı, yüzde, ortalama, t testi ve bağımlı gruplar için t testi kullanıldı. Araştırmaya katılan öğrencilerin yaş ortalamalarının 19.0±0.83 olduğu, %81’inin kız öğrenci, %64.8’inin hemşirelik bölümüne isteyerek geldiği ve %29.5’inin de mentor ile çalıştığı belirlenmiştir. Öğrencilerin toplam klinik stres puan ortalaması, klinik uygulamadan önce 37.84±8.48 iken, klinik uygulama sonrası 34.61±9.42 olduğu tespit edilmiştir. Öğrencilerin klinik uygulama sonrası, klinik stres ortalama puanın ( sontest =34.14), uygulama öncesi klinik stres ortalama puanından (( öntest =38.14) daha düşük olduğu belirlenmiştir. Mentör ile çalışan öğrencilerin klinik stres düzeyi toplam puanının (31.06±11.36), mentör ile çalışmayan öğrencilerin klinik stres düzeyi toplam puan (35.90±10.58) ortalamasına göre istatistiksel olarak anlamlı (p<0.05) şekilde daha düşük olduğu belirlenmiştir. Öğrencilerin %87.1’i mentörlük uygulamasından memnun olduklarını belirtmişlerdir. Bu çalışma sonucunda, ilk defa klinik uygulama deneyimi yaşayan öğrenci hemşirelerde, klinik uygulamada mentör öğrenci ile birlikte çalışmanın klinik stres düzeyini azaltmada etkili olduğu belirlenmiştir. Hemşirelik birinci sınıf öğrencilerinin klinik uygulama stresini azaltmada mentorlük uygulamasının kullanması önerilir.
6
Muscatello, Maria Rosaria Anna, Amelia Rizzo, Laura Celebre, Carmela Mento, Gianluca Pandolfo, Clemente Cedro, Fortunato Battaglia, Rocco Antonio Zoccali, and Antonio Bruno. "The wounds of childhood: Early trauma subtypes, salience and hyperarousal in a sample of adult psychiatric patients." International Journal of Social Psychiatry 66, no. 1 (September 6, 2019): 3–9. http://dx.doi.org/10.1177/0020764019872227.
Full textAbstract:
Background: The relationship between early trauma, hyperarousal and aberrant salience has been investigated exclusively in specific clinical samples, such as post-traumatic stress disorder (PTSD) and psychotic patients, and the results suggest that both dimensions are trauma-induced events, which may lead to the later onset, or increase the vulnerability to psychiatric disorders. The aim of the present research was to evaluate the possible relationships among early childhood trauma subtypes and the dimensions of hyperarousal and aberrant salience in an adult sample of psychiatric patients. Materials and Methods: One-hundred psychiatric adult outpatients were assessed by Early Trauma Inventory Self Report-Short Form (ETISR-SF), Aberrant Salience Inventory (ASI) and Hyperarousal Scale (H-Scale). A linear regression analysis was performed in order to investigate which early traumatic events were a predictor of the aberrant salience and the hyperarousal. Results: Regression analysis indicated that only ETISR-SF ‘Emotional abuse’ was the unique predictor of ASI ‘Total score’ ( p < .0001) and H-Scale ‘Total score’ ( p = .031), whereas other ETISR-SF variables did not give a significant additional contribution to the prediction of aberrant salience and the hyperarousal dimension. Conclusions: These findings support the role of emotional abuse as predictor of hyperarousal, a basic dimension associated with general vulnerability to mental illness. The awareness of the psychiatric consequences of early childhood trauma leads us to consider the need for better identification of children at risk, to develop effective interventions for the protection of minors from violent and/or inappropriate behaviors and to promote the development of protective resilience factors against re-victimization.
7
Januar, David. "PENGARUH KONFLIK PERAN DAN KEPUTUSAN ETIS MELALUI STRESS KERJA TERHADAP PRESTASI KERJA PEGAWAI WANITA RUMAH SAKIT DAERAH KALISAT KABUPATEN JEMBER." BISMA 12, no. 1 (January 31, 2018): 20. http://dx.doi.org/10.19184/bisma.v12i1.7598.
Full textAbstract:
Abstract: The government builds Regional Hospital of Kalisat Jember to improve local public health service. This research aims to analyze the direct and indirect effects of role conflict, ethical decision, and work stress on work achievement of the women employees working in the Regional Hospital of Kalisat, Jember. This is a quantitative explanatory research with the sample consists of 71 respondents. Data were analyzed by path analysis using SPSS 18. Results show that role conflict has a positive and significant effect on employee work achievement; ethical decision has no effect on employee work achievement. Meanwhile, role conflict has a positive and significant effect on employee performance through work stress; ethical decision has no effect on employee work achievement through work stress; and work stress has a positive and significant effect on employee work achievement.
Keywords: Role Conflict, Ethical Decision, Work Stress, and Work Achievement.
8
Mutiarahmi, Citra Nur, Tyagita Hartady, and Ronny Lesmana. "USE OF MICE AS EXPERIMENTAL ANIMALS IN LABORATORIES THAT REFER TO THE PRINCIPLES OF ANIMAL WELFARE: A LITERATURE REVIEW." Indonesia Medicus Veterinus 10, no. 1 (January 31, 2021): 134–45. http://dx.doi.org/10.19087/imv.2020.10.1.134.
Full textAbstract:
Kesejahteraan hewan coba mencakup dua masalah utama yaitu pemeliharaan umum dan penanganan selama prosedur eksperimental. Kedua masalah utama tersebut berkaitan dengan perlakuan yang diberikan oleh peneliti sejak awal hewan coba diterima hingga penelitian berakhir. Penelitian yang menggunakan hewan percobaan terutama secara etis harus menerapkan prinsip replacement,reduction,dan refinement(3R), serta prinsip lima kebebasan hewanyaitu (1) bebas dari rasa lapar dan haus,(2)bebas dari rasa tidak nyaman,(3)bebas dari rasa nyeri, luka dan penyakit,(4)bebas dari rasa takut dan stres, dan (5) bebas untuk mengekspresikan tingkah laku alamiah. Penerapankaidah kesejahteraan hewan dalam penelitian ini bertujuan meminimalisir stres pada hewan dandiharapkan dapat memberikan hasil penelitian yanglebih akurat.
9
Mutiarahmi, Citra Nur, Tyagita Hartady, and Ronny Lesmana. "USE OF MICE AS EXPERIMENTAL ANIMALSIN LABORATORIES THATREFER TO THE PRINCIPLES OF ANIMAL WELFARE: A LITERATURE REVIEW." Indonesia Medicus Veterinus 10, no. 1 (January 31, 2021): 134–45. http://dx.doi.org/10.19087/imv.2021.10.1.134.
Full textAbstract:
Kesejahteraan hewan coba mencakup dua masalah utama yaitu pemeliharaan umum dan penanganan selama prosedur eksperimental. Kedua masalah utama tersebut berkaitan dengan perlakuan yang diberikan oleh peneliti sejak awal hewan coba diterima hingga penelitian berakhir. Penelitian yang menggunakan hewan percobaan terutama secara etis harus menerapkan prinsip replacement, reduction, dan refinement (3R), serta prinsip lima kebebasan hewan yaitu (1) bebas dari rasa lapar dan haus, (2) bebas dari rasa tidak nyaman, (3) bebas dari rasa nyeri, luka dan penyakit, (4) bebas dari rasa takut dan stres, dan (5) bebas untuk mengekspresikan tingkah laku alamiah. Penerapan kaidah kesejahteraan hewan dalam penelitian ini bertujuan meminimalisir stres pada hewan dan diharapkan dapat memberikan hasil penelitian yang lebih akurat.
10
Rahimova N.C., Mammadbayli A.K., and Gurbanova G.M. "Mərkəzi sinir sisteminin perinatal hipoksikişemik zədələnmələrinin neyrogenetik aspektləri." NATIONAL JOURNAL OF NEUROLOGY 1, no. 17 (July 22, 2020): 35–41. http://dx.doi.org/10.28942/nnj.v1i17.293.
Full textAbstract:
Son zamanlar mərkəzi sinir sisteminin (MSS) zədələnməsinin neyrogenetikası haqqında yeni məlumatlar meydana cıxmışdır. Mərkəzi sinir sisteminin perinatal zədələnməsinin genetik determinasiya dərəcəsi fərqli ola bilər və geniş miqyasda dəyişilə bilər. MSSnin perinatal zədələnməsiningenetik təyin olunmasının əsas birbaşa mexanizmi vaxtından əvvəl doğuşdur. Mərkəzi sinir sisteminin hipoksikişemik zədələnməsinin bütün əsas etik/patogenetik amilləri: hipoksiya, hamilə qadının qidalanma pozğunluqları, stres, siqaret çəkmə, alkoqol, narkotiklər, vaxtından əvvəl doğulma, beyinə birbaşa təsir göstərməklə yanaşı, perinatal zədələrə həssas olan bir beyin fenotipinin meydana gəlməsi ilə neyroekspressiyada epigenetik dəyişikliklərə səbəb olmaq qabiliyyətinə malikdir. Əldə edilən yeni nəticələr mərkəzi sinir sisteminin perinatal zədələnmələrinin qarşısının alınması üçün yanaşmaları dəyişdirməyə məcbur edir.
Dissertations / Theses on the topic "Etisk stress"
1
Ekström, David, and Eric Fridjonsson. "Sjuksköterskors upplevelser av etisk stress : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5606.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskor förhåller sig till etiska och moraliska värderingar för att kunna ge en etiskt försvarbar vård till sina patienter. Grunden i det etiska vårdandet är att sjuksköterskor använder sina empatiska och sympatiska förmågor. Den etiska förmågan kan påverkas negativt av stress. Stress är ett begrepp med många olika innebörder, en typ av stress som sjuksköterskor utsätts för är den etiska stressen. Den är ofta svårbegriplig och svårhanterbar och uppstår när sjuksköterskor måste göra avkall på sina etiska värderingar. Etisk stress är emotionellt utmanande och kan få många konsekvenser i vårdandet av människor. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etisk stress Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter delar i artiklarnas resultat med betydelse för litteraturöversiktens syfte. Vilket gav ett resultat i form av teman och subteman. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Upplevda känslor vid etisk stress, Situationer där känslor av etisk stress uppstår, Möten som gör sjuksköterskan sårbar och Hantering av känslor vid etisk stress. Till det sistnämnda huvudtemat hör två subteman. Dialogens betydelse och Personliga förutsättningar och erfarenheter. Diskussion: I resultatet diskuteras upplevelsen av etisk stress utifrån Travelbees teori om sjuksköterskan och andra relevanta studier. Vikten av gemensamma etiska riktlinjer mellan sjuksköterskor och läkare diskuteras och behovet av etisk vägledning och stöd vid svåra möten i vården. Olika etiska problem diskuteras utifrån sjuksköterskors roll i vården. Betydelsen av kommunikation och dialog för bearbetning av etiskt stress hos sjuksköterskor diskuteras.Background: Nurses act on ethical and moral values to be able to give their patient ethical care. The foundation of the ethical care that nurses provide is based on their empathic and sympathetic abilities. The ethical ability can negatively be affected by stress. The definition of stress is a wide concept with different meanings. One specific type of stress that nurses encounters is the moral distress which is hard to explain and difficult to handle. The moral distress emerges when nurses are unable to act according to their moral judgment. Moral distress is emotional challenging and may affect patient care. Aim: To illustrate nurses’ experiences of moral distress. Method: The study is a literature review containing ten articles of qualitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s method. In which results relevant to the aim were categorized and subsequently referred to themes and sub-themes. Results: The analysis resulted in four major themes: Experienced emotions of moral distress, Situations where feelings of moral distress is experienced, Encounters that’s makes nurses vulnerable and Handle the emotions of moral distress. The latter major theme included two sub-themes: The importance of dialog and Personal abilities and experiences. Discussion: The results of the literature review have been discussed in relation to Travelbees nursing theory and perception of the nurse and other relevant studies. The importance of mutual ethical guide lines between nurses and doctors is discussed and the need of ethical guidance and support in difficult care situations. The meaning of dialog and communication to make moral distress manageable for nurses is discussed.
2
Ahlborg, Ulrika, and Pernilla Nordgren. "Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10050.
Full textAbstract:
Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress. Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.
3
Hunehäll, Berndtsson Kristina, and Marie Söderberg. "Sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17892.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Detta för att visa på den komplexitet och synliggöra de svårigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en värdefull kunskap ur såväl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa en god omvårdnad. Omvårdnad är i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfällig vårdrelation kan leda till lidande för såväl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i åtskilliga vårdkontexter. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie enligt Axelsson (2012, ss. 203-220) baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Materialet har analyserats enligt Axelsson (ibid.) och resultatet presenteras i teman och subteman, varav de tre övergripande temana är: Etisk stress till följd av arbetsmiljöförhållanden, Etisk stress förbundet med patienten och Etisk stress och yrkesidentiteten. Av resultatet framkommer att etisk stress kan härledas till en rad olika situationer och faktorer, av vilka ett flertal sjuksköterskan inte har befogenhet att själv påverka. Etisk stress får konsekvenser både för patient och för sjuksköterska. Flera sjuksköterskor överväger att lämna en anställning eller till och med yrket till följd av etisk stress. Etisk stress kan därmed ses som en signal om brister i hälso- och sjukvården. En fördjupad diskussion om den etiska stressens orsaker och konsekvenser är därför önskvärd, i förhoppning att minska etisk stress hos sjuksköterskor samt utveckla åtgärder för att stödja sjusköterskor när den etiska stressen är oundviklig.Program: Fristående kurs
4
Waxin, Simon, and Ia Genberg. "Inte ditt beslut : En litteraturstudie om etisk stress hos sjuksköterskor." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5667.
Full textAbstract:
Bakgrund: Etisk stress uppstår när sjuksköterskan inte kan genomföra det hen anser är rätt på grund av institutionella hinder. Fenomenet är sannolikt lika gammalt som professionen, men definierades först på 80-talet av Andrew Jameton. Det är hans definition som används i uppsatsen. Sjuksköterskans arbetar nära patienten men arbetet sker också inom ramen för en organisation med hierarkier och krav på effektivitet. Yrkesrollen är starkt förknippad med att göra gott och hjälpa andra, men i en del situationer hindras sjuksköterskan från att leva upp till det på grund av yttre faktorer. Etisk stress är en av de individuella konsekvenserna av dessa situationer. Syfte: Att beskriva de situationer som orsakar etisk stress hos sjuksköterskor. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. En sökning efter relevanta artiklar som använt Jametons definition har gjorts i databaser. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa har använts. Elva artiklar har valts ut, bearbetats och analyserats. Studier från Asien, Europa, USA och Afrika har använts. Resultat: Utifrån de situationer som beskrevs i litteraturen kunde tre huvudteman urskiljas: etisk stress i möten med annan vårdpersonal (1), etisk stress i möten med anhöriga (2) och etisk stress i möten med strukturella omständigheter (3). Gemensamt för dessa möten är att de placerar sjuksköterskan i en trängd situation utan upplevda valmöjligheter. Diskussion: Etisk stress hos sjuksköterskor tolkades som ett uttryck för sjuksköterskans olika roller, den skyddande rollen nära patienten och den underordnade rollen gentemot läkarna. De situationer som skapade etisk stress upplevdes på liknande sätt i alla länder oavsett tillgången på resurser och andra yttre omständigheter. Resultatet diskuterades inom ramen för Orlandos teori om patientrelationens reflexiva natur och vårdandets praktik. Den etiska stressen placerades i ett större strukturellt sammanhang för att öka förståelsen för fenomenet och för att göra det möjligt att hitta institutionella lösningar på problemet.Background: Moral distress arises when the nurse cannot implement a course of action that is considered to be right due to institutional restraints. This phenomenon is probably as old as the profession itself, yet it was first defined in the 80’s by Andrew Jameton. It is his definition that is used in this paper. The nurse is working close to the patient, the work also takes place within the frames of an organisation with hierarchies and demands of efficiency. The professional role is strongly associated with doing good and helping others, but in some situations the nurse is restrained from doing so due to external factors. Moral distress is one of the individual consequences of these situations. Aim: To describe situations that cause moral distress among nurses. Methods: To reach the aim a literature review was done. A search for relevant scientific articles that had used Jameton’s definition was done i databases. Articles with both qualitative and quantitative methods were used. Eleven articles were chosen, processed and analyzed. Studies taking place in Asia, Europe, USA and Africa were used in this literature review. Results: From the situations described in the literature three different main themes could be discerned: moral distress in encounters with other health care professions (1), with relatives (2) and with external circumstances (3). Common for these encounters is that they place the nurse in a constricted situation wtih the experience of having no choice. Discussion: Moral distress among nurses was interpreted as an expression of nurses' doubble roles; the protective role over to the patient and the subordinate role of the doctor. The situations that caused moral distress were experienced in similar ways in all countries where the studies took place regardless of the access of resources and other external circumstances. The result was also discussed in the context of Ida Jean Orlando's theory of patient relationships and the reflexive nature of caring practice. The moral distress was placed in a larger structural context to increase the understanding of the phenomenon and to make it possible to find institutional solutions to the problem.
5
Hollertz, Sofia, and Lena-Mi Edholm. "Sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68893.
Full textAbstract:
Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer. Bakgrund: De senaste åren har Sverige haft en stor tillströmning av asylsökande. Socialstyrelsens riktlinjer säger att asylsökande vuxna bara är berättigade till vård som inte kan anstå fram till de fått sitt uppehållstillstånd. Sjuksköterskor som möter dessa patienter upplever ibland vårdsituationerna som problematiska och löper risk att drabbas av etisk stress. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer. Metod: Studien har en kvalitativ design. Intervjuerna gjordes på vårdcentraler i Kalmar Län och Skåne län. Materialet analyserades med kvalitativ innehålls analys, både induktivt och deduktivt för att fånga både kända och okända fakta. Den teoretiska referensram som använts i studien är Løgstrups teori om närhetsetik hur ett etisk krav uppstår i mötet med en lidande medmänniska. Resultat: Sjuksköterskor upplever etisk stress i mötet med asylsökande patienter. De beskrev yttre faktorer som språkliga och kulturella barriärer som hinder i vården. Sjuksköterskorna beskrev också svårigheter i att tolka regelverket kring vård till asylsökande och att det ibland var ett hinder för att ge den bästa vården till patienten. Ett annat tema som framkom kallades ”Konflikter med patienter och kollegor” där etiska konflikter uppstått kring rätten till vård men också hur man beter sig i olika vårdsituationer. Resultatet visade också att några av sjuksköterskorna beskrev erfarenhet av en upplevd distans till de asylsökande patienterna på grund av språkliga eller kulturella barriärer. Slutsats: Studien visade att många sjuksköterskor som möter asylsökande patienter beskriver erfarenheter av etisk stress. De beskriver också olika strategier för att hantera denna stress. Det är viktigt att stödja dessa strategier för att skapa förutsättning för förtroendefulla möten i vården av asylsökande patienter.
6
Bjärgestad-Lamp, Linda, and Ebru Ayranci. "Sjuksköterskors upplevelser och coping av etisk stress i arbetet : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2175.
Full text
7
Grapensson, Emma. "Både hindrad och pressad : Om psykologers upplevelse av etisk stress i psykiatrin." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191378.
Full textAbstract:
Den offentliga vården har genomgått omfattande förändringar de senaste decennierna när New Public Management vunnit mark och lett till tydligare riktlinjer och mer detaljspecificerade krav på de anställda. Minskade möjligheter att bedriva vård utifrån sin egen moral och bedömning leder till etisk stress. Föreliggande studie är den första i Sverige om etisk stress hos psykologer i psykiatrin. En tematisk analys genomfördes med ett explorativt syfte: att undersöka etisk stress hos sju kliniskt verksamma psykologer inom psykiatrisk öppenvård. Analysen visade att specialiserad och likriktad vård samt högt tempo bidrar till etisk stress. Att vara etiskt stressad innebär att stänga av, känna sig ensam och utelämnad, mer sårbar som ny psykolog och att behöva förhålla sig till att arbetet går ut över ens hälsa. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och tänkbara hälsofrämjande åtgärder. Uppslag på framtida forskning presenteras likaså.
8
Aychiluhim, Hanna, and Åsa Stevenson. "Faktorer som leder till etiskt betingad stress och sjuksköterskors hantering av fenomenet i omvårdnadsarbete : En uppsats med inriktning mot vårdetik." Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-580.
Full text
9
Bergman, Natalie, and Louis Odström. "Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13683.
Full textAbstract:
Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.
10
Salmonsson, Ann Marie, and Ingela Nilsson. "Handledning vid moralisk stress i sjukvården : En litteraturstudie om omvårdnadshandledning och moralisk stress." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1411.
Full textAbstract:
Moralisk stress påverkar sjuksköterskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett ökat krav på att sjuksköterskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksköterskan få hjälp att verbalisera sina upplevelser. Syftet är att belysa på vilket sätt omvårdnadshandledning kan bidra till att sjuksköterskan kan hantera den moraliska stressen med fokus på omvårdnadshandledningens struktur och innehåll. En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar granskats och analyserats. För att få en förståelse för omvårdnadshandledning har en teoretisk referensram om omvårdnadshandledningens uppbyggnad, struktur och innehåll används. Resultatet visar att handledning kan påverka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals moraliska stress i både positiv och negativ riktning då den etiska kompetensen hos deltagarna ökar. Vidare framkommer det att personalen ibland väljer kamratstöd istället för organiserad handledning. Etisk kompetens kan stärkas genom handledning och öka deltagarens förmåga till eftertanke och reflektion. Detta kan dock leda till att sjuksköterskan hämmas att hantera situationer som innefattar etiska problem, då hon eller han blir allt för kritisk i sitt förhållningssätt. Det finns dock anledning att anta att handledning stärker sjuksköterskans beslutskapacitet och självförtoende att handla i etiskt svåra situationer.Moral stress affects the nurse and can be seen as a result of external factors. There is a growing demand that the nurse should be able to handle moral stressful situations. Through clinical supervision the nurse may be helped to verbalize her experiences. The aim of this study is to illustrate the way in which clinical supervision can help the nurse to deal with moral stress, focusing on the structure and content of clinical supervision. A literature study has been conducted. Ten articles have been reviewed and analyzed. To create an understanding for clinical supervision a theoretical framework has been used focusing on the structure and content of clinical supervision. The results show that the clinical supervision may affect the nursing staff’s moral stress, in both a positive and negative way, when the ethical competence of participants increases. Furthermore, it appears that staff sometimes chooses to turn to colleagues for support instead of organized clinical supervision. Ethical competence may increase through clinical supervision when increasing the participant's ability to reflect upon an ethical situation. However, this can harm the nurses’ ability to deal with future situations involving ethical issues when seeing a situation from a critical approach. Supervision, however, strengthens the nurses’ decision-making capacity and strengthens her confidence to act in ethically difficult situations.