Dissertations / Theses on the topic 'Etiskt dilemma'

Program: Barnmorskeutbildning

Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde.

”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, Barns tankar om livet. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang.

Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp.

Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.

Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.

Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande.

Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion.

Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang.

I omvårdnaden av dementa uppstår ofta etiska överväganden där hänsyn skall tas till den demenssjuke, närstående, medboende samt lagar och riktlinjer. Sjuksköterskan ställs ofta inför svåra etiska situationer där beslut ska tas om eventuella tvångsåtgärder oberoende av vilket sorts stöd, moraliskt och/eller juridiskt, sjuksköterskan eventuellt har i sina beslut. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i demensvården i samband med olika tvångsåtgärder. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=12) som ansvarade för personer med demenssjukdom inom särskilda boenden i en kommun i Norrland. En fallbeskrivning utgjorde grunden i fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades via en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Etiska dilemman, etiskt förhållningssätt, rättsnormer och verklighet samt behov av stöd.  Sjuksköterskorna upplevde att de är ensamma i beslutsfattandet och behövde stöd i de svåra besluten kring åtgärder i olika etiska dilemman . Sjuksköterskorna upplevde närståendes delaktighet i vården av de dementa som ett bra och viktigt stöd och dialogen med närstående betonades. Det beskrevs också en känsla av stress då sjuksköterskan kommer i kläm mellan vårdpersonalens och de närståendes motstridiga krav som kan kännas svåra att tillmötesgå. En medvetenhet om de olika lagarna beskrevs men sjuksköterskorna upplevde det inte som ett etiskt dilemma att ibland behöva kringgå dem för att skydda den demente från skada eller lidande. Det skulle dock kännas bättre om de hade möjlighet att få stöd i lagen i sitt handlande. Den slutsats som vi drar är att sjuksköterskorna inte upplever några svårigheter att besluta om en tvångsåtgärd men behovet av stöd och handledning är stort.

Within the care of people with dementia ethical considerations often occurs and considerations has to be taken to the person with dementia, relatives, cohabitants and to laws and guidelines. Ethical dilemmas often occurs when the registered nurses (RNs) have to decide  whether or not to use constraints in the care, regardless of what kind of support these actions have in a moral or legal sense. The aim of this study was to describe the RNs experience of ethical dilemmas in relation to constraints in care of people with dementia. Data were collected in focus groups, with RNs (n=12) who worked in a municipal residential care for people with dementia in the north of Sweden. A case report initiated the interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. Four categories emerged. Ethical dilemmas, ethical approach, legal norms and reality, the need of support.  The RNs experienced loneliness in their decision making of interventions in different ethical difficult care situations and felt the need of support. They experienced that relatives are an important and a fine support in the care and the dialogue are pointed out as important. The RNs described feelings of stress when they were caught between conflicting demands from nursing staff and relatives. The RNs were aware of the laws related to health care, but they didn`t think of it as an ethical dilemma if they had to take sidestep from the law to protect the person with dementia from harm or misery. However they would feel better if they were supported by the law. Conclusion: The RNs didn´t feel any difficulties if they had to decide to use constraints in the care of a person with dementia, but they are in need of support and coaching.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg. Dilemman som de intervjupersonerna istället belyste var bland annat ekonomiska riktlinjer inom försörjningsstöd, att förmedla objektiv information och aspiranternas önskan om expertutlåtanden.

The purpose of this essay was to examine how the guidance counselour on Jobbtorg Stockholm works with the dilemmas which may arise over the ethical guidelines. The authors' hypothesis has been that it is difficult to apply the ethical guidelines of a targeted activity such as Jobbtorg. A qualitative approach was used in which five randomly selected guidance counselours on Jobbtorg Stockholm were interviewed. The result shows that guidance counselours experience dilemmas about their professional ethics, but have developed different strategies to deal with these dilemmas. It turned out that the guidance counselours have created a wide space around the guidance and counseling on Jobbtorg. Dilemmas that the interviewees rather highlighted, among other was economic policies, to provide objective information and the clients desire for expert advice.

Law and regulations regulate the auditors’ independence. An auditor should not only be independent in general, but independence in fact and independence in appearance. However, the regulations do not specifically describe how to act independence. It is the concerns of the auditor were he puts his limit for the independence. The main purpose of this study was to explain the Swedish auditors’ independence regarding gifts and relations with the auditor’s client.

We used an online questionnaire in our survey. A sample of 526 auditors was chosen to represent the Swedish auditors. We wanted to observe how different groups of auditor concern about gifts and relations with the clients, why we classified the auditors in six different dependent variables such as gender, education, experience, firm size, fee size and province.

The results showed that fee size affects the auditors’ tendency to accept gifts and have a relationship with the clients. Auditor tends to accept more gifts and have a closer relationship with clients who generate smaller fee. The study also showed that firm size affects the auditor’s tendency to have relationship with their clients. The big four are better inclined to have closer relationship with their clients than smaller firms.

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.

Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.

Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas. 

Slutsats: Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor upplevde etiska dilemman kring patienters existentiella oro, svårigheter kring hemodialysbehandling samt kommunikationsbrist och oklara beslutsvägar. Slutsats: Upplevelser av etiska dilemman som framkom i resultatet visar på ett behov för sjuksköterskor att i dialog öppet reflektera och analysera kring etiska frågor, genom till exempel omvårdnadshandledning och etiska ronder. Därigenom kan sjuksköterskors personliga växt och utveckling stärkas.

The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas. The consequences of moral distress can contribute to health problems both physical symptoms and mentally, such as headache, neck and muscle pain, stomach problems, depression, anger and guilt. Moral distress affects the nurse professionally, and contributes to distancing from patients, relatives and colleagues, a resistance against going to work and to perform work tasks. The conclusion is that the consequences of moral distress don’t just affect nurses but undeniably also patients, relatives and other instances in within the healthcare system.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de faktorer som har betydelse för utvecklingen av moral distress, och vilka konsekvenser moral distress kan leda till i sjuksköterskans yrkesutövning. En litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via PubMed och Academic Search Elite utifrån i förväg uppsatta kriterier. Totalt 19 artiklar granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet visade att moral distress existerar och är frekvent inom vården och sjuksköterskeyrket. Av författarnas resultat framkommer att det tycks finnas flera faktorer av betydelse för utvecklingen av moral distress, som livsuppehållande vård, konkurrerande lojaliteter, konflikt med läkaren, kommunikationshinder, emotionella hinder, kulturella hinder, föreskrifter och regler och arbetsmiljöfaktorer ger sjuksköterskan svårlösta eller olösta etiska och moraliska dilemman. Konsekvenserna av detta kan bidra till långvariga stressrelaterade hälsoproblem, så som huvudvärk, smärta i nacke, muskler och mage, nedstämdhet, ilska, skuld och depression. Moral distress får även konsekvenser för professionen så som avståndstagande till patienter, anhöriga och arbetskamrater, motstånd att gå till jobbet och att utföra sina arbetsuppgifter. Författarna drar slutsatsen att följderna av moral distress inte bara drabbar sjuksköterskan utan onekligen även patienter, anhöriga och övriga i vårdkedjan.