Contents
Academic literature on the topic 'Etnisk bakgrund'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Etnisk bakgrund.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Etnisk bakgrund"
1
Giloh, Mordechay. "Splittringen mellan polska judiska och icke-judiska överlevande från koncentrationsläger. Det svenska samhällets reaktioner våren och sommaren 1945." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 27, no. 1 (2016): 24–42. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67604.
Full textAbstract:
När ungefär 20 000 överlevande från nazisternas koncentrationsläger togs emot i Sverige under våren och sommaren 1945 visste flyktingpersonalen och beslutfattarna bland svenska myndigheter mycket litet om deras bakgrund, kultur och etnicitet. I början dominerade inställningen att antagonismen mellan judar och icke-judar från Polen var en religiös eller etnisk ömsesidig motsättning. Efter ett par månader mognade insikten om splittringen i två separata polska identiteter, samtidigt som antisemitismen hos icke-judiska polacker började nämnas vid sitt rätta namn. En liberalare samhällssyn, flyktingpersonalens personliga erfarenheter samt internationella faktorer samverkade till en bättre förståelse för flyktingarnas situation och för deras behov av att bygga upp ett nytt liv i Sverige där många så småningom rehabiliterades.* * *The division between Polish Jewish and non-Jewish concentration camp survivors: reactions from the Swedish society during the spring and summer of 1945 • As approximately 20,000 survivors from the Nazi concentration camps where received in Sweden during the spring and summer of 1945, the refugee workers and decision makers knew very little about their background, culture and ethnicity. Initially, the general opinion held that the antagonism between Jews and non-Jews from Poland was a mutual religious and cultural conflict and only a few observed the harsh verbal antisemitism that was common among non-Jewish Polish refugees. Over the coming months, an awareness of two separate Polish identities developed and the prevalent antisemitism was recognised for what it was. All persons, who lived within the borders of Poland before the war, were initially classified as Poles but gradually a classification according to religious and ethnic belonging developed. After a few months, the government and authorities realised that it was impossible to demand that all refugees return to their country of origin. A study of the archives of state authorities and aid agencies in Sweden reveals how an increasingly liberal view of society, the personal experiences of the aid workers as well as international circumstances contributed to a deeper understanding of the situation of the refugees and their needs to build a new life in Sweden, where many of them eventually where rehabilitated.
2
Krogstad, Kari. "Barnehagelæreres oppfatninger om muslimsk barneoppdragelse." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 2 (2019): 9–23. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i2.3096.
Full textAbstract:
Artikkelen baserer seg på intervjuer med pedagoger i en barnehage om deres oppfatninger av barneoppdragelsetil foreldre med muslimsk bakgrunn, og hvordan dette påvirker barnehagelærernesarbeid med å lære barn regler og rutiner. Den undersøker også hvordan pedagogene bruker trekantmodellerfor å visualisere forskjeller i grensesetting mellom foreldre med etnisk norsk bakgrunn ogmuslimer. Funn viser behov for å teoretisk skille mellom muslimsk (kulturell) og islamsk (religiøs)barneoppdragelse. Empirien drøftes i lys av begrepene kulturell kapital og habitus for å diskuterehvordan foreldres barneoppdragelse kan være et utfordrende tema i barnehagen og i barnehagelærerutdanningen.
3
Krogstad, Kari, and Kari Krogstad. "Barnehagelæreres oppfatninger om muslimsk barneoppdragelse." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 2 (2020): 9–23. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i2.3440.
Full textAbstract:
Artikkelen baserer seg på intervjuer med pedagoger i en barnehage om deres oppfatninger av barneoppdragelsetil foreldre med muslimsk bakgrunn, og hvordan dette påvirker barnehagelærernesarbeid med å lære barn regler og rutiner. Den undersøker også hvordan pedagogene bruker trekantmodellerfor å visualisere forskjeller i grensesetting mellom foreldre med etnisk norsk bakgrunn ogmuslimer. Funn viser behov for å teoretisk skille mellom muslimsk (kulturell) og islamsk (religiøs)barneoppdragelse. Empirien drøftes i lys av begrepene kulturell kapital og habitus for å diskuterehvordan foreldres barneoppdragelse kan være et utfordrende tema i barnehagen og i barnehagelærerutdanningen.
4
Wiltgren, Layal Kasselias. "Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.
Full textAbstract:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
5
Kongsgård, Bente. "Et studium av samtalen mellom foreldre med ulik kulturell bakgrunn i en fokusgruppe. Hva sier de om barneoppdragelse, opplevelser og læring? Erfaringer fra en pilotstudie." Nordisk tidsskrift for helseforskning 7, no. 2 (2012): 79. http://dx.doi.org/10.7557/14.2228.
Full textAbstract:
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="mso-ansi-language: NO-BOK;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Hensikten med denne pilotstudien har v&aelig;rt &aring; synliggj&oslash;re f&oslash;lgende: hva foreldre med ulik kulturell bakgrunn, forteller om temaer relatert til barneoppdragelse? Hvilke opplevelser og l&aelig;ring hadde foreldrene av &aring; diskutere barneoppdragelse i en fokusgruppe? Fokusgruppeintervjuer ble gjennomf&oslash;rt med fire foreldre, fra Norge og to ikke-vestlige land. Det ble gjennomf&oslash;rt ett oppf&oslash;lgingsintervju med faren fra ett av de ikke-vestlige landene. Samtlige deltakere hadde barn i &aring;pen barnehage. Dataene fra fokusgruppeintervjuene viste at foreldrene fortalte hverandre hverdagslige historier om <span style="color: black; mso-themecolor: text1;">blant annet</span> s&oslash;vnrutiner, ros og ris i oppdragelsen. Dataene viste ogs&aring; at foreldrene var forn&oslash;yde med m&oslash;tene. De opplevde at samtalene var l&aelig;rerrike, nyttige og fortrolige. Dessuten uttrykte de at det var beroligende &aring; oppleve at andre foreldre hadde samme utfordringer. Faren som deltok i oppf&oslash;lgingsintervjuet, fortalte at fokusgruppa fungerte som hjelp i oppdragelsen av eget barn. Diskusjonen tar opp betydningen av at foreldre med ulik kulturell bakgrunn snakker sammen om hverdagsdilemmaer vedr&oslash;rende oppdragelsen av egne barn. Videre viser diskusjonen at det er av betydning<span style="mso-spacerun: yes;">&nbsp; </span>&aring; arrangere formelle m&oslash;ter mellom etnisk norske- og minoritetsforeldre fordi det er med p&aring; &aring; fremme akkulturasjonsprosessen. </span></span></span></em></p>
6
Jenum, Anne Karen, Catherine Lorentzen, Sidsel Graff-Iversen, et al. "Kan lokalbaserte strategier bidra til å redusere sosiale helseforskjeller? MoRo-prosjektet – bakgrunn, hovedresultater og erfaringer." Norsk Epidemiologi 17, no. 1 (2009). http://dx.doi.org/10.5324/nje.v17i1.170.
Full textAbstract:
I en multietnisk bydel i Oslo med høy dødelighet og lav sosioøkonomisk status ble en teoribasert befolkningsrettet intervensjon for å fremme fysisk aktivitet utviklet og evaluert. Alle i alderen 31-67 år i intervensjonsbydelen og et aldersmatchet utvalg i kontrollbydelen ble invitert til en helseundersøkelse i 2000, og 2950 (48%) møtte. Store etniske forskjeller i diabetesforekomst ble funnet. I aldersgruppen 30-59 år var forekomsten hos sør-asiatiske kvinner 27,5% (95% KI 18,1-36,9) og hos menn 14,3% (8,0-20,7), mot 2,9% (1,9-3,9) hos norske kvinner og 5,9% (4,2-7,5) hos menn. De etniske forskjellene var signifikante etter justering for alder, midje/hofteratio, fysisk aktivitet og utdanning. Etter ytterligere justering for kroppshøyde var OR for kvinner (også justert for paritet) 6,0 (2,3-15,4) og for menn 1,9 (0,9-4,0). En sterk invers assosiasjon mellom diabetes og utdanning og inntekt ble funnet hos de vestlige. Hos innvandrere ga økt inntekt økt risiko for diabetes. Etter intervensjonen møtte 67% til oppfølgingsundersøkelsen i 2003. Endringer i fysisk aktivitet, dagligrøyking og biologiske variabler ble beregnet hos dem som møtte begge ganger. Netto økning i fysisk aktivitet (forskjell i endring fra 2000-2003 mellom bydelene) var 9,5% (p=0,008). Andel inaktive ble redusert med 22%. Andelen som gikk opp i vekt, ble redusert med 50% i forhold til kontrollbydelen (p<0,001). Gunstige effekter ble funnet for kolesterol/HDL-kolesterol ratio, triglyserider og glukose, systolisk blodtrykk og andel dagligrøykere. Resultatene for vekt, lipider og glukose var sammenlignbare for deltakere med høy og lav utdanning, og vestlig og ikke-vestlig bakgrunn. Teoribaserte intervensjoner for å endre atferd og biologiske risikofaktorer for hjerte- og karsykdom og diabetes i lokalsamfunn med høy dødelighet og lav sosioøkonomisk status, bør inngå i en nasjonal strategi for å redusere sosiale helseforskjeller
Dissertations / Theses on the topic "Etnisk bakgrund"
1
Karimi, Hossin. "Har etnisk bakgrund någon betydelse för tilliten bland svenska gymnasieelever? : - En jämförelse av gymnasieelever med etnisk svensk bakgrund OCH gymnasielever med invandrarbakgrund." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91349.
Full textAbstract:
Social capital has been studied on the basis of comparative studies on whether ethnic bakground has significance for social capital. The study is conducted on the basis of a qualitative content analysis as a method with the application of theory consumption studay or hypothesis studay. The study is categorized into three dimensions as social interaction, association, involvement and municipal actors with several indicators. Socialt capital includes two primary theories by, Robert Putnam and Bo Rothsteins. Result shows that ethnicity is important for social capital because there are factors that positively affect an individual´s confidence. The study also shows that ethnicity has less significance for social capital because the individual´s high confidence depends on the efficiency of the actors who positively influence social capital.
2
Eriksson, Karin, and Frida Handfast. "Kvinna eller av annan etnisk bakgrund : marknadsföring av polisyrket." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27528.
Full textAbstract:
<p>I dagens samhälle eftersträvas jämställdhet. Polisen ska spegla det svenska samhället, detta är en process som tar tid, då det har varit ett mansdominerat yrke. Det krävs ett aktivt arbete för att nå detta mål. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. Vårt syfte är att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende. Genom kontakt med rekryteringsansvarig vid Rikspolisstyrelsen har vi fått en bild av hur man går tillväga när man marknadsför yrket. Vi har tagit del av marknadsplaner som visar vart marknadsföringen ska ske och vilka medier som används. Resultatet visar en strävan för att nå de önskade målgrupperna, men för att verkligen nå ut på bästa sätt är inte medievalet det rätta och arbetet är inte tillräckligt omfattande. Det sker inga uppföljningar och en konsekvens blir att det är svårt att veta vilka som sökt sig till yrket på grund av marknadsföringen.</p>
3
Hansson, Patrick, and Afrora Maksuti. "Att vårda patienter med annan etnisk bakgrund i Norden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41555.
Full text
4
Ismik, Keziban. "Att vårda patienter som har annan etnisk/kulturell bakgrund." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34724.
Full text
5
Gutierrez, Arvidsson Elisa. "Kopplingarna mellan etnisk bakgrund, kontakt och fördomar vid utförandet av etnisk mobbning : – En studie om etnisk mobbning i gymnasieskolor i norra Italien." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160471.
Full textAbstract:
Den nuvarande studiens syfte var att undersöka om etnisk kontakt och etniska fördomar sammanhänger med att utsätta andra för eller själv bli utsatt för så kallad etnisk mobbning. Vidare undersökte studien om det förelåg någon skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med italiensk bakgrund när det gäller att utföra och bli utsatta för mobbning generellt och specifikt för etnisk mobbning. Ålder och kön inkluderades även i studien som kontrollvariabler. Deltagarna bestod av elever mellan 14–21 år, 17 klasser med 239 elever. Av dessa kategoriserades 160 som italienare (67 %) och 79 som utländska elever (33 %), minst en förälder var utrikesfödd. Självskattningsformulär användes för att mäta (etnisk kontakt, mobbning/och viktimisering, rasistisk mobbning/och viktimisering, interetnisk mobbning/och viktimisering samt etniska fördomar). Rasistisk mobbning tillsammans med interetnisk mobbning bildade begreppet som i studien kallas för etnisk mobbning. Resultaten visade att medan elever med utländsk bakgrund i högre grad än elever med italiensk bakgrund var utsatta för rasistisk och interetnisk mobbning (men inte för generell mobbning), var manliga elever i högre grad än kvinnliga elever engagerade i generell, rasistisk och interetnisk mobbning. Enligt regressionsanalyserna var såväl kön som etniska fördomar associerade med både rasistisk mobbning och interetnisk mobbning hos eleverna med italiensk bakgrund medan endast kön kunde associeras med dessa former av etnisk mobbning bland eleverna med utländsk bakgrund. De uppföljande mediationsanalyserna med eleverna med italiensk bakgrund visade att etnisk kontakt tillsammans med etniska fördomar kunde associeras med såväl rasistisk mobbning som interetnisk mobbning. Möjliga förklaringar till resultaten och vidare forskning diskuteras.
6
Baggström, Marie, and Falk Sofi Carlsson. "Etnisk identitet i en föränderlig värld : Upplevelser av etnisk identitet hos unga vuxna med utländsk bakgrund." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21030.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet.<br>The purpose of this study is to obtain an understanding of whether and how young adults, with foreign background, feel that their views of their ethnic identity have been affected by growing up in a society where they are both part of a majority and minority population. This study also seeks to examine whether and how their view of their ethnic identity has affected their relationship with their family. Qualitative methods were used in this study, in terms of one focus group interview and four individual interviews. The material has been analyzed based on sociological theories of ethnic identity. Based on the collected empirical data, and the analysis of the results, the conclusion is that the perception of ethnic identity depends highly on the situation. The majority of respondents express a sense of double identity, where they experienced two ethnic identifications. They then switch between these identities depending on what is most appropriate based on the current situation. Another conclusion is that the family seems to play a significant role in the individuals views of their ethnic identities.
7
Eriksson, Marika, and Andrea Munkhammar. "Självkänsla i relation till kön och etnisk bakgrund hos högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28336.
Full textAbstract:
Självkänsla handlar om individens tankar kring sitt eget värde, samt individens attityd gentemot sig själv. Etnisk bakgrund operationaliseras som föräldrarnas och studentens födelseland, samt ålder vid flytt till Sverige. Etnisk bakgrund och kön är två faktorer som tidigare har visats ha en koppling till grad av självkänsla, vilket denna studie undersökte vidare. Syftet med studien var att undersöka självkänsla hos högskolestudenter och eventuell skillnad gällande kön eller etnisk bakgrund. Deltagare var 197 högskolestudenter, varav 67 män, från en högskola i Mellansverige. En enkät användes med frågor gällande självkänsla och etnisk bakgrund. Självkänsla mättes med Rosenbergs självkänslaskala. Resultaten visade en skillnad i självkänsla gällande kön där män, liksom tidigare forskning, hade högre självkänsla än kvinnor, dock fanns ingen skillnad gällande etnisk bakgrund. Att etnisk bakgrund inte hade en koppling till självkänsla kan ses som ett positivt utfall, då det finns andra faktorer som individen själv i större mån kan påverka gällande självkänsla, som till exempel val av utbildning.
8
Drakenblad, Isabelle, and Julia Karlsson. "Upplevelser av rekryteringsprocessen : Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrund." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34169.
Full textAbstract:
I rekryteringsprocessen bedömer både arbetssökande och arbetsgivare sin motpart för att förutse framtida arbetsbeteende alternativt arbetsförhållande. Det var inte förrän under 1990-talet forskning om rekrytering utifrån individens perspektiv började uppmärksammas. De fåtal funna svenska studier som påträffats behandla rekrytering av individer med annan etnisk bakgrund är fältstudier som visar på att etnisk diskriminering förekommer i den svenska rekryteringsprocessen. Existensen av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden belyser att den mest lämpade kandidaten inte alltid når anställning. Med hänsyn till detta och att populationen i Sverige blivit mer mångkulturell, är uppsatsens syfte att ge en förståelse för vad som påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Insamlade teorier och genomförda intervjuer har tolkats genom ett hermeneutiskt angreppssätt vilket har kombinerats med den abduktiva ansatsen. Den kvalitativa ansatsen baserad på personliga intervjuer med individer, från södra Sverige, tillhörande etniska minoritetsgrupper bidrog till att besvara uppsatsens forskningsfråga: Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen? Uppsatsens analys mynnade ut i en slutsats som belyser en mängd samverkande variabler vilka påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa variabler är organisationens attribut, passform mellan individ och organisation samt arbetets egenskaper, human- och kulturellt kapital från svensk utbildning, språkkunskaper i tillräcklig eller önskad utsträckning för att accepteras på den svenska arbetsmarknaden och utformning av socialt nätverk.
9
Högdin, Sara. "Utbildning på (o)lika villkor : Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6736.
Full textAbstract:
<p>The aim of this thesis is to examine children’s educational conditions in senior compulsory school. The purpose is to compare girls and boys’ conditions on the basis of ethnical background. The thesis includes four articles. The first three are based on questionnaire data from 1,193 children, 13 to 15 years old, at four Swedish municipal schools. The last article includes two studies: A study conducted among the headmasters at the four schools and a study of the compulsory school attendance law.</p><p>The first article introduces a study concerning parental involvement in their children’s education. The aim is to examine the children’s experience of their parents’ assistance in their homework, participation in school meetings and interest in their education. Finally, these topics are analysed in relation to the children’s own involvement in their education. The second article introduces a study concerning schoolchildren’s involvement in their own education and factors that correlate, beside parental involvement. The implicit aim is to study the children’s experience of teacher support, their situation in school and attitudes towards university education. The third article introduces a study concerning parent’s directives regarding their child’s participation in social activities. The aim of the study is to examine how many children that are not allowed to participate in social activities and some educational elements at school, for example psychical education and school journeys. The results of the questionnaire show great complexity concerning how the children experience their conditions, where sex/gender and ethnicity correlate. The last article examines the conflicts that may arise between the educational system and the parents regarding specific elements in their child’s education. This study examines the attitude of the schools towards allowing children to refrain from compulsory attendance at the family’s request. Results show that the attitude towards the families varies between the schools. The compulsory attendance law is indistinct, but legal cases show that it is illegal to allow children to refrain from specific elements within the education to fulfil the parent’s wishes.</p>
10
Högdin, Sara. "Utbildning på (o)lika villkor : om kön och etnisk bakgrund i grundskolan /." Stockholm : Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6736.
Full textBooks on the topic "Etnisk bakgrund"
1
Klingspor, Klara. Hatbrott 2008: Polisanmälningar dr̃ det i motivbilden ingår etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Brottsförebyggande rådet, 2009.
Find full text
2
Molarin, Anna. Hatbrott 2009: Statistik över polisanmälningar där det i motivbilden ingår etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Brottsförebyggande rådet, 2010.
Find full text